Senaste kommentarerna i forumet

@Charlie70 Lider verkligen med dig. En sak jag kom att tänka på är acceptans. Att acceptera att allt är som det är just nu. Min erfarenhet av utmattning är att så länge jag kämpade och verkligen ville tänka mig frisk, riktigt kämpa emot när jag märkte symtomen, så blev det bara värre. Eller åtminstone inte bättre. Först när jag släppte taget och tänkte ”okej, så här är det” så började läkningen sakta krypa åt rätt håll igen. Vet inte om det är så för alla, men så var det väldigt tydligt för mig. Okej, okej, okej. Tips: Närvaropodden.

Tusen styrkekramar till dig ❤️

Kram 🐘

@miss lyckad Man har helt andra glasögon på sig! Jag läser av min omgivning på ett helt annat sätt nu för tiden. Hy, blick, kroppsspråk, lukt och vad de säger också förstås. Har full koll på jobbkollegor tex, tror jag. Samma sak om jag träffar nya. Hur kunde jag inte se detta tidigare? Såg folk det på mig? Med facit i hand har jag rannsakat tidigare korta förbindelser också, till deras nackdel. Men kaka sökte väl maka sannolikt.

Massor av kryakramar till dig och jag hoppas innerligt att din gbg-resa blir av 🙏🏻

Kram 🐘

@Sattva Coolt! Vårt undermedvetna är en superkraft 💪🏻 Bara vi lär oss lyssna på det. Och så länge vi drack drömde vi inte, och då kunde inte vårt undermedvetna kommunicera med oss. Mäktigt.

Kram 🐘

@Se klart skrev:"Jag övar på att inte vara så viktig."

Det där är så himla viktigt. Ingen är oumbärlig. Förutom vi själva i vårt eget liv. Att vi är sanna mot oss själva är det enda som är viktigt på riktigt. Och det blir man i nykterheten. Sann mot sig själv. Lögnernas era är över för vår del.

Massor av kryakramar till dig min fina forumvän ❤️

Kram 🐘

PS. En annan fördel är att andra steppar upp och utvecklas. Vinn-vinn 🤩

Jag fyller 52 år idag. För ungefär två år sedan började min resa här på forumet, i början av oktober tror jag det var. Jag började med att försöka dricka måttligt, det funkade inte. Jo, det funkade ett tag men ballade ur fullständigt just på min 50-årsdag. Det gjorde ju det ibland, och jag visste aldrig när det skulle ske.

Min äldsta dotter hade fixat ett överraskningskalas till mig, och jag blev verkligen överrraskad 😍 Hon hade bjudit in släkt och mina vänner, lagat en massa mat, dukat och möblerat om hela lägenheten medan jag var på spa med en kompis. Sen kom jag hem - och tadaa! 🥳🥳🥳 Jag blev så glad och rörd - och drack alldeles för mycket. Av bara farten liksom.

Jag minns inte när gästerna gick eller hur jag kom i säng. Typiskt fall av minneslucka, som jag fick på slutet när jag drack. Jag TROR att jag gick, stod och pratade hyfsat normalt med mina gäster, men säker var jag verkligen inte när jag vaknade nästa morgon. Värst av allt, jag hade kräkts ner hela sängen 🤮 Första och sista gången 😔 Var det tacken till min dotter, att dricka sig asplakat? Jag skämdes som en hund. Som en hel flock hundar!

Hon märkte inget tack och lov 🙏🏻 Den konfrontationen nästa morgon är jag glad att jag slapp. Jag vet mycket väl vad hon tyckte om mitt drickande, och vi har haft flera samtal om det de senaste åren. Hon är rakryggad och hennes ord kändes som piskrapp på kroppen. Att hon stod där och skällde precis på samma sätt som jag gjorde med min pappa gjorde mer ont i mig än jag kan sätta ord på. Vad hade jag blivit? Precis så usel kände jag mig dagen efter min 50-årsdag.

Det var nog då jag på allvar förstod att dricka lagom inte var min grej. Sluta totalt var enda sättet, eftersom jag inte själv vet när det ballar ur. Om det kan balla ur fullständigt en kväll då det absolut inte får balla ur, så har jag ingen kontroll. Punkt. Ändå tog det ytterligare några månader innan jag slutade dricka den 9/2 året därpå, år 2020. Cirka en månad innan pandemin bröt ut på allvar i Sverige.

Mitt nick syftar ju på att andra halvlek börjar efter 50, och nu har det gått 2 år. I lördags bjöd äldsta dottern på en födelsedagsmiddag och ikväll har min yngsta dotter bjudit mig på kycklingspastasallad, som hon har lagat helt själv, hemma i hennes lägenhet. I morse fick jag en video från yngsta dottern där hon sjön ”ja, må du leva” till mig. Hon satt där helt yrvaken i sitt nattlinne och sjöng till sin mamma ❤️ Och jag blev så glad så jag nästan dog sötdöden.

Till båda middagarna drack jag alkoholfri öl och var lyckligare än någonsin. Rik på relationer ❤️

Kram 🐘

Tack @torn tar emot råd och avståndskram med värme. Tror du har väldigt rätt. För en som på intet sätt tror att hon är så viktig. Men som snarare inte haft så mycket tillit till att det ordnar sig. Är det en mycket bra övning! 💕

@Se klart skrev:"Jag övar på att inte vara så viktig." Det där är nog väldigt viktigt.😀Även utanför jobbet är det bra. Man får ett helt annat lugn när man litar på att andra kan fixa saker och ting, och skulle det gå åt skogen, så är det faktiskt inte hela världen för det mesta. Väldigt sällan någon dör av det.😅

Kryakramar ( på avstånd) från mig. 🤗

@Sattva Härligt! Drömmar är fascinerande tycker jag. Förr kraschlandade jag också jämt i drömmarna. Numera njuter jag av flygturerna och landar alltid lugnt och tryggt.

kram 🤗

Det kanske är slow-torials här på min medelålders unfluencer-kanal @annabell Men så glad för tålmodig läsning, tack! 🌸🙏🏻

Lite bättre idag men 100% sängliggande och matt. Jag står ut vilket jag sällan gör när jag är sjuk för jag är så rätt att MISSA någonting, eller snarare att de ska missa MIG. Men det är ju så knäppt eftersom jag jobbar på ett megastort företag, inte direkt min egna garnbutik… 🧶🧶
Jag övar på att inte vara så viktig.
Och det är nåt med det här ”ge upp sitt liv för att kunna vinna det” som ekar i bakhuvudet, och det har inte med religion att göra för min del utan nån sorts, lättare hållning. Kanske ålder. Kanske nykterhet. Att när man inte tar sig självt på så stort allvar så kommer ett annat bättre allvar? Som är mer klarsyn? En Marie Göranzon-hållning? Bara stark och bra. Där är jag inte…
Det är åtminstone inte tråkigt på insidan att sluta dricka. Om nån fortfarande tror det! Kram 🤗

Ja AndraHalvlek kärlek är svårt. Det med hjärtesorg har jag inte känt på många år. Kan handla om att jag inte varit tillräckligt kär, och därför har inte relationen blivit djup. Min förhoppning är ju att träffa en man som passar så bra, att det blir något äkta. Kriteriet med att ha bra relationer är jätteviktigt. Annars finns ju ouppklarade saker i bagaget. Sen är det alkohol och andra beroenden. Jag vill ha en man som är stabil, som även kan dela med sig av det till mig, när det behövs. Just nu har jag åkt på en influensa..Känns trist, och lite jobbigt. Men hoppas det går över till helgen. Då har jag en GBG resa inplanerad. Vi får se. Var ju betydligt oftare halvrisig när jag drack. Immunförsvaret var svagt. Blödde näsblod i fyllan. Förmodligen ökade blodtrycket av alkoholen. Jag ser på människor på Facebook. Kan ganska snabbt se vilka som dricker för mycket, även såna jag inte känner. Jag är mycket glad och tacksam att jag befinner mig på det vidare livet, och inte, försöka förändra sitt drickande..För det var verkligen ett liv som var svårt, och ofta många misslyckanden..🍃🌼🍃

@charlie vad du kämpar och även om livet knappast kan beskyllas för att vara rättvist så känner jag ”orättvist” när jag läser.
Alkoholen, snuset, maten, motionen. Vad med kan vi göra som de små-stora människor vi är. Det har jag svårt att greppa. Då tycker man (jag) att kroppen kunde vara lite sjyssst tillbaka.
Men så som många skriver så är ju denna återgång efter utmattning väldigt tålamodsprövande. Jag är glad att du är klok och lyssnar- tar hjälp- fast det bär emot. Vi ska leva länge! Kram 🥰

Underbar dröm @sattva! Jag drömmer extremt utförligt och liksom händelserikt denna period. Som många berättelser. Har dock inte några klockrena budskap att hämta. Men din dröm hänger ju massor ihop med vad du skrivit om tidigare, utveckling och nästa steg. Så roligt att det undermedvetna liksom pratar med andra bilder- tänker väl; NU ska hon väl fatta 🥰

@Sattva en sådan fantastisk dröm. Och så skönt att känna tryggheten. Älskar när drömmar liksom ger 🙏🏼

Drömde lite spännande inatt. Jag minns inte varför eller hur, men jag flög, svävade. Drömt liknande drömmar tidigare, men då har jag alltid störtat. Nu i drömmen var jag beredd att störta, förberedde mig på den hisnande känslan av att falla i hög fart från hög höjd, förberedde mig på smärtan att slå i marken. Men istället flög jag! Och landade tryggt på fötterna. Mycket symbolik😍😍😍

Se klart : Tack för denna mening som har gjort min dag idag :-)) (Jag knycker den dessutom till min tråd :-P )
"vi är väl livsfarliga: 50+ OCH nyktra= ingen skam i kroppen, vi har skämts klart 👵🏻🥳 måste vara en av universums mest kraftfulla materia! Kram 🤗 "

Ja, trots av eller på grund av alla åtgärder, det är frågan. Tänker att det finns mycket som påverkar. Nu har du slutat både med snus och med alkohol. Snussuget tänker jag står för behovet av att höja någon signalsubstans som faktiskt är låg. Eller höja energinivån. Tänker att alla saker vi gör är lite utmattande. Träning också. Alla nya intryck när man jobbar igen. Man behöver ta det försiktigt.
Jag tänker att du behöver känna att det är ok att inte orka som du vill. Du kommer tillbaka, men kolla att du är frisk för övrigt också. Sköldkörtel, vitaminer, mineraler etc. Och jobba lite med den där känslan av att tycka det är jobbigt att gå till läkare. Du har rätt att må bra!

@Se klart Ja, vi har skämts klart! Det är verkligen en superkraft att kunna säga ”det här är svårt för mig, jag måste träna på det mer/fråga lite till”. Jag ser kollegor på jobbet, chefer ofta, som inte riktigt hängt med i det dagliga och som skäms massor när de väl tvingas göra något hands on.

Jag hade en chef som inte kunde svara på mail. Han läste mailen och sen kom han liksom förbi, låtsat förbigående, och svarade på mailen. (Men det var i början på 00-talet till hans försvar.) Han vågade inte fråga yngre kollegor om de kunde visa honom igen hur man gjorde. Han tyckte att det var för pinsamt att inte kunna, han kände sig i underläge.

Jag har märkt att jag behöver längre tid och mer repetitioner efter 50, men jag kämpar för att inte dra ner rullgardinen och säga ”det där är inget för mig”. Jag tänker inte gå i den fällan. Jag är till min personlighet snabb att ”ombestämma” mig om jag får ny input. Det är en enorm fördel, att man inte har målat in sig i ett hörn.

Kram 🐘

…och man ser redan fram emot att få läsa avsnitt 20 001 ✨! Det du skriver om är så ofta applicerbart på hur jag känner/är. Både det komplexa och det lite lättsammare. Härom dagen sa jag till mitt mellersta barn ”helt otroligt vad du kan lära dig oerhört svåra saker (gitarr-riff, programmeringsspråk etc) genom att studera tutorials på youtube!” Han undrade hur jag helst gjorde när jag lär mig saker ”Jag ba chansar! Och testar igen” sa jag. Han skrattade gott åt det. Med aerobics och gitarrspel funkar nog den strategin nog så bra och är ganska rolig att tillämpa 😊. Men med nykterheten är det ju så mycket mer som krävs… Man måste hitta sin egen väg och egen marschtakt🦆, men ändå - så fint och vilken tur att det finns så himla bra tutorials här i forumet 🤗💛! 🦆

Fastnar i ordet skam eftersom jag skrev i @ah tråd att jag väl nu är skamlös. 55 och nykter. En sån där morsa som barnen multi-skäms över för hon har inga gränser.
Går på svåra aerobics-pass… skrattar kanske inte högt åt mina felsteg, utan mer; testar igen då, snart sitter det väl.

Jag tror skam faktiskt har eldat på mitt drickande och det är nog nån väldigt jobbig grund-skam som kanske är allmänmänsklig eller så hänger det ihop med mina föräldrar och kanske främst mamma (förlåt mammis jag kommer aldrig hålla det här emot dig) och hennes absoluta oförmåga att stå ut med;
Att misslyckas. Skam. Att vara ledsen. Att be om hjälp. Att vara en alldeles vanlig person med fel och brister. Att ha fel och brister.
När de där sakerna blir som elektriska farliga magnetfält så skyr man dem så småningom rätt bra.
Men det blir sån ensidig kost att leva på att undvika; att ha fel och brister. Att vara ledsen. Be om hjälp. DET om något hör ju till människolivet.
Man blir också en ensidig människa.
Jag har kämpat med alla de här sakerna sedan jag blev vuxen, på så många olika sätt. Att tex inte veta hur- ha bra språk för- att be om hjälp, blir väldigt ensamt.
Men som jag övar. Här- inte minst. På så sätt är forumet en enda lång terapi för här har jag bett om hjälp fler gånger än jag kan räkna. Och stöd. Och fått erfara storheten i att hjälpas åt med svåra saker.
För mig är det ingen liten grej.
Ja, jag drack nog över skam över mig själv, även om jag vid en okulär besiktning inte har något särskilt att skämmas över.
Men jag skämdes. Och ju mer jag drack- desto mer skam. Tillfällen att gömma undan att inte orka se i vitögat.
Att inte ha liksom ”direktskam” som en goto- känsla har varit nytt.
Numera är skam inte heller något tema för terapi eller tala ut med min mamma. Har pratat klart och en del saker är för kryptiska att förklara. Men jag påminner mig allt oftare omatt hinna prata med henne om allt annat hon är bra på, för jag kan verkligen sakna att få prata med min pappa.
Tankar för dagen avsnitt 20 000 är nu over and out. Kram.

Vilken mysig helg, @andrahalvlek Har aldrig testat linedance men har kört en del aerobicspass- men först efter 45 för innan dess skämdes jag för allt från att jag inte fick ihop koreografin till att jag tyckte jag hade så dålig hållning… först efter 40 började jag ens träna ordentligt! Nu kan jag tänka mig all möjlig dans och kör- vi är väl livsfarliga: 50+ OCH nyktra= ingen skam i kroppen, vi har skämts klart 👵🏻🥳 måste vara en av universums mest kraftfulla materia! Kram 🤗

@Donfrye I början skrev jag upp varenda dag i väggalmanackan. Varje dag var en seger för mig! Sen övergick jag till att räkna veckor, sen månader. Efter ett år har det blivit allt svårare att hålla räkningen, och då gillar jag att appen när som helst kan ge mig svaret. Nykterheten är fundamentet i mitt nya friskare, piggare, gladare, lugnare liv. Det är grunden till allt. Idag har jag varit nykter i 623 dagar.

Kram 🐘

Yngsta dottern sov hos mig i natt så i morse blev det bacon och äggröra till frukost 😋 Det är vår gemensamma helgfrukost. Framför tv:n, som alltid. Vi tittade på någon julkalender med Per Andersson, så jag skrattade rätt gott. Hon tittade ut lite kläder i en katalog som hon ville att jag skulle beställa, sen körde jag hem henne.

Efter att ha gjort lite nytta här hemma blev det linedance i eftermiddag. Det är vanskligt att hoppa över en gång som jag gjorde förra söndagen, för varje gång lärs det ut en ny dans och sen repeterar man de tidigare. Så sex olika danser blev det idag, vojne vojne. Mot slutet av timmen märks det att skallen börjar bli trött för då är det svårt att få in minsta stegkombination. Det blir liksom fullt i skallen.

Det är verkligen en helt annan del av hjärnan som aktiveras när man lär in danssteg. Hjärnan ska kombineras med kroppen typ. Jag ser ju att vissa har det väldigt kämpigt. Jag har det inte jättekämpigt men det känns att jag får anstränga mig eftersom jag dels missade de två första gångerna på terminen, och sen förra söndagen. Men jag har gympat mycket i mina dar så den delen av hjärnan är rätt så upptränad. Jag älskar att dansa dessutom, i kombo med rytmen i musiken blir stegen snabbt nästan automatiska.

Jag gick tidigare två kurser och då dansade jag kl 15-18. Jag ska nog backa på det, av snällhet med mig själv. Kl 17-18 varje söndag är fullt tillräckligt. Jag behöver faktiskt hinna med annat också, städa marsvinesburen tex vilket jag fick gjort idag. Inte snabbstäda, som jag gör ofta, utan på skura-nivå. Det behövs ibland, men det tar ju lite tid. Jag fick marsvinsleksaker av min äldsta dotter i present, så gulligt av henne 😍

Jag har som vanligt ingen söndagsångest alls. Som vanligt sen jag blev nykter alltså. Jag har haft en bra helg med utevistelse i strålande vackert väder, ätit god mat, haft trevligt umgänge och utövat fysisk aktivitet - och jag hann med höneblund både lördag och söndag 😍 Jag är pepp och redo inför ännu en jobbvecka. En jobbvecka som ska bli dubbelt så bra som den förra! Punkt.

Kram 🐘

Det blev en bra dag med fika i sjöboden. Och god fiskmiddag med hummersås. Lite serietitt Vigil svt. Wordfeud med dottern. Oxå bridge på datorn. Så går en dag i taget.

Ska testa det. Har det hjälpt dig mycket? Du verkar vara en omtänksam person, allt det bästa till dig. Kram @Andrahalvlek

Tack @sländan jag fick min dos II i juli.
Lurigt. Jag tycker också jag varit så försiktig i umgänge med andra, liksom fortsatt i detta med att hålla avstånd etc.
Idag är jag något bättre men stark sjukkänsla/trött/matt. Imorrn behöver jag göra några mindre jobbsaker… vi får se.
Usch jag är inte van vid att inte kunna hugga i. Känner mig som en fisk på land. Säkert nyttigt skulle kanske kloka människor som Björn Nattiko Lindeblad tycka? Det vi inte kan, behöver vi bli bättre på. Övar torra simtag.. 🐠🐠 dvs gör inget alls. 😷