Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit! Här är vi ett gäng glada ickedrickare. Min app Nomo visar att jag idag har varit nykter 622 dagar, tjoho! Hurra för mig, och hurra för dig som har hittat hit till forumet!

Kram 🐘

@Rosa-vina Heja dig! Ett halvt glas som ”alibi” kan funka, men lite vanskligt är det ju förstås. En gång råkade en servitör hälla upp vin i mitt glas på en jobbkonferens med övernattning. En millisekund tänkte jag ”äsch, ett glas kvittar nog”. Men sen tog jag mig själv i kragen, sköt över glaset till min kollega och sa ”du får mitt vin också”. Sen gick jag till baren och bad att få en alkoholfri öl. Ingen kommenterade. Ingen märkte ens. Min kollega blev bara glad att få mer vin. För mig är det superviktigt att inte okeja ens ett glas, för jag vet att det väcker mersug hos mig. Det kan gå bra, bra, bra, och sen åt helvete 😞

Kram 🐘

Låter bra att du bromsar och tar hand om dig. Visst är det så att de vi håller nära och kära betyder allt. Ett arbete är trots allt bara ett arbete, en försörjning. En av mina tidigare chefer sa alltid när något av kollegorna gick in i den berömda väggen, eller sa ifrån. -Kom ihåg att ni alla är utbytbara. Det gjorde mig så arg, men så insåg jag att det var ju bra. Då behövde inte jag känna det stora ansvaret, för jag var utbytbar.

Önskar dig en fin helg och massor av vila :)

Igår var jag på fest med ett helt gäng härliga kvinnor. Det var väldigt trevligt och ingen urartade och blev full. Jag tog ett halvt glas rött vin, men drack inte upp. Det var inte gott, smakade bara surt. Så jag var helt nykter och det var helt naturligt. Att jag hällde upp ett halvt glas var för att slippa frågor, då jag inte är redo att blotta mig än. Tänker att nästa gång är de mer vana vid att jag inte dricker. Men idag har tankarna gått till om jag skulla handla en flaska, men jag puttar bort den direkt.
Känslar och hur jag mår nu är så pass bra att jag inte vill ävertyra den. Jag saknar inte alkoholen, men man kan aldrig vara säker. Det kan svänga på en sekund. Idag skiner solen och vi har snö, så det är så ljust. Rena solterapin.

Efter att vi varit i stan och handlat, tänker jag ge mig ut på en längre promenad.
Önskar er en fin helg!

Ja jag tänker fortsätta med uppehållet. Kommer boka upp mig varje kväll vidare så jag har nåt att göra. Funderar på självhjälps programmet här på sidan. Men hur pass anonym är man egentligen, är det tvättsäkert?

Låter sunt Mirabelle!
Jag kunde inte svara på ditt förra inlägg trots att det berörde mycket. Men skolsystemet och betygssystemet gör mig helt galen och du lyckades beskriva baksidan av det så att det känns än mer i själ och hjärta.
Skönt att svärföräldrarna kom upp. Tänk att kunna tanka trygghet.
Ha en fin helg och kom ihåg baksidan med alkohol. Det finns liksom ingen framsida med det heller.

Välkommen hit!
Låter som att du tänker fortsätta med uppehållet. Det är bra! Fördelarna du beskriver att du upplever nu är bara början tror jag.

Undrar vad som skulle hända om du sa just det till din bror… att du ibland är rätt avundsjuk på hans liv. Tänker att alla borde vara lite mer öppna om sina tillkortakommanden. Man vill hålla skenet uppe hela tiden. Tror att man skulle tjäna på att prata om det lite mer. Att livet har sina ups and downs och att man tidvis får kämpa lite och undvika quickfix. Men jag säger oftast inget jag heller, men jag beundrar de som pratar. För mig måste det mogna.

”Bara” en timmes övertid idag och vi kan lägga jobbveckan från helvetet bakom oss. Vi fixade det! Och vi höll oss på benen. Och vi gjorde det väldigt tydligt tillsammans, vår jobbrelation blir allt tajtare. Jag har jobbat till 80 procent självständigt de senaste 15 åren, och jag har verkligen saknat det självklara samarbetet. Att hjälpas åt. Att vi både sitter kvar en timme istället för att en av oss ska sitta över två timmar.

Direkt efter att jag stängt av jobbdatorn bytte jag om och promenerade till en restaurang i stan där jag skulle träffa min före detta chef. Hon slutade för fyra år sedan, efter att vi hade jobbat cirka 10 år tajt ihop, och när hon slutat tog jag kontakt och sa ”nu när du inte är min chef längre så kan vi ju vara kompisar”. Och hon blev jätteglad. Sen dess har vi träffats en gång i halvåret, men nu var det 1,5 år sen senast pga corona. Hennes man är krasslig och hon har därför varit väldigt försiktig med att träffa folk.

Jag är fortfarande proppmätt flera timmar senare, det var så gott 😍 Den indiska restaurangen vi har i stan är verkligen topnotch. Precis när vi hade ätit upp vår mangoglass med kokos sa de plötsligt högt ”nu stänger vi”. Kl 21 en fredag? Okej, vi var ändå rätt trötta efter jobbveckan och två timmars nonstop tjatter i munnen på varandra.

När vi skulle betala upptäckte jag att killen bakom kassan var rejält onykter. Han sluddrade och svor högt ”fan” på bruten svensk-indiska medan han hamrade på touchskärmen. Så jävla pinsamt. Och oproffsigt. Vi skrattade så vi tjöt när vi kommit ut genom dörren. Men egentligen var det ju bara sorgligt. Jag såg de oroliga blickarna från killarna i köket när de tittade ut i restaurangen.

Blåsta på pengar blev de dessutom eftersom jag i den pinsamma stunden helt glömde bort att jag hade beställt naanbröd också. Men han får skylla sig själv som var full och inte hade koll, han slog bara in det jag sa att jag hade ätit.

Imorgon ska jag och äldsta dottern besöka ett naturreservat, och på kvällen ska hon bjuda mig och sin farmor på middag. (Alla andra i familjen också givetvis.) Jag fyller år på måndag och ex-svärmor på tisdag och vi brukar alltid fira ihop på något sätt. Själv önskar jag mig alltid samma sak - att bli bjuden på middag 😍

Kram 🐘

@Ture Grattis till 18 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och två avklarade kurser! Bannemej att det händer stora grejer i nykterhetens spår. Det är klokt att ge medicinen en rejäl chans att verka, det tar nog ett tag innan det stabiliserar sig. Man får skynda långsamt.

Kram 🐘

Ojdå, du ska krya på dig. Jag fick oxå covid efter vaccinering och som du säger fick jag en mild variant. Att vara snäll mot sig själv är svårt, jag jobbar på det😃. Stor kram Jullan

@Jullan65 Skönt att läsa att det går bra för dig. Det du beskriver stämmer ganska bra med hur jag upplevde min senaste längre nyktra period (länge sedan). Livet blir inte alldeles fantastiskt utan alkohol, bara så ohyggligt mycket bättre. Tack för påminnelsen om varför jag skall fortsätta!
Lev fortsatt väl!

Plötsligt är det fredag igen… Vi är inte lika stukade längre. Gubben lyfte blicken och undersöker några olika spår som kan vara vägar framåt. Det ser rätt lovande ut. Svärföräldrarna reste upp över ett par dagar. Deras emotionella stöd betyder mycket. Det är lustigt det där… hur den trygga förvissningen om villkorslös kärlek från någon som alltid är på din sida kan göra det möjligt att förflytta berg.

Jag är överjävligt sugen på vin just i skrivande stund. Ett tydligt tecken på att jag behöver bromsa. Så jag bromsar. Efter jobbet åkte jag hem och tog en långpromenad i solskenet. Nu har jag självdött i soffan med ett glas kall ginger ale. Det kanske låter helt normalt. Men det normala för mig är att åka hem för att sätta mig vid datorn och fortsätta jobba till sisådär midnatt. Men just idag skiter jag högaktningsfullt i allt jag inte hann med den här veckan. Good enough.

På söndag är det 18 månader, alltså ett år och 6 månader.
Klarat de två första kurserna och är en bit in på tredje.
Medicineringen är lite lurig, diverse biverkningar. Tror det
sätter sig ändå, avbryter inte. Får ångest när substansen går
ur systemet, men jämfört med alkoholångest, helt lugnt!
God helg alla nyktra och kämpar!

@Andrahalvlek, @Sysifos, tack så väldigt mycket för era eftertänksamma svar. Ni har så många bra poäng och en dag som idag kan jag se dem tydligt. Det var uppenbart att jag hade en riktigt dålig dag sist och ja, det är så livet är, upps and downs men den dagen var lite som en käftsmäll från klar himmel, jag kunde inte se varför eller varifrån den kom. Saker blir väldigt stora en sån dag och jag behöver fortsätta påminna mig om att hålla ut. Redan dagen efter var en mycket bättre dag.
Ang relationen så tog jag faktiskt upp det i princip rakt uppochner kvällen efter, typ "du får ta det här hur du vill nu, det är aldrig rätt läge men jag känner att den senaste tiden har vi inte..." osv. Det togs faktiskt emot över förväntan. Tror det är ett vinnande koncept att kommunicera med min fru när jag tänkt efter, rakt och enkelt, hon är ju inte som jag där, vrider och vänder på saker.
Det är inte lätt att få in allt, vi har verkligen byggt upp ett intensivt liv nu. Vi tränar varannan dag hela veckan. Vi har projekt, vi jobbar heltid, vi har barn som man aldrig känner att man räcker till för. Problemet är väl att nånstans mitt upp i allt detta mår vi ändå ganska bra nu. Båda har hittat intressen som gör att vi känner större mening i vardagen, något som vi saknat tidigare. Priset är väl att tid, ork och lust för kärleken hamnar för långt ner på priolistan. Generaliserat har man väl dock som Man ganska kort startsträcka till lusten medan kvinnan behöver komma i mer rätt sinnesstämning. Det är knepigt att hantera, när en annan tycker att en halvtimmes oplanerad lucka vilken tid som helst på dygnet räcker för lite speed dating med happy ending…
Tror du slår huvudet på spiken @Sysifos ang min bror. Vi är ju fyra bröder, jag är äldst, han är näst yngst. En liten uns av stor- och lillebror kommer väl aldrig försvinna. När vår yngsta broder blev pappa för nått år sedan så var det nått uppgivet som kom över honom. Ensam kvar av bröderna utan flickvän, inget permanent boende, så långt ifrån det liv som vi andra. Det är ändå ett liv som i mina ögon bitvis verkar så enkelt. Fest, fart och fläkt året om. Inga måsten, inget ansvar för någon annan. Nackdelen är ju att t.ex för mig hade ett sådant liv, i kombo med svaghet för alkohol varit ödesdigert. Nu börjar det bli detsamma för min bror och det är så jäkla jobbigt att känna sig så maktlös och inte kunna nå honom genom det som räddade mig.
Likväl är jag jätteavundsjuk på honom ofta på den friheten han har men att erkänna som förälder och make att man längtar bort och tycker familjelivet då och då är rent av pest och pina är inget som de flesta skulle våga erkänna runt fikabordet. Man fortsätter framstå som att familjelivet är det alla strävar åt, som den självklara slutdestinationen. Så att han inte är jätte sugen på att stå och lyssna på fler pekpinnar från sina bröder även om vi vill honom det bästa, det är ju ganska enkelt att förstå.
Apropå just det du också sa @Sysifos så är det jag i ett nötskal att vända allt till att handla om mig när någon annan beter sig annorlunda. På något vis verkar man tro att just jag har en så stor del i alla andras liv. Självklart är det skillnad på människa och människa, om en familjemedlem beter sig annorlunda är det ju en betydligt större sannolikhet att du kan ha en del i det men den där föräldern man mötte en minut i hallen när man lämnade på förskolan som inte log och hälsade hade antagligen 100 andra orsaker än att hen skulle ha något emot dig.

Vi fortsätter vandra på livets snirkliga stig och kommer till små nya insikter dag för dag...

Tack för gulliga hälsningar!
Jag har en superdeal med min närmsta medarbetare som messar om det är något jag måste veta. Det kan vara det och jag har en del i mitt uppdrag som juridiskt inte går att vara sjukskriven från. Så jag kan inte stänga av allt. Men däremot kan jag med varm hand överlåta små och mellanstora saker till andra duktiga och kompetenta medarbetare.
Idag mår jag inte alls bra.
Men det är som det är. Skönt med fredag trots allt. Kram på er. 😷

@Jullan65 Så inspirerande att läsa i din tråd, har läst en del i alla fall! Jag är ju i början av min resa o har kommit en bit på väg... Värdefullt när ni "gamlingar" tittar in, då förstår vi som är nyare att det går att komma så långt som vi vill o önskar! Bara hänga i o inte ge sig!!! Och att uppskatta de lugnare dagarna...
Önskar dig en fin fortsättning i ditt a-fria liv!!! 🤗

@Jullan65 Va kul att du hälsar på ! 🤗 Jag tänkte faktiskt på dig häromdagen. Jag tänkte att Jullan mår säkert bra, hon har garanterat inte börjat dricka igen.😍

Jag läste på forumet att några här har åkt på influensan av olika slag. Och då slog det mig att jag har inte varit krasslig en enda gång sedan jag blev nykter för snart två år sedan. Inte ens lite snuvig. Vad sjutton kan det bero på.😅 Brukade alltid åka på åtminstone en förkylning ett par gånger om året förr. Det kan ju såklart bero på att jag har varit noga med att hålla avstånd och så nu under coronan. Eller så är det att jag numera aldrig stressar upp mig, oroar mig i onödan, sover när jag är trött och sköter mathållningen. Jag tar hand om mig själv helt enkelt. Eller så är det ren tur. Skit samma, jag får vara glad så länge det varar. 😂 Förövrigt är allt lugnt, ska installera solceller om ett par veckor. Ska renovera köket, och byta några fönster. Kul när huset blir mer miljövänligt och köket lite snyggare. Ha det bra!

@Sisyfos Det bästa i det läget upplevde jag var att skicka ett sms. Väldigt kort. ”Jag vill hjälpa dig med det här”. Sen kan vb ringa eller maila instruktioner. Prata i telefon är jobbigt, samma sak att uppleva att man känner sig jagad. Mail och sånt vill man helst inte starta. Samtidigt vill man ju att det ska funka på jobbet även när man är borta. Det gnager oerhört att man har ”svikit” sina kollegor. Så det är befriande skönt när någon säger ”jag gör det här, men behöver info om xx först”.

Min chef var totalt okänslig när jag var sjukskriven 2018. Hon ringde mig oavbrutet. ”Hur tänkte du med det här, hur gör jag med det här?” Jag fick ont i magen bara jag såg telefonen. Det påskyndade inte min läkning kan jag säga.

Kram 🐘

@Jullan65 skrev:"Men nu blir jag bara så tacksam att just jag fick och tog chansen till nykterheten."

Så tänker jag också 😍 SÅ roligt att få en hälsning från dig ❤️

Kram 🐘

Vill skriva några rader i min tråd,är hemma med lite halsont.Och känner mig mindre energisk när mörkret kommer,det är mer kännbart nu när den andra hösten är här,utan bedövning av vin.Förr tröstade jag mig när känslan av trötthet kom på hösten,med vin.Nu har jag lyssnat och stannar hemma och vilar.Jag märker att det är svårt för mig att acceptera att energin är lägre på hösten i mörkret.För mig räcker det inte att"det är så fint på hösten med alla färger"Jag är trött och blir orolig när jag inte är alert.
Sköter mig med maten och motionen och det är bra gjort av mig.Hör runt mig att det är många som känner som mig.
Ibland kommer tankar på vin tillbaka,det verkar som det hör till.Kan inte låta bli att tänka framåt,hur tänker jag vidare ?och hur vill jag må.?Jag har inte satt något mål i att jag aldrig mer ska dricka vin,mitt mål är att må bra och ha energi,känna mig glad,vara ärlig,känna mig ren och frisk.Just nu är det inte så,
Jag vet att detta går över.
Ville bara skriva lite om "skitkänslan"
Kram Pilla

Livet traskar på, mycket händer i mitt liv just nu. Nästan bara positivt . Det som består är nykterheten, det känns så bergfast och stabilt på nått sett, så självklart. Jag har fortfarande tankar på a , varje dag faktiskt. Men nu blir jag bara så tacksam att just jag fick och tog chansen till nykterheten. Fortfarande tar jag endast en dag i taget, och jag får dricka om jag vill, men jag vill inte, genuint, vill inte. Alla dagar är inte roliga, det minns jag att det inte var när jag drack heller, verkligen inte…. jag lär mig varje dag om mig själv och hur jag agerar, reagerar. En både spännande, jobbig, rolig resa med mig själv är jag på, med 1,5 år nykter. Prova det fungerar. Kärlek till er som kämpar. Jullan

Kikar in och hälsar och konstaterar att måndag morgon inte existerar längre. Utvilad som man är efter en ledig helg😃. Ha det gott. Jullan

Nej stress medför sällan något positivt, du är klok som en bok AndraHalvlek. Ha en fin helg.

Du är så livsklok AndraHalvlek. Vi behöver göra just så, stanna upp och reflektera. Körsång tror jag ger nåt viktigt för kroppen, både andning och gemenskap, men man ska inte bli utmattad av sina roliga saker, då är man ju inte närvarande i körsången heller.
Ha en fin helg nu!