skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.

Jag behöver en rolig hobby. Gärna något man kan göra hemma och ha sonen bredvid sig när man gör. Men jag kan fasen inte komma på något jag tycker skulle vara kul. Sticka/virka. Jag vet inte. Är det verkligen så kul? Yoga/meditation? Klarar jag det med sonen som gör massa ljud bredvid. Och är det kul och något jag kan hålla på med en längre stund. Har ni några tips på hobbier? Nu bor jag i lägenhet men flyttar snart till hus. Då kanske det blir lättare att göra något ute med. 🙈❤️


skrev Se klart i Nykter livet ut

Haha @torn det har du verkligen rätt i. Great minds etc, men visst är det lite lustigt att vissa insikter kommer på samma dag 👯‍♂️. Nej, jag tänker allt oftare på det konstiga i att sitta och dricka något timme ut och timme in. Väldigt onaturligt på något vis?
Idag har jag badat igen- riktigt friskt (kallt) men känns skönt i hela kroppen verkligen. Ha en fin dag! Kram 🌱


skrev Mamsen i Nu får det vara nog!

@Torn tur det blir såna middagar så ofta!
Jag har väl turen att många i min familj numera inte dricker A av olika anledningar.
Men frugan vill inte ha bara a-fritt på middagar? Tänker för din skull?


skrev Torn i Nykter livet ut

@Se klart Det låter mycket bra med lunchbjudning! Jag konstaterar mer och mer att just långa kvällssittningar där det viktigaste tycks vara att glasen är fyllda inte är mig grej numera. I går satt vi i fyra-fem timmar utan ”rast”. Så långa möten har jag aldrig på jobbet utan en paus.😅

Kram


skrev Kaffetanten88 i Ljusare tider!

Hoppas det löser sig när du börjar jobba igen. Låter ju som det kan bli bättre när man är där mer och det blir mer rutin. ❤️

Ja sömnen är viktig. Jag själv har fått ta sömntabletter senaste nätterna men har iaf fått sova lite mer nu så mår mycket bättre. Har ju precis som dig problem med sömnen.❤️


skrev Torn i Nu får det vara nog!

Gårdagskvällen var väl helt okey men jag kan konstatera två saker som jag egentligen redan vet vid det här laget.

1: Jag gillar inte att sitta vid ett matbord 4 timmar på raken och lyssna på mestadels upprepningar på hög volym.

3. Jag vill aldrig, aldrig dricka ett endast glas alkohol. Är enbart glad att jag slipper.

Tur att frugans syster var nykter pga bilkörning så jag hade någon ” vettig” person att samtala med. Det skrämmer mig faktisk en hel del hur urbota korkade normalt vettiga personer blir när de blir förgiftade av drogen alkohol. Och det behövs inga större mängder. 😬

När klockan började bli mycket kom svågerns hund lommande med svågerns ena yttersko i munnen och släppte den framför honom. Hunden hade säkert fått nog av pladdrandet och ville åka hem.😂
Jag blev imponerad, är hundar verkligen så smarta!? Tre vinglas gick i kras sedan när frugan och svärmor skulle plocka i ordning på disken, vilket orsakade lite jobbigt tjafs. Men det är ju nästan standard när de har druckit lite för mycket alkohol, så jag är inte förvånad. Tur att jag är en hejare på att dammsuga. 😎

Ha en go Söndag!


skrev Sländan i Leva i Frihet

Idag vaknade jag med ett dåligt humör. Det har inte hänt på väldigt länge sedan jag varit nykter. Jag analyserar snabbt vad som är fel.
1. Min man ville ha en snapps igår till skaldjursbordet som jag gjort. Det gör mig inget så länge han inte blir berusad, men det innebär att min äldsta son oxå vill ha.
Jag är lite oroad över hans alkohol konsumtion av framförallt öl.
De tog jag upp med min man förra helgen när vi åkte hem från landet ( han är inte pappa.) Min son har anlag på båda sidor av alkoholmissbruk dessutom ADHD. Alltså riktigt i riskzon. Han är bara 30 år men han började dricka ganska tidigt.
Den här helgen hade han inga öl med sig, han vill leva sundare och träna. Han tycker att jag är så duktig som inte dricker alkohol längre. Jag föreläser måttligt om de positiva i nykterheten. Det får inte bli för mycket, då kan han tycka att jag tjatar och gör tvärtemot.
Nu blev det 2 snapps och ett par folköl.Han som inte skulle ha alkohol i helgen.
Jag är Grymt sur på min man, jag ska prata med honom när sonen och hans tjej åkt hem. Det här får inte upprepas.
2. Jag börjar jobba i morgon igen efter en sjukskrivning sedan Maj ( stressrelaterat)
Jag börjar på 1/2 tid och jag tycker om mitt arbete och kollegor.
Det är mera den här friheten, att få ta hand om sig själv utan tider och passa, inte massa människor som jag ska ta hand om och utveckla i vardagen. Ensamtid och tystnad som blivit oerhört viktigt för mig
Nu känns det lite bergochdalbana i magen.
Imorgon kväll kommer det kännas bättre, det vet jag. Då har jag även pratat med min chef som är väldigt tillmötesgående och mån om att jag ska må bra.
Nu ska jag steppa upp mitt humör och gå ut och fixa i trädgården.
💕 sländan


skrev Se klart i Nykter livet ut

Ja, lunchbjudning vilken grej! Det blev en lördagkväll med te och mackor, vet inte när- om någonsin- vi inte lagat mat en lördagkväll.
Såg en bra dokumentärfilm på svtplay tips om man är på alldeles för gott humör och behöver dämpa sig 😄 Den hette Peter&Petra och berör missbruk i hög grad.
Nu blir det lite mer kaffe och idag väntat inte några speciella projekt så vi får se var dagen tar denna lilla barkbåt.
Kram på er 🌱


skrev Andrahalvlek i Ljusare tider!

Om du kan jobba kl 4-5 så kanske du kan be att få att förskjuta din arbetsdag? Börja jobba kl 5 och ta lunch kl 9? Ett tag tog jag powernaps i vilorummet på jobbet, 30 min räckte för att reseta hjärnan.

Vi har någon på vårt jobb som jobbar deltid, hon börjar kl 7 och slutar kl 12. Passar hennes dygnsrytm och arbetsuppgifter. Som arbetsgivare måste man vara flexibel om det gynnar medarbetarnas mående. Alla viktiga möten hålls på fm hos oss ändå.

Kram 🐘


skrev Mamsen i Prata med sin partner och barnen

Jag provar att lägga min fundering här inne, hos er som kommit lite längre på resan!
Hur mycket pratar ni med er partner om ert a- beroende? Vi har inte pratat så mycket om det, efter den mest akuta fasen när jag sa att jag måste sluta med A och han fick hälla ut typ 15 vinflaskor..
Vill inte att det ska bli den rosa elefanten i rummet men vill heller inte prata för mycket om det.
Så hur gör ni andra?

Och hur och vad säger man till barnen? På helgerna nu (och nån gång under semestern) så tar vi gärna nåt glas a-fritt vin. För mig är det väldigt viktigt att försöka förmedla till barnen att det just är a-fritt i glaset och i flaskan i kylen. Har inte sagt nåt till dom än att jag slutat med A, vet inte om jag borde det och i så fall vad jag ska säga.. Barnen är i olika åldrar, så måste i så fall anpassa lite efter varje barn tror jag.
Hur har ni gjort?

Hoppas alla får en härlig söndag!
Kram 🌺


skrev Soffi i Ljusare tider!

God morgon!

Ja, det är en god morgon idag 😊. Jag har sovit gott i 7 (!!) timmar 😅💃🤸‍♀️.
@Sattva skrev:"Sömnen betyder allt i slutändan... Har du lyckats lösa ditt jobb/sovdilemma du nämnde häromdagen?"
Ja, sömnen betyder såååå mycket!
Jag lyssnade på "Kropp och själ" (P1) om sömn häromdagen, det sammanfattade ganska väl vad jag läst på lite olika ställen. För att kolla upp sitt sömnbehov behöver man vara utan stress, för mycket koffein, lagom motion, bra mat mm (jag lägger till fri från alkohol, de sa inte det men det måste väl vara sant?) och sedan verkligen känna efter när man är pigg utan yttre faktorer som "håller igång" en. Pigg för att man "sovit klart".
Nu på semestern har jag hittat det optimala för mig, tror jag!
Jag behöver nästan 8 timmar sömn. Men jag sover väldigt sällan mer än ca 6 timmar på natten. Jag behöver en tupplur på dagen. Om jag skiter i klockan och sover när jag är trött sover jag bäst mellan ca 21 - 03. Och det passar ju faktiskt perfekt med mitt jobb!! Det är ju vid 3-4 tiden som jag kan kolla planeringen och se vilken tid jag behöver jobba.
Men ... varför finns det alltid ett men? Tuppluren som kropp och hjärna vill ha vid 9-10-tiden, hur får jag in den? Ja, den kan utan problem skjutas fram till 12-13 tiden, men senare ... ja, då är det "för sent", jag får inte effekten att vara pigg och klarvaken resten av dagen. (Stämmer förresten med vad de sa i "Vetenskapens värld" att de som av naturen delar upp sömnen i två perioder behöver sin tupplur ca 6 timmar efter nattsömnen).
Det vore okej om jag hade ett jobb där jag verkligen började jobba vid säg 4-5-tiden eller vid 10, men nu, när jag aldrig riktigt vet när vissa arbetsmoment infaller under dagen ...
Ja, det får lösa sig ...

@Kaffetanten88 skrev:"Finns det något du kan göra så du slipper känna dig så ensam? Är det kollegorna där som stöter bort dig?"
Ja, det är ju nästa grej, vad kan jag göra?
Det är absolut inte kollegorna som stöter bort! Alla är goa som personer! Det handlar definitivt inte om utfrysning!
Jag är ensam om mina mål och arbetsuppgifter (rapporterar till annan ort). Förståelsen är god lokalt för vad jag gör, ingen är "emot mig" ... men jag "stör" i arbetet mot de lokala målen ...
Och så är det det här med fika- och lunchraster ... Jag kommer aldrig att vänja mig vid att sitta bland folk som helst umgås med mobilerna ... Jag är van att småprata med kollegor på raster ... Saknar det!
Jo, det pratas ibland också. Men jag har väldigt lite att inflika gällande en sport jag aldrig provat och som utövas gemensamt av flera kollegor ... och ännu mindre om helgens alkoholeskapader ...

Fast det kanske löser sig nu!? Jag är dubbelvaccinerad 💃💃💃! Fick min andra spruta i torsdags.
Kanske, kanske får jag vara mer på arbetsplatsen nu. Måste kolla om företaget ändrat riktlinjerna under min semester. Om jag är där lite mer regelbundet och inte bara när arbetet kräver så kanske jag kan skapa en annan kontakt med kollegor??

Nu ska jag njuta av sista semesterdagen!!

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡


skrev Anonym26613 i Att klara av relationen med förändrade förutsättningar

Godmorgon! Välkommen hit! Och inte minst, tack för en intressant tråd 😊

Att titta på onyktra människor, speciellt ens partner, är väl jobbigt för alla. Man vill absolut inte själv bli filmad och titta på det efteråt. En grupp tar ett solidariskt beslut att alla blir fulla och så skrattar man åt det ihop efteråt. Eller?

Känslor vi har kring dessa onyktra människor handlar ofta (inte alltid) om att vi skäms för dem. Men genom att lämna ansvaret till vuxna människor är det lättare att hantera situationen. Om det inte stör din partner att han sluddrar och har sig, då behöver du inte bära hans skam heller.

Det är inte så givande att delta på ett samtal när andra har druckit bort allt klokt de hade inom sig. Men jag brukar tänka så att jag finns där för den som också vill vara närvarande. Umgås med den som dricker minst. Har roligt och deltar så mycket jag kan. Ofta har jag bestämt i förväg att jag ska tex göra någon kvällsfika eller desert senare på kvällen. Då är jag lite upptagen och flyttar även andras fokus från vinet till något annat. Ibland föreslår jag en promenad.

Jag hoppas du kan hitta ett naturligt sätt att umgås med dina nära och kära. Jag tror de tänker sällan på din nykterhet, så du kan lika väl strunta i deras dryckesvanor 😊🥳👌

Grattis till fantastiska 2,5 år!! Jag är mycket imponerad!! 🌸💚🌸💚🌸


skrev Se klart i Att klara av relationen med förändrade förutsättningar

@sinnesrolängtan skrev:"Ogillar att se / höra honom onykter, men har jag verkligen rätt att känna så, kräva att han ska avstå för min skull?"
Ja du har all rätt att känna.
Man har rätt att känna långt mer komplexa känslor än så.
Hur blir det när han dricker och vad är det främst som skapar oro?
Är det svårt för dig att stå emot?
I så fall är det i hög grad viktiga känslor att lyssna på.
Handlar det om att du inte varit öpppen med ditt eget drickande och vad som ledde fram till att du är nykter? Och att du kanske skulle behöva vara med öppen mer det för att ni ska kunna ha en bra dialog?
Inte så uttänkt utan bara spontana reflektioner på det du skriver. 🌸


skrev Andrahalvlek i Botten

@Jullan65 skrev:"Jag vet att sjukdomen finns kvar, att den aldrig går bort. Det jag behöver tänka på är att aldrig ta det första glaset."

Precis så tänker jag också. Det är inte längre en daglig kamp, mer ett mörkt moln i fjärran som man kan vända sig bort ifrån. Och det är ett enkelt recept - aldrig ta första glaset! Krångligare behöver man inte göra det.

Kram 🐘


skrev sinnesrolängtan i Att klara av relationen med förändrade förutsättningar

Detsamma 😃 @Se klart!
Mitt största problem är egentligen att jag vill vara så storsint att jag klarar av att min man dricker alkohol i sina / våra gamla sammanhang. Jag har jättesvårt att ta det, kropp och hjärna reagerar negativt och jag blir orolig så fort han ska umgås med människor som jag vet dricker mycket (det händer inte ofta så jag tycker att jag borde kunna bjuda på det), rädd att han inte kan stå emot. Ogillar att se / höra honom onykter, men har jag verkligen rätt att känna så, kräva att han ska avstå för min skull? Är det inte lite egoistiskt 🙈? Det var ju min osunda livsstil (okänd för honom) som efter många år ledde mig till en krasch och till ett vägskäl där fortsatt liv utan självbedrägeri blev MITT val. Det är jag som fått nya / andra värderingar i livet på grund av min resa ner och upp 😄. Det är svårt att sortera tankar när de går i spinn 😏…


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

På vardagar brukar det bli tre promenader för att få ihop mina dagliga 12.000 steg: kl 6, 12, 18. Innan jobbet, på lunchrasten och direkt efter jobbet, innan jag ens går in. Funkar bra. På helgerna brukar det istället bli två rundor - en längre och en kortare promenad.

Idag blev det en promenad på cirka 8.000 steg där jag tog många pauser för att plocka blåbär. Fick ihop två stycken enliterspåsar - en hel chipsskål full med björnbärn 😍 Och då plockade jag bara dem jag kunde ta utan att fullständigt riva ihjäl mig, och det fanns det dubbla kvar på buskarna som fortfarande var vinrött. Så det får bli samma runda nästan helg!

Helt osårad blev jag förstås inte, lite rivsår får man räkna med när man närmar sig en björnbärsbuske. Värst är nästan att man fastnar med kläderna, så handskar och långärmat hjälper inte. Det räckte att jag hade långa byxor på mig som fastnade överallt.

Bären ska jag frysa in och ha till min kvarg och havrekuddar 😋 Mycket c-vitamin i björnbär om jag minns rätt. Äldsta dottern brukar plocka blåbär, men det är ju ett evighetsjobb. Gjorde ett försök idag, men de börjar torka och skrumpna ihop nu. Björnbären har däremot sin storhetstid just nu och några veckor framåt. En buske jag gick förbi var helt översållad av stora vinröda bär. Jag blev helt tagen - brukar ingen gå här? Trodde knappt att det var sant, det bara dignade av bär.

I natt sover jag hos dottern. Min tanke är att vi ska sova hos henne varannan lördag, turas om jag och hennes pappa. Får se om han tycker att det är en lika god idé. Det är skönare att sova hos henne när hon har sovmorgon och kommer man hit kl 19 så har hon gott om tid att ändå följa med på gemensamma aktiviter. Idag har hon varit hos en kompis, vars mamma kom hit och hämtade och lämnade henne.

Idag tog jag med mig min motionscykel hit. Jag har köpt den begagnad och hade en period då jag cyklade 30 min varje kväll framför tv:n. Men det är ju så trååååkigt. Då går jag nästan hellre ut i ösregn. Men jag tänkte att de boende här kanske vill cykla framför tv:n, och boendet ska ju ha motion som ”tema”. De ville gärna ha cykeln när jag frågade.

Och jag hann knappt få hit den förrän den mest storvuxne kille på boendet kastade sig upp på cykeln och trampade som en galning. ”Det här är ju jättebra motion”. Han frågade om de fick låna cykeln och han strålade som en sol när jag sa att de fick den. Att den tillhör boendet nu. Det känns otroligt skönt när en gåva landar precis som man har tänkt 😍

Så nu slipper jag ha motionscykeln dammande bakom soffan, och jag slipper det dåliga samvetet dessutom. Vinn-vinn-vinn. Ikväll fattades det 2.000 steg, så kl 22.30 klädde jag på mig och tog en promenad på upplysta villagator. Har man streak så har man 😉 Det blir 14 dagar imorgon med 12.000 steg/dag och noll choklad. Heja mig!

Kram 🐘


skrev Jullan65 i Botten

Länge sedan jag var inne här, livet liksom springer på. Jag är fortfarande nykter och har ingen tanke på att ändra på det. Livet som nykter är en bra plats att vara på. En lång resa har jag gjort, med tillbakablickar ser jag min egen personliga resa. Från att vara så totalt besatt av nästa ”tillfälle ” att berusa mig på till att idag nästan aldrig blir sugen eller längta efter a och berusning. Det tar tid, jag hade inte särskilt roligt med andra människor, jag fick liksom vakta mig själv hela tiden. Nu är det mer naturligt, jag är en person som inte dricker. Både i mina egna ögon och i andras. Jag kan njuta av händelser och livet mer avslappnat, och jag är inte så rädd att falla tillbaka. Jag vet att sjukdomen finns kvar, att den aldrig går bort. Det jag behöver tänka på är att aldrig ta det första glaset. Då funkar det, åtminstone hittills. En dag i taget tar jag fortfarande, men jag måste medge att jag ibland glömmer även det. Det beror på att jag överhuvudtaget inte tänker på a alls. Vilket hade varit en omöjlighet för inte allt för länge sedan. Nykter och klar som kristall ämnar jag fortsätta denna resa. Den tar aldrig slut, resan i nykterheten. Varje dag känner jag tacksamheten över att just jag fick chansen att bli räddad från helvetet. Glöm aldrig att även du kan påbörja denna resa. En dag i taget såklart. Kärlek till er alla. Jullan


skrev Andrahalvlek i Nykter livet ut

@Se klart Lunchbjudning tror jag också på! Och gemensamma utflykter med medhavd picknick.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Härligt att du tog alla motgångar på semestern med så gott humör. Ingenting blir ju bättre av att man irriterar sig och ältar sådant man ändå inte kan rå över, som sjukdom tex. Då är det bättre för alla om man kan rycka på axlarna. This too shall pass.

Skönt också att du har 0 ångest inför jobbstart. Jag kände likadant. Samma sak på söndagar, jag har ingen söndagsångest alls längre inför jobbet på måndagen. Jag är numer alltid nöjd med helgen, oavsett vad den har erbjudit.

Kram 🐘


skrev Se klart i Nykter livet ut

Tips-tråd!
1. Lunch-bjudning istället för middag. Rekommenderas alla men främst oss nyktra. Folk åker hem. Ingen dricker. Du slipper bli rastlös. Kvällen blir din/er. Jag har ännu inte uppvisat så många tecken på att vara en tidig morgonmänniska men det här känns som en bra början.
2. Har upptäckt ett klädmärke som jag bara älskar och tror många skulle gilla. Nämligen extremt fina, sköna set- som man både kan klä upp, alternativt strosa runt i hemma som en snyggare hemmafru. Märket heter A Part Of The Art (kanske är sen på bollen här) och köpte (på rea) byxor och skjorta Airy pants + shirt.
För dyrt generellt men ser att lite olika återförsäljare har rea, om man just inte måste ha svart.
Resår. Fickor. Loose fit. Allt är drömmigt med dessa plagg.
Kostar inte mer än ett gäng boxar och några glas bubbel på krogen.
Det var allt från lördags-tipsaren.
Kram på er!


skrev Se klart i Nykter livet ut

Gulle @sattva och @andrahalvlek
Jag är gärna med på att vara förädlad dock är jag ju inte styrelseproffs (än haha 👵🏻) utan mitt arbete innehåller också mycket produktion, organisation, leveranser. Jag har en stor kapacitet vilket enbart beror på min erfarenhet, det gör att det operativa arbetet går väldigt snabbt. Och därför har jag också möjlighet- eller har fått- att också arbeta mer strategiskt och på en annan chefsnivå.
Men @ah jag håller med dig och tanken är väl rent logiskt att jag ska fasas ut ut ”göra” och mer ”tänka/leda”. Min utmaning är att jag älskar att ”göra”… det kommer såklart att landa på den ena eller andra sidan. Och just nu är jag nog mitt i nån sorts transition även om jag inte riktigt tänkt så förrän jag läste ditt inlägg!
Chill lördag-kram 🌱


skrev Se klart i Att klara av relationen med förändrade förutsättningar

Nja jag tyckte inte att du skyllde ifrån dig, på sätt och vis har vi ju de flesta här beroende-personligheter eftersom vi är beroende 😄 jag tänkte mer på att det blir så definitivt istället för något som går att förändra. Det har du ju verkligen gjort.
Jag tror inte vi blir klara även om jag kan hålla med om att det finns en sorts otålighet i det. Men jag tänker att det går att färdas i sin egen takt- men framåt eller åt något håll- måste man verkligen. Det var vad jag upplever mest skrämmande med alkoholen, den konserverade allt- utveckling, känslor. Samma tankar, samma prat. Nu är vi påväg, utan att riktigt veta var vi landar. Kontrollmännislor som jag får öva massor på att släppa taget! Ha en fin kväll 🤗


skrev TappadIgen i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

@Torn Ja, det känns faktiskt att jag är inne på andra året nu, även om det fortfarande är så nytt att det känns lite overkligt. Man lär sig nya saker hela tiden också. Jag har precis lärt mig att jag inte ska försöka mig på att multitaska utan göra en sak i taget som jag brukar. Sen har jag också lärt mig att en sådan där insektsdödare som ger en elstöt känns något överdimensionerad i stöten som den ger. Insekter lär dö på fläcken och det är väl förvisso bra.


skrev Torn i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

@TappadIgen Mer chill när man är nykter såg jag att du skrev någonstans. Jo, jag tackar! Du är ju riktigt chill numera.🤩 Och för egen del har år 2 bara blivit ännu bättre på den fronten.

Ha det bra!