Senaste kommentarerna i forumet

Svar till sisyfos... Japp, min barn är yngre. Min son som är 10 har många funderingar om livet. Han frågar ibland kring alkohol och tobak, hur det påverkar. Han har iaf noterat att jag inte dricker utan väljer alkoholfritt. Dottern är 12 och väldigt uppmärksam, känslig och orolig. Hon vet att jag druckit tidigare och noterade direkt att jag verkade smyga med glas i köket.

Jag för anteckningar över varje vecka sedan ett år tillbaka. Om jag druckit eller ej och hur mycket jag tränat. Jag noterar 8 helnyktra månader. Sedan lite fusk med 1 glas på ett par helger. Och sedan då sommaren där jag hamnade lite snett. De första två veckorna med nåt glas i veckan och de sista två veckorna med nåt glas eller två om dagen. Dagen före jag skrev här och bad om hjälp hade jag köpt en halv flaska rosé på systemet. Det kändes bara väldigt fel.

Ja, jag vet varför jag började fuska i våras. Det fanns vin över från en middag. Jag smakade på kvällen och drack ett glas kvällen därpå. Det funkade ju. Några gånger. Att det blev som det blev på sommaren var för att jag hade släppt garden och det finns tillgång till alkohol på landet. Och oro över min dotter som är känslig och ofta ledsen. Så tillgängligheten på landet till alkohol tänkte jag prata med min man om. Att jag tycker det är jobbigt att säga nej till alkohol varje gång jag är där. Om han kan ta bort den.

Jag känner ändå att det var ett snesteg men inte mer. Jag har 8 nyktra månade i bagaget och efter det betydligt fler nyktra dagar än onyktra ändå. Det var lätt att hitta tillbaka. Det är inte någon vana för mig att dricka längre. Mitt problem (som många andras) är att hålla ut i längden. Och det ska jag jobba på ;)

Tack för dina fina ord! Jag känner mig stark i min nykterhet idag. Kram

@Torn Så kan det såklart vara också. Om man söker på nätet efter hur lång tid det tar för levern att återhämta sig så får man lite olika bud, men det känns som att de ofta kan vara lite i underkant för hur lång tid det kan ta. Det beror ju så klart på hur mycket och hur länge. Som sagt känner jag ju till de som förvisso har varit väldigt sjuka som fortfarande efter 10 år visar tecken på förbättring. Med det sagt är det ju inte långsökt att för oss andra som kanske inte var sjuka när vi slutade att det ändå kan ta upp till ett par år.

Det står faktiskt vid min milsten, min senaste är ju 1 år, att 859 st förutom jag har nått den milstenen. Samtidigt står det att jag och 3 andra har 400 dagar som nästa milsten. Det borde ju betyda att 856 har 400 dagar eller fler.

@TappadIgen Det kan ju även bero på att kroppen kanske har ” läkt” klart först nu. Det är ju fruktansvärda mängder gift jag har hällt i mig under åren, och levern, hjärnan mm måste ha tagit ordentligt med stryk av skiten.

Jag får se om jag kanske reggar mig på Cairy. Är det inte mest gröngölingar som hänger där förresten? Typ folk med under 200 nyktra dagar. Gött att du är snygg i alla fall.😂

Ha det bra!

@Tofu Nja, det är svårt att förklara men ordet myrkrypningar har ju kommit av en anledning. Det värker inte utan det kryper liksom mer av obehag, det är helt omöjligt att ligga still. Jag bara måste röra benen eller gnida med fötterna mot benen för att lindra obehaget. Som när folk sitter och studsar med benen upp och ner när de sitter ner. En del med myrkrypningar går upp och går på nätterna, runt i lägenheten. All rörelse lindrar obehaget.

Jag ligger kvar men karvar runt, runt, runt i sängen. Spänner benmusklerna, försöker slappna av. Spänner, släpper osv. Värst är att det till slut sätter sig på skallen. Jag drar mig för att ens lägga mig och det är svinsvårt där och då att gilla läget. En natt eller två kan jag acceptera och okeja mentalt, men natt efter natt efter natt är vidrigt. Det kommer inte direkt när jag lägger mig heller, det tar typ 30-45 min. Så jag tror länge att jag har klarat mig, och sen precis när jag ska somna kommer krypet. Något med nerverna i benen måste det ju vara. Jag känner det inte dagtid när jag tar höneblund, vilket då ofta blir en räddning. Samtidigt som det sabbar nattsömnen ännu mer.

Myrkrypningar var nog något jag drack på också. Som jag minns det lindrades obehaget då också, när hjärnan blev lite nedsövd.

Kram 🐘

Trött och låg och uttråkad. Att inte få sova pga myrkrypningar är verkligen utmattande. Men jag traskar på mina 12.000 steg och äter ingen choklad, och det är ju bra. Nyfärgat hår idag suddade ut alla spår av grå utväxt, vilket också är bra. Yngsta dottern, som varit krasslig några dagar, verkar vara frisk nu ikväll och ska till jobbet imorgon och det är också bra. Bra-bra-bra. Okej, okej, okej.

Imorgon ska jag åka till jobbet och möblera om i min hörna nu när de har byggt klart och sen ska jag ösa järnet på jobbet torsdag och fredag och förhoppningsvis känna hur jobbflowet fyller mig, för det var några dagar sedan jag kände det senast.

Om inte allt magnesium jag proppar i mig ger resultat snart får jag nog besöka vårdcentralen och be att få bli utredd. Så här kan jag inte ha det, det sätter sig på skallen till slut.

Kram 🐘

@Se klart Håller med till fullo! Att hjälpa till och lotsa någon tillbaka i arbete är en ynnest, men det kräver täta samtal och insikt om att individen inte alltid vet sitt bästa. Ibland får man som chef bromsa också.

En annan sak som är viktig är att arbetsuppgifterna är tydligt begränsade, inte ska utföras under tidspress och att man ska göra sådant man behärskar väl. Inte lära sig helt nya saker.

Sen måste man vara beredd på svackor och bakslag. Den senaste medarbetaren vi fick tillbaka i arbete hade under ett års tid sämre dagar ibland då hon fick vara hemma.

Några timmar per dag är att föredra framför hela och färre dagar. Man bör undvika stressigaste perioderna. Man blir lätt stressad av andras stress också.

Du @sländan skulle kanske behöva prata med en psykolog? Via Företagshälsan? Jag har varit oerhört hjälpt av det. Har haft samma psykolog sen 2007 via Företagshälsan och jobbet. När jag har sämre perioder träffas vi ofta. När jag mår bättre träffas vi 4 gg/år och då faktureras det som coachning. Ovärderligt! Hon vet ALLT om mitt jobb. ALLT. Ska träffa henne imorgon faktiskt 😍

Kram 🐘

@Mirabelle G-S Din enorma lättnad känns ända hit till mig. Massor av kramar till både dig och din man ❤️ Det måste vara hemskt att stå bredvid, vilken enorm hjälplöshet.

Kram 🐘

Här sitter jag och är så lättad att jag bara vill gråta. Det är inte min historia att berätta, utan den tillhör min man och ingen annan. Med hänsyn tagen till hans integritet kan jag alltså inte uttrycka mig annat än kryptiskt. Men under drygt tre år har ett mörkt hotfullt moln hängt över huvudet på oss, skapat skräck, förtvivlan, vanmakt… Nu i veckan drogs situationen till sin spets, och vi förlikade oss med värsta tänkbara utgång, vilket förmodligen hade lett min man rakt ner i depressionens suicidtankar igen. För att inte lägga sten på berga-börda på min man har jag väl mest bitit ihop under de här åren och uthärdat i inställningen ”Vad som än händer så fixar vi det här, bara vi håller ihop och håller ut”. Men jag har fasen inte haft någon blekaste aning om hur det faktiskt skulle gå till. Nå, iaf så kom kulmen nu, point of make it or break it. Och det blev inte break it. Otroligt nog. Det är helt osannolikt, men det verkar som att allt kommer att ordna sig istället för att rasa samman. Månne det var Jesus som ingrep… Han är den ende jag kunnat dela bördan med under den här tiden. Det har varit tungt, så tungt, och så otroligt frestande att dricka vin för att lätta på ångesten. Särskilt under alla sömnlösa nätter. Och nu… Poff. Hotet undanröjt. Vi kan andas igen. Nu har jag dundrande huvudvärk och är helt lealös som en trasdocka. Men min själ sjunger. Och jag är fortfarande nykter. Inget som skaver kan störa min själsfrid i detta nu.

Jag har haft ett flertal medarbetare i din situation och som chef så ska man ta ett stort ansvar för att återgången till arbetet går bra! Planera i detalj ihop med medarbetare och Hr, återkoppla dagligen och sedan lite glesare. Släppa och hålla i. Det är ett jätteviktigt arbete som jag tog för givet också är reglerat, dvs inget man kan ”välja”. Fullt stöd och tydliga ramar och uppgifter- superviktigt. Och det är underbart när man som chef ser att tillbakagång till arbetet går bra, men det tar tid! Oj vad jag och vi varit stolta när vi lyckats och man så småningom kan släppa taget. Det är inte lätt att ställa krav, men jag tycker du ska göra det. Luta dig mot nykterheten. Du är stark! Kram.

@Torn Det kan ju också vara så att du sover bättre numera, vilket såklart också är en bieffekt av att vara nykter. Själv var jag trött ett tag men la upp en kvälls/natt-rutin och blev piggare efter ett tag. Det var nog dock en blandning av att sova bättre och vara nykter tänker jag. Men härligt att du har så mycket energi!

Du har inte funderat på att kika in Cairy-appen i alla fall? Jag har till och med lagt in en profilbild på mig själv nu och jag är ju rätt så snygg. Det är ingen ersättning för det här forumet utan mer ett komplement, tänker jag. Men lite kul för den håller också koll på milstolpar. Min nästa milstolpe är 400 dagar om 19 dagar, säger den.

@miss lyckad skrev:"Nädå, åren går snabbt, man ska inte vara för feg.."
Visst är det så 💕 hoppas att ni kan hitta ett gemensamt boende 👍🏻🤗
Kram sländan 💕

Jag vet inte om det är temporärt eller att jag har gått in i en ny fas av nykterheten men jag har fått ännu mer energi och inspiration och behöver aldrig ta några tupplurar mera nu efter semestern. I går och i dag har jag tex klippt ner och forslat bort en stor ful gammal häck som vi har haft på tomten. Satte i gång direkt efter jobbet. Det var riktigt kul! 😂 Jobbet rullar på utan bekymmer och även där tar jag tag i saker som egentligen inte behöver göras. Jag fattar inte varför jag inte blir trött.😅 Det är väl egentligen optimalt att inte ta några tupplurar, men jag saknar dem lite, det är ju så gött!

Det kanske helt enkelt är att jag är utvilad efter semestern, förr var jag ju snarare utpumpad efter all extra alkohol under semestrarna. Och efter förra semestern var jag ju fortfarande ” nynykter”.

Ha en bra kväll!

@Andrahalvlek skrev:"Man blir inte ”som innan” efter en utmattning.
Det är som du beskriver ” en sorg”
Att inte vara som vanligt på arbetsplatsen. Det är nog extra kännbart när man som jag enbart har sin hjärna som arbetsredskap. Och det är inte den glada, halvgalna, uppfinningsrika och positiva människan som kommer och livar upp stämningen.
Jag har varit på jobbet i 1,5 vecka och får höra av arbetskamrater att de ser att jag mår dåligt, ger mig förslag till olika kbt mm
Självklart är det av omtanke. Men jag kanske inte måste vara på topp på en gång.
Det är en lång process, och jag själv är dålig på att inte leverera till Max.
Jag mår sämre av att de påpekar att jag inte är som vanligt. Min chef är mestadels borta nu, han har inte frågat något om hur vi ska lägga upp mitt schema. Bara frågat vilka tider som jag ska arbeta, och om läkarintyg.
Jag känner mig besviken både på mig själv och på min arbetsplats. Jag vill ju vara som vanlig. När jag är ledig mår jag mycket bättre, så jag trodde nog att jag hade kommit längre.

Ja Sländan..Det är mycket tankar och känslor fram och tillbaka när barnen flyttar. Ena stunden lite mysigt, sen tomt och ensamt..Ingen som fixar teknik, eller tyngre grejor jag behöver hjälp med..Jag hoppas vara sambo med en fin och hjälpsam man inom en snar framtid. Vill det gärna, men har bara bott med en man tidigare, så jag måste verkligen känna att det blir rätt..Vill inte sitta där med skägget i brevlådan sen..🙄..Nädå, åren går snabbt, man ska inte vara för feg..Det är bara att ha klara papper och regler om det skulle skita sig..Det finns mycket fler fördelar med att vara sambo, än särbo tycker jag..Och skaffa sig så stort boende så båda får plats ordentligt..🤗🤗

Vad roliga ni är @ah och @torn
Man (jag!) blir jätteglad för lite beröm. Ju mer chef desto mindre. Det handlar ibland om att det är en massa obekväma beslut men vid tex uppsägningar så har jag vinnlagt mig om att det ska bli så BRA och proffsigt det bara kan bli.
Idag har jag haft tre halv-jobbiga samtal/möten på rad. Men sånt tar mycket mindre energi nu när jag inte dricker. Jag vågar vara tydligare och vågar vara inkomplett! Kram.

@Andrahalvlek Med tanke på att du var ytterst nära på att klappa till din chef för något år sedan så är allt lugnt. 🥰

Kram

@Torn Haha, men jag tyckte faktiskt att hon hade gjort ett riktigt bra förarbete inför en löneförhandling! Chefer får sällan beröm, så hon blev väldigt förvånad. Men glad.

Kram 🐘

Drömde att en killkompis till mig stod i bolagskön. Han hade en flaska i handen som var lite drucket ur..Typ någon utländsk starkare sprit.Jag kom in på bolaget .Vad ska jag köpa tänkte jag🤔Sånt han håller i handen blir jag dum i huvudet av..Vin smakar bara äckligt och jag blir seg. Äh jag skiter i att köpa något alls, tänkte jag och gick därifrån..😁..Kompisen hade arbetskläder på sig, typ verkstadsoverall..Tänkte när jag vaknade att, man struntar i både dusch och omklädning för att hinna till bolaget. Många (jag också i tidigare liv) låter alkoholen styra över viktiga saker i livet..Till slut tar den över och förstör det mesta..Familjerelationerna förstörs först..Men det ser man inte så mycket utifrån i början, tyvärr..Alltid synd om dom minsta..🥲🥲🥲

@Andrahalvlek skrev:"Men jag har faktiskt berömt min chef för hur väl hon förberett vissa förhandlingar också"

Det kallas även för fjäsk.😂 (bara skoja)

Kram

@Se klart Ofta tycker man ju att folk gör riktigt bra ifrån sig i olika sammanhang. Man säger det till andra, men glömmer ofta att säga det till vb. I mitt jobb ingår förstås att berömma nykomlingar när de gör bra ifrån sig, och det uppskattas alltid massor. De blir nästan lite genererade, men glada. Jag brukar alltid vara tydlig med VAD jag tycker är bra också.

Lite influerad av den här diskussionen skickade jag idag ett meddelande i slack till en kollega som gjorde riktigt bra ifrån sig igår. Hon blev jätteglad. Man kommer långt genom att varje dag tänka: ”Vem kan jag berömma idag?” Sen är mycket ett teamwork förstås, men beröm kan också vara kollektivt förstås.

Jag jobbar i en bransch där det tydligt i de flesta fall framgår vem som gör vad, så då är det enklare förstås. Men jag har faktiskt berömt min chef för hur väl hon förberett vissa förhandlingar också, och hon blev helt ställd och förvånad över berömmet. En annan chef har jag berömt för hur strukturerad mötesordning hon alltid har, och hur skönt det är att gå på möten och känna att man tar sig framåt väldigt konkret. Man kan berömma för allt nästan.

Kram 🐘

@andrahalvlek jag är med på feedbacken, jag ser dock att berömmet kan se olika ut på olika arbetsplatser. Man får förändra inifrån- feedback tänker jag- är också när det går bra (verksamheten) och man är väldigt tydlig med att det är ett teamarbete.
Det är vi som gör det.
Och håller helt med om att ju mer tacksamhet jag själv känner så ingår ju kollegor i hög grad i den! Kram 🌱

@Sländan Ledsamt att det känns så stökigt på jobbet. Dåligt ledarskap mår tyvärr väldigt många dåligt av. Men du tänker helt rätt - tänk på ditt eget mående i första hand så att möjligheten att gå vidare hålls levande.

Man blir inte ”som innan” efter en utmattning. Ofta behåller man vissa skörheter som man måste lära sig förhålla sig till. Och det är en sorg, som man också måste ta sig igenom. Jag tror att hjärnan får vissa mer eller mindre permanenta skador, och man har trampat upp vissa destruktiva stigar i skallen som man väldigt lätt kan slå in på om man inte är uppmärksam.

För min egen del brukar jag säga att jag har mycket energi, men den är inte lika långvarig längre. Och jag mår inte bra av att rasa ihop, då krävs mer vila för att återfå energin. Jag måste läsa av symtomen tidigare, planera in pauser och återhämtning, absolut inte jobba övertid, göra en sak i taget osv.

Kram 🐘

@Se klart Jag brukar också systematisera min feedback. Men allra mest tar jag mig tiden att faktiskt berätta för vb att jag uppskattar något som jag redan pratat med andra kollegor om. Ett mail funkar om man inte hinner ses eller om man jobbar olika tider.

Om man varje dag kan tänka vad man är tacksam för, så kan man också varje dag tänka: ”Vem ska jag berömma idag?” Det får förstås inte vara krystat utan kännas genuint. Faktum är att man kan framföra mer negativ kritik också om man är generös med beröm. Det viktigaste är att mottagaren känner att man vill att vb utvecklas.

Det allra bästa är att försöka sprida det här tänket till ett helt arbetslag, peppa folk att berömma varandra. Då kan riktigt magiska grejer ske på en arbetsplats. Alla behöver bekräftelse.

Dina stunder med barnbarnen låter ljuvliga 😍

Kram 🐘

@Vjlo Tack! Jag blir kvar på samma arbetsplats men med helt andra arbetsuppgifter. Slipper hantera krångliga kollegor, mer hands on och tillbaka in i verksamheten. Tillbaka till rötterna på ett sätt - till de arbetsuppgifterna som jag gjorde på 90-talet, men nu som ansvarig och med mandat att påverka. Hoppas jag! Annars får jag se till att fixa så jag får mandat.

Min största utmaning blir att stänga dörren till mina gamla arbetsuppgifter. Ingen ny finns på plats den 20/9. Ingen lär göra exakt det som jag gör, men det är nog lika bra för då är det omöjligt att ens försöka jämföra.

Kram 🐘

@Tofu På torsdag ska jag möblera om lokalen! Eller åtminstone min hörna av lokalen. Imorgon blir det videomöte hela förmiddagen, men en spontanledig eftermiddag på SUP:en var ingen dum idé 🤔 Besök hos frissan blir det imorgon också. Veckorna går väl till slut, men tid är verkligen relativt. I väntan på något kul går tiden väldigt långsamt, och det är svårt att hitta energi att göra annan nytta.

Kram 🐘