Senaste kommentarerna i forumet

Varit på kontoret idag- med kollegor- så roligt. Kände mig fullproppad av intryck och lagad lunch. När vardagen tuffar igång tänker jag inte en sekund på alkohol. Noll promille tankar. Skönt!
Igårkväll hade jag hand om mina vilda småkillar och ikväll var jag hos ett litet gos som än så länge bara kan säga ”nej nej” och som fått sina första par gummistövlar att ta sig an hösten i.
Nu ska jag göra ett avsteg från mitt glass-förbud för jag villhöver det.
Kram alla kämpar. 😍

@Vjlo År två som nykter ska vara riktigt bra påstås det. Jag kan nog hålla med, så här halvvägs igenom det. Den största fördelen är att nykterheten känns självklar. Jag känns mer självklar. Om jag förställt mig och anpassat mig en hel del tidigare så känner jag mig färdig med det. Det här är jag och det här står jag för. Det är nog samma rakhet och tydlighet som du känner på jobbet nu, lite mer råg i ryggen helt enkelt. Lite mer att man struntar i andras åsikter om en själv.

Jag har förstås haft en del sorger i mitt liv också. Den största är nog sorgen över yngsta dottern, att hon inte blev den kärnfriska lillasyster som vi trodde att vi skulle få. En terapeut sa till mig rätt tidigt i dotterns liv att jag behövde sörja det friska barn jag trodde att jag haft i magen för att kunna ta henne till mig ordentligt. Jag tyckte att det var snömos. För mig kändes det som om jag skulle förneka min dotter genom att sörja det friska barnet jag trodde att jag skulle få, men med tiden förstod jag att hon hade rätt.

Jag skulle aldrig vilja att min yngsta dotter var annorlunda. Hon är perfekt precis som hon är. Men jag har sörjt massor att hennes liv inte blev ”enkelt” och att hon missar så många upplevelser som andra barn/ungdomar/vuxna kan få uppleva. Jag har också sörjt att mitt liv, genom mitt stora ansvar för henne som kommer bestå i hela mitt liv, inte blev som jag hade trott att det skulle bli - utan att för den sakens skull tycka att jag har fått något sämre liv på något sätt. Det finns inga garantier för någonting här i livet, vi kan bara förvalta det vi har här och nu efter bästa förmåga.

På min vägg i hallen hänger en tavla med ett visdomsord: ”The happiest people don’t have the best of everything, they make the best of everything they have”. Den tavlan möter mig varje morgon och jag kan verkligen skriva under på att det är så sant.

Tack för uppdateringen ❤️

Kram 🐘

Tack @sisyfos för ditt inlägg och dina tankar. Jag försöker att systematiskt ge feedback- för jag vet att jag är dålig på det generellt. Min chef- jag har aldrig haft chefer som har tyckt att jag varit ”bra nog” alltid chefer som pushat men jag har känt mig väldigt sedd. Också. Fått chanser. Det har varit så himla viktigt för mig. Men har säkert också gjort att ambitionsnivån alltid varit hög. Men lite grann på fel sätt. Jag har inte riktigt sorterat vad jag är bäst på och kan utveckla. Utan gjort allt utan urskillning. Eller så har det tagit mig extra lång tid att fatta.
Men all forskning och empiri visar ju hur viktigt det är med feedback. Så helt rätt att jobba med det! Tar med mig till jobbet imorgon. Kram 🌱

Kära ni, tack för svar och kommentarer. Jag ska skriva mer imorgon. Jag har varit nykter sen jag skrev sist och så vill jag förbli. Godnatt 😴

Kära ni, tack för svar och kommentarer. Jag ska skriva mer imorgon. Jag har varit nykter sen jag skrev sist och så vill jag förbli. Godnatt 😴

2:a veckan på arbetet efter sjukskrivning ” utmattning”och semester.
Jag Jobbar 50 % men det känns inte bra, lika rörigt och ostrukturerat som innan jag blev sjuk. Min chef är snäll men ingen chef som tar tag i saker. Jag har mått väldigt bra när jag har varit hemma, nu börjar jag må sämre igen. Jag tror att jag är besviken på att jag inte är som vanligt, den som orkar ta tag i saker på arbetsplatsen. Jag vet att jag ska ta det lugnt nu, men det är inget roligt när det är rörigt och oprofessionellt
och arbetskollegor inte bryr sig om det.
Jag kanske har arbetat klart på den här arbetsplatsen.
Nu gäller det att sköta om sig själv så mycket det går, så jag orkar ta mig vidare.

Hej Viljo,
Tack för ditt uppdaterade inlägg som berör mig mycket. Så många saker kan vi blicka tillbaka på och inse att de blivit bättre, rakare, ryggraden igen som Blenda skrev om. Men det är också fint att du orkar se och formulera dig kring sånt som inte blev. Ofta ska vi hoppa upp och vidare. Ibland behövs det att stanna upp och se klart- en önskan som är uppenbart stark i mig.
Det behöver ju inte ens handla om sådant kopplat till drickandet utan som jag minns en scen i True Detevtive där Woody Harrelson frågade sin fru vad som hade hänt med dem, med kärleken som tagit slut och hon svarade ”Its just life”. Enkelt och svårt.
Önskar dig en fin fortsättning på veckan! 🤗

Så har semestern gått, och det är dags leva upp till "nykter efter semestern och sen också", på år två. Jag har haft en ganska bra hemester, med en del utflykter med släkt o vänner. Mest varit varmt och soligt. Jag har behövt få avstånd till en del stressande saker på arbetet.

Jag har hållit nollan - ingen öl/alkohol eller snus! :-) Fast ska väl erkänna att det funnits ett par tillfällen då tristessen ropat efter något ... främst snus, som någon slags quickfix jag vet inte löser något annat än den akuta ensamhetskänslan. Har inte handlat något, utan pengarna växer på hög :)

Tillbaka till jobbet, lite rakare, lite tydligare med mina behov än för något år sen.

Totalt sett så lönar det sig för mig att läsa i min dagbok, och tänka tillbaka något år eller några år för det är då jag inser hur mycket som faktiskt blivit bättre.

(Jag funderar ibland lite hur det går för vännen Mic, kollar om han startat en ny tråd eller vad som hänt....... - läser du det här, så försök hitta något skäl att resa dig igen?, för din skull!)

Mitt liv utan drogerna har inneburit en hel del sämre mående än jag kunde föreställa mig, mycket för att känslor och verkligheter kom ifatt. En del bitterljuv sorg, över saker som inte blev, en del saker som jag faktiskt är ledsen över som jag förstört chanserna till osv osv. En del tacksamhet över saker som sker så sakta nu, när jag kan ta emot livet nykter och med bättre verktyg i lådan.

Åter - på jobbet, vi håller på gör en del justeringar, så det ska nog gå bra. Går det inte bra har jag börjat bli otroligt rak o tydlig med min chef, och mina kollegor... I alla fall med mina mått :)

Sköt om er.

Hej!
Jag bara. slänger in en kort rad; det ser ut som det går bra för dig, även om snussuget finns där ibland. Det har det gjort för mig med, men jag har låtit bli!

Kram!

Hej!
Här händer det saker när jag vänt forumet ryggen ett tag. Nytt jobb! Coolt och grattis!

Mjukstartat på jobbet idag. Snart jornatt och ledigt resten av veckan. 😁..Ska sälja på en bakluckeloppis på Söndag..Skönt om man kunde bli av med lite bra grejor, jag inte vill ha. Sonen har flyttat så nu bor jag själv för första gången sedan Mars 😊..Får se hur det känns framöver. Tyst är det redan. Bara hundarna att prata med. Jag ser fram emot en varm höst, med levande ljus på kvällen. Lite mysigt. 🕯.💕..Hoppas hösten blir skön och härlig. Kram..🤗🤗

Boooring. Andas. Acceptera. Okej, okej, okej. När jag har för lite att göra får jag inget gjort alls. ”Det kan jag göra imorgon.” En del har inga problem alls med att göra typ ingenting, jag lider verkligen av det.

På ett företag i min bransch hade man ett stort bantningspaket för några år sedan. När man började gå igenom LAS-listorna hittade man folk som inte levererat typ någonting på flera år. De satt i en undanskymd korridor och fick dagarna att gå ändå. Obegripligt.

Just nu har jag arbetsuppgifter för två-tre effektiva jobbdagar per vecka, men jag väljer att portionera ut det på hela veckan. Tålamod. Mån 20/9 börjar jag på mitt nya jobb, tjoho!

Kram 🐘

@Mamsen Spännande! Jag har ingen egen erfarenhet av AA så det ska bli spännande att höra om dina erfarenheter efterhand.

Kram 🐘

@Se klart har tipsat om det förut, men nu gör jag det också: P1 Dokumentär ”Glöm inte Olle Ljungström”. En konstnärssjäl som gick vilse i alkoholdimmorna. ”Jag hade ingen annan lösning”. Olle skulle ha fyllt 60 år i år men dog för fem år sedan. Bra musik också!

Kram 🐘

@Sisyfos Jo, det är nyttigt att ha lite tråkigt ibland. Dels för att ta sig tid att faktiskt tjöta, det behövs post-corona, och sen brukar det leda till att jag efter en tid börjar rota riktigt djupt i högarna. Där finns saker som behöver sammanställas inför överlämningen så jag slipper hasta med det efter att jag har bytt jobb. Även om det inte är speciellt roliga saker, då hade de varit gjorda för länge sedan.

Kram 🐘

Herregud nu har jag gjort det... tagit första steget till att få en sponsor i AA..😱
Är med och lyssnar på möten i princip varje kväll. Det ger mig tröst, mod och energi att klara nästa dag! Många pratar om att det är bra att ta en sponsor tidigt i sin resa, och ikväll kontaktade jag en kvinna vars delning gick rätt in i hjärtat 💕. Vi ska pratas vid senare i veckan. Lite läskigt känns det allt..!
Är det nån som vet vad jag kan förvänta mig? Och framför allt - vad förväntas av mig? Hur mycket om mig själv bör jag berätta nu i början?

Var sak har sin tid AH, tänker att det är nyttigt att uppleva både ”för lite” och ”flr mycket”, vet man inte när man har tråkigt så vet man heller inte när det är roligt. Nu har du ”tråkigt”, ja och hur påverkas du av det? Det är spännande att upptäcka. Säkert ovant också, men ack vilka möjligheter till reflektion. Nu kan du se nyanser. Du kan se andra. Du behöver inte leverera men du har erfarenheterna att se, vilken nytta du kan göra.

@Se klart skrev:"Den tryggheten har jag byggt till mig själv.
det går att laga sig själv i efterhand, inga skador är bestående. Man blir som såna där japanska skålar- som blir ännu mer värdefulla för att de lagas med guld.
En sån är jag. Allmoge med originalmålning och patina. Ett bra exemplar. Gör så gott hon kan. Räcker bra."
Dina inlägg är helt fantastiska och ibland känns det som om vi har lite samma erfarenheter och tidigare ambitionsnivå. Tänk om man fattat lite tidigare att man kunnat sänka ribban något. Det blir liksom lika bra ändå (och bättre).
Fast nu skrev du en sak om din bransch.. @Se klart skrev:" aldrig varit knarkare på beröm för det är det inte så mycket av i min bransch, den är rätt karg och jag är ingen mysig chef heller"
Jag är heller ingen berömknarkare, men positiv feedback är jag övertygad om funkar. Jag tycker att man får för lite positiv feedback. Tror alla gagnas av det. Annars får man berömma sig själv hela tiden. Gjorde chefen det lite mer konsekvent tror jag att en del skulle vara löst. Men det måste vara konkret. Inget allmänt tjafs.
Ja, eller hur AH det bästa berömmet är egentligen det som kommer sådär i andra hand, men konkret positiv feedback från chefen det tror jag att det är för snålt med överlag.

@Andrahalvlek skrev:"Lite lugnare och mer harmoniskt. Nykter och utan hormoner som lever rövare i kropp och hjärna."
Plus en där, eller här 😍
Nä, konstigt nog vill man ju inte ha någon tid tillbaka. Men härom dagen sa min mamma att hon längtade tillbaka till den tid jag är i nu. ”Jag vill också vara mormor” sa hon, ”du är ju jättemycket mormor” sa jag. Men hon menade att hon ville vara mormor till småbarn, liksom kunna hämta/lämna, hänga med på allt.
Det gjorde mig lite vemodig men jag tyckte också det var fint att hon kunde säga så. Sårbart på något vis.
Kram!
Ps! mallgroda ska du vara, en stolt sån 🤗

@Torn Det är tur att jag är bra på att tjöta med allt och alla. Att jag inte är som min äldsta dotter som var lite orolig för sin jobbstart. Hon sa: ”Jag gillar ju inte att kallprata.” Det gillar jag, men jag vill känna att jag gör lite nytta också. Å andra sidan är det där kallpratandet också viktigt, alltid reder man ut något missförstånd, får någon mer att känna sig sedd/lyssnad på.

Kram 🐘

@Andrahalvlek skrev:"Så jag lullar mest runt och tjötar med folk" Det låter ju helt underbart!😍 Njut av det är lugnt nu, det blir säkert fullt upp senare, med massor av utmaningar, stress mm.

Kram

@TappadIgen Ja släng för allt i världen inte vadarbyxorna! Du kan ju ha användning av dem på andra ställen också. Men det är ju aldrig fel att ha vadarbyxorna mitt i stan heller. Jag vet inte hur många vanliga stövlar eller kängor jag har vattenfyllt i strandkanten genom åren.😅 Det slipper man när vadarna är på, och så är det snyggt också.😀 Fisken jag fick heter Nerophis ophidion på latin. Googla på det så får du fram mycket info och bilder. Det finns inte alls mycket fakta i svensk litteratur när det gäller vissa arter. Så jag söker alltid på det latinska namnet när jag letar fakta och planerar artsatsningar.

Den är förövrigt släkt med sjöhästar.

Ha det gött!

@Se klart Tänk om din man har rätt? Tänkte på Molly Sandéns låt på samma tema. Perioden 45-50 år vill jag inte heller ha tillbaka. Nu vid snart 52 år känns det som jag har hopp om livet. Lite lugnare och mer harmoniskt. Nykter och utan hormoner som lever rövare i kropp och hjärna.

Jag vill fortsätta leverera i många år till, men kanske inte i samma höga tempo. Och mycket går ju på rutin pga erfarenhet. Mycket tidsvinst att hämta där har jag märkt. Det mesta har man stött på förut i någon form.

Erfarenheten gör mig mindre ängslig, jag vågar agera modigt för jag vet att det mesta löser sig. Och löser det sig inte är det också en lösning. Heja oss!

Kram 🐘

PS. En nyanställd medarbetare sa till min chef idag så att jag också hörde det: ”Det har jag redan fått kläm på med hjälp av P. Det har jag redan lärt mig att hon vet och kan allt typ.” Jag log mot henne och kände mig inombords som en pytteliten mallgroda 🐸

Aldrig får man vara riktigt nöjd. Just nu har jag för lite att göra på jobbet 😫 Det är ingen mening att dra igång något större projekt så jag förvaltar och sammanställer det jag har, informerar och förbereder för överlämning. Till vem? Ingen vet.

Vissa saker kan jag inte göra förrän vissa andra har tagit vissa beslut, och vissa har fortfarande semester. (Vissa = ansvariga chefer.)

Så jag lullar mest runt och tjötar med folk. Kul, men inte SÅ kul. Verkligen inte speciellt inspirerande, känns som ett mingel mer 😂 På den nivån är det. Några slutar, någon börjar, någon har varit långledig och känner knappt igen sig. ”Här har vi…” Känner mig som en värdinna.

Känns som jag står och stampar i farstun. Noll intellektuell stimulans och utmaning. Noll. Noll resultat. Andas. Acceptera. Okej, okej, okej.

För mycket och för lite skämmer allt. Det är ett av mina livsmotton.

Kram 🐘

Ingen predikan men en undran. Man tar ju antabus av en anledning. Till din fråga nej det skulle inte jag göra. Jag har druckit på antabus. Ingen trevlig upplevelse.