Senaste kommentarerna i forumet

Lördag och kikar in här!
Är fortfarande väldigt trött och blase. Lite nedstämd. Det är ofantligt tomt i vardagen utan maken o hunden. Jag är mycket bara jag när jag kommer hem. Har denna veckan balanserat mellan "självsnäll" och "inaktivitet" i att inte ha yogat som jag brukar varje morgon. Jag vet ju att det är en hårfin gräns. Att sluta göra det man vet att man mår bra av leder nedåt. Och samtidigt är det i mitt fall inte konstigt att må som jag gör tänker jag.
Så jag ska göra något bra för mig själv idag, åka till ikea o köpa nya överdrag till soffor, nya gardiner, nya plädar. Jag har tänkt på det länge o det blir mer färg i vardagsrummet.
@Sisyfos tack för ditt fina inlägg! Det är viktigt för mig att i möjligaste mån vara nyanserad. Vi människor är komplexa, och det finns så många lager av medvetna och omedvetna saker som påverkar oss i våra relationer.
Och tack detsamma Sisyfos, jag uppskattar din närvaro här på forumet. Klok och ickedömande!

Ha en fin lördag alla!🌸🍃🌸

Tack @Se klart ❤️

@Geggan Tack ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek vilken rumba! Deltar av hela mitt hjärta. Jag har lång historia av trubbel m räkningar. Som om man inte är riktigt kompatibel. Fast- är någon människa egentligen det. Fantastiskt hur du redde ut allting, du kan verkligen vara nöjd! Stor kram! 🤗

I veckan har det hänt en incident. Jag skriver mest för att själv få ut alla tankar ur skallen, så scrolla vidare om du inte orkar läsa.

Jag är god man till min dotter som i somras fyllde 25 år. I 18 år var hon en del av min ekonomi, men plötsligt skulle allt redovisas hej och hå. Jag är fan inte bra på varken siffror eller pengar, det blir lite som det blir. Dock inga svåra djupdykningar, man måste ju ha en fläckfri bakgrund om man ens ska komma ifråga att bli god man. Jag gillar det inte. Det kräver så mycket huvudbry att jag blir helt matt, allra helst när årsredovisningen ska göras.

Ni som hängt med på forumet i några år vet hur jag brukar slita med detta, för att få kronor och ören att stämma på sista raden. I år har jag dock varje månad fyllt i allt i ett elektroniskt bokföringsprogram och jag ser fram emot att trycka på knappen ”skapa årsredovisning” i januari. Wow, vad jag ska njuta 🤩

En räkning som dottern betalar i princip varje månad är måltiderna på hennes dagliga verksamhet. Hon äter olika många gånger, ofta har hon matlåda med sig, ibland släpar det så det kommer ingen räkning ena månaden och två nästa osv. Lite hit och dit minst sagt. Och beloppen varierar från tex 239 till 1174, beroende på hur många måltider som har hamnat på samma räkning. Olika belopp varje gång i princip. Räkningen kommer på papper med posten till dottern, och dottern är duktig med att lämna den till mig. Hon har ett postfack i sin lägenhet där allt sånt ska läggas. Men det kan ibland dröja av olika skäl innan jag får hem räkningarna.

I våras fick hon en räkning på 847 kr. Den kom så sent, räkningarna var redan betalda, så den fick vänta till nästa månad. Månaden efter fick hon två räkningar, en på 874 kronor och en på 329. Jag tänkte att den på 874 nog släpade från föregående månad, men jag betalade båda räkningarna. I juli fick hon ett inkassokrav, på just 874 kronor plus ränta. Vad fan? Jag hade ju betalat! Jag betalade ändå inkassokrav plus ränta, totalt 1189 kronor den 6/9.

Samma dag (6/9) postade inkassobolaget ett hot om kronofogden - betala nu! Men eftersom jag hade betalat, vi skrev ju typ bara om varandra, så tänkte jag inte mer på det. Jag hade ju betalat. Dessutom hade jag ju betalat ursprungsräkningen på 874 kr, så jag tänkte att i slutändan får vi nog snarare tillbaka pengar. Hotet om kronofogden tog av olika skäl två veckor för mig att få vetskap om. Räkningarna var ju betalda, jag hade ingen anledning att efterlysa fler räkningar av dottern.

En vecka senare, i fredags förra veckan, kom ett delgivningsbeslut från Kronofogden. What 😱 Samma jävla summor, men nu hade totalen ökat till 1584 kr. Jag hämtade pappret i tisdags, signerade att vi mottagit och sen började jag leta fakturor och kontoutdrag för att bestrida kravet. Jag mailade också kommunen och inkassobolaget för kännedom. Min stressnivå var topnotch samtidigt som jag vägde varje ord på guldvåg. Den här striden får jag inte förlora. Om jag missköter min dotters ekonomi får jag inte vara god man längre, då får någon annan ta över uppdraget och det blir svinjobbigt för alla parter.

Jag fick i onsdags svar från kommunen, och bestämde med dem att framöver ska de skicka e-faktura så att det här inte upprepas. Jag fick svar från kronofogden igår att de skulle kontakta inkassobolaget och se om de ville dra tillbaka begäran. Igår fick jag också kontakt med inkassobolaget, fick maila in en fullmakt om att jag är god man, prata med deras kundtjänst och slutligen swisha in räntan på 394 kr. Idag tas begäran tillbaka, och min dotter slipper ha anmärkning hos kronofogden.

Pust. Helvete vilket adrenalinpåslag. Samtidigt har jag jobbat och hundkursat och sjungit med kören, som började igår. Och hundpromenerat och gjort allt annat jag gör i vardagen. Min hjärna har dock rullat allt detta mig i bakgrunden - vad har hänt, hur lösa? Jag har vaknat i ottan av att min hjärna i drömmen har gjort en handlingsplan - gör så här och så här och så här. Och jag vann striden. Jävlar i mig att jag vann striden!

Några saker har jag kommit på under tiden:

1) Hur konstigt det än är så var det två olika räkningar på 874 kr som kom i våras. Det har aldrig hänt tidigare att det är samma belopp två gånger i rad. Fakturanumret stämmer inte, det står inte heller påminnelse på den andra. Men den första räkningen har jag aldrig fått!

2) Det är jävligt osmidigt av kommunen att inte skicka ut en påminnelse, utan istället direkt skicka ärendet till ett inkassobolag, vars hela affärsidé är att plocka folk på så mycket pengar som möjligt. Men e-faktura framöver kommer förhindra att detta sker igen.

3) Jag klarar en sådan här kris utan att kasta mig iväg och köpa sötsaker, varken under tiden eller efteråt. Några extra mackor blev det i tisdags och igår, när allt löst sig. Men ingen choklad och ingen glass - trots att min hjärna skrek högljutt efter det.

Heja mig! 🥳🥳🥳 På flera olika sätt.

Trevlighelgkram 🐘

Hejar massor på dig, jag är en sån som periodvis- långa tider- vägt mig varenda dag. Nu var det minst ett halvår sen. Har några klänningar som talar om precis, ibland hänger jag undan dem på obestämd tid- jag vet inte om jag orkar bli smal, jag mår just nu jättebra med min kropp, och är glad för det. Kram till dig som kämpar så framgångsrikt. ❤️

Tack @Ny dag ❤️ 🙏

@Himmelellerhelvette Så bra gjort av dig. Vägning en gång i månaden tycker jag är helt rimligt. Och nu har du ju också koll på att din ”nya ” inslagna väg med är precis rätt för dig. Vilka kliv du tagit👍🥰 Blir så glad för din skull för jag vet så väl vad du går igenom. Kram

@Andrahalvlek och @vår2022 Tack 🙏 Känns så skönt! Ja en gång i månaden räcker kanske att väga mig!❤️Kram

@Se klart Låter spännande med terapin och det är väl säkert så att tiden är mogen att nyfiket undersöka det hårt rullande rören. Det rör upp mycket damm då rören legat där ett tag och när de vecklas upp kanske du hittar några meddelande som är speciellt till till dig och som du kan använda i din egna livskarta och vägvisare 🧭

Jag har också jobba hemma dagar, resten av veckan, det är så skönt! Ta hand om dig!❤️

@Se klart låter bra att gräva och forska lite. Bra bild med hårt rullade rör. Ja, man har nog en hel del stelnad skit i bagaget.

@Himmelellerhelvette Så himla bra jobbat av dig! Läste ditt inlägg igår sent och tänkte precis att kanske du ända kan väga dig men att du gör det mer sällan. Det är svårt att släppa en kontroll helt och hållet. Då kan det bli något som man fokuserar så mycket på, jag får inte väga mig. Så kanske att göra det men mer sällan, att lägga en plan för det. Men, vad skönt att det visade sig att du äter helt rätt😁. Grymt bra jobbat av dig!💪.

Ha en fin dag!❤️

@Himmelellerhelvette Fan vad du jobbar på bra! Köp dig ett par nya jeans som sitter perfekt, så har du dem som ”hjälpmedel” i höst. Å andra sidan - så länge du sköter maten och rör på dig tillräckligt så kommer du behålla vikten. Så fokus på bra mat fördelat över dagen och daglig rörelse är fullt tillräckligt. Sen tycker jag att du ska ställa undan vågen så du slipper se den.

Kram 🐘

Jag klarade inte låta bli vågen idag men jag hade inte gått varken upp eller ner, stod helt still. Det var värt det, nu vet jag att jag äter precis så mycket som jag behöver och varken mer eller mindre än det. Jag behövde bekräftelsen på att jag ska fortsätta precis som jag gör!

Jag tror det, jag vågar faktiskt tro det @himmelellerhelvette 🥰

@Se klart, det låter verkligen toppen! ❤️

37 dagar utan matmissbruk! Känts jobbigt i två dagar nu, mest jobbigt att jag inte har koll på vikten, 34 dagar sedan jag vägde mig. Att inte ha kontroll, att vågen inte berättar, att jag själv ska bedöma om min kropp är godkänd av mig själv eller inte. Vågen har bestämt för mig om jag ska vara nöjd eller ej, tankarna ”tänk om jag gått upp 4kg!” Utan kläder känner jag mig okej med kläder mer obehag. Det krävs kanske bara att jag ska vänja mig vid att inte ha kontroll, lita på mig själv! Väldigt svårt just nu, hoppas det bara är en svacka, så som jag fått med alkoholmissbruket ibland, en svacka i processen! Jag har haft många svackor under åren jag varit nykter. Denna kampen mot vågen tror jag nog aldrig jag tagit förut? Matmissbruket har jag tagit tag i många gånger och varit frisk ifrån under långa perioder. Så det är inte lika svårt. Vågen tar jag ett aktivt val varje dag att inte våga mig, maten behöver jag inte kämpa med nått särskilt, äter inget som triggar till matmissbruk och eftersom kroppen inte fått det på såpass länge är det inget varken den eller hjärnan suktar nått särskilt efter. Nä det är att inte ha kontroll över vikten, att inte veta om jag gått upp eller står kvar på samma. Det är jättesvårt!

@Se klart Tack ❤️ Du behöver också vara rädd om dig. Kram

@Blenda Så kan det absolut vara! När barnen var små använde jag dem för att påminna mig när vissa saker hände. ”Hmm, hon var 6 år”. Nu är de 25 och 27 år och jag kan inte använda dem som måttstock längre 🤣

Kram 🐘

@Andrahalvlek, inte för det spelar så stor roll, men var det inte ”bara” två år sedan som du kom tillbaka efter din sjukskrivning?! Frågar mest för att jag själv annars helt har tappat tidsbegreppen 🙃 Kram oavsett 🥰

Godmorgon
Det blir ganska långa uppehåll här på forumet men det känns som att det är som det ska. Har såklart stenkoll på er som står mig nära 👯
Har ganska bra koll på mig själv, min terapi känns väldigt viktig i detta skede av livet, där jag befinner mig. Ett forskande arbete kring mina tidiga år som jag varken haft tid eller kanske förmåga till att hantera förrän nu. Skitjobbigt att veckla ut gamla kartor som legat hårt rullade i rör under många år. Men också en stor frihet jag kan se där framme, och känner redan nu.
Att på riktigt lära känna sina begränsningar, det vore något. Att inte per default köra på, orka, säga ja. Utan veta hur man känner efter och sedan agera utifrån det. Det ser jag fram emot.
Idag är det jobba-hemma-dag, skönt!
Ha en fin dag alla forumvänner 😍

Tack @sattva 😍😍

@Se klart Tack för omtanken ❤️ Efter mina 15 år som personalansvarig njuter jag av att inte ha ansvar. Inga möten, knappt inga mail, behöver inte bry mig om vad som sker när jag är borta. Stänger av datorn och är just borta. FRItid. Har lagt in om ledighet en vecka i oktober och jul-nyårsveckorna. Någon annans problem att lösa. Och jag njuter av avsaknaden av ansvar.

Kom på häromdagen att jag inte har haft en enda sjukdag sen jag började jobba igen efter sjukskrivningen för tre år sedan. Tre år. Kan det stämma? Tid blir med åren ett sjukt diffust begrepp, jag minns ytterst lite med klarhet. Men jag minns att jag inte har varit sjuk, inte ens förkyld. Det kan jag nog tacka nykterheten för. Också.

Kram 🐘

Fattar att det är jättejobbigt med relationen med dottern. Samtidigt så skrev hon ett jättefint brev. Jag tänker att det räcker. Tänker på en vän till mig som nån gång i 20-årsåldern när vi diskuterade stormiga relationer med mammor berättade att hon fick sig en liten tankeställare när hon bland alla tjat och anklagelser hävde ur sig ”måste du andas” (mamman hade en lungsjukdom så hon pep).
Jag tänker att du har fått så bra råd från Vår. Det är synd att din terapeut inte kunde hantera dig alls. De brukar ju vara mästare ibland på att inte ha åsikter (eller dölja dem väl) och låta en resonera sig fram själv. Tänker att du behöver få ”pysa ut” och att det är viktigt just nu. Kanske kommer ni nån gång att kunna prata om det, kanske får du qred för att du valde dottern (från henne). Jag har skrivit det förr men jag är så djupt imponerad av dig såhär på distans. Du beskriver olika situationer så nyanserat. Det är i stort sett aldrig ensidigt och jag tror att det är en styrka hos dig. Dessutom har du haft en väldigt lång turbulent period med många mycket svåra beslut och stora förändringar. Bli ditt eget största fan i det här, det räcker rätt långt. I mina ögon verkar du så klok. Kramar!

Blir också glad! Behöver lite Old School tacksamhet här på plan fem, så jag lånar lite av dig! Kram 🥰