skrev Pianisten i Snart träning igen

Tisdag kväll den 8/6.
Jag går ut från gymmet. Känner mig glad. Upplyft. Några nya personbästa. Vädret är fantastiskt. Jag skall köra och hämta min son på fotbollsträning och har lite bråttom så jag tar raska steg mot bilen. Kör ut på "stora vägen" som leder ut ur staden vidare mot kustvägen. Kör vår lille-bil där AC'n slutat fungera så jag vevar ner rutorna och varm sommarluft börjar fläkta skönt och friskt i ansiktet. Hörlurspropparna sitter kvar i öronen sedan träningspasset så jag hör inte de där slående ljudvågorna. Ljudet som annars kan vara jobbigt när man kommer upp i lite fart.
Sista låten på spellistan kommer i öronen, min senaste favoritlåt. En sån där låt som plockar fram varma men samtidigt lite undangömda känslor. Den handlar om kärlek, obesvarad, nått som börjat bra men ebbat ut.
Jag lämnar stadens tätbebyggda områden och kommer ut på den mer öppna kustvägen i full grönska. Havet visar sig på min vänster sida och blänker i kvällssolen. Vinden fläktar häftigare men fortfarande skönt samtidigt som strålningen från solen värmer ansiktet och jag kisar lite för att njuta samtidigt som att inte bli allt för bländad. Håret virvlar på huvudet, jag håller ut handen i luften och känner luftströmmen som får min arm att liksom sväva bredvid bilen. Jag känner mig trots allt lycklig. Lycklig i detta lilla ögonblick av små naturmirkael. Samtidigt som låten fortsätter spela i öronen och väcker olika tankar. Funderingar på framtiden. Saker som kunde, kanske till och med borde vara bättre. Av någon anledning verkar vissa stunder som dessa, när universum liksom visar upp sin allsmäktighet och storhet, väcka både lycka men även viss melankoli hos mig. Att veta, när man skall förändra eller ha förståndet att acceptera är en av livets stora gåtor.


skrev Andrahalvlek i Nu är jag här igen.

@Kaffetanten88 Att låtsas är inte bra, men jag förstår samtidigt varför du inte vill prata med sambon om det. Mina senaste depressioner för några år sedan teg och led jag mig igenom. Inte nu igen liksom. Jag orkade inte med mig själv och ville inte ens prata om det med någon. Bara tiga och lida mig igenom det.

Det som är jobbigt med depression är att vi själva i mångt och mycket tänker oss sjuka. Vi känner något negativt, tänker negativt, allt blir negativt. Det blir en nedåtgående spiral. Samtidigt är det omöjligt att tänka positivt när man mår dåligt. Men man kan tänka neutrala tankar, utan värdering. Och det kan vara vägen ur en svacka. ”Okej, nu mår jag dåligt igen. Vad brukar jag må bra av? Cykla. Då ska jag cykla.”

Tricket är att inte lägga någon värdering i att man mår dåligt, och sen ska man bara göra sådant som man brukar må bra av. För att på sikt må lite bättre. Tänk treenigheten tänka-känna-göra. Genom att påverka göra-benet och försöka neutralisera tänka-benet kan man på sikt påverka känna-benet i positiv riktning. Det låter skumt, men det funkar. Inte alltid och på alla, men väldigt ofta. Och du förlorar inget på att prova.

Styrkekramar i massor till dig ❤️

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Grattis på 10-månadersdagen! 🥳🥳🥳🥳

Kram 🐘

PS. Räknade jag rätt nu? Matte är som sagt min sämsta gren 🤩


skrev Andrahalvlek i Nykter livet ut

@TappadIgen skrev:"Min årsdag börjar hägra litegrann, men jag längtar inte alls dit."

Längta är kanske ett för skarpt ordval. Ser fram emot är kanske ett bättre ordval. Jag ser fram emot min tvåårsdag som nykter 😍 Och tänk stoltheten man känner när man kan säga: ”Jag har inte druckit på flera år”. Bam. Sug på den liksom. Respekt ✌🏻 Själv känner jag mest tacksamhet för varje nykter månad. För att jag har gett mig själv den här chansen att leva på riktigt, utan alkohol som ett filter i alla sammanhang.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

När min yngsta dotter flyttade fick hon min cykelhjälm. Hon hade växt ut sin gamla barnhjälm. Förstås. Så länge sedan var det hon cyklade senast. Nu på boendet har alla de boende stora trehjulingar, och det finns en massa fina villavägar att cykla runt på.

Hemma hos sin pappa kunde hon bara cykla på landsväg och hos mig kunde hon bara cykla i stadsmiljö på väl trafikerade cykelvägar kombinerade med gångvägar. Inte optimalt för henne alls, så antalet cykelrundor har blivit få de senaste åren. Sen hon flyttade till boendet har hon cyklat mer den senaste månaden än hon har gjort de senaste sju-åtta åren.

Nu har jag köpt en ny cykelhjälm till mig själv. Efter vurpan för några år sedan, då jag tack och lov hade hjälm på mig, vägrar jag att cykla en meter utan hjälm. Ikväll blir det en cykelrunda på en mil, med badpaus i havet efter halva sträckan. Längtar redan 😍

Kram 🐘


skrev Sattva i Stenen är uppe!

@Sisyfos Vilket klokt recept!
Och håller helt med i alla punkter. Det har slagit mig så många gånger under denna resa, att vilken personlig utveckling det är att bli nykter på riktigt. Det går liksom inte att bortse från någon pusselbit om det ska hålla i längden. Min respekt för de långvarigt nyktra är enorm, jag har inte fattat jobbet bakom! Mia Törnblom tex, hon har ju en hel karriär baserad på drog- o nykterhetsinsikter. Gillar henne. Finns många andra bra exempel också på personer.
Och ja, nr 1 är sluta drick!! Sån förmögenhet jag lagt på kosttillskott som ska göra mig piggare, sova bättre etc etc. När det verkliga svaret (för mig, äter en " bra" kost i grunden) att bli piggare, mer i balans, sova bättre, vara mindre stressad, ju visat sig vara att sluta dricka!!


skrev Kennie i Det är aldrig försent

Ja, glad på riktigt, känner igen mig i det. Innan var man lite som ett flockdjur som inte vill visa att det är skadat, man sprang på men med en känsla av annalkande katastrof. Håller med om att det händer saker vartefter nykterheten fortskrider, nöjdheten går på djupet liksom!


skrev Se klart i Nykter livet ut

Men tack fina @varafrisk, nä jag är inte ett dugg vacker, men för det mesta numera tillfreds och glad- och det har ju stor betydelse.
För två somrar sen. Ja då var det nog en annan klännigsgsarderob här- och det är i sig inte ett dugg viktigt. Jag kan gå i så slitna shorts så t om min mamma skäms. Men jag har lyft fram och närt mina små intressen med blommor och klänningar- som mina hobbies och att jag inser hur viktigt det är med färg, form, material. Jag har ingen att klä upp mig för i dessa tider men jag blir glad, det är en omsorg om mig själv. Precis som mina ansiktskrämer och pelargoner. Istället för att lägga pengar på något som får mig att vilja kräkas på morgonen är det en vinn-situation.
Igår ringde min mamma och var ”orolig” för mig. På skarpen fick jag LOVA henne att ta det lugnt nu. INGA fler projekt. Jag MÅSTE bara strosa i trädgården och vila.
För första gången- kanske rentav någonsin- kunde jag ta emot hennes omsorger. Känna mig lite omhändertagen, något jag är mycket främmande för. Det kändes fint för både mig och för henne tror jag.
Kram från en solig morgon med kopp två i min sköna säng! 🌸


skrev Andrahalvlek i Stenen är uppe!

Håller med om att receptet ovan är svinbra! Och enkelt, men ändå så svårt att följa ibland när livet snurrar på lite för snabbt. Men det är en framgångsfaktor när vi faktiskt märker vartåt det barkar och drar i handbromsen. Back to basics.

Jag har också en intensiv period bakom mig, då jag har slarvat med kost och motion. Men jag vägrar ha dåligt samvete för det. På att igen bara! Ikväll blir det cykelrunda på någon mil och bad i havet. Basta.

Kram 🐘


skrev Sisyfos i Stenen är uppe!

Jag tror att jag har kommit på ett recept för varaktig nykterhet:

1. Sluta drick
2. Identifiera din problematik - varför dricker just du? När mår du bättre, när mår du sämre. Orsaker till måendet.
3. Ät bra mat så att du är i balans. Hjärnan behöver en bra blandning av vitaminer och mineraler för att fungera optimalt. Det här är viktigare än vad vi vet just nu, tror jag.
4. Träna, rör dig - bra för kropp och hjärna.
Hjärnan behöver kickarna man får av rörelse, träning. Kroppen behöver naturlig avslappning.
5. Vila, andas, koppla ner. Hjärnan behöver vila.
6. Naturliga kickar! Hjälpa andra, socialt umgänge, njuta med sinnena i nuet etc . Vi behöver ersätta alkohol med naturliga kickar.
7. I perioder när livet går för fort, bromsa!

Det ovanstående är så lätt att säga och svårt att utföra. När jag hamnar i stress pga sömnbrist, jobb etc etc försvinner all denna klokskap. Hinner inte träna, hinner inte vila, hinner inte njuta. Har svårt att stänga av hjärnan. Ältar, är arg, ledsen. Psykisk ohälsa… javisst, det är definitivt nåt sånt, men tror att det negativa förstärks av en rad faktorer. Måste landa, måste få balans, måste bryta ett negativt tanke- och livsmönster. Måste slutföra. Så en sak i taget nu! Jag är bra, jag duger som jag är / duger förresten? Nä, jag är fantastiskt bra som jag är, så det så. Och det finns förövrigt bara en persons åsikter som är avgörande i just det sammanhanget och det är vad jag säger till mig själv.
Har haft en period av nedstämdhet och tankar på att inte vara tillräckligt bra. När jag tittar på andra försöker jag fokusera på deras bra egenskaper (utom sambon då, där är jag ärligt lite dålig), men barnen, släkten, arbetskompisarna. Det blir roligare så. Att se på sig själv på samma sätt går, men sitter lite långt in. Tror man måste träna på det och stoppa de där gnagande känslorna av otillräcklighet. Tror inte någon i min närhet tycker att jag är otillräcklig förhoppningsvis ser de att fördelarna överväger nackdelarna.


skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent

@Sattva skrev:"Glad på riktigt, inte bara en social fasad."

Grattis till den känslan 😍 Jag brukar kalla det grundglad, grundnöjd, grundharmonisk. Som om ”golvet” höjts rejält.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Se klart @Se klart skrev:" Jag har hela mitt fokus på min egna väg och den vägen har lämnat förhandlingar och kanske nån gång långt bakom sig. "

Just det känns som en gigantisk börda att ha lämnat ifrån sig. Att helt sluta tänka ”kanske nån gång”. Det tåget har gått. Eller det tänket står kvar på perrongen snarare, medan vi susar iväg med tåget.

Kram 🐘


skrev Sattva i Det är aldrig försent

5 mån o drygt en vecka nykter. Slutat räkna veckor.23 veckor säger mig inte så mycket, men 5 mån är länge ju!
De senaste dsgarna har jag kunnat ana en större marginal. Inte bara mindre trött, utan liksom en stabilare grund. Glad på riktigt, inte bara en social fasad. Kanske pga helgens yoga/återhämtning, men jag hoppas ju att jag kommit över den där puckeln jag känt jag klättrat uppför. Det kanske har fått ta typ ett halvår att känna av nykterhetens pigghet, stabilitet, lugn? Jag hoppas det!!


skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.

Har dippat igen och hoppas till gud att det inte blir så djupt den här gången. Jag vågar inte ens berätta för min kille att jag gjort det för jag är rädd. Rädd att han ska tycka det är för jobbigt. Så jag lossas som ingenting men jag mår skit. Ångest, trött och ledsen.


skrev Varafrisk i Nykter livet ut

@Charlie70 @Se klart Haha..vad roliga ni är😃 men det är verkligen så😬hur fort kan det gå😉 Det är som om att när jag inte behöver förhandla då rullar det på💪🏻 Så den fighten slipper jag däremot sug och trötthet mm finns där.

Alltså det där med citera det kan jag inte men älskar följande två meningar fr dig @Se klart ”Igår hade jag en i min värld ljuvlig kväll. Sorterade sommar-klänningar och lyssnade på en bok”. Alltså det där med att sortera sommarklänningar..en dag ska jag också göra det. Jag har några slitna bomullsklänningar som används för hemmabruk. När man väger på tok för mycket är det svårt att hitta någon som inte ger intrycket av att vara ett tält😂 Använder ju dock landstingets smurfblåa klänning utan byxor (dock med trosor på😂) på jobbet nu på sommaren. Hur som helst en dag ska jag också sortera sommar-klänningar…ja kanske rent av alla klänningar i starka kulörer, i fint material som framhäver min kvinnlighet.

Du vet @Se klart…dina rader är så vackra….jag tänker att du är en mycket vacker kvinna🥰


skrev Se klart i Andra halvlek har inletts

Verkligen sant att tankekraften går till annat @andrahalvlek och @sländan.
Jag funderar liksom tre lager ner i hjärnan just nu, då och då. Det här som vi skriver en del om här, dvs förhandlingen. Om ifall och kanske nån gång.
Jag har en snitslad bana som jag medvetet jobbar med- tre lager ner i hjärnan. Den banan går i en mycket vid cirkel kring de tankarna. Jag snuddar dem inte. Jag har hela mitt fokus på min egna väg och den vägen har lämnat förhandlingar och kanske nån gång långt bakom sig. Det betyder förstås inte att jag känner mig säker, kanske aldrig. Men jag behöver inte tampas med frågorna så länge jag har den bilden i mitt huvud. Alkoholen är som en prick vid horisonten.
Godnatt! 🌱


skrev miss lyckad i Ljusare tider!

Om man läser vad alkoholen orsakar för sjukdomar, och åkommor, så är det väldigt mycket..Infektioner, inflammationer, svampinfektioner, försämrar läkning, skador i nervsystemet, mag- tarmkanalen, lever och andra viktiga organ, skador i hjärnan, ledskador, hudskador, tandproblem, olika cancertumörer, hgt blodtryck, hjärtåkomma, mm mm mm..De flesta av oss har tur att kroppen inte får kroniska skador utan läker i nykterheten..❤️💫..Så var det för mig också Torn..Magen i obalans så fort jag drack..Var jag nykter 1 vecka så stabiliserade sig magen..🍃


skrev Sländan i Leva i Frihet

Idag fyller min äldsta son 30 år ❤️ Tiden går alldeles för fort.
Lite reflektioner över tidigare kalas i släkten. Vi brukar alltid ha skumpa för det känns helt ok när någon fyller år, trots vardag.
Idag är det första gången på många år det inte blir skumpa. Så skönt, nu kan jag koppla av och bara njuta av mina söners närvaro, gott kaffe och tårta 🎂
Tänk att få uppleva en stressfri födelsedag, över att någon ska märka att jag tagit något innan, att alkoholen ska ta slut, att inte veta om man kan köra bil imorgon bitti.
Tänk att det ska ta sådan tid att förstå, hur mkt alkohol försämrar hjärnan på framförallt känslor och närvaro.
💕 sländan


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Sländan Typisk reflex-tanke. Lika fascinerande varje gång de kommer. Var kom du ifrån? Jag brukar skratta åt mig själv när jag reflex-tänker så. Det sker allt mer sällan faktiskt. Men det är läskigt att man alltid tänkte på ”nästa glas”. Hur man hela tiden kalkylerade: ”Tömde hon flaskan nu eller räcker det till mig också?” Så mycket tankekraft att använda till roligare tankar ❤️

Kram 🐘


skrev Sländan i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek skrev:"att ha synpunkter på vad andra dricker och inte dricker, eller ens registrera det faktiskt. (Att slippa ha koll på andras intag är en välsignelse)."

I helgen hade min äldsta son med sig ett 6 pack öl 3,5 % till landet. På lördag em såg jag att han ”bara” hade 2 st kvar.
På en micro delsekund så kom panikkänslan 😱 som om det vore mina öl som höll på att ta slut mitt i skogen.
Snabbt kom jag på att han inte har samma känsla som jag, men jag hann känna paniken i mig, stackars honom.
Man ser hur nära allting ligger i bakhuvudet. Det var inte de att jag var sugen på öl, bara känslan att de är på väg att ta slut.
💕 sländan


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jag tror på att tillföra något positivt istället för att ta bort något negativt. Ungefär som med små barn - säg mycket hellre vad de får göra istället för att tjata om vad de inte får göra. Hjärnan är dessutom kass på att förstå negationer och hos barn har hjärnan inte ens växt klart. Konsekvenstänk utvecklar hjärnan först i 20-årsåldern tex. Det är dessutom samma del av hjärnan, pannloben, som tar skada när vi dricker alkohol.

Människor som är nyktra på vita knogar tror jag är helt fokuserade på att de inte får dricka. De fastnar i intet. Att istället fokusera på vad de får göra istället tror jag mycket mer på. Som på midsommar tex. De flesta av gästerna kommer att dricka. Jag är inte värd för midsommarkalaset och de andra får gärna dricka, jag bryr mig inte. Men jag kan bidra så till vida att jag kan föreslå att alla gäster tar med sig en lek till kalaset, då blir det naturliga pauser i drickandet.

Tänkte på en annan sak som @Seklart skrev om i sin tråd. Saker som hon aldrig mer skulle göra, bland annat skulle hon aldrig mer ställa fram öl på en lunchbjudning. Det fick mig att fundera över vilka lärdomar/ställningstagande som nykterheten har inneburit för mig. (Jag fyller nog på listan efterhand eftersom jag har lite ont om tid just nu.)

Jag kommer fortsättningsvis aldrig...

... att ge bort alkohol i present. (Enda undantaget är om jag bidrar med en liten del av presentflaskan som någon annan köper.)
... att servera välkomstdrink med alkohol. (Vuxna, barn och bilförare får samma välkomstdrink - det är ju själva skålandet som är huvudsaken.)
... att placera ut alkohol på borden, utan alla får gå in i köket till ett speciellt bord och hämta sin dricka. (Vilket gör att de får naturliga pauser för det passar sig inte att resa sig och hämta nytt hela tiden). Kannor med vatten ska jag dock placera ut lättillgängligt på alla borden.
... att känna det som om jag ber om ursäkt för att jag inte dricker alkohol, tvärtom ska jag sträcka på mig och känna mig stolt över att jag har tagit ansvar för min egen kropp och hälsa.
... att ha synpunkter på vad andra dricker och inte dricker, eller ens registrera det faktiskt. (Att slippa ha koll på andras intag är en välsignelse).

Kram 🐘


skrev Pianisten i Snart träning igen

Tycker om dina funderingar @Charlie70 och att få mina funderingar ifrågasatta. Gällande nya utmaningar och berika livet tänker jag på nya saker. Du har till viss del mycket rätt i att jag funnit balans och trivs med livet men har insett att jag inte riktigt verkar nöja mig med att bara trivas. Det verkar vara min drivkraft att sträva efter nya utmaningar eller kalla det kickar och jag inte kan gå in i något halvhjärtat. Därför oroar det mig lite vad som händer om jag når punkten att försöka vara nöjd med träningen prestationsmässigt.
Gällande "familjen, träningen, vänner, lite vin i bland och mycket måttligt" så stämmer det väl också näst intill. Det är familjen, främst barnen som är mitt ständiga skavsår. Som mina mål ser ut nu - och om det värsta tänkbara skulle hända någon i min familj - så skulle jag aldrig förlåta mig för att jag inte fanns där mer. Samtidigt gör jag ju bara det enda nu som jag vet jag mår bra av, som ger mig balansen.
Utmaningen just nu är att släcka den branden inom mig, få mer utrymme och tid för att utforska nya saker OCH att finnas mer för familjen, dels genom att fundera på min träning mer ur ett långsiktigt perspektiv men utan att tappa drivkraft.
Det är ingen lätt ekvation men jag tänker att jag skall akta mig för att göra tvära förändringar utan pröva mig fram med små finjusteringar och hålla fokus på just balansen.


skrev Torn i Ljusare tider!

Krya på dig Soffi! 🤗 Jag har konstigt nog inte varit sjuk en enda dag sedan jag blev nykter. Inte ens lite snuvig. Jag trodde inte man kunde vara så här frisk, då jag aldrig har varit det förr i hela mitt liv. Vet ju inte heller om det beror på nykterheten, men det är jäkligt gött!😅 Men en sak vet jag, mina ständiga problem med magen och som jag jämt hade förr är totalt väck. De berodde helt klart på alkoholen.

Kram


skrev Andrahalvlek i Ljusare tider!

@miss lyckad Samma för mig. Har varit väldigt frisk sen jag blev nykter, men jag träffar ju inte så mycket folk att bli smittad av heller förstås. Ibland vet man inte vad som beror på Corona och vad som beror på nykterheten.

Kram 🐘