skrev Varafrisk i Nu får det vara nog!

@Torn Var första dagen nykter 6/1-20? Eller minns jag fel? Ja, det borde väl bli 17 månader💪🏻Stort Grattis🎉

Kram🤗


skrev Strulan65 i Andra halvlek har inletts

Ler och tänker förortsungar är vi 😀❤️
Bergsjön får mig fortfarande att le, alla minnen och livet var enkelt då. De få gånger jag är i Göteborg brukar jag ta vägen om Bergsjön bara för att minnas. Tänk om 15 åringen hade vetat att hon skulle hamna i skogen och bara älska det, hon hade aldrig trott det 😂
Ha det härligt i sommaren 😉🌞


skrev P114F i Öppenhet med sitt problem

Tack för era svar, tänker väl också ta det stegvis och att tillfällena ger sig själv. Tror också att det blir enklare när man är tryggare i sin nykterhet och kommit längre med sitt eget arbete.

Kämpa på ❤️


skrev Charlie70 i Första dagen

Tack snälla fina ni för kommentarer! Jag sökte tjänsten. Den är högst sannolikt vikt till en betydligt mindre meriterad kollega, men som är kompis med chefen. Irriterande att tänka på men jag försöker hålla mig ifrån de tankarna. Bidrar inte till något positivt för mig.
Tvingar mig in här i dag att skriva några rader. Livet rullar på. Mycket få tankar på alkohol, solen skiner, jag mår toppen, livet leker. Livsfarligt om man tänker ur återfallssynpunkt. Därför måste jag gå in här nu. Snart jympa men återkommer!

Kram på er allihopa!


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Andrahalvlek Tusen tack!😍 Jag får det till 17 månader, men är inte helt säker.😂

Kram


skrev Ensam1984 i Ett andetag djupt.

Hej Tura!

Grattis till 13 månader, fasiken vad grymt! Vad är din hemlighet? :)

Intressant att höra att du går lite av samma resa som mig tillmötes, då du berättar att du genomför NPF-utredning nu. Intressant kanske är fel ordval, men jag ser det som något positivt, jag önskar att jag kunde möta fler som genomgår/genomgått resan, vare den hän slutar.

När jag blev nykter under min första period 2019 så startade jag ju omedvetet min resa mot utredning, egentligen ville jag ju bara få mer energi och få medicin för min RLS. Hade tidigare aldrig haft en tanke på att jag kunde ha NPF (och då jobbar jag med ungdomar med dessa funktionsvariationer). ADD kunde jag initialt köpa att jag hade med ASD (Autism), det kändes så främmande... "Var jag en sån!?". "En sån" lät inte så bra i mitt huvud, och låter verkligen inte bra här heller... nu låter det som det bästa möjliga... för jag är just "en sån... grymt smart och unik person" ;) för den självinsikten jag fått genom att läsa, se youtube/föreläsningar och rent utsagt deltidsforska från mitt eget hem kring NPF. Jag har kunnat lägga ihop så mycket, 1+1 har fått en ny innebörd. Har jag lärt mig så mycket mer om mig själv och hur jag funkar. Nu kanske inte du har ASD eller ADD/ADHD men om du genomgår en utredning så har du säkerligen inslag av de karaktärsdragen... så där finns mycket att lära.

Som sagt så ska ju inte dessa diagnoser definiera en som person.. om man inte vill det. Jag tänker att det är upp till var och en vad man vill lära sig kring.. och det bottnat kanske lite i varför man valde att göra utredningen också. För mig var det just att jag slutade dricka, och insåg att jag inte blev "bättre", samma problem kvarstod men blev i mångt och mycket svårare att hantera när jag inte hade min medicin. Det var nykterhetens vakenhet och viljan att leva i och med det som fick mig att "ta tag i mitt liv".

Vad var din anledning till att söka hjälp, att genomgå utredning? (du kanske har skrivit bara att jag inte minns eller har missat det)


skrev Andrahalvlek i Nykter livet ut

Grattis på nyktra månadsdagen! 15 väl? Det börjar bli en självständig telning nu som tar sig fram stadigt på egen hand. Utforskar sin omgivning.

Kram 🐘


skrev miss lyckad i Andra halvlek har inletts

Vi har varit hack-i häl då också..Jag bodde på Länsmansgården ett knappt år, 70-71. Det var där min mamma tog med sig pappa ut i trappuppgången (svalen) och visade honom vår ytterdörr..”Vad står det på dörren? ” frågade hon honom..Pappa svarade med mammas för och efternamn..”Just det” sa mamma, ” och är det någon som slänger ut någon härifrån, så är det jag som slänger ut dig” sa min starka pedagogiska mamma..Eftersom pappa en gång hade sagt till mamma i förra bostaden, i fyllan, att hon skulle flytta ut..😁..Solstrålegatan var adressen..Jag bodde längre tid på Hisingen och Bergsjön..Jag har mest fina minnen från barndomen..Mycket vänner, sol och bad..På den tiden bodde det massor av Svenska, Finska, Norska, Jugoslaviska, Ungerska, familjer i förorterna..Allas föräldrar hade jobb..Det var språket och jobben som inkluderade oss invandrare i samhället..Idag är det en helt annan situation..Arbete och utbildning, är nyckeln till inkludering och välstånd..Fy vad konstigt att dom slarvade med din öl på resturangen AH..Tur att du inte är typen som ville ta ett återfall..🥺..Så skön weekend ni har haft..Underbart..🍃❤️🍃


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

Grattis på 15-månadersdagen! Om jag räknat rätt 😳

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

Grattis på 15-månadersdagen! Om jag räknat rätt 😳

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Öppenhet med sitt problem

Jag hade jätteproblem med att berätta i början. Det tog nog två månader innan jag berättade för någon, och då bara för de allra närmaste.

Vid ett halvår nykter kunde jag berätta spontant om tillfälle gavs. Jag brukar säga att jag har slutat dricka alkohol eftersom det påverkar min psykiska hälsa negativt. Alla jag känner vet att jag haft problem med depressioner och sömnstörningar.

Och det är helt sant. Jag mår så oerhört mycket bättre psykiskt. Sover bättre och har noll ångest och depression sen jag blev nykter för snart 500 dagar sedan.

Något mer än så behöver ingen få veta, OM jag inte har lust att berätta mer. Och det har jag ibland, oftast när jag pratar med personer som jag gissar är i samma situation som jag var då.

Kram 🐘


skrev Tackohej i Öppenhet med sitt problem

För mig var det lite stegvis
Men jag förberedde alltid svar
T.ex nej tack jag kör vitt halvår
Nej tack, jag tål inte dricka längre, får sömnproblem
Nej tack, har faktiskt druckit klart i livet, tänkte försöka leva som nykterist, mår mkt bättre av det.

Sällan/aldrig fått följdfrågor så man behöver ju inte dra sin historia eller benämna sig som alkoholist om man inte vill.
Sen tror jag det finns något bra i att vara ärlig både mot sig själv och omgivning för att kunna tillfriskna.
Jag försöker fortfarande måste jag tillägga så är inget facit :)

Lycka till!


skrev Sisyfos i Andra halvlek har inletts

Ja, fin läsning men egentligen rätt skrämmande.
Bra TV - Skrämmande viken effekt det får på ens egen syn på uppväxtmiljön och förväntningar utifrån den ställer till med.
Å så fritidshemmen på den gamla goda tiden. Vilken fristad det var, kanske är på vissa ställen fortfarande.


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

På språng, men ville bara säga vilken fin läsning om din bakgrund!❣


skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.

Fick skälla lite på killen igår. Uttryckte att jag var trött och lite utmattad nu efter allt med sonen. Direkt sa han bara jaha nu kommer du dippa. Gå ner i depression. Visst kan det bli så men det är väl snarare så att det är nu jag behöver avlastning så jag inte gör det. Nu jag behöver vila innan det blir för mycket. Blir ledsen för det känns som jag inte kan säga hur jag mår utan måste lossas mår skitbra hela tiden istället.


skrev Kennie i Det är aldrig försent

Låter skönt, fint att höra ifrån dig!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

I kväll på restaurangen beställde jag en italiensk alkoholfri öl. Fick in den, hällde upp, blev lite misstänksam, läste på etiketten: 5,8 procent. Jag hann aldrig ens smaka. Barnens pappa drack upp den, och jag fick en alkoholfri. Hälften så stor. Jag är inte ens nyfiken på hur jag skulle ha reagerat på smaken, förhoppningsvis äcklat. Men det är synnerligen slarvigt att ge så stark öl till någon som beställer alkoholfri öl. Jag skulle ju dessutom köra bil.

Kram 🐘


skrev VaknaVacker i Förändrat mitt liv

Ja Andrahalvlek! Det händer massor på alla plan när man slutar med alkoholen. Det är som att dra proppen ur ett badkar. Tjoflöjt eller hur😆
Känns så bra nu när maken flyttat. En frid som jag inte trodde fanns har infunnit mig trots all stress jag haft de senaste veckorna. Ibland kör det ihop sig...
Jobbet fick jag. Har rätt lång uppsägningstid. Får vänta tålmodigt😄
Underbart ute... njuter sååååå🌞


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Efter en god middag på italiensk restaurang känner jag mig väldigt trött, sjön suger. Jag är dessutom lite känslig för ”luftombyte”. Om det faktiskt beror på luften eller intryck vet jag faktiskt inte. Jag vill dock skriva ner en sak som jag har reflekterat över idag. Tanken har kommit till mig då och då, och jag behöver sätta den på pränt.

På ett sätt känns den här resan väldigt symbolisk. Jag har valt ett B&B i Örgryte och spårvagn nummer 5 kör precis utanför. Spårvagn nummer 5 har haft en avgörande stor roll i min uppväxt. Örgryte ligger vid den spårvagnslinjens ändhållplats. Jag är uppväxt i Länsmansgården, femmans motsatta ändhållplats allra längst ut på Hisingen. En spårvagnslinje som verkligen reste mellan två motpoler.

SVT och Janne Josefsson gjorde på 80-talet en dokumentär som hette ”På andra sidan älven”. De intervjuade ungdomar som bodde i förorten Länsmansgården och ställde dem emot ungdomar från rikemanshemmen i Örgryte som sa saker som ”När jag är 25 år har jag 30 pers under mig”. Ungdomarna i Länsmansgården hade enligt dokumentären inga drömmar alls. De skulle väl bli kvar i samma kvarter och jobba på bandet på Volvo kanske. (OBS: Det är inget fel på att jobba på bandet, jag har själv gjort det ett drygt år - och de som jobbar där är hjältar!)

Som vanligt i sådana sammanhang fulklippte man intervjuerna för dramaturgins skull. Allt de sa stämde förvisso, men det mesta var liksom ryckt ur sitt sammanhang. Jag var personligen närvarande vid ett tillfälle på en fritidsgård där personalen från tv uppmuntrade ungdomarna att skrika, svära och bete sig illa. Allt för effektens skull. Jag minns att jag i flera år efter att dokumentären sändes inte ville berätta var jag kom ifrån. Folk man mötte i stan kunde bokstavligen vända på klacken och gå om man berättade det. Så lätt kan man smutskasta en hel stadsdel.

Och utvecklingen i stadsdelen Länsmansgården och grannen Biskopsgården har inte blivit bättre efter det, milt uttryckt. Gängrelaterade skjutningar, polisen övervakar området med drönare osv. Det är inte en ”barndomsort” som jag återser med glädje om man säger så. Det är inte ens ett ställe jag besöker längre sen min mamma flyttade till min hemort. Jag vill inte se förfallet.

Spårvagn nummer 5 var bokstavligen min och mina kompisar livlina ut ur förorten. Med hjälp av femman vidgade vi våra vyer lite i taget, och vi flyttade sen därifrån en efter en. Själv flyttade jag väldigt långt, 30 mil. Att jag då väljer att bo på detta B&B, vid spårvagnslinjens andra ändhållplats känns faktiskt symboliskt. (Sen är det av praktiska skäl också, jag kan köra bakvägen via Kallebäcksmotet till Johanneberg, och slipper passera Korsvägen där de gräver som galningar. Tunnelbana ska det visst bli, det blir nog dyra resor när den väl är igång.)

En annan sak som känns symbolisk med den här helgen är att min äldsta dotter har tagit högskoleexamen. Jag har aldrig läst på högskola, mina gymnasiebetyg räckte inte för att ens söka. Jag sket bort gymnasiet fullständigt, pga depression har jag förstått i vuxen ålder. Mina föräldrar såg inte hur dåligt jag mådde och de var oförmögna att hjälpa mig. Min pappa hade fullt upp med sitt missbruk och min mamma var så svårt medberoende att hon hade tunnelseende. Hon jobbade, kom hem och åt, gick och la sig. Det är så jag minns henne från min uppväxt.

Själv tillbringade jag mina kvällar på fritidsgården och personalen där var min räddning kan jag säga. Det i kombo med en stark inre drivkraft, som kom tillbaka när jag inte längre var deprimerad. Då började jag plugga på folkhögskola i Värmland, träffade barnens pappa och hamnade till slut 30 mil från min hemort. Jag flydde. Och skapade mig ett nytt liv, helt utan att vårda mina rötter ett enda dugg.

Så man kan säga att min dotter har fullbordat den klassresa som jag påbörjade. Nu jobbar jag visserligen med sådant som de flesta har högskolestudier bakom sig för att utföra, men jag är nog den sista generationen som kan kliva in från gatan och göra så - jobba mig upp utan att ha några studier i ryggen. Jag har ingenting att visa upp om jag skulle söka ett annat jobb och mitt imaginära cv innehåller en enda arbetsplats, dock med flera olika roller.

Nu känns det som jag knyter ihop säcken. Det känns ärligt talat inte som om jag är jättesugen på att åka just till Göteborg igen. Trevlig stad förvisso, men det finns många trevliga städer. Och det är ju i skogen jag trivs allra bäst. Det är inte min grej att uppleva saker ihop med flera tusen andra.

Kram 🐘


skrev Torn i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Oj, så hon ramlade i plurret.😅❤️. Nåja det är lätt hänt, tur att mobilen klarade sig, jag vet av egen erfarenhet att saltvatten brukar ta kål på dem väldigt lätt. Det är jobbigt med par som håller på och tjafsar och gnäller på varandra i tid och otid. Undra hur det låter när inga andra personer är i närheten, värsta vrålgrälen antagligen.😬

Go dag du har haft i alla fall!😍 Otroligt lugnt det har varit här på forumet det sista dygnet! Folk njuter väl av det fina vädret antar jag. Det behövs det verkligen ingen alkohol till för att göra.🤩

Kram


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Har haft en helt underbar heldag på Marstrandsön. Strålande vackert väder och hela 18 grader i havet! Jag simmade till och med några simtag och låg i några minuter. Jag och äldsta dottern badade frivilligt, den yngsta ofrivilligt. Hon skulle bara känna på vattnet, råkade halka och bada med kläderna på.

Storasyster ryckte upp henne snabbt och jag fiskade fram hennes mobil ur shortsfickan på en millisekund. Den hade mirakulöst klarat sig och var inte ett dugg våt, jeansshortsen hade inte hunnit läcka in vatten. Skönt det, för resan hade kunnat ta ände med förskräckelse annars. Det var illa nog med våta kläder och sen blev hon rädd och skämdes lite också eftersom det fanns mycket folk i närheten. Sötnöt ❤️

När man ska iväg på sådant här så ska det helst vara så happyhappy hela tiden. Men äldsta dottern och hennes sambo har småtjafsat typ hela tiden. Små pikar, tjuvnyp. ”Men du då - och du då”. I bilen hem sa jag: ”Det märks att ni behöver en större lägenhet och varsitt jobb att gå till varje dag”. För så är det ju, att vara hemma på dagtid båda två sliter på en relation.

Samtidigt är det bra att dottern biter tillbaka och inte bara tar all tar skit som han häver ur sig hela tiden. I botten finns ju en irritation och bitterhet i hans fall. Hon har pluggat stenhårt i fem år och har nu tagit examen. Han har försökt att plugga i flera år, misslyckats med tenta efter tenta, hoppat av ingenjörsstudierna och kör sen två år tillbaka truck på nätterna som timlönare. Det är vad han har åstadkommit de senaste fem åren. Jämförelsen är smärtsam, jag förstår det.

Ikväll ska pojkvännen grilla ihop med sina chalmerskompisar, och det känns riktigt skönt. Vi fyra har väldigt mycket trevligare utan honom, faktiskt. Det är sorgligt men sant. Ska jag vara ärlig förstår jag inte hur hon har stått ut med honom i nio år. Men de har roligt ihop. Också. Och hans största fördel är att han älskar henne så mycket - och visar det tydligt.

Men jag har lite problem med småtjafset, det är så himla onödigt. Mina föräldrar småtjafsade nonstop under hela min uppväxt och jag får nästan andnöd bara av att höra det. Det var nog därför jag mötte småtjafset från barnens pappa med tystnad. Jag ville inte delta i det spelet alls. Jag tystnade och tystnade och tystnade tills jag helt tappade bort mig själv.

Jag fick i försenad mors dags-present ett jättefint halsband 😍 Ett silverhalsband med två små ”rundlar” där det står begynnelsebokstaven i döttrarnas namn. Nu bär jag alltid med mig dem - inte bara i hjärtat utan även som ett smycke om halsen. Jag blev otroligt glad för presenten. Dottern blev också jätteglad för sina presenter, även om hon aldrig ens hört talas om Efva Attling 😉

Kram 🐘


skrev Sländan i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek skrev:"Nu i juni ligger jag på 37,5 mg dagligen varje dag. Hurra! "
Underbart 👍🏻 Så skönt att det gått så smärtfritt. Men det gäller väl som du skriver att ta det över lång tid. När jag är stabilare framöver ska jag oxå försöka trappa ned yttepytte sakta.
💕 sländan


skrev Sländan i Leva i Frihet

@Sisyfos skrev:"Tog du prover också hos läkaren? "
Jag har tagit alla prover och de ser bra ut, även levervärden har sjunkit till normalt. Så det känns väldigt bra iallafall.
💕 sländan


skrev Sländan i Leva i Frihet

@Andrahalvlek skrev:"bra läkare eftersom det krävs läkarintyg efter tre veckors frånvaro.
Läkare på en VC har det inte lätt idag, det är försäkringskassans läkare som i slut ändan bestämmer. Jag har sjukskrivit mig själv 3 veckor. Sedan arbeta 1 vecka sedan semester 5 veckor. Jag hoppas att det ska räcka. Annars får jag gå tillbaka till min läkare. Min psykolog är väldigt stel och hård, men han har rätt i att jag måste börja tänka på mina egna behov. Annars är jag snart utmattad igen.
Jag måste tänka om både på jobbet och på min fritid. Där är boken ” tankarnas terrorist” fantastiskt bra. Jag Älskar att lyssna på den ljudboken.
💕 sländan