Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek skrev:" Heja mig! Bäst av allt - det är så roligt 🤩"
Ja, heja dig AndraHalvlek! Vilken skön känsla du nu går omkring med.
Skönt att fira examen, kan tänka mig att det nästan är roligare än att fira sin egen när man firar barnens. För barnen kan man vara så stolt och mallig så man nästan spricker. Jag hoppas att det blir så det känns!
@Andrahalvlek skrev:"Det som oroar mig allra mest är hur hon ska klara av att distansera sig. "
Förstår den här oron AndraHalvlek, men jag tänker att hon också har en mycket fin förebild i dig och ditt sätt att hantera livet. Tänker att små små saker som vi säger till dem går in. Så du kan kanske nästla in de där tankarna om distansering och också ditt sätt att ha ett gott humör och vara nöjd, eller det känns så i alla fall. Kanske behöver hon köra i diket, kanske har hon redan verktyg på grund av sin uppväxt. Det går nog bra!

@Soffi Jag har ett bra tips, fundera aldrig på ”jobbiga” saker innan du ska sova. Utan tänk enbart på bra och roliga saker. Kul saker som du ser fram emot, eller har upplevt. Det fungerar väldigt bra för mig i alla fall, då somnar jag fort och har inga mardrömmar.🤗 Hur går det med gräsmattan förresten? Är du nöjd med gräsklipparen? Jag funderar på en sak, brukar du ta en lång ridtur mitt i den ljuva sommarnatten, och flyga/glida fram längs dimhöljda skogssjöar? Det är något jag skulle vilja göra om jag kunde rida. det hade varit väldigt härligt tror jag. Det hade lätt varit värt att ta en spontan semesterdag från jobbet för en sådan sak. 😍

Kram

Ledig fredag och jag vaknar av mig själv kl 06.37. Blixtepigg. Passar på att få iväg två jobbmail som egentligen skulle hunnits med igår. Nu är jag ledig i fyra dagar, tjoho! Och det gör inget om jag har vaknat i ottan, då är sannolikheten större att jag somnar gott på vårt B&B i natt. Äldsta dottern ska ju på galej ikväll och det är först imorgon som vårt firande börjar. Vi börjar med frukost med presentöppning 🤩

Ja @Sattva, hon har pluggat till psykolog i fem år. Till hösten börjar hon sitt praktikår på BUP. Jag är så stolt över henne så att jag nästan spricker. Hon är så klok och kommer att göra stor skillnad för många barn. Hon har tidigare jobbat med funkisbarn, så nu växlar hon spår lite. Tror att det är klokt med tanke på hennes egna erfarenheter av att ha en syster med funktionshinder.

Hur gärna man än vill distansera sig och inte använda sina egna erfarenheter så är det nog väldigt lätt hänt. Det kan vara en tillgång i arbetet men också en belastning att ha personliga erfarenheter. Det som oroar mig allra mest är hur hon ska klara av att distansera sig. Hon kommer inte att kunna hjälpa alla. Men handledning ingår ju i jobbet och jag vet att man har pratat om just det massor på utbildningen.

Det är som min bästa kompis barnmorskan brukar säga: ”Sina egna förlossningar måste man vara SÅ klar med om man ska jobba som barnmorska”.

Kram 🐘

@Sattva skrev:" Vi ser framåt o med övertygelsen att vår lägsta-nivå kommer fortsätta höjas!!"
TACK! Precis vad jag behövde nu!
Det tillsammans med @ImmanuelWhite skrev:"Stor historia!" och @Sisyfos skrev:"Tyvärr verkar det inte finnas någon Quick fix utan det verkar krävas arbete och tillämpning av de strategier som jag kan i teorin. Sakta blir det nog bättre."

Det är ÄNTLIGEN FREDAG!!!🥳
Men jag är så förbenat trött 🥱😴.
Går det att få "fake it till you make it" att nå in i sömnen, in i drömmarna?
Jag hade en skitdag på jobbet igår. Måste åka in idag också, fast jag egentligen alltid har möten hemifrån fredagar. Får skippa mötena för att ... HOPPAS att någonting, snälla bara något litet(?!), går i lås idag...
Jag börjar se sambandet mellan hemska mardrömmar och hopplöshet inför jobbet. Drömmarna handlar inte om jobbet men de handlar nästan alltid om jag försöker springa i panik fast jag sitter fast...
I natt försökte jag springa ifrån att bli delaktig i massmord... Sömnpulsen har varit jättehög igen... Och jag har sovit alldeles för lite.
Dagtid går det bättre att lägga "all skit" åt sidan ... även om jag får göra det igen och igen... "Tillbaka till nuet".

Det är okej!
Min historia. Se vart jag var för ett par år sedan. Vad jag gått igenom. Jag HAR kommit långt 🙏😅! Jag längtar inte efter att "få koppla av med vin" i kväll. Mitt största "problem" just här nu är om jag verkligen borde ta en fjärde kopp kaffe med ett par chokladbitar till... Inte får man väl äta choklad klockan sex på morgonen direkt efter frukost? Jo, det får man!! För att vakna, för att orka...
Fortsatt arbete med mig själv, tillämpa må bra-strategier, nöta in nya vanor. Nej, det är ingen quick fix, men det går. Det blir bättre! Lägsta nivån höjs! En snabb blick i backspegeln och det blir solklart att det går framåt.
Jag har lite uppförsbacke i må bra arbetet just nu.
Men 🤔 - det ger ju faktiskt vind i seglen för nykterheten! 😅😍

@Sattva skrev:"Tänk om vi om några månader o år säger samma sak om läget nu "Jag fattar inte hur jag orkade förut, när sömnen inte funkade/ när jag stressade så mycket/ när jag hade de o de förhållandena på jobbet"!! "
Ja, dit ska vi!! 🤩🤩🤩

KRAM! 🧡🌼🦢🌼🧡

Ha det så kul i göteborg i helgen!! Och grattis till din dotter, wow 5 års tuffa studier till psykolog väl? Vad bra jobbat av henne!!!💪👍💥💫

Inget direkt nytt att berätta. Är iväg på en 4-dagars m yogan igen. Har det bra!!

@Soffi skrev:"det här skulle jag aldrig klara om jag drack som förut.." 🤔😅😅" Precis så tänker jag också, jag fattar bara inte hur jag orkade med vardagen och samtidigt vara smått bakfull var o varannan dag. Men det var väl normalläget. Tänk om vi om några månader o år säger samma sak om läget nu "Jag fattar inte hur jag orkade förut, när sömnen inte funkade/ när jag stressade så mycket/ när jag hade de o de förhållandena på jobbet"!! Vi ser framåt o med övertygelsen att vår lägsta-nivå kommer fortsätta höjas!!🥰🙏🧚‍♀️💥💫

Grattis till affären!
Skönt att du kan börja livslunka igen och jaga sniglar. Det låter rätt äckligt!
Jag förstår inte riktigt hur du menar med att ha svårt att hantera besvikelser och därför vända dem till en bagatell. Jag brukar tänka att jag gör allt för att det ska bli så bra som möjligt, men om det inte går vägen till 100 %, vilket jag aldrig lyckas med, så är det ok ändå! Man kan inte fokusera på det som inte är rätt eller inte når upp till perfektion. Tänker på min mamma som när de utsattes för ett inbrott och blev av med alla värdesaker bestämde sig för att leva vidare och inte älta. Det finns ingen annan väg. Minns att jag var väldigt tacksam för deras sätt att hantera inbrottet -jag var mer bekymrad över om de skulle bli psykiskt påverkade och ledsna och oroliga än att de förlorat en del arvegods.
Ja vila på du! Bra val!

Välkommen (tillbaka)!💕

Minnen kan vara jobbiga, men de kan också lära oss viktiga saker. Ta med dig lärdomen och fastna inte i det som varit.
För du har helt rätt i: @Rapunzel05 skrev:"Det finns en ljusare framtid utan alkohol ❤" !

Kram 🧡

Vilken helg du har framför dig, och vilka veckor du kan lägga bakom dig. Eller ta med dig, snarare. Det är väldigt fint att fira barnens examen. Stort. Jag har varit så stolt de tillfällena. Velat, som du, tänka ut något riktigt fint att behålla länge men ändå glädjas över. En väska blev en present. (Av sorten man inte unnar sig själv efter fem år som student.) Om ett år är det dags för nästa. Mina barn har verkligen valt olika vägar, från nöjesbransch till akademisk/forskning till människobransch. Alla har nog hittat sitt spår, det är viktigt, inte för att man måste välja så tidigt. Men ett spår, det tror jag är viktigt.
Hoppas du njuter riktigt mycket av allt fint du åstadkommer. Kram 🤗

Klart att du ska uppnå ditt träningsmål! Att du upplever att du försakar barnen får du lösa med mikro-umgänge. Kortare stunder men ofta, med hundra procent närvaro. Cykelrundan lät helt perfekt! Laga mat och baka ihop är också ett trevligt sätt att umgås på. Äta måste man ju.

Det är viktigare för dina barn att du är hundra procent närvarande när ni väl umgås.

Kram 🐘

Nu är jag klar med fastighetsaffärer för resten av livet tror jag. Otroligt lättad över att de här sakerna är klara, press (mycket pengar som far omkring i luften) och oro att det inte ska gå som planerat. Och nu gick det inte riktigt som planerat utan lite sämre men det är okej.
Är det nån mer som haft svårt genom livet att hantera besvikelse och istället vänt det till en bagatell?
Jag har varit bra på det. Så rädd för bitterhet som en bismak i känslolivet.
Idag tänker jag att man/jag inte måste vara nöjd med precis varje händelse.
Lika lite som jag måste göra rätt eller vara bra- i varje ögonblick.
Stå ut med det som är lite skavigt.
Sammantaget; pustar ut, lätt till sinnet, nu är allt klart.
Återstår det vanliga: jobb och sniglar. Men imorrn kommer vänner på besök över helgen. Undrar om jag minns hur man umgås?
Hoppas att sömnfabriken självläker.
Ska städa väskan som ser ut som just rödvinstantens hemliga gömma av gamla kvitton och tomma snusdosor.
Ska städa imorrn. Ska vila. Ska äta, och laga god mat, köpa pelargoner. Göra glass, baka bröd. Allt det jag inte gjort på flera veckor. Tillbaka till min lilla livs-lunk.
Bra så! ☀️

Nu tog jag helg. Så jävla nöjd med mitt hjälpa-till-arbete senaste veckan. Gav verkligen mersmak inför hösten. Några fler pusselbitar identifierade - och jag har redan fått rutin på vissa saker. Heja mig! Bäst av allt - det är så roligt 🤩

Så jävla nöjd är jag också med att det äntligen är dags att fira äldsta dotterns examen! 🥳🥳🥳🥳 Gothenburg - here we come!

Kram 🐘

@Torn Nope. Det är inte kul att tvätta varken fönster eller bilar 😫 Om jag får generalisera lite är de flesta män jag känner supernoga med att städa/tvätta bilen. Och många kvinnor jag känner har samma tillåtande attityd till bilens förfall som jag. Så det kan ligga något i det.

Kram 🐘

PS. Inte ens min kärcher lockar mig att putsa fönsterna. Det finns många andra ”måsten” före i kön.

Idag har iaf varit en bra dag. Mamma satt barnvakt så jag fick komma ut och jobba lite. Åkte hem emellan och såg till att sonen fick mat. Kors i taket så har sonen ätit alla sina mål än så länge. Vi har ett kvar som jag snart ska försöka ge. Jag hoppas så att det vänt nu. ❤️

Jag och sambon har har haft det bra vi med idag. Han har varit på bättre humör med. Han pratade faktiskt med en psykolog från jobbet idag och tror det fick honom på bättre humör. Han tänker till lite. Han får bara 3 tillfällen med den här psykologen men ska vara på honom om att hitta en till psykolog. Det är bra för honom.

Imorgon ska jag ta antabus igen men jag har inte haft något sug för alkohol. Missförstod sambon igår och trodde han frågade om vi skulle ha alkohol igår (det gjorde han inte)jag sa nej direkt. Så min instinkt är att inte dricka nu. Det känns bra. Så om inte allt för länge tror jag att jag kan klara mig utan antabus. Jag undrar om man kan få ha det som behov vid dippar? Typ om man skulle gå ner i en depression så kan man ta antabus bara då?

Kram ❤️

Förra året spårade mitt drickande ur totalt. Jag var otrogen flera gånger utan att jag ens minns det. Sista gången jag drack mig extremt berusad hade jag dessutom sex med min kompis kille. Jag minns det knappt, det enda jag minns är att det kändes som ett övergrepp och att jag ville därifrån. Jag hade otroligt ångest, min sambo märkte att något var fel direkt.. jag sa att jag hade blivit våldtagen. Min sambo fick panik och ville att vi skulle anmäla men jag kunde inte det då jag inte kan säga att det var en våldtäkt med all säkerhet. Tillslut berättade jag vem det var och att jag inte kunde säga att det var en våldtäkt. Min sambo tyckte jag skulle prata med min vän om detta vad hennes kille och jag hade gjort. Men jag vägrade, för dom har ett litet barn ihop och även om mitt samvete skulle bättras så är det inte bara mig denna händelse detta drabbar utan även deras barn. Jag har fortfarande inte berättat för min vän och planerar inte att göra det. Dels för att jag vet att hon inte kan se det från min synvinkel, jag mådde psykiskt dåligt under denna period, jag drack mig så berusad att mitt medvetande lämnade min kropp och gjorde saker jag aldrig skulle kunna komma på tanken att göra nykter. Jag har istället valt att försöka bryta kontakten med med min vän, något jag ändå tänkt göra med tiden då jag inte anser att vi har så mycket gemensamt längre. Sen får jag leva med skam och skuld för resten av mitt liv men det är väl smällen man får ta när alkoholen tar över till den nivån?

Jag slutade inte dricka efter detta men jag lät mig aldrig bli så berusad att jag tappade kontrollen. Sedan blev jag gravid i årsskiftet och har nu inte rört alkohol sedan dess, jag är inte sugen och är peppad på att fortsätta ha avstånd från alkohol. Jag har fortfarande ångest för hur min sambo blivit behandlad genom åren av mitt alkoholdrickande och hur dåligt jag fått honom att må för det. Men jag är peppad på mitt nya liv och våran framtid med våran lilla pojke som anländer till hösten.

Jag kommer aldrig vara berusad kring mitt barn, som jag fick se mina föräldrar vara när jag var liten och leda dom hem vissa kvällar när dom varit på fest. Jag tror min uppväxt kring alkohol bidragit lite till att jag varit för svag för att stå emot vad den kan göra med en när man mår psykiskt dåligt.

Med det sagt så är mitt nya liv utan alkohol fantastiskt, jag saknar det inte och önskar att allt jag gjort på fyllan kunde raderas ur minnet (det lilla man minns) .. Men någonstans känner jag att jag också får skylla mig själv och ta lärdom utav det.

Det finns en ljusare framtid utan alkohol ❤

Jag brottas med min kluvenhet att tiden inte räcker till men jag har insett att jag inte kan backa med min träning nu. Jag måste få uppnå de målen jag satsar mot nu och känna känslan av att ha slutfört något till toppen. Nu eller aldrig och jag tänker att det kommer stärka mig för resten av livet.
Sitter här och försöker smälta att synen börjar bli sämre. Skaffade terminalglasögon för nått år sedan och häromdagen märkte jag att det även kändes oskarpt vid TV:n och att det är höger öga som inte håller skärpan längre. En liten men tuff insikt att man trots ringa ålder inte är odödlig, 40h i veckan framför datorskärmar är kasst för synen och börjar ta ut sin rätt.
Det ger mig ännu mer bränsle att slutföra mitt mål. Alkoholen stal tyvärr alldeles för många år innan man fick hitta det man ville göra och om några år kommer kropp och tillväxthormonerna inte att gynna träningsresultaten längre och jag kommer få acceptera att ha träning enbart för att må bra och bibehålla styrkan utan några inspirerande mål..

På tal om tiden så insåg jag också igår att det ändå går att göra mycket med väldigt lite. Främst är det ju tid med barnen jag känner att jag försakar. Efter jobbet tog jag spontant cykeln bort till skolan och mötte dem vid hemgången. Vi tog en tur i byn, ut till ett grönområde där dottern fick visa en koja de byggt på fritids. Lillgrabben ville visa en ny lekplats på andra sidan byn och sen tog vi en liten sväng förbi affären. Hemma var det sedan det vanliga med matlagning o.s.v men efter maten sa jag; ska vi inte gå ut på gräsmattan och kasta lite boll? Så vi gjorde det och fick ytterligare en liten stund till varandra, sen avslutade vi med en saga i sängen. Med ganska små och oavancerade medel så fick vi förhållandevis mycket tid tillsammans igår. Det går ju bara man är lite kreativ.

Hmm 🤔 Undra om det är vanligare bland kvinnor att totalt strunta i hur bilen ser ut?Det är nämligen samma sak med min fru, Inne i vårt hus så ser hon minsta fläck på tex badrumsdörren, och undrar argt vem som har orsakat den, medans bildörren kan vara helt lerig utan att hon reagerar alls. 😅

Jag håller med om att bilar bara ska fungera. I går fick jag lämna in min bil på verkstad igen pga en oförklarlig punktering. Händer det något med bilen nästa vecka så börjar jag nog bli smått irriterad.😏

I eftermiddag ska jag putsa alla fönster på huset, sådant är kul, eller hur @Andrahalvlek. 😂

Kram

Något som är kul, är att vi är rätt många nu som knäckt koden..😎..Dvs slutat att lalla med tanken om att kunna dricka måttligt..Det är ytterst få beroende personer som kan det, utan ångest och ett jäkla räknande, och dividerande..Är det lätt, så är det rätt..👍🏽💫😁

Just det var så kul att komma hem igår...not..sambon hade inte ätit och var hungrig och grinig. Han ville ha en maträtt. Då behövde jag åka och handla jag vägrade efter eftersom det krånglade med sonens medicin som inte fanns på apoteket osv. Då blev han surare. Sen sa jag åt han att skärpa sig. Då gjorde han visserligen det men jag var ju redan sur. Senare så börja han hålla på om att jag inte tagit ut hundarna när jag kommit hem och att jag borde gjort det för de saknar mig osv. När han såg att jag blev sur sa han att han skämta. Asså jag orkar inte. Måste man vara elak för man mår dåligt? Eller är hungrig? Eller är trött?

Syrran mådde dåligt hela min uppväxt så det är väl en typ av medberoende. Inte en normal uppväxt iaf.

@Sisyfos Tack för ditt svar. ❤️ Ja du har rätt och jag försöker faktiskt att inte ta på mig sambons mående för att just inte braka av den anledningen. Han måste ta tag i det själv. Jag vet ju själv att man blir inte bättre för än man tar tag i det själv.

Inte medberoende direkt eller pappa har alltid druckit mycket men jag har inte tänkt så mycket på det. Där emot så har min syster haft stoooora problem med psyket och det var alltid massa daltande med henne. Jag fick vara storasyster fast jag är 5 år yngre. Om man mådde dålig var mamma alltid dålig på att trösta utan hon blev ledsen själv så jag har alltid tagit hand om mig själv. Har nog kompenserat med att ta hand om andra kanske. Mamma är dock mycket bättre nu. Ställer alltid upp. När jag brakade slängde hon sig i bilen och kom och tog sonen när jag åkte in med ambulans osv. Så det är bättre men man är ju skadad från barndomen. Håller mycket inne tills det är för sent typ.

Grattis till barnbarnet och fortsatt nykterhet!
Passar ju bra när du vill vara barnvakt åt (illbattingen :) miraklet senare.
Trist med exet, men var och en måste ju välja sin väg själv. Men det är ju maximalt synd när barnen, vuxna eller små, måste uppleva det. Att min son frågade om mitt drickande var/är en av de större skälen till att hålla mig på banan. Att vara en kass förebild skavde oerhört. Ville inte att han skulle minnas mig från sin barndom med en burk i handen jämt och småsluddrigt plastglad. Vet själv att jag ser ner på min pappa för hur han varit och är.

Stöktolerans är så personligt, min fru är något stökigare än jag men vi är båda ganska stökiga. Vi håller köket och vardagsrummet i ordning men resten är kaosigt i perioder. Testade en dammsugarrobot men den kan ju tyvärr inte plocka undan efter barnen eller sortera skor… än. Men katten gillar att leka med den så helt bortkastat var det inte.
Renovering är ju kaos i sin renaste form 😀 Gör man själv tar det lång tid, och gör nån annan så blir det leriga skor över hela stället och diverse spill och höga (fakturor) mobilsamtal om nästa jobb.

Men det låter ju som det är under kontroll här! Till nästa gång, fortsätt ta hand om dig och kram.

Haha, nej var startar räkmackorna? De har jag inte heller hittat. Ja, jag tror att målbilder kan vara bra. Men då gäller det att veta vart man vill, eller så spelar det inte så stor roll för målet kan förändras på vägen ändå. Det där bananskalet kan vara lite oberäkneligt.
@Soffi skrev:"Fast... ljuger jag inte lite nu 🤔... "förmåga att se det som är bra.." 🤔"
Vet du att den där är lite svår märker jag när jag blir för stressad. Jag fick saker gjort i helgen, men var liksom ändå inte nöjd med det. Det blev inte så bra som jag tänkt mig och jag är långt ifrån klar med nåt och har alldeles för mycket att göra. Det är där skon klämmer tror jag för mig i svårigheten att sortera tankar. Och det blir svårt att se det som är bra. Det bara är så. Men jag tänker att jag har identifierat problemet. Det här är definitivt känslor som jag brukar dricka på, men det är bättre att försöka hitta mer hållbara strategier nu. Tyvärr verkar det inte finnas någon Quick fix utan det verkar krävas arbete och tillämpning av de strategier som jag kan i teorin. Sakta blir det nog bättre.

Hej IW! Kul att du har utvecklat ditt liv till något väldigt bra..🥰..Jag har också tittat på personer som kommer och går från bolaget. Många ser slitna ut..Jag är också tacksam att slippa alkoholen. Att fira årsdagar är ju individuellt..Eftersom jag slutade på min födelsedag, så firar jag både och..Du inger en trygghet när du skriver IW..💫🍃..Så verkligen fint att du hänger på forumet..Önskar dig ett fortsatt gött liv..🌺😎🌺