skrev Pianisten i Snart träning igen

@Sländan, mina texter verkas också fram med mycket energi, utan dyslexi :) Stavning har mindre betydelse, man får nog fram ändå vad man vill säga tror jag.


skrev Pianisten i Nu är jag här igen.

Härligt med fredag <3. Det var kanske tyvärr min frus reaktion som gjorde mig tveksam från början, just den reaktion jag inte ville ha. Vi har tyvärr inte så lätt att prata med varandra, på djupet, eller i våra konflikter. Just efter jag berättat hade vi en djup kris, nära att flytta isär. Jag hade lagt mina kort på bordet och förklarat att vissa delar av vårt förhållande är ohållbart. Ett bit in i konflikten började min fru ifrågasätta om mitt utspel kanske hade med min diagnos att göra. Att jag var på väg ner i en svacka och att mina känslor var lite överdrivna och orimliga, suck. Ja det är väl det jag är rädd för, att man pga en diagnos inte ska bli tagen på lika mycket allvar.


skrev Andrahalvlek i "Resan" är inte över..!

Ännu ett inlägg som borde pinnas på forumets förstasida! Visdomsord från veteraner 😉 Så länge vi dricker är vår hjärna minst halvt upptagen med att hantera den skadan. När vi inte dricker längre får vi tillgång till alla våra förmågor igen. Jag märker en enorm skillnad i uthållighet, problemlösning, planering, och även mod och kreativitet.

Kram 🐘


skrev Nybörjare i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

@TappadIgen tack för tipsen , myrkrypen lättat lite igen men klumpen i bröstet är kvar , lade undan telefonen och läste en bok igår istället , somnade som en stock 🙏 nya vanor , ska köpa magnesium o b-vitamin idag.

Fredag o 4 veckor nu, tiden går långsamt i stunden men snabbt ändå på nåt sätt. Köpte ett 6pack alkofria öl tills att jag ska på fest imorgon, blir lite orolig när jag är på fest men det lägger väl sig. Bestämt att om det blir för jobbigt är det bättre att dra därifrån o hem o lägga sig ... ha en fin fredag alla 🙏🙏❤️


skrev Andrahalvlek i Äntligen på rätt väg!!

Grattis till 5 1/2 år som nykter! 🥳🥳🥳🥳 Mäktigt lång tid. Och du har verkligen gjort hemläxan - aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Ditt senaste inlägg skulle de pinna på startsidan av forumet. Alla nya borde läsa det 100 gånger. Minst. ”Hur kunde jag tro att inte dricka skulle vara trist?” Spot on.

Kram 😂


skrev Andrahalvlek i Nykter livet ut

Grattis till 500 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳🥳 Jag värdesätter din vänskap och klokskap jättemycket. Du känns lite som den storasyrra jag aldrig har haft eftersom jag är ensambarn.

Kram 🐘


skrev Charlie70 i Nu får det vara nog!

@Se klart och @Torn Grattis till 500dagar! Mycket tjusig siffra tycker jag. Wowowowowow!!

Kram!


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

@Torn Grattis till 500 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳🥳 Jag är så tacksam för att jag får gå hack i häl på dig och Se klart. Er närvaro på forumet betyder jättemycket för mig.

Kram 🐘


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Se klart Där satt den! 😍 Grattis till oss, vi är så himla bra!🤩😎 Tänk när vi var gröngölingar och firade 100 dagar.😅 Men så läser jag att @miss lyckad firar flera tusen dagar, och förmodligen ser oss som gröngölingar.😂

Nä, det här är ju ingen tävling, men det känns viktigt att komma ihåg hur länge sedan det var jag/vi tog det sista glaset. Och fundera på hur man har utvecklats under resans gång. Att vara tacksam och stolt på samma gång.

I dag blir det räkor! Kram 🥰


skrev Torn i Äntligen på rätt väg!!

@miss lyckad Grattis till tid, som du brukar skriva!🥰 Jag håller med Charlie och Ase, ett mycket bra och gripande inlägg. Bra att bli brutalt påmind om hur det var även för mig. Tänk hur det hade sett ut i dag om jag inte slutade dricka.😣

@Charlie skrev ”Vi MÅSTE förstå att våra barn ser/hör/känner oss i varje stund. Det finns inte något smygdrickande för barnen. Det finns inget "dricka lite" heller för barnen.”

Jag önskar att alla en gång i framtiden kan förstå detta, så är alkoholdrickande blott en tragiskt historia för mänskligheten.

Kram 🤗


skrev miss lyckad i Det räcker nu

Hej Eva🌻..På anhörigsidorna finns personer som är i ungefär samma sits som du. Det är jättetufft att försöka få rätsida på någon annans drickande..Vill hen inte förändra själv, och bara fortsätter i samma spår efter ett tag, så brukar livet kännas kaosartat..Du kan förändra dig, och ditt liv, men inte hans..Det måste han göra själv..Dom flesta av oss med alkoholberoende har velat fram och tillbaka i åratal, och alltid hamnat i samma dåliga spår igen efter ett tag med alkostopp, om man inte bestämt sig på riktigt..Och det är endast personen själv som måste vilja det..Att han försöker få dig som att framstå tokig, är bara ett sätt för att ursäkta sitt eget dåliga beteende. Det är han som har problem med alkoholen, och du får då ett liv hemma som du inte verkar vilja ha..Ett steg i taget Eva..Det viktigaste först..Fortsätt läs och skriv här så du får stöd, och kan se hur det utvecklas..🍃🌻🍃


skrev Ase i Äntligen på rätt väg!!

@miss lyckad Vad bra skrivet.💖
Vilken tur att vi nynyktra kan läsa era trådar här på vidare, det ger så mycket hopp.

Stort grattis till 5,5 år! 😊


skrev Kristoffer i Det räcker nu

Hej Eva!

Vilken tuff situation du beskriver, att ha börjat hoppas på ett nytt kapitel för att sedan få benen undansopade igen. Du har försökt fråga, försökt förstå, men märker att det inte leder någon vart. Nu reagerar han med att försöka få dig att tro att det är fel på dig, att du är onormal. Du beskriver att du vill känna trygghet och inte oro i ditt hem. Det låter som en helt rimlig begäran!

Klokt av dig att skriva av dig, söka stöd. Du är verkligen inte ensam om gå igenom en sån här situation. Fortsätt gärna skriv och berätta om hur du har det och hur det går! Ibland kan en behöva skriva flera gånger innan ens tråd "tar fart", så att säga.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.

Idag är det fredag. Sitter i väntrummet och väntar på att ta antabus. Jag behöver fortfarande antabus har jag märkt. De gånger jag blivit utan ett tag så har tankarna sprungit iväg på att dricka men då mådde jag också dåligt. Jag tänker ta antabus så länge jag behöver. Hjälper det mig så får det vara så och slipper jag tankarna på alkohol så är jag glad för det. ❤️


skrev Charlie70 i Min plats i livet!

@Sommarbarnet reagerade till och med hunden på om du drack? Intressant. Gjorde just ett inlägg hos @miss lyckad om hur vårt drickande påverkar våra barn. Husdjuren har jag inte ens funderat på, men självklart måste det vara så att de påverkas som alla levande varelser. Så fint ändå att läsa om hur du tar steg vidare bort från ex och ser ett definitivt slut för er relation. I bland måste det få bli så. Bara slut liksom.

Kram!


skrev Sommarbarnet i Min plats i livet!

@Torn Tack, Torn för dina ord! De värmer så!

Kram


skrev Sommarbarnet i Min plats i livet!

@Andrahalvlek Tack, för dina (som alltid) kloka ord!

Det är viktigt detta att låta känslorna ta plats. Känner dessutom att min lilla hund är värd att sörjas nykter. Han tyckte ju inte om när jag drack alkohol så varför skulle jag göra det nu? Dessutom trubbar det av sorgen och han är värd alla tårar och all sorg som fullkomligen slukar mig nu.

Jag tittar på alla bilder jag har på honom och minns. För jag minns alla tillfällen när jag fotade honom och filmade honom. Jag minns honom när han var frisk och glad, alltid med mig. På stranden, på promenaderna, på stan i alla affärer. Alltid glad, alltid med mig.

Det värsta är att alla känslor förstärks i nykterheten så nu har ett brinnande hat mot exmaken börjat härja bland mina känslor. I somras drog han fram min hund som krupit under sängen. Lilla hunden skrek och jag frågade exmaken om han drog honom i bakbenen vilket han bestämt hävdade att han inte gjort, men min lilla hund kunde efter den händelsen inte stödja på sitt ena bakben på tre veckor. Är så tacksam att exmaken inte fanns i vårt liv under de sista månaderna av min lilla hunds liv. Vi hade en lugn tillvaro bara han och jag och i perioder även med ene son.

Men för exmaken känner jag ett sådant brinnande hat att jag mellan varven nästan tappar andan. Tänker på allt han åsamkat mig och min familj genom åren och hans sista mail som var vidrigt. Jag svarade inte på det, men skall sända honom mina sista ord så småningom och sedan blockera honom överallt. Nu skall jag hämta mina sista tillhörigheter i hans sommarstuga nästa helg och det blir en verklig utmaning. Har turen att ha tre av fyra barn med mig som stöd. När det sista är klart har jag bestämt mig för att helt radera honom ur mitt liv. När tankar på honom kommer skall han tänkas bort. Han är inte värd mina tankar eller ens minst hat. Han skall inte ha någon som helst plats i mitt liv längre, men just nu tillåter jag mig att hata honom.

Så som du ser @Andrahalvlek fullkomligt vältrar jag mig i känslor för tillfället och det är ok. Och tänk att jag fixar det utan alkohol:-D

Kram


skrev Charlie70 i Äntligen på rätt väg!!

@miss lyckad skrev:"Sonen som i början när vi bodde här vaknade på natten och fick ligga brevid mig i sängen..Han hade ångest..Efter ett tag i vårt nya boende var det borta..Han kunde inte riktigt förklara varför han fick ångest..Fanns nog flera orsaker till det..Framför allt en oförutsägbar hemmiljö, 2 fulla föräldrar på helger, även vissa vardagskvällar..Mådde han dåligt då nattetid, ville han ju inte väcka mig som" . Ditt inlägg griper tag i mig @miss lyckad. Just kopplingen mellan vuxnas/föräldrars livsval och barnens hälsa kan det inte pratas om nog. Vi MÅSTE förstå att våra barn ser/hör/känner oss i varje stund. Det finns inte något smygdrickande för barnen. Det finns inget "dricka lite" heller för barnen. De märker. Var så dum så jag trodde det innan jag slutade själv men så mycket mer jag förstår nu av hur mina alkoholvanor påverkat mina barn. Vågar knappt tänka på hur det skulle gått om jag fortsatt. Sonen hade INTE varit så glad och harmonisk som han är - den saken är klar. Svajjiga tonåringar behöver extremt stabila föräldrar för få förutsättningar att växa upp till trygga, harmoniska vuxna som gör de rätta valen. Vuxna som pallar upp och nedgångar i livet utan att ta till droger. Det är ju dit vi vill baxa våra barn, eller hur? Sen om det alltid blir så är självklart en helt annan femma. Det vi kan göra är att skapa förutsättningarna och inte sätta fälleben för våra unga innan de ens hunnit ut på första flygningen.

Kram!

5 1/2 år! Lång tid. Så himla bra du är miss lyckad!


skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent

@Sattva Grattis till 20 nyktra veckor! 🥳🥳🥳🥳

Angående yogakursen så kan du se den som en utmaning. Att göra good enough och inte överprestera. Din kollega verkar ju inte tacka dig för att du överpresterar. Din kollega har huvudansvaret, du har en liten del av ansvaret. Jag ser en massa viktiga saker i detta som du behöver träna på. Du klarar det galant! Den ingången måste du ha - du kommer att klara det här galant, en liten bit i taget. Försök att tänka bort skogen och ta ett träd i taget.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Ljusare tider!

@Soffi Pust. Både över hästen och vinfrestelsen. Håller med. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Sattva Usch, det är så oproffsigt att göra så. Min bästa kompis jobbar inom vården och hon säger att chefsrekryteringen är urusel. Det är inte ledaregenskaper som efterfrågas direkt. Den som vill jobba dagtid får jobbet typ. Plus att det oftast är någon som kliver upp ur kollektivet, och tar med sig sina gamla relationer. I en del fall blir kompisarna rejält särbehandlade, så himla osunt.

Jag är medvetet inte kompis med någon som står i beroendeställning till mig. Några har jag blivit kompis med efter att de har slutat jobba hos oss, då de har gått i pension eller bytt jobb. Däremot har jag en tillitsfull och bra relation till alla medarbetare, rättvisa är ett honnörsord i mitt arbete. Ingen ska känna sig ens orolig för att inte bli rättvist behandlad.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Tofu skrev:"Efterfrågar mer civilcurage generellt. HR ansvarar i min mening inte för kulturen på ett företag. Det gör alla kollektivt."

Exakt så är det. Vi är varandras arbetsmiljö. Jag är så trött på mina kollegor som hukar bakom skärmarna. Nu i coronatider är det ännu lättare att hålla sig undan. Fegisar.

I början av min nykterhet, då jag hade vissa ilskna utbrott, skällde jag ut min chef rejält inför alla andra mellanchefer. (Innan Corona, då man hade fysiska möten.) Det var verkligen befogat, men lite koleriskt eftersom jag inte hade lärt mig hantera min ilska då. Jag var så arg så jag skakade och rutorna skallrade typ. Ingen på jobbet hade någonsin tidigare sett ett sådant ilsket utbrott från min sida, de bara sjönk längre och längre ner i sin stolar.

När jag hade hållit på en bra stund, och hon försvarade sig som en obstinat tonåring, vände jag mig till de andra och sa ”Är det ingen annan i det här rummet som har en åsikt i den här frågan?” Då harklade sig en chefskollega och sa lite försiktigt: ”Det man kan konstatera är väl att det som hänt inte var en bra lösning”.

Så jag är fullständigt orädd för chefer, det hade varit helt livsfarligt att släppa in mig i ett koncernstyrelserum 😂 En av mina första chefer sa om mig, då jag var 21 år: ”Du är skitjobbig, men jag uppskattar verkligen din ärlighet samtidigt.”

Men jag har med åren lärt mig att välja mina strider - för när jag väl tar dem så blir jag en enveten röd gris. Ger mig inte. Men ska jag ta alla strider som kommer i min väg så blir det härdsmälta i skallen - och det är bortkastad tid att gyttjebrottas med grisar. Jag måste låta vissa saker passera, för att lägga all min energi på det som riktigt viktigt för mig.

Kram 🐘


skrev Soffi i Ljusare tider!

God morgon!
Jag är återuppstånden 😅😊!
Jag har haft anledning att ännu en gång känna mig såååå tacksam för att jag är nykter!🙏🙏🙏
Min lilla häst blev sjuk igen i tisdags och jag har vakat i över två dygn i princip non stopp....
Men hon klarade det!! Lilla hjärtat lever! 🙏💖🐴💖 Och i natt har jag fått sova 😅😍.

Första natten fick jag en påminnelse hur illa däran jag har varit...🤢😫
Jag letade efter kaffe och något att stoppa i magen i cafeterian som en vänlig själ lämnat olåst, jag var ju tvungen att hålla mig varm och vaken. Då fann jag en BiB med vin och fick världens flashback... Tidigare nattvak, för flera år sedan, där oron över sjuk häst nästan överskuggats av ångest över att inte få dricka... Hur jag tagit ett glas eller två ändå... "Det hinner gå ur innan veterinär kommer..." Oro över att lukta, oro över att kanske vara tvungen att köra bil och transport ... "men jag har ju inte druckit mer än ett glas och om ett par timmar är jag nykter.." och "jag behöver vin för att klara det här, dämpa oro, hålla mig varm och vaken...."
FY F*N 🤮!! Men, ja, så illa har det varit. Aldrig glömma. Aldrig, aldrig glömma.

Nu fanns det inte på kartan att jag skulle sno ett glas. Kaffe och knäckemacka är mycket godare!!
TACKSAM!

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Livet är härligt!
Önskar er en riktigt bra dag!

KRAM!🧡🌼🦢🌼🧡


skrev Sisyfos i Det är aldrig försent

Åh, så du valde att hålla kursen. Jag tänker att du gör helt rätt om du kräver tydlighet kring vem som gör vad. Jag har verkligen blivit nästan extrem med att styra upp, men jag måste det för annars går jag och känner mig lätt ansvarig för allt, så se till att det blir ordning i planeringen. Då blir det nog också väldigt kul tänker jag. Det är oftast ovissheten som är stressande. När man kan jobba mot ett mål är det mer roligt. Att plötsligt stå med ansvar för något halvdåligt är ju inte kul och det kan du påverka genom att ni delar upp. Så stort Lycka Till! Tror inte heller du behöver medicinen längre. Skönt när man har valt och vet varför.


skrev Sisyfos i Ljusare tider!

Undrar jag också! Dina morgonkrönikor är så mysiga att läsa. Hoppas allt är bra!