Senaste kommentarerna i forumet

Idag hade jag lust att cykla och bada 😎 Premiärtur på hojjen så imorgon har jag nog rejält ont i rumpan. Ska leta fram mina cykelbyxor, man kan inte få nog med vaddering där bak liksom. Valde inte den närmaste bryggan heller, totalt blev det 30 km t.o.r.

Väl framme på badbryggan tog jag badtermometern i handen och dök i. Chocken! Det var 14 grader 🥶 Fick ta mig runt bryggan dessutom för att komma upp via stegen, hann bli rejält nedfrusen. Men det var tur att jag inte kände på vattnet innan för då hade jag nog inte badat - och det var skönt efteråt! Man ska inte fundera så mycket utan bara göra ibland.

Under cykelturen spanade jag på hus och natur och njöt av doften från nyslaget hö som ligger och torkar och som snart ska tas upp. Nya cykelhjälmen var svinbra, med liten ”keps” som skydd för solen och inställning i nacken så den satt som gjuten på skallen. Enda kruxet är styret, jag kan liksom inte variera mig nog mycket utan blir stel i nacke, armar, händer hur jag är bär mig åt. Funderar på om jag behöver ett nytt styre, och nya handbromsar både fram och bak behöver jag också eftersom de är nästan utslitna.

Det här får bli min sommarutmaning: Cykla och bada minst tre gånger per vecka. Och jag behöver inte cykla tre mil varje gång. Närmaste bryggan vid havet ligger 3 km bort, och en badsjö har jag 1 km bort. Några bra badbryggor ligger 5-10 km bort. Så det finns cykelrundor som passar alla tidpunkter.

Att cykla och bada efter jobbet och ta med sig maten och äta utomhus känns som vardagslyx 😍 Några jobbveckor till ska jag bita ihop innan jag går på semester den 5/7. Nu har jag lust att ta en höneblund 😴 Sen blir det tvätt, disk och städa bort påsken i ett huj.

Kram 🐘

@miss lyckad skrev:"Finns ju tyvärr även en finsk alkoholberoende-gen som det finns forskning kring.."

Är ganska övertygad om att jag har den.

Angående finsk musik, några av mina absoluta favoriter råkar vara finska. Den upplevelse jag hade förra lördagen som jag precis skrev om började med att jag lyssnade på Omnium Gatherum. Senaste låten där var Rest in your heart. Sen har jag en förkärlek till Eläkeläiset också.

Jag hade egentligen tänkt skriva om dagen då jag firade 300 dagar förra helgen. Det var väl inte just därför det hände eller så, men jag ville få det nedskrivet. Jag känner mig lite märkligt nervös för att skriva ner det, men jag tänker att det är bäst att jag får det gjort ändå så kanske jag, även om texten inte går att förstå sig på, förstår det lite bättre själv.

Jag har ju ett tag funderat på det där med att bearbeta saker och om vad jag ska prata med psykologen om och diskuterat ämnet här. Detta för att jag inte har någon aning om alls hur det funkar. Från de två hållen kan jag förstå argumenten att om man bara tränger bort allt så är det inte bra för en, men samtidigt om man tänker och gräver för mycket så kan man hitta anledningar till att må dåligt när de egentligen inte finns. Det är som att man är på en all-inclusive på en söderhavsö och ligger och njuter i solen, men så googlar man på maten man blev serverad och finner att den ryska kaviaren inte var kravmärkt och så ligger man och har ångest resten av veckan för det. Den här frågan har jag brottats med ganska länge nu och jag vet inte svaret på den.

Något jag har blivit mer medveten om på den senaste tiden är att det finns vissa tankar som är som att lägga handen på en varm platta. Analogin är alltså att smärtan i handen gör att man snabbt rycker bort den. Nu är det ju inte en smärta på det sättet, men det är ändå den bästa analogin jag kan komma på. Jag har observerat att tankar kan dyka upp och något gör att jag reflexmässigt och mestadels omedvetet suddar ut dom som något slags skyddsmekanism. Det är lite svårt att förklara, men jag tror att det är meditation och även nykterhet som har gjort att jag har observerat det och blivit medveten om det, men jag har inte tänkt jättemycket på det utan mer tänkt att jag får titta på det eventuellt lite senare då det finns andra saker att fokusera på nu. Jag har väl förstått också att andra måste känna något liknande, men har säkerligen hanterat det på andra sätt än hur jag har hanterat det.

Det finns såklart olika källor till detta också, men kanske den vanligast förekommande som jag upplever(jag för alltså inte statistik) på senaste tiden är tankar på min mamma som gick bort för två år sedan. Den här är också svårt att förklara för det är inte så att jag aldrig kan tänka på henne, men det är när jag tänker på henne på ett visst sätt. Jag har ännu inte kunnat identifiera skillnaden här, men ibland blir det som att lägga handen på plattan och jag måste dra bort den. Jag tog en paus nu och funderade en liten stund och jag kan liksom inte sätta fingret på det riktigt. Jag har lite funderingar nu, men för tidigt att sätta ord på det ens.

Jag är ju inte unik på något sätt här. Alla kommer vid något tillfälle att behöva gå igenom en nära familjemedlem eller väns bortgång. Jag hanterade väl inte min mors bortgång så bra och jag minns ärligt talas inte jättemycket om hur jag tänkte eller något då. Det blev en hel del drickande och det var efter ett tag av detta som jag hade en vit månad. Nu är inte min avsikt att skylla min alkoholism på min mors bortgång för problem hade jag redan innan. Jag har med det mest för att det hade så stor del i hur jag hanterade sorgen då. Det jag minns allra mest var en känsla av tomhet och att jag använde det medel jag kände till då för att hantera det.

Så tillbaka till lördagen då. Jag var ute och gick en promenad på en av mina favoritpromenadsstråk. Det var härligt väder och jag var uppåt och firade 300 dagar och allt. Jag var väldigt närvarande och plötsligt dök den där tanken upp igen, och handen hamnade på kokplattan. Jag vet inte riktigt varför det blev som det blev för det var inte något jag hade planerat alls, men jag ryckte inte bort handen utan jag tillät mig att bara känna det som kom och det var väldigt överväldigande. Den här biten är också väldigt svår att sätta ord på. Det blev som förväntat en hel del smärta och en hel del tårar började rinna medan jag fortsatte min promenad, men på något vis kändes det skönt också och jag lät en massa tankar bara få komma och jag kunde observera dem och reagera på dem utan att medvetet försöka styra dem på något sätt och vid något tillfälle kändes det så befriande på något vis också att jag kände fysiskt hur vad som måste har varit ett märkligt leende formades i mitt ansikte utan att jag kunde stå emot. Nu var mitt medvetande mer fokuserat på det inre och mina egna kroppsliga förnimmelser men jag minns att jag mötte kanske 2-3 sällskap under denna tiden på min vandring. Trots att jag var väldigt obekymrad då av vad de skulle tänka då vid tillfället kan jag i efterhand undra lite hur mycket av vad som försiggick inom mig som märktes. Jag kan inte erinra mig om senaste tillfället jag grät. Det kan ju inte ha varit i år i alla fall och kanske aldrig riktigt i den här mängden och trots att jag inte är så observant så tänker jag att det ändå är förhållandevis ljudlöst när jag gör det, så när som på att näsan kan rinna litegrann när det blir mycket, så det kanske inte ens märktes.

Det konstiga är att trots att jag tänker på det som hände som positivt ändå så har jag märkt sedan dess att jag har ryckt bort handen vid flera tillfällen när det har dykt upp liknande situationer igen. Senast jag minns var på väg hem till jobbet på lunchen i fredags. Tänkte jag kanske att det inte var tillfälle för det då, eller var det för att jag tänkte att jag behövde vara redo för att jobba? Det känns ju ändå som att jag gjorde ett framsteg. Jag tillät mig att känna något istället för att tränga undan det, efter att ha varit 300 dagar nykter. Jag vet inte hur jag förvaltar detta bäst, eller om det är något jag själv kan påverka ens. Det är ju inte bara tankar om min mor heller som har framkallat detta och jag tror inte att jag är redo att alltid fullt ut tillåta mig att känna precis allt som kastas på mig.

Det känns skönt att ha fått det nedskrivet i alla fall, även om texten inte fullt ut kan omfatta och beskriva det jag upplevde. Det var nog bra att vänta en vecka ändå som det ju blev att jag gjorde.

Jahaa..Du har lite Sisu-gener..Det är bra..Finns ju tyvärr även en finsk alkoholberoende-gen som det finns forskning kring..Men man kan ju välja..😉..Om jag någon gång ser på Ishockey Sverige-Finland, så håller jag oftast på dom bästa..Ibland Sverige, ibland Finland..😁..Blir nöjd hur det än går..Likadant med musik..Tycker väldigt mycket om många svenska artister, men även finsk musik..💃🏽🕺🏼🎼

Tack @Soffi och tack själv. Du är för snäll :)

Torns dröm blev plötsligt din dröm och den låter alldeles underbar 😍 Den andra typen av firande har du upplevt många gånger tidigare, och fler tillfällen ges, men att galoppera i sommarnatten låter som en vacker filmsekvens. Det finns en mening med allt - och nu var det meningen att du inte skulle bli vaccinerad utan att du ska hålla social distans ett tag till.

Kram 🐘

@Pilla skrev:"Detta är "andra"sommaren och den känns mindre orolig.Jag njuter för fulla drag och inget kretsar runt alkohol för mig.Det kommer väldigt sällan en tanke om det nu."

Skönt att det känns så, och jag känner likadant. Vin-flasharna kommer ytterst sällan. Jag har skapat nya nyktra rutiner och vanor, så jag slipper påminnas om vin. Springer gör jag inte än. Men vem vet, jag kommer kanske dithän också. Vi får en kanonsommar, det känner jag på mig. I fjol var det svajjigt, varje kalas och dyl var en utmaning. Nu kan vi bara njuta.

Kram 🐘

Gött! Barnbarn på löpande band, det låter som efterrättsbuffé i mina öron 😍 Nä, jag väntar gärna med barnbarn ett tag. Just nu vill jag njuta av tiden-efter-barnen ett tag. Skönt att det går bra att trappa ut SSRI. Jag har minskat med 2/3 av dosen på ett år och i september påbörjar jag sista steget ner till noll och det får ta ett halvår. Yttepyttesakta, låt hjärnan vänja sig och levla upp naturligt.

Jag läste hamster först 🐹 men hemester lyster mysigare. Det ska jag också ha. Inga planer alls än. Jag planerar på jobbet så jag storknar, så när jag har semester har jag semester från planerandet också.

Kram 🐘

Charlie70:
Jo... Jag smet iväg till bolaget ett par ggr i slutet på januari eller om det också var ngn gång i början av februari 😪Men det blev inga fler gånger efter det. 26 januari har jag noterat som en dålig dag i min dagbok.

För ett år sedan - den 19:e tog jag "tag i det" och bestämde mig att börja skriva här, men halkade igenom en gång, så fick börja om, den 25 juni :-) är dagen då jag på riktigt kom loss från vanan.

Så jag ska inte fira helår nu, utan mer vara nöjd över ett halvår till. *men*... kan inte låta bli känna att det ändå är ett år sedan jag drack "på riktigt" - alltså så där så det blev flera gånger i veckan o utan hopp om att det skulle kunna ta slut.

--
Att jogga.. det kanske jag inte borde slutat med i höstas när det blev kallt, men... nu börjar jag igen. För det är skönt o härligt kände jag nu när jag var ute en kortis.

Jag brukar vara ute o gå eller cykla en del, men jogga så man blir svettig är som en annan sak :)

Andrahalvlek:
Jag har definitivt blivit bättre på att titta på svackorna o kvällar när jag inte mår hundra, å tänka, ja just... men den här känslan kommer inte vara för evigt. Och jag behöver inte ... mig ur den (där ... är valfri flykt)

Ang. att vila sig ur trötthet o så... det går ju till en viss del, med betoning på viss. Någonstans på resan behövs aktivering också :-)

Ha en god o fin söndag alla!

@Vjlo Heja dig! Det låter som en precis lagom utmaning, som inte gör att du går sönder men som ändå kommer att ge dig en märkbar utveckling. Och 3 gg/vecka går att få till. Springa kan man dessutom göra överallt, när som helst, bara man har schyssta skor.

Nu blev jag sugen på att ge mig själv en fysisk utmaning, jag behöver verkligen ta mig upp ur sängen. Jag ligger inte i sängen hela tiden när jag är ledig, men mentalt ligger jag här och vilar, vilar, vilar. Så kan man inte leva sitt liv i längden. Jobba, vila, jobba, vila. Näpp, det är dags att få ordning på torpet igen.

Svackorna kommer att fortsätta komma förstås, men varje gång vi inte blandar ner alkohol i den mixen så är det verkligen en enorm seger!

Kram 🐘

@Vjlo minns inget om någon dikeskörning för din del... Vilken dag firar du ett år? Härligt med joggingturen. Promenader i all är men att få upp flåset och känna att hjärtat får jobba ordentligt är ändå något annat. Jag noterar 3 ggr i veckan. Låter som att du har ett bra upplägg för att nå 5 km i slutet av sommaren.

Kram!

Snart dags för mig att fira ett år (förutom diket jag besökte i januari/februari), det är ett halvt firande med andra ord. Men med tanke på att det hänt så otroligt mycket bra saker i mitt liv så må det väl vara hänt tänker jag. Behöver inte köra ner i diket igen.

I morse fick jag för mig att börja småjogga igen... så jag dog på mig skor, mysiga kläder o tog en morgonpromenad som blev en kort joggingtur i ett närliggande skogsparti. Alltså.. det var bara en kilometer jag joggade, men får räcka för att vara första gången 😍☺️Nu ska det bli ca 3 ggr i veckan tänkte jag. Inget enormt mål, utan kunna jogga 5 km igen... innan.. sommaren är slut, eller någon gång under semestern. Oklart när, jag behöver få igång kroppen först...

@Mrx härligt att höra om barnbarn som finns och som kommer. Du tycks ha funnit din balans nu. Det var ett zoom-möte häromdagen men kanske inte aktuellt för dig just nu?

Kram!

Låter som ett fint midsommarfirande tycker jag. Om folk dricker med måtta. Kanske kommer du att upptäcka att många inte dricker så mycket? Jag upplever att många håller igen på drickandet. Särskilt om ni håller på i flera dagar blir det ju olidligt att dricka mycket. Det hade jag tyckt även om jag druckit.

Nej just ja, det kommer du inte att upptäcka nu när du inte är där. Ja en midnattsridtur låter fint. Lite mer här och nu. Tror du kommer att ha det fint med dina blommor och din gräsmatta.

Tack @miss lyckad för ditt svar 💕 jag har ju tänkt mycket på det här med AA.
Men jag vet inte riktigt, när jag väl kommer till att titta på tider, så passar dom helt plötsligt inte den här veckan 😉 det är något som tar emot. Men det är väl så för de flesta.
Va skönt att du har några med samma problem runt dig. Det är nog de jag saknar mest,att få prata på riktigt om alkoholproblem. Men sedan tänker jag att det kanske är någon efterhängsen människa där, som vill umgås utanför gruppen som är jättejobbig. De orkar jag inte med nu känner jag. Eller så är det några fantastiska människor som man klickar jättebra med, och blir riktiga vänner.
Så där håller jag på 😆🤪 nu när jag skriver tänker jag, människa det är väl bara att gå dit och prova.
Det här forumet är så jättebra, så det blir kanske det enda tillslut iallafall 💕 skönt att slippa passa tider mm
Sländan 💕

Long Time Ago..
Det var länge sedan jag skrev i min tråd. Det har varit fullt upp med jobb, barnbarn och pyssel här hemma. Det kommer ett nytt barnbarn i slutet på året. Jag har fortfarande koll på alkoholen och det känns skönt. Har börjat trappa ner min dos av SSRI preparat. Mår faktiskt väldigt bra av att käka halva dosen. Nästa steg är att minska dosen ytterligare. Gym träningen har fått stå tillbaka pga tidsbrist. Cyklar och promenerar dagligen dessutom jobbar jag fysisk med kroppen här hemma. Just nu får det räcka som träning för min del. Vi planerar en hemster även denna sommar. Det är faktiskt rätt skönt att vara hemma och slippa åka iväg.
/Mrx

@Soffi Låter som en härlig plan för midsommar!! Alternativet att du o särbon firar hemma i lugn o ro är inte aktuellt? Om det känns bättre att inte vara ensam menar jag? Såna där midsommarfiranden är ju sisådär kul att vara nykter på, framåt kvällen när folk blir lite för påverkade. Alltså, ju längre nykterhet så undrar jag ju varför vill man bli så personlighetsfötändrad? Göra o sägs saker man inte skulle gjort annars, o kanske inte ens minnas dem sedan? Så jäkla pinsamt, så ovärdigt!!!
Jag o maken brukar fira själva. Har haft en del tankar på hur det kommer bli i år. Jag kommer bara ta för givet att vi är nyktra, men vill han köpa hem nåt så kommer jag inte säga nåt annat än att han får då köpa alkoholfritt till mig. Han skab väg på jobb midsommardagen så jag tror det är rätt lugnt. Annars har han ju faktiskt aldrig tagit något ihop med mig, jag är tacksam för det!

Snart firar vi 6 mån Soffi!! Wow alltså!!!
Sol här också. Snart yoga o sedan en sväng på havet hoppas jag, trots lite blåst

Ha en underbar fantastisk söndag!!!🧚‍♀️🎈🥰

God morgon!

Idag skulle jag ha vaccinerat mig men var tvungen att avboka pga min envisa förkylning 😢.
Där rök chansen att vara med på midsommarfirande med gubben 😢.
Eller, så kan jag se det som att jag fick "hjälp" att ta ett beslut 🤔.
Jag måste erkänna att midsommar har gett mig en del funderingar och velande kring hur jag vill göra.
"Klassiskt" midsommarfirande (?) med typ hela gubbens släkt, massor av mat och en hel del dricka. Mycket kul lekar och "tävlingar", trevligt umgänge. 2-3 dagar på raken, 20-25 pers "ihopträngda" på en gård, boende i varenda möjligt skrymsle...
Jag har ju inte varit med i så många år men oj vad jag har börjat se fram emot det varje år, så roligt och trevligt!! Förra året var jättekonstigt när det inte blev av. I år samlas de som fått vaccin plus barnen.
I år hade jag ju tänkt vara med, jag skulle ju ha hunnit få iaf en dos vaccin. Samtidigt så har jag funderat... Jag skulle inte ha några problem att avstå alkohol där. Ingen skulle ifrågasätta eller pressa mig att dricka. Jag känner mig trygg med det att jag kan tacka nej till första ölen och snapsen vid lunch sedan skulle jag inte ha några problem att hålla mig till a-fritt. Ett högt formulerat "Nej tack" till det första glaset räcker för mig. Det är mer pinsamt att säga "Äh ge mig ett glas" efter att ha tackat nej än att fortsätta vara nykter. Helt lugn inför det.
Men. Hur blir det framåt kvällen? Vill jag vara bland alla "sliriga" människor utan egentlig möjlighet att dra mig undan, såvida jag inte kryper in i någon vrå för att "sova tidigt" 🤔. Vill "husmusen" jag utsätta mig för det, att inte kunna åka hem när sällskapet blir "suddigt"...
Å andra sidan har jag funderat över risken att dricka om jag stannar hemma, att risken för att vilja "unna mig" ökar om jag är ensam... Att suget kan bli stort...
Jag har många minnen från när jag valt bort sociala sammanhang för att det är jobbigt att behöva begränsa drickandet och att vakta på att "bara bli lagom full", för att istället vara ensam hemma och "kunna dricka som jag vill"...
Tja, nu behöver jag ju inte fundera. Jag ska vara hemma. Nykter.
Men, det känns bra att ha satt mina funderingar på pränt. Fått titta på dem lite extra "utifrån".

Tänk om ... 🤔 ...
JA!
Vad härligt!
Jag ska nog leva ut "Torns dröm".
En midnattsritt!
"Lilltjejen" och jag i midsommarnatten, i galopp över daggvåta, dimmiga, blommande ängar 😍🤩.

Livet ska levas! Njutas!
Nu.

Idag är det sol.
Jag ska plantera alla blommor som jag inte hann igår.
Det kommer bli så fint! 😍

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Ha en härlig söndag vänner!
Kram!🧡🌼🦢🌼🧡

Va härligt Torn!
Den känslan
(skötsamma barn)
Kan man inte köpa för pengar😉
Kram Pilla

Leva i nuet är ju rekommenderat , för mig gör det gott att skriva ner nåt minne som ploppar upp ibland.Ett av dessa är när vi hade besök hemma av min dotters kusin och vi vuxna drack vin.Och jag drack så mycket att jag dagen efter vaknade med en förgiftningskänsla.Och ändå fortsatte jag då att dricka.
Tydligen var det nåt annat jag fick till mig när jag inte orkade längre.Och det är jag så tacksam över och bevarar detta beslut som nåt väldigt värdefullt.🙏
Detta är "andra"sommaren och den känns mindre orolig.Jag njuter för fulla drag och inget kretsar runt alkohol för mig.Det kommer väldigt sällan en tanke om det nu.
Tänkte på när jag va ute och sprang igår..Hur orkade jag detta förrut när jag drack allt detta vin?😏
Njuter av kaffekoppen och ska läsa lite här.
Kram Pilla

04:30 idag med 😳 Antar att det inte blev någon vila under pappadagarna för idag kommer sonen tillbaka. 🙄

@Torn Jag brukar säga att det är tur att man har gäster ibland så det blir ordentligt städat 😉 Just utomhus på verandan kan det behövas en del städning efter allt pollen. Ser ut som det lagt sig byggdamm överallt. Inomhus räcker det gott om det är undanplockat och toaletterna är ordentligt städade tycker jag.

Som en del i min rehab efter utmattningarna har jag tränat på att ta hem gäster utan att städa, förutom toaletterna då som måste vara städade. Det funkar svinbra. Jag glor inte på hur städat folk har det när jag besöker andra. På samma sätt har jag tränat på att bara ses över hämtmat istället för att slava i köket. Funkar också svinbra. Allt man övar på blir man bättre på.

Ni måste tro att jag är värsta lortgrisen 😂 Med påskpyntet kvar långt in på sommaren.

Kram 🐘

@miss lyckad Det låter fint! Skönt när det fungerar bra för ens barn.🤗 Då mår man bra själv också.

I morgon ska vi ha värsta släktkalaset här. Nu har äntligen ”gamlingarna” fått två doser vaccin, och vi andra vuxna har åtminstone fått en dos. Fast det blir ju utomhus ändå tack vare fint väder. Frugan har dock städat huset som en galning hela dagen.😂 Så fort hennes föräldrar ska komma på besök här så måste hon städa som sjutton. Jag undrar varför egentligen, vad är hon rädd för? Eller vill hon ha beröm av dem? Men jag hjälper till så gott jag kan, det är ingen idé att ifrågasätta detta känns det som.😅

Kram

@Se klart Du har all rätt i världen att vila, vila, vila och göra absolut ingenting🙏🏻🥰
Tror att det är vad din kropp säger till dig nu och det är viktigt att lyssna på kroppen.
Njut av vatten och solnedgång🙏🏻

Kram❤️

Dubbelpost 🐘🐘🐘🐘