Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Just nu ”kör” jag på följande vis: Lägger mig kl 23.00 och går upp kl 05.00. Då är jag lite gött trött när jag kommer hem från jobbet och tar 1 timmes go tupplur direkt. 😍 Då får jag mina sju timmar och behöver samtidigt inte gå och lägga mig redan kl 22.00. Men de veckorna jag inte behöver gå upp tidigt så sover jag mestadels de 7 timmarna på raken. De veckorna behövs aldrig någon väckarklocka.

Kram

@TappadIgen Världen är liten!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det kanske fungerar bra för dig som det gör så jag vet inte om du ska lägga om din sömn, alla fungerar ju olika. Jag brukade dock också vara uppe på tok försent och när jag var trött kunde jag dricka mig pigg igen. Jag känner i alla fall för mig att det känns mycket lättare när jag har fått in bra sömnrutiner. Ibland är jag uppe lite senare än jag borde och känner av det men sen hittar jag tillbaka igen och det känns mycket bättre då. Det blir ju en vanesak på något sätt också. Jag har lyckligtvis oftast inte så svårt för att somna men innan jag fick in rutinen kändes det nästan omöjligt.

Sen är det lite konstigt att vi tycks vara uppväxta i samma län också. :o Det är ju där jag tillbringat hela förra veckan.

Haha, rimstuga i juni. Men jag är med här, nu har vi gjort allt vi behöver göra- nyktra. Har ännu inte någon utlandsresa i bakfickan men det var förr i tiden som jag trodde det skulle bli ”tråkigt” numera finns det liksom inte med som en fråga ens.
Däremot får jag kämpa på med min stök-terapi... kanske drack jag på sånt också förr. Eller så drack jag för att orka städa.
Just nu vilar jag iallafall och det gjorde jag ALDRIG förr.
Njut av dagen, kram!

@Ase Håller med, det är verkligen en kanonbok! Vände mitt sätt att tänka om alkohol 180 grader.

Kram 🐘

@Sländan Ja, det är mest skonsamt för själen har jag märkt. Att bära med sig andras dumma ord är som att bära runt på soppåsar hela dagen, usch.

Kram 🐘

@Andrahalvlek
Jag vill bara säga tack för allt bra du tipsar om som finns att läsa och lyssna på. Jag håller just på och läser Tänka klart. Vilken bok!😊.
Tack!!💖

@Andrahalvlek skrev:"Ut med den bara, och sen falla tillbaka i chill mood 😎"
Helt underbart 👍🏻 Tänk om fler kunde göra så.
💕sländan

@TappadIgen Jag sover nog inte tillräckligt på natten någonsin. Somnar aldrig före midnatt. Har väldigt svårt att bli trött och komma i säng kvällstid, därav min förkärlek för höneblundar 😴

Kram 🐘

Tack @andrshalvlek och @sländan
Lite bättre idag.
Det kändes faktiskt rätt att bli ledsen även om jag kan tycka att jobbet väl inte är SÅ viktigt men i det här fallet var det mer känslan av att liksom vara överkörd och den.. ja den är svår att hantera.
Idag har kirskålen fått sitt, en lunchmacka i solen och nu lite nya tag.
Men först 10 minuter vila.
Kram och njut av försommaren, den är här nu.

@TappadIgen Det blir nog väldigt fint med parken de håller på och anlägger. En amfiteater ska det bli bland annat. Vore mysigt med lite anspråkslös underhållning som brygghäng, som de har på en annan ort några mil bort. Just scenkonst är jag så svältfödd på nu, liksom museumbesök.

Jag är kluven inför blåsten. Är visserligen väldigt van efter uppväxten i Gbg, men det är lite tröttsamt för skallen. Det tar väldigt mycket energi att hantera intensivt väder har jag märkt. Sol, kyla och blåst i stora mängder slukar mycket energi.

Det blåser mer generellt på senare år tycker jag. Jag bodde ju i skogen i 24 år och där blåste det knappt alls de första 15 åren i alla fall. Det var så otroligt tyst. Nu blåser det mycket där också för jämnan. Skumt. Min mamma säger samma sak. Vi är ju båda inflyttade från Gbg och vi uppskattade verkligen att det nästan alltid var vindstilla här, så därför märker vi att det generellt blåser mer nu för tiden.

Kram 🐘

Sommar och sol, bad i pool, och inte en tanke på alko-hol! Då glömmer jag att kika in på forumet.😅

@Soffi, det låter verkligen jättehärligt!😍 Jag har tyvärr diverse bussgator, järnvägar och motorvägar i närheten av där jag bor. Men tänker konstigt nog inte på det ständiga ”bruset”. Fast när jag var nere i Onsala i helgen så märkte jag verkligen av hur lugnt och tyst det kan vara.

@Se klart, jag bjuder gärna på lite livsnjut. Såg att du har haft en del jobbiga saker de sista, låter inget vidare.❤️ Släpp allt som inte går att göra något åt, är mitt tips. Det har verkligen gjort stor nytta för mig sedan jag började med det, det är väl värt att jobba på.

Kram! 🤗

@Andrahalvlek Just igår gjorde jag också ett besök i min jobbstad, i och med att jag jobbade på plats för en gångs skull. Gick förbi det där caféet som du nämnt på min lunchpromenad och tänkte på dig men du var ju inte ens i samma stad då :) Kommer det blir klart med alla gräv och bygg-projekt någon gång?

Visst är det härligt med blåsten? Tycker det är en del av charmen, så länge det inte blir för mycket. Den där trötthetssvackan på kvällen har jag haft två dagar i rad nu så jag försökte lägga mig lite extra tidigt igår för att förhoppningsvis inte få den idag. Känner du av det mindre om du sover mer på natten? Jag har ju jobbat mycket på min sömn sen jag blev nykter men nu har jag ju sovit annorstädes i en vecka och märker att jag har blivit gammal nog att jag behöver en bra säng, som jag har hemma, för att det ska bli någon sömnkvalitét.

@Andrahalvlek skrev:"Back to basics. Kost, motion, sömn och vila. Meditation är grymt bra."
Tack andrahalvlek för dina kloka ord 💕🙏🏻
Det stämmer så med mig,då jag fick min första utmattningssyndrom.
Det som är bra den här gången är att jag har varit mer observant. Så jag har inte gått ner mig helt, utan känner igen symtom.
Nu är det som sagt bara att lyssna på kroppen. För mig nu är tystnaden den bästa medicinen. Jag sitter nu på en brygga i solen och mediterar och är bara i nuet.
Och är så tacksam att jag inte ens är sugen på alkohol. Den har förstört delar av min hjärna som nu håller på att återhämta sig.
💕 sländan

God morgon Charlie ☀️😎
Håller med Varafrisk och alla andra!
Du är en fantastisk person! 👍🤗👏
Så kul det hade varit om vi hade kunnat ses igen, alla vi som sågs 2019 och givetvis alla andra som vill!
Kram 💗🧡💗

Jag skulle vilja säga att sambon stod vid min sida när jag mådde dåligt så nu ska jag stå vid hans men senaste dippen jag gjorde innan jag fattade att jag var bipolär. Då när jag blev inlagd. Då funderade han på att lämna mig. Så jag har svårt att ta till mig att han mår dåligt. Han förstörde lite mellan oss när han sa så. Han själv förstår nog inte hur mycket. ❤️

Kom på en sak till. Ibland brakar man när det lugnat ner sig lite. Min dotter var 8 år första gången jag blev sjukskriven. Hon behövde mig inte lika mycket, det fanns andra vuxna i hennes liv som kunde axla ansvaret. Det i kombo med för mycket jobb och för lite återhämtning tog ut sin rätt till slut.

Fortfarande är det så för mig att jag orkar så länge jag måste orka, men när det lugnat ner sig lite kommer allt i kapp. Bara en tanke. Det är kanske så för dig också nu.

Alkoholstoppet kommer bara att gynna dig under resan tillbaka 🙏🏻

Kram 🐘

@Sländan Åh, vad jag lider med dig. Jag har själv varit sjukskriven för utmattningsdepression två gånger med 11 års mellanrum, år 2007 och 2018. Det svåraste är att fejsa sanningen. Men man kan inte lura kroppen i längden. Den kopplar på symtom efter symtom för att få en att ge upp. ”Är hon helt trög den här människan eller?” En av de värre saker som jag har upplevt i den vägen var när jag 2007 stod på balkongen mitt i natten för att försöka få ner luft i lungorna, jag kunde inte andas pga panikångest.

I sådana lägen är vilja inte tillräckligt. Hur mycket man än vill så räcker det inte. Hjärnan och resten av kroppen går på högvarv och har tappat förmågan att varva ner emellanåt. Och det straffar sig med en rad olika symtom: sömnstörningar, panikångest, minnesproblem, koncentrationsproblem etc.

Första gången 2007 blev så sjuk att jag glömde ord, jag kunde inte stava längre, glömde alla koder och inloggningar. Värst av allt var nog ändå den enorma beslutsångesten. Att bestämma vad man skulle äta till middag kändes som ett oöverstigligt beslut. Någon beskrev beslutsångesten så här: ”Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle gå på toaletten trots att jag höll på att kissa på mig.”

Klokt att du lyssnar på kroppen. Det finns inga genvägar. Back to basics. Kost, motion, sömn och vila. Meditation är grymt bra.

Kram 🐘

Tack @Andrahalvlek ❤️ Ja jag vet du har rätt i allt du säger. Just nu är mitt fokus sonen. Jag märker att det är lite jobbigt för sambon. När jag drack var mitt fokus ofta på honom. Nu när jag jobbar på mig själv med allt vad det innebär så har fokus ändrats mycket. Sonen kommer alltid alltid alltid först. Sen sambon. Sen ser jag till att ta tid för mig för återhämtning. Allt för att orka med. Jag ger sambon så mycket stöd jag orkar men kan inte ge för mycket av mig själv om jag ska hålla för sonen. ❤️

Låter väldigt ledsamt Seklart. Sen kan jag ändå tycka att det är oerhört sunt att du gråter. Jag tror det är nyttigt men gör det nästan aldrig nu för tiden. Nu måste jag sova! Hoppas det känns bättre imorgon

Då var jag här där jag inte skulle hamna igen. Sist var det ca 22 år sedan. Jag känner så väl igen symtomen, enorm trötthet, gråter för allt, mental frånvaro, glömmer saker och känner en stor förvirring.
Jag var hos läkaren igår, grät nästan hela tiden. Åkte ändå till mitt jobb för att jag tänkte att det skulle bli bättre, men det blev det inte. Jag pratade med min chef som skickade hem mig.
Idag var jag på jobbet till kl 13.30 sedan gick det inte längre.
På torsdag ska jag till min psykolog som då har pratat med min läkare, hur de ska hjälpa mig på bästa sätt. Jag kommer vara hemma tills jag mår bättre.
Det som är så konstigt är att jag har mått så bra sista tiden som nykter, haft energi men ändå haft det tufft med gamla föräldrar och med min vuxna son. Varför brakar jag nu, när jag mått så bra en tid. Kanske att jag har haft för mkt runt omkring mig. Ingen alkohol som jag kunnat fly med, när det varit jobbigt. Men jag har hittat nya bättre vägar.
Nu måste jag hitta min meditation igen, det har varit helt omöjligt sista dagarna. Tankarna åker runt som i en torktumlare.
Men det positiva i allt är ändå, att jag inte en gång har tänkt att nu vill jag dricka alkohol. Det är en enorm styrka för mig själv, för det hade varit förödande för mig just nu. Nu ska jag ta en dag i taget, göra det bästa av dagen. Jag ska göra så många ”måbra ”saker som möjligt.
💕 sländan

@Kaffetanten88 Jag skulle bara vilja svepa in dig och din son i en kokong av lugn och ro. Stillhet. Bara vara. Vila. Tystnad.

Du kan inte bära din sambos dåliga mående också. Du måste tänka på dig själv, för att orka bära sonens problem också. Tänk på syrgasmasken på ett flygplan - ta på dig din egen syrgasmask allra först om planet störtar.

Samtidigt är det inte ovanligt i relationer att man orkar växelvis. Så var det när vår yngsta dotter föddes svårt sjuk för snart 22 år sedan. Jag rasade initialt och då stod hennes pappa rakryggad som en fura. När jag hade återfått fotfästet föll han ihop en liten hög. Så höll vi på i flera år innan vi fann en vardag i det annorlunda. Det sker ofta helt omedvetet, men man kan se mönstret efteråt. Vi hade varit tillsammans i 9 år när hon föddes, så vi kände varandra väldigt väl.

I din sambos fall tror jag att du ska kalla in någon annan. Det måste finnas någon annan i hans liv som kan hjälpa till och stötta honom nu. Risken är annars stor att du hjälper honom och sen mår du sämre igen, och då får han hjälpa dig och sen kan ni hålla på så.

Det finns stödlinjer han kan ringa anonymt också (Mind till exempel), bara för att rådfråga. Men han är vuxen och måste ansvara för sitt liv, precis som du ansvarar för ditt liv och din sons liv. Barnen måste ju vi föräldrar ansvara för och på den punkten gör din sons pappa en urusel insats. Han kan också bo på sjukhuset med sonen, så att du får åka hem och sova ordentligt.

Var rädd om dig ❤️

Kram 🐘

@Se klart Åh, vad jag lider med dig. Chefer är också människor ❤️

Det svåraste med chefsskapet är ju att man oftast har en chef ovanför sig, som i sin tur har en chef över sig och så vidare. Den som sitter längst upp och längst bort kan ta beslut utan att kolla folk i ögonen. Vi som befinner oss närmare medarbetarna måste se dem i ögonen. Vi måste ibland ge besked eller genomdriva beslut som vi själva inte riktigt tror på. Och vi måste hålla tyst om vad vi egentligen tänker och känner. Och det finns inget som skaver mer inombords. I längden funkar det inte.

Jag var med och genomdrev ett organisatoriskt beslut för några år sedan som jag fortfarande inte tror på. Jag har aldrig varit så nära att säga upp mig. Men det var ett enda beslut på de 15 år som jag har varit chef, så till slut kunde jag släppa det och gå vidare. Men jag skulle aldrig kunna jobba på en arbetsplats vars värderingar i grunden strider mot mina egna, då skulle jag implodera tror jag.

Kram 🐘

Jag planterade ner varenda jäkla planta i vredesmod över en situation på jobbet som var för svår för mig.
Inser jag när jag skriver det.
Allt klarar man inte, inte ens nykter. Dagens vad som visade sig bli en ganska infekterad konflikt blev. Ja jag blev väldigt ledsen. Är fortfarande ställd över hanteringen kring ett ärende med medarbetare som handlar om makt och utövande av härskarteknik.
Där vill jag inte vara.
Det är möjligen så att den typen av beteenden hör till den sortens utveckling som vårt företag går igenom. Och som jag försöker bidra till.
Men idag kände jag faktiskt att det tog stopp. Blev så ledsen. Grät. Hur ofta händer det? När pappor dör, så ofta.
Planterade plantorna under loppet av 20 minuter. Ser ut som Loranga Mazarin och Dartanjang har hand om trädgården här.
Jag har nog ibland skrivit om ”vad gör jag i en miljö som är näringslivet”, och ibland har jag tänkt att det är spännande med att vara just där, där man inte passar in.
Men idag var det inte en lite skavig sten i skon utan som nån hade tappat ett klippblock i huvudet. Så lite passsar jag in.
Deppar och gråter lite till. Usch vilken dålig chef jag har varit idag som inte kunnat stå upp på ett bra sätt för mina medarbetare.
Kram

Undrar hur du gjorde med tjänsten? Inte för vad jag skulle säga skulle vara avgörande men jag skulle hejat på dig igår och sagt...Det är klart att du ska söka tjänsten! Hoppas du gjorde det😃

Eftersom jag jobbar på en habilitering så kan jag ju inte låta det bara gå förbi...utan kanske olika personal olika habilitering😬
Men du är iaf en fena till förälder och din habilitering borde ta lärdom av dig🙌🏼🥰

Kram