Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra du kämpar Charlie..👍🏽😅💕..Såklart att det är jobbigt med 2 saker samtidigt..Försök att belöna dig med något? Ett snyggt klädesplagg, när du nått ett viktmål? Något annat du tycker om efter varje månad snusfri? Jag älskar hjortron, så det köpte jag ibland, när jag klarat av a-sug i början..Mums..Tycker inte alls att du tjatar, bara kul att läsa om andras vardag, och hälsosamma nya vanor..🍃🍒🍃

@Se klart Ja...det här med att vara förälder...den där kärleken som man känner för sina barn i varje lem..den går inte att mäta...precis som smärtan när de far illa. Jag har ju berättat om mina barn...och ni har ju varit med i synnerhet när det gäller min dotter eftersom hon i somras och höstas mådde så otroligt dåligt...och jag var fruktansvärt orolig för att få en samtal som sa...att hon är allvarligt skadad, misshandlad eller ja..död. Nu är det tack och lov stabilt! Oron fanns även med min son...och jag säger som ni...det var oerhört tufft men jag vill inte vara utan dessa erfarenheter när jag har facit i hand. Mina barn har lärt mig så mycket om livet, om mig själv och omgivningen. Livet har en annan nyans som jag inte tror att det skulle haft annars.

Jag är otroligt tacksam över att jag faktiskt fick bli förälder till dessa barn! Tänker på deras biologiska mammor som inte hade möjligheten att ha de kvar i sina liv. Så smärtsamt! Så det var ingen självklarhet att få barn och det har heller inte varit en barmhärtighets gärning som min man och jag har gjort utan bara en stark längtan om att få vårda och ge kärlek till ett barn ...och vi hade lyckan att få göra det!!

Du vet @Se klart ...som vanligt så tycker jag så mycket om att följa dig och ditt liv!

Kram:)

@Andrahalvlek Så rätt. Att stånga sig blodig utan resultat fungerar bara demoraliserande. Jag har ägnat mig litet åt att läsa och tänka tillbaka. Fy fan för den lede hur arbetssituationen var när jag började på den här arbetsplatsen. Då när alla varnade mig om att uppdraget var omöjligt. Men jag stångades, och stångades, och stångades. Hackade envist ner motståndet några smulor om dagen. Och fick resultat till slut. Jag är så oerhört stolt över det jag har byggt upp under den här tiden. De andra klasserna är fortfarande kvar i det tröstlösa kaoset som rådde då. Skolledningen glömmer passligt att det även var verkligheten i min klass. Tills jag jobbade som ett as för att vända det. Och att det varje dag hänger på en skör tråd huruvida vi hamnar där igen eller ej. De förändringar ledningen nu beslutat om kullkastar hela den utvecklingsresan min klass har gjort. Tyvärr. Vi hamnar tillbaka på ruta 1. Det kommer inte vara möjligt att uppnå resultat den här gången. Förutsättningarna finns inte. Alls. Men ledningen verkar nöjda med att det kommer råda samma tröstlösa kaos i alla klasserna. Det blir ju rättvist. Jag har stångats färdigt.

@Charlie70 Känner igen mig i det där med att må dåligt av sin spegelbild. Jag har i och för sig haft min övervikt ganska länge men i mitt 58-åriga liv har jag i alla fall haft en normal vikt i dryga 40 år. Min övervikt kom med när livet var tufft mycket tröstätning och tröstdrickande. Gick faktiskt ner 20 kg men de kom tillbaka i samband när min man insjuknade i cancer. Och, det har varit svårt att ta itu med dem pga mitt alkoholdrickande och dåliga mående. Nu när jag börjar med antabus hoppas jag att det ska bli bättre. För, precis som du skriver så handlar det ju om hälsan...att få må bra. Och med alla mina överkilon så blir jag mer osäker på min kropp...det är svårt att hitta kläder som jag tycker om .

Men, jag tänker att du kommer att lyckas för du är så himla målmedveten. Du äger krafter...du är liksom en superkvinna..verkligen!!!

Kram:)

Hej Charlie 🌷
Du är fantastisk på att kämpa med dina olika sug! Allt som du säger håller jag med om, beroendeproblematiken sitter ju i hjärnan och den styr oss dag som natt.
Men varje morgon som du vaknar har du kommit närmare målet, det är så man får tänka. Föreställa sig själv framför spegeln om några månader då man förhoppningsvis är nöjdare än på länge.
Och jag tycker du är grymt stark som kommit så långt på din resa!👍👏👏

Kram 🧡😎🧡

@Miss Mary Poppins Bra där! Det är ju en oerhört viktig insikt du har gjort... Du börjar ställa dig frågan ”Vem äger problemet?” istället för att bara lösa det för att du kan. Det var den frågan jag lärde mig att ställa och agera utefter i mitt förra jobbyte. Då när jag blev nykter och lämnade en dysfunktionell arbetsplats i ett slag. Den här gången är jag än mer raffinerad i min frågeställning. ”What’s in it for me?” Är nya mantrat. Och när svaret blir ”nothing really...” tvår jag mina händer. Vi blir bättre och bättre på det här med att inte vara så satans duktiga i självutplånandets tjänst 😊 Jag tror du har rätt i att det bara händer om man är nykter. Att vara sann mot sig själv funkar inte ihop med att dränka den inre rösten med vin... Kram

@Mirabelle G-S skrev:"Självuppoffring är i vart fall inte min grej längre. Jag hoppar över till en skuta som faktiskt flyter istället, mot nya äventyr."

Klokt tänkt! Ibland kan man stånga sig blodig utan resultat, och då är det bättre att lämna och söka sig till ett ställe där man faktiskt har mandat att påverka. Det låter som du är på väg dit nu.

Kram 🐘

Det där händer nog bara för nyktra människor 🙏❤👌 Grattis!! Både till insikten och kontraktet 💚🌸💚🌸💚

Jag har flyttat mig från platsen där jag tidigare jobbade, för att fysiskt ta avstånd från mina gamla uppgifter. Låter sjukhuset att lösa arbetsbristen och slutat lösa problem som inte är mina. Känns fantastiskt 👌🙏❤ övrigt har jag konstaterat att jag sitter fast tills studien är klar vilket tar några år, beroende på covid. Men har iaf fått betydligt mer tydlighet i min roll 💪💚👌 Tack för inspiration ❤

@miss lyckad Klockren kommentar 😂

Kram 🐘

Nu i veckan skrev jag på mitt nya kontrakt. Det känns bra. Vad tjänsten ska innehålla är inte hugget i sten, utan jag kommer att kunna forma den mycket själv, med goda argument till ledningen gällande var min tid gör störst nytta. Så istället för att ägna sommaren åt att förbereda mig inför ett jobb där jag vet exakt vad uppgifterna består i, och därmed hur jag (enligt eget huvud) fallerar och behöver fortbilda och förkovra mig, kommer jag in i en ny roll ingen vet särskilt mycket om. Jag kan nalkas allt med nyfikenhet, testa mig fram hämningslöst, utvärdera och staka ut vägen vart eftersom 😊 Det är bara den jobbiga aspekten att säga upp sig från nuvarande jobbet kvar... Fast asch... Jag brukade känna mig ondskefullt illojal över att lämna. Det ställer ju alltid till det för kollegiet. Å andra sidan har de ju utan några större samvetskval ställt till det ganska ordentligt för mig. Skillnaden är att de väntar sig att jag ska lösa deras problem på min egen bekostnad. Medans jag löser mitt problem helt på egen hand. Nä, jag finner faktiskt inte tillräckligt med bry för skuldkänslor den här gången. Inte för elevernas del heller faktiskt. Jag har stått på frontlinjen för dem och gjort absolut allt jag kan, och lyckats göra väldigt mycket gott för dem under åren jag haft dem under mina vingar. Nu har vi kommit till vägs ände. Jag kan inte göra mer. Vare sig jag stannar kvar eller går vidare. Det där med att råttorna lämnar det sjunkande skeppet och kaptenen följer med ner i djupet är bara romantiskt larv. Antingen visste de inte bättre på den tiden, eller så var de priviligierade mer korkade än råttor, eller så är det osanna skrönor. Självuppoffring är i vart fall inte min grej längre. Jag hoppar över till en skuta som faktiskt flyter istället, mot nya äventyr.

Måste skriva för att inlägg 500!

Kanske passar bra med frasen från ”Black Jack-filmen” av Colin Nutley...”Jag vet fan inte varför jag gifte mig med dig?!!Men jag vet varför jag skiljde mig!!!..Brukar tänka så om barnens pappa också ibland..Man får hoppas dom gör så gott dom förmår..Men ibland undrar man. 🤔...

@Andrahalvlek hög igenkänning på den. I bland kan jag känna att hornen liksom reser sig på huvudet på mig. I nästa stund tar man ett djupt andetag och bara löser frågan.

Kram!

@Andrahalvlek ska inte sticka under stol med att nygamla tankar på vin poppar upp mer än vanligt. Känner dock inte att jag riskerar nykterheten utan den ÄR stabil. Men resten är ju bara ett enda mörker det måste jag erkänna. "Gläds" åt att de hade fin färsk broccoli på Ica i dag. Den kan jag mumsa på under dagen. Inte kul alls att sakna nikotin men det måste ju gå över någon gång. Något annat alternativ finns ju inte liksom... Jag vill stänga dörren helt hos receptorerna i min hjärna som gör mig mottaglig för beroende. Kan man det förresten?

En dag i taget. Gäller även dieter och nikotinstopp.

Kram!

@Charlie70 Kanske jättedumt att skriva, men jag hade nog börjat snusa igen i ditt ställe. Jag hade nog inte pallat. Det är svinkämpigt att strida på flera fronter samtidigt. Vad är viktigast? Nykterheten! Vad är näst mest viktigt? Det kan bara du svara på.

Kram 🐘

PS Jag håller mig till 8-10 prillor per dag och det funkar fint. Jag prioriterar att trappa ut SSRI, och kost och motion.

@Charlie70 Jag har sagt till på jobbet att jag inleder min andra vecka med dotterns ”inskolning” nu, och jag möts av enorm förståelse.

Men jag hade inte räknat riktigt med ytterligare två veckor på det. Jag inbillade mig i min enfald att dotterns pappa löst det på något sätt. På tidigt stadium sa jag att tre veckor hemifrån pga jobb är för lång tid, och han höll med.

Men sen gjorde han inget åt det. Hans oförmåga att sätta gränser och vara tydlig drabbar mig. Som vanligt. Så jag är fortfarande arg på honom 😡

Men enda sättet att orka är att fokusera på en dag i taget och dotterns bästa ❤️ Planera in tider för vila, ta semesterdagar då och då för att vila, promenera och sova.

Möjligen kan resultatet bli att jag ställer större krav på att personalen ta över, och det är kanske vad som behövs för alla parter.

Kram 🐘

@Sisyfos Jag kan kolla med min psykiatriker med om hon kan skicka remiss för blodprover. Fast väntar lite med det. Just nu väntar jag på att hon ens ska svara mig på allt jag skrivit henne om att jag tog förmycket av oxascand. Att min medicinering inte fungerar osv. Har ringt mottagningen. Sjuksköterskan skrev till henne att hon skulle kontakta mig men jag har inte hört ett knyst. Så jag får vänta tills jag får kontakt med att fråga om blodprov. 🙄

@Se klart Precis så känner jag också. Jag skulle inte vilja vara utan en minut av varken mina utmattningssjukskrivningar eller allt ”jobb” med dottern. Allt detta har gjort mig till den jag är idag. Som bland annat fullständigt skiter i prylar och värderar relationer allra högst.

Sen har jag under årens lopp sörjt för hennes skull, men jag har slutat med det nu också. Just nu sitter hon i SIN soffa i SIN lägenhet och sjunger med till Trazan och Banarne. Vi ska åka och shoppa strax och kl 13 ska hon laga mat och äta ihop med personal och de andra boende.

Det är dags att sluta sörja hur hennes liv blev. Istället är jag tacksam för att hennes liv blev rikt och kärleksfullt ❤️

Kram 🐘

PS. Håller med om att smärta, oro, vanmakt är en del av kärleken ❤️

Lördagmorgon och jag vaknar av mig själv och känner mig så otroligt glad i hela kroppen. Tänk att slippa vakna bakis, snustorr i munnen och börja dagen med att känna efter hur pass bakis jag är 🙈 när kan jag köra bil idag, ska jag ställa in någon aktivitet. Sedan till kylskåpet för att hälla upp kall ramlösa, flaskan 1,5 liter dricker jag upp under ett par tim.
Idag ska jag bara njuta av livet och göra precis bara de jag vill.
Jag köpte en bok i veckan som jag ska läsa Ät Hjärnsmart av Kristina Andersson.
Nu ska jag Tvinga mig ut med mina stavar, det var flera månader sedan. Men med någon intressant pod så går det lättare. Efter de blir det en meditation.
👟🧘‍♀️💕

Näe @charlie DET borde man skriva i reklamtext för resmål istället för detta tröttsamma tjat om vinbarer... numera njuter jag ju dessutom av fredagkvällen minst lika mkt som förr- mer förstås- behöver aldrig oroa mig för hur en kväll ska sluta, ”hoppas” dricka lagom men aldrig veta. Kanske är det självtilliten som gör magiska saker med oss 🧙🏻‍♀️
Mina erfarenheter med min dotter skulle jag inte vilja vara utan. Jag skulle såklart önska att hon ”sluppit” lidande i form av depressioner och självskadebeteende men jag tror ju inte livet är en beställning utan en present.
Jag fick detta.
Min dotter fick sitt liv.
Ett underbart liv som i sig är en hyllning till att vilja leva, övervinna mörkret. Nej, jag kan inte med gott samvete säga att jag önskar hon ”sluppit” det känns som att underkänna de erfarenheter och schatteringar som hon nu har.
Hoppas du får en fin dag! Kram 🌱

@Andrahalvlek låter jobbigt det där med exmakens jobbande. Jag har haft liknande några gånger men då har det rört sjukdom eller möjligen "sjukdom", oklart vilket. Funkade urdåligt för mig när jag var jättesjuk i utmattningen förra året men det var ju bara att bita ihop alltså. Du behöver ju också lite tid att vila och fokusera på jobbet mitt i denna jätteomställning för dottern. Hade jag varit i dina kläder nu hade jag nog flaggat för jobbet att ambitionsnivån där måste sänkas någon vecka. För att inte stressa dottern och dig själv just nu. Kan någon bistå dig lite extra under en tid på jobbet? Allt kanske inte du behöver göra?

Kram!

Vet inte om jag tjatar nu men det här med att sluta snusa och föra diet samtidigt skulle jag säga är tortyr. Fem välbehövliga kilo ned nu sedan början av mars. sju kilo kvar till jag inte är överviktig längre sedan helst några ytterligare kilon så jag liknar mig själv igen. Har gott stöd av min mattant som skällde på mig lite i veckan. Veckan började med att jag "betedde" mig mot en kollega. Så gör INTE jag, men det gjorde jag.... Kände mig utsvulten och tärd inifrån och ut. Stressmotståndet låg på noll och minus. Tog en pizza på kvällen. Kunde ätit två. Sedan åt jag på lite som vanligt ett par dagar till samtalet med dietisten. Nu är jag på det igen med dieten. Varför driver jag mig själv så hårt kanske någon undrar. Jo det är helt enkelt för att jag mår mer dåligt än jag vill erkänna för mig själv av min spegelbild nuförtiden. Det är inte mig själv jag ser. Dessutom finns en viktig hälsoaspekt i det att inte låta vikten dra iväg alldeles för långt. Har även i släkten kvinnor som har gått från trådsmala till kraftigt överviktiga och nu är jag själv på väg dit. Vill inte det. Läste någonstans att snussuget försvinner vid 9 månader. Har tänkt typ 6 månader som det var med vinet för mig. På måndag har jag varit snusfri i fyra månader. Tänker ofta på att det skulle vara så enkelt och för stunden helande att bara handla en dosa General. Men att förstöra fyra månaders kamp på bråkdelen av en sekund - det lockar inte heller...

Kanske en ganska ointressant rapport för andra men behövde få detta på pränt. Pannben är det enda som gäller nu och framåt. Och det är vi många här som har ju!

Kram!

@Se klart jo, kärleken gör ont. Den kan göra fysiskt ont när man känner just oro och vanmakt som du nämner. Samtidigt är den så innerlig och len för själen. När jag kramar om min son eller min flicka och får ett "jag älskar dig" tillbaka (flickan) eller "jag vet" när jag berättar för pojken hur mycket jag älskar honom. Eller när han kommer förbi mig när jag sitter i sköna fåtöljen och liksom dröjer sig kvar i väntan på den där kramen.

Morgnarna kan man inte tala färdigt om. Jag NJUTER! Mitt te, min stund, min soluppgång. Titta ut på medmänniskor som måste trava iväg till jobbet.

Kram!

@andrahalvlek sedan jag blev nykter och lite små-andlig undrar jag om smärtan oron och vanmakten också är kärlek. Att kärleken också gör ont. Alltså inte det som många säger- kärlekens pris är.. osv.
Utan smärta i en kärleksrelation (barn partner vänner) faktiska är en kärlekskänsla men vi har inte bekantat oss med den som en sådan?
@charlie du har rätt i försovningens kraft- jäklar vilken energi jag hade igår.
Min vanliga lördagslycka-vakna pigg efter en skön natt- verkar inte gå att tröttna på. Lika underbart som ”helg 1” men med bonus att jag vet att det håller.
Note to self och alla som kämpar! Kram 🤗

@kaveldun
Nu börjar jag nästan gråta för att du är tillbaka. Du har varit saknad av oss, av mig. Mitt magiska tänkande. 🧘‍♂️
Det vidare livet skulle jag säga är det bästa.
Vilken fin start på lördagen, välkommen!
Kram 🌱