Senaste kommentarerna i forumet

🧡

@Andrahalvlek skrev:"Men tro inte att du inte är viktig för det är du, jag älskar dig” "
Vilken fin dotter du har 💕 det är det viktigaste som finns, äkta kärlek ❤️
💕sländan

En parodi, en pappahammar-tant med förkylning, så känns det idag. Trött pga vaknade klockan 05. Har inte hänt på ett år. Jobbat oavbrutet till för en halvtimme sen. Har rätt så svåra grejer på jobbet. Sånt där som jag tidigare tänkt ”tur jag inte är en sån chef som behöver hålla på med sånt”.. Knöligt. Baby steps för vissa, andra tar sjumilakliv direkt. Men det som faktiskt är intakt är att jag verkligen gillar ”mina” människor, även myrstegarna. Det ger mig energi. Att göra ihop, att ett plus ett blir tre.
Ja det ligger djupt i mig, det här att alla ska känna att de hör till. Kanske för att jag själv så ofta känt mig udda även om det nog inte verkar så.
Himlen är larvigt blå utanför mitt fönster.
Min man har cyklat för att handla mat. Jag borde städa men min lekamen säger; tyvärr men nej. Som vanligt har jag inget att sätta emot då utan kapitulerar för behovet av: att nån bara gör snälla grejer, kommer hem med lite smågodis och en tidning kanske.
Önskar er alla en fin kväll! 🌱🌸🌱🌸🌱

Håller verkligen med om det där med nya vanor, eller jag gör förresten ganska mycket likt men uppskattar nya saker. Planerar lagom mycket för fredagsmiddag- för kvällen består av mer än det. Och snarare ligger längtet på lördagsfrukosten då jag verkligen äter, mycket och länge!
Det hade man ju svårt att tro men det var väl för att man hade glömt hur det var att inte vara bakis en lördag.... kram, chill sådan kom jag på! 😍🌱

Lunginflammation på ena lungan var det. Vi blir kvar på sjukhuset tills sonen börjar äta igen.

Uppdatering kring sonen. Det är inte covid. Han får antibiotika intravenöst. Det har röntgat magen och lungorna och vi väntar på svar. Jag skulle tror det blir en natt till här. ❤️ Jag och exet har bestämt att han tar två helger i rad efter den här iaf. Så hoppas att jag håller ihop. Jag behöver framförallt få sova ordentligt snart. ❤️

Angående anhörigsidorna, så är dom viktiga för mig också..Jag blir beklämd när det är mammor med barn, som haft ett h-e i flera år, och ändå befinner sig i att bo med en missbrukare. Barnen kan ju aldrig välja, utan det är vi vuxna som måste förändra vårt liv, och skydda barnen.Om dom själva vill bo med någon som dricker/drogar, så är det en sak..Men barnen bör slippa det så fort som möjligt. Det leder bara till ännu mer elände, att stanna kvar..Separerar man, så kanske det sker en förbättring även hos missbrukaren..🍃

@Vjlo Tack för din hälsning ❤️

Chill helgkram 🐘

Jag har ett knep för att bara göra det absolut viktigaste på jobbet just nu - och inte låta de två jobben inkräkta på varandra, för då blir det varken hackat eller malet. Fullt fokus på en sak i taget är det enda som funkar.

På förmiddagen står jag med min laptop och jobbar i köket, vid mitt ihopfällbara stå-barbord som jag köpte för detta ändamål. Perfekt plats för videomöte med dagsljus i ansiktet och en vägg bakom mig med alla fina broderier som jag samlar på. Sen mal jag mig igenom e-posten och gör endast det som absolut måste göras. Idag var det förberedelser inför ankomsten av nästa veckas vikarier, presentera nästa veckas schema och lite till.

Sen stänger jag av datorn vid lunchtid och efter lunch startar jag upp datorn igen inne på mitt hemmakontor, där jag har stor skärm och skön kontorsstol. Sen öppnar jag inte ens e-posten på hela eftermiddagen utan fokuserar mig enbart på mitt hjälpa-till-jobb. Nu verkar det som om räddaren i nöden, vikarien som vi fått tag på och som har jobbat hos oss tidigare, kan börja jobba redan på onsdag så jag behöver bara bita ihop några dagar till.

Ikväll har jag ställt in min medverkan i det gemensamma fredagsmyset med dottern och hennes pappa. Jag ska köpa en smörgåstårta till dem och sen lämnar jag av dottern som vanligt vid tretiden och åker hem igen och jobbar. Har inte lust att bli sittande sent ikväll. Jag köper nog smörgåstårta till mig själv också, de har små sådana på Maxi.

Allt löser sig. En sak i taget. Andas, andas, andas.

Chill helgkram 🐘

Hej igen.

Det är bra här.

Sömnen är bättre. Inget dricka från bolaget, eller snus under läppen.

Jag övar mig att ta (min) plats i livet.

Går ibland över förväntan.

Och glad jag fått chansen när jag precis bara är runt 50. Istället för att harva på med kanske ännu värre droger o flyktmekanismer i 10-15 år till….

Hörs igen 😀

@Andrahalvlek Det låter bra, hoppas allt är lugnt i dag också!😍 Gött med vaccinet! Jag ser alltid tydligt på ditt sätt att skriva här på forumet om du har det lugnt eller mindre lugnt.🥰

Kram

Tack ALLA, så skönt att få lite olika input. För detta stör mig! Vin- flashar, superbra ord! Det myntar vi, känns som ett bättre ord än "sug". Kennie o Sisyfos, jo det är nog som ni säger, att detninte är att jag önskar få sug efter choklad. Ägnade alldeles för många år åt att använda ätande som medicin/ bedövning, och där är min hjärna nog ganska botad. Jag menar just detta, att jag vill bli FRI från alkoholen, medicin som dövar öht. Vinflashar flera dagar i veckan gör mig lite orolig att en dag falla dit. Men nej, skulle inte vilja riskera halka ner på botten igen. Det kommer inte ske! Ska kanske se vinflasharna som en tillgång, mitt sätt att hojta till mig själv att stanna upp, som Sisyfos säger? Acceptera att detta är jag. Sluta undra varför har jag denna oförmåga att ta livet som det är? Är min grundkonstitution så fragile, ömtålig? Och om den nu faktiskt är det, hur ska jag hantera det utan flykt o bedövning av olika slag? Brottades med känslor av trötthet, nedstämdhet, uppgivenhet hela dagen igår. Och vet inte varför. Vänner säger "byt jobb, det dränerar dig för mycket". Jag gillar eg mitt jobb, gillar att arbeta med människor. Men när jag inte har några marginaler själv så blir det så himmelens tungt. Har många "pratpatienter", som jag kallar dem. Att härbärgera mer än jag eg har kapacitet till sliter i längden. Då är yogalärarjobbet enklare. Jag kan ge o hjälpa till självläkning, men får även tillbaka energi. I nuläget är det inte läge att släppa mitt brödjobb, men på sikt vore det drömmen att jobba dagtid m yogan. Och kanske rikta det mot psykisk ohälsa.
Ok hör ni, tack snälla för era kloka tankar o att ni finns att prata med😍

Åh så jobbigt. Jag verkligen avskyr när barnen är sjuka. Och de har sällan varit riktigt sjuka, men det griper tag på ett jättejobbigt sätt. Och du har ett litet barn som redan är dålig. Så jag skickar lite styrka så här. Skönt att exet ändå fattar att han ska ta ansvar. Hoppas det fungerar även nu. Annars kanske han kan hoppa in extra när sonen mår bättre. Jag tycker ju att du måste måna om dig själv och din vila. Utmattning ska man vara försiktig med och nu har du varit piggare och kört på igen.

Jag tänker som Kennie - hur har det sett ut tidigare? Har du ens belönat dig med mat eller godis? Jag har aldrig fått nån effekt av choklad, så om det skulle börja dyka upp blir jag bekymrad. Jag hade däremot ”vin-flashar” långt innan jag blev beroende... eller inte vin kanske, utan en känsla av att den här situationen kräver en stadig whiskey. Det var långt innan jag överhuvudtaget druckit whiskey - eller knappt ens varit berusad, men noga inlärt från TV att vissa upprörande situationer kräver alkohol som medicin.
Men det är kanske inte riktigt det du menar nu, utan mer att det faktiskt upptar tid. Jag minns vid min första nyktra period att jag verkligen upplevde att tankarna försvann och det var när jag kunde konstatera att kl var 15:10 en lördag och att det inte gjorde nåt. Det fanns också en fara i det där då att jag slutade reflektera. Jag tänker att det är bra att få ”vin-flashar” och fundera över vad de egentligen står för. Och att man kanske måste börja aktivt med att ge hjärnan belöningar på annat sätt. Just perioder av stress märker jag att jag glömmer allt jag kan och vet. ”Köttar”, ”kör ända in i kaklet” - nu när jag ändå fattar att jag inte dricker längre är det kanske bra med dessa ”vin-flashar” för att de är en signal om att stanna upp och tänka efter.

Viktig och intressant fråga det där med vänner. Har likt du kvar familjen och även om jag inte sabbat något under mina aktiva år har jag knappt några vänner kvar jag träffar. Tror det är delvis pga en skara vänner träffades bara för att dricka och vi vet inte hur vi ska umgås utan sprit så det bara rullar tid. Var över 2 år sen jag träffade mina närmsta vänner. Den andra halvan är jag själv, jag orkar inte ta tag i det. Familjen och kollegialt umgänge på jobbet är det som blir kvar, inser att jag behöver ta tag i det.
Tror vi behöver komma ut. Följer gärna din resa tyghund och lycka till. Min egen plan är att ge mig på mer aktivt liv inom AA. Tror gemenskapen där kan funka för mig som för många andra men har inte fått igång det riktigt.

Lustigt och sorgligt att jag tycker det är jobbigt att umgås nykter. Läser gärna om fler tips i denna tråd,

Stort grattis! Låter som att du är över puckeln även med snuset nu, väldigt välförtjänt i så fall, du har verkligen kämpat! Och vad fint med din son! Har samma upplevelse att mitt yngsta barn tyr sig till mig och vill ha min hjälp på ett helt annat sätt. Kanske mest för att jag orkar så mycket mer nu, eller så märktes drickandet mer än jag trodde.

@Kennie Vin-flashar var ett bra ord!

Kram 🐘

Tänkte också på att man kanske definierar sug på olika sätt. För mig är sug lika med ”jag MÅSTE ha vin för annars dör jag på fläcken nästan”. Då man får distrahera halvt ihjäl sig för att sluta tänka på att man måste ha vin nu, nu, nu. Sådant sug har jag typ inte haft alls, tack och lov. Inte under den här nykterhetsresan i alla fall, men under de år jag försökte kontrollera drickandet kände jag det ofta.

Däremot tänker jag på alkohol ibland. Tankarna är förknippade med vanor, så de kommer automatiskt i vissa situationer. Uteservering, fredagkväll, kompismys, extragod helgmat etc. Men efterhand som månaderna har gått så förknippar jag numer dessa situationer med andra saker. Jag har skaffat nya vanor. Fredagkväll har inte varit förknippad med alkohol på evigheter, då varvar jag ner på annat sätt.

Fortfarande kan tankarna på vin komma i samband med stress och oro, när känslan ”jag orkar inte ta itu med detta också” landar i magen. Men den känslan kommer sällan numer, av två skäl tror jag. Ett: Jag lyssnar inåt och försöker ge både kropp och hjärna vad den behöver (vila, stimulans etc). Två: Min tröskel för stress har höjts enormt mycket, tack vare att jag får läkande sömn sannolikt.

Så för mig är sug och tankar på alkohol två helt olika saker. Och tankar är ofarliga, de kan aldrig lyfta glaset till munnen.

Kram 🐘

Ersättning.. Jag håller med alla som skrivit att vi inte ska jämföra. Men sen undrar jag om du ens är så förtjust i choklad, om du brukar äta det när du är stressad? För om inte är det kanske inte så konstigt att hjärnan inte kopplar om. Om man inte ersätter alkoholen med något annat så tar det säkert längre tid att bli av med suget, men slutresultatet kanske blir att den spontana reaktionen på stress blir "jag måste få tid att vila". Det är dit jag vill. Jag får fortfarande vin-flashar efter ett år, särskilt när något kunde firas, men de är kraftlösare nu, börjar blekna.

Även den här dagen har flutit på bra. Det stora lugnet har nog drabbat mig också @torn 😍

Först mitt vanliga jobb på förmiddagen och sen mitt hjälpa-till-jobb på eftermiddagen. Hunnit med att vaccinera mig också, tjoho! Och skjutsa dottern fram och tillbaka. Det här är näst sista veckan som det är mitt ansvar att skjutsa henne. I över ett år har vi hållit på med det.

Från den 21/6 ska hon åka med kommunens bilar. Den 8/6 får hon sin andra spruta. Men det är faktiskt en riktigt bra ”övergång” att köra henne på morgonen och eftermiddagen. Det känns otroligt skönt att få möjlighet att läsa av hennes dagsform och humör, småprata lite. Lite i taget tänjer vi på navelsträngen. Även en sådan sak som skjutsande kan vara positiv om man tänker efter. Talesättet ”Inget ont som inte har något gott med sig” stämmer ofta.

Mitt hjälpa-till-jobb är så otroligt roligt, och jag kan knappt vänta tills jag får göra det på heltid. Sakta men säkert lär jag mig lite mer för varje dag och jag känner mig nöjd med det jag gör. Jättenöjd. Jag är absolut inte perfektionist i något sammanhang, inte heller på jobbet.

Allt ska ge mer än det tar. Det är min nya devis. Jag nördar inte ner mig i detaljer eller överarbetar. Jag försöker alltid jobba så effektivt som möjligt utan att slarva. Jag märker att flytet sätter sig i fingrarna lite bättre för varje dag och jag finslipar dagligen på rutinerna för att göra rätt sak vid rätt tillfälle.

Jag har inga problem med att säga ”det hinner jag inte” till min chef angående mitt vanliga jobb. Det enda som inte får ske är att någon ny vikarie inte hinner förberedas på rätt sätt, så att hen i värsta fall känner sig bortglömd. Men jag föser mina ”kossor” framför mig, ingen får glömmas bort, och tids nog får jag in alla i fållan.

Det som bekymrar mig allra mest är att min tjänst inte ens är utlyst än. Rekryteringar tar tid, och snart är det sommar. Det är ju knappast en arbetslös som de ska rekrytera.

Idag fick jag ett jättefint vykort av äldsta dottern. Ett vykort som hon målat själv, ni vet sådana där fina sirliga mönster som man fyller med färgpennor. Hon är hooked på sådana målarböcker och det finns fina vykort att måla också. På kortet gratulerade hon mig på Mors dag och beklagade att hon inte kommer ner den här helgen. ”Men tro inte att du inte är viktig för det är du, jag älskar dig” ❤️ Och sen berättade hon att hon köpt en fin present som jag får nästa helg när vi träffas. Gulle ❤️

En riktigt bra torsdag och imorgon blir det en bra fredag. Det känner jag på mig.

Kram 🐘

Stackars liten, hoppas han snart kryar på sig.
Skönt att höra att exet förstår sin roll som pappa.
🌸💕🌸💕🌸

Vilken tur för mig att jag har er 😍
1000% mer krya än från hela min släkt sammantagen... tack vad ni är omtänksamma.
Idag har jag läst en hel del trådar för att komma ikapp och noterat en del diskussioner kring sug efter alkohol och när det inte släpper.
Jag vet egentligen inte säkert vad som definierar sug- om det är just kopplat till ”nu vill jag ha ett glas” eller ner ”behöver lugn och ro”.
Men oavsett.
Jag har snart varit nykter 1,5 år och åtminstone hela första året var det enormt mycket fokus på alkohol. Både i mina tankar och beteende- det vill säga - stillhet, vila, stress-hantering, läsande, närmanden till mitt inre. Ett jättejobb- precis så som jag uppfattar att de allra flesta gör. (Så mycket klokskap här, fattar inte hur koncentrationen kan vara så stor just hos alkisar 👀)
Men det är också ett arbete som vi liksom inte gjort- när vi har druckit. Även om det har varit nog så jobbigt.
Idag kan jag säga att sug inte existerar, men stress- och oro- absolut. Däremot är jag inte så rädd för varken det ens eller andra, för jag vet bättre hur jag tar hand om mig.
Jag drack ofta av rädslan för hur stress, trötthet skulle BLI. Jag drack ofta för saker jag inte orkade ”ta itu med” och det kan ha varit hur små saker som helst.
Jag tar fortfarande inte itu med allt- men jag står ut med känslan av att vara inkomplett- så som vi människor är.

Jag är 55+ och är långt ifrån klar- ibland känns det som en ny resa just har börjat.
Så jag vill ödmjukast säga om nån vin-sugen skulle läsa. Att vänta, och vänta lite till. Det händer en massa saker på vägen. Stora saker, omvälvande.
Önskar er alla en fin kväll. 🥰

@Se klart Krya på dig! Extra tråkigt om du är dålig i morgon när du har tagit ledigt. 🥰

@Se klart Krya-på-dig-kram 🥰

Krya på dig..🍃💞..Smart att rå om dig själv, till kropp och själ..Jättebra tänkt..🤗🤗