Senaste kommentarerna i forumet

Bravo Fenix!👍👏🤗
Redan en månad! Härligt att det rullar på!
Kram 🧡🌷🧡

:-D

Mitt ex hörde av sig för att tjata lite på om jag postat skiljsmässopapprena. Är de sista papperna som ska iväg efter betänketiden. Jag ska fixa det idag. Jag har bara inte haft orken men han vill ha det gjort fort nu. Tydligen ska hans nya tjej och hennes son flytta in till honom. Detta så hon får uppehållstillstånd. Jag hoppas av kärlek med...Hon har bara träffat sonen en gång. Så jag är ju lite nojig men måste lägga lite tillit till exet att han vet vad han gör. Det är ju hans liv. Han stod upp för mig när jag fick orosanmälan på mig så jag får lita på att han ser till att göra vad som är bra för sonen när han är där.

Just nu är det bäst för mig att släppa det iaf. Jag är så slut som det är ändå. Psykiatrikern verkade iaf ta det lite på allvar nu och vill boka en tid och fixa något jag kan ta mot ångesten. Det jobbiga är ju att allt man får mot ångest gör så man blir helt neddrogad. Vill äta och sova typ men har fortfarande ångest. Sen är man helt groggy dagen efter med. Svårt att ta när man har ångest hela dagarna och har ett jobb och ett barn att ta hand om.

@Vjlo Heja dig! Att uthärda tuffa perioder utan de vanliga snuttefiltarna är otroligt bra gjort 🤩 Det är då man växer och utvecklas på ett hållbart sätt, tror jag. Var rädd om dig och bevaka dina gränser noga. Både mot dig själv och andra. Jobba-vila, den ständiga viktiga balansen.

Kram 🐘

Hallå o förlåt!
Jag har inte tänkt på gå in här på ett tag, haft nog med att sova och vara irl ute i livet i övrigt.

Jag är på jobbet igen. Inte riktigt full fart och inte heltid i sinnet riktigt. Det kommer krävas en del samtal med ansvarig på arbetsplatsen så det går justera om lite. Just det känns ibland hopplöst och ibland tröstefullt, att det äntligen är på gång att få hjälp och stöd att ändra råmärkerna på arbetsplatsen.

I övrigt - jag är nykter och har inget snus under läppen. Även om det nog skulle varit enkelt den här perioden att "piffa till tillvaron" på olika sätt, så är det nog nödvändigt lida mig igenom lite och komma närmare i kontakt med mina känslor.

☃️

Hallå? Vi blir oroliga för dig.

Kram 🐘

@Fenix Grattis till första nyktra månaden! 🥳🥳🥳🥳 Den första av mååååånga!

Kram 🐘

Min hjärna skriker ”jag vill ha chooooooooklad nuuuuuu” 😂 Men det är ju bättre än att den skriker efter vin åtminstone!

Kram 🐘

Glömde en uppdatering, i morgon är det en månad sedan någon alkohol letade sig ned i min strupe! Otroligt faktiskt, för drygt en månad sedan trodde jag många gånger att jag aldrig kommer att kunna sluta, att jag kommer att bli sjuk och dö för tidigt på grund av missbruket.

You were the shadow to my light
Did you feel us
Another start
You fade away
Afraid our aim is out of sight
Wanna see us
Alive
Where are you now
Where are you now
Where are you now
Was it all in my fantasy
Where are you now
Were you only imaginary
Where are you now
Atlantis
Under the sea
Under the sea
Where are you now
Another dream
The monsters running wild inside of me
I'm faded
I'm faded
So lost
I'm faded
These shallow waters, never met
What I needed
I'm letting go
A deeper dive
Eternal silence of the sea
I'm breathing
Alive
Where are you now
Where are you now
Under the bright
But faded lights
You set my heart on fire
Where are you now
Where are you now
Where are you now
Where are you now
Where are you now
Atlantis
Under the sea
Under the sea
Where are you now
Another dream
The monsters running wild inside of me
I'm faded
I'm faded
So lost
I'm faded

Alan Walker Faded

Tack Kennie och Vinäger för glada kommentarer. Du Vinäger är förstås också värd all nykterhet! Hoppas vi ses på någon träff IRL framöver.
Kram Fenix

Nu har vi gemensamt bestämt att vi fortsätter med våra gemensamma middagar på fredagar, men hos dottern varje fredag. Det blir fredagsmys på xx-vägen 😍 Den förälder som ”tar över” ansvarar för att maten inhandlas och tillagas, eller tar med sig hämtmat. Vi fortsätter helt enkelt ha växelvis ”ansvarsveckor”.

Vi är ju så vana vid att planera våra andra åtagande efter dessa jämna och ojämna veckor. Vi bryter dessutom mitt i veckan, så mitt ansvar för dottern är jämna helger (fre-sön) och ojämna veckor (mån-fre). Allt annat jag gör i livet utgår från det liksom, och detsamma är det för dotterns pappa. Undantag görs förstås ibland på grund av jobbresor, men till 99 procent håller vi oss på hemmaplan när dottern är vårt ansvar.

För mig är det viktigt att behålla regelbunden kontakt med barnens pappa, och att fortsätta äta middag ihop varje fredagkväll gör att vi behåller kontakten inom den ursprungliga kärnfamiljen. Det är så mysigt när storasyster kommer hem och helt naturligt glider in i den konstellationen också. Vi fyra mot världen liksom ❤️ Det är en fin tradition som vi fortsätter med helt enkelt.

Det är också viktigt för mig att dotterns pappa fortsätter ta sitt ansvar, för det är endast då som jag kan slappna av till hundra procent. När dottern är hans ansvar kan jag fejda ut mentalt, mini-krascha lite om jag skulle behöva. Han måste få lika god inblick i boendet och lära känna personalen lika bra som jag. Alla mina mail till personalen går i kopia till honom, och sen får han komplettera med info när han vill.

Senast i morse skrev jag ett långt mail om läggdagsrutiner. Det är så märklig att sätta ord på det, för allt det där gör vi ju helt naturligt. Förbereder, påminner, coachar henne muntligt igenom varenda rutin som är viktig för henne. Hon kan till exempel inte skynda sig, så man måste planera in mycket extra tid och påminna stegvis utan tidspress för att liksom driva processen framåt. Annars kan hon lätt fastna i candycrusch eller i en film.

Hon är jätteduktig på mycket och har väldigt gott minne, men varje rutin måste nötas, nötas, nötas genom att påminna, påminna, påminna. Och sen måste man släppa och backa när man märker att rutinen och kunskapen sitter hos henne. Målsättningen är hela tiden att hon ska bli så självständig som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Till exempel kommer hon sen två-tre år tillbaka ihåg att ta sin medicin tre gånger per dag typ 99 av 100 gånger, men vi kan ändå inte lägga ansvaret fullt ut på henne. Vi måste kolla dosetten (som ligger i facket i kylskåpet så det är enkelt för oss att kolla hyfsat obemärkt), och annars frågar vi om hon har tagit medicinen, och om hon har packat ner den i jobbväskan. Varje dag. Det måste personalen göra nu.

Har inte promenerat än, men jag sov 1,5 timme på förmiddagen. I min egen säng 😍 Har inte ro i kroppen att ta mig ut faktiskt, men jag vet att jag behöver det. I eftermiddag ska dottern laga fläskpannkaka ihop med någon ur personalen och då ska jag gå en långpromenad under tiden. Utforska dotterns nya hemby till fots lite mer.

Kram 🐘

Hahahaha du kanske är min mamma?
Det hade ju varit helt galet ifs 😅

Ja träning och psyk håller ju hand med hand, behöver inte ens vara "tuff" träning. En långsam promenad fungerar minst lika bra.

Daten gick väldigt bra. Hade supertrevligt och han är vuxen" lioxm. Svårt att förklara. Nu sitter jag mest och funderar på om det är en dejt 2 som gäller, om jag är redo för det, eller om jag backar.
Vet inte riktigt. Funderar också på hur han tänker och känner efter dejten. Har noterat en väldigt liten ångestkänsla i kroppen. Antagligen pga rubbade rutiner och att jag tappar fotsätet väldigt lätt.
Vet inte riktigt varför jag är så känslig för störningar i rutiner.

Pratade/träffade med MrNg i helgen också, den kedjeanalysen landar direkt i självskadebeteende. Att självförstöra för mig själv inför dejten. Oklart varför jag gör så mot mig själv. Tänkte ta det med psykologen idag, men han har sjukanmält sig. Så jag får la försöka komma på det själv. Lägger ingen större värdering i samtalet/träffen och att det blev så. Men jag hade gärna velat hitta min triggar så jag kan vara mer på min vakt nästa gång jag får impulsen att höra av mig. Av alla 1000ggr jag "velat" höra av mig gör jag det 1-2ggr. men det är ändå de gångerna jag inte vill egentligen. Känsla av ensamhet kanske? Falsk trygghet? känsla av att jag inte förtjänar bättre? En kombination av alla? Antagligen. Sen har jag väldigt svårt att släppa människor i mitt iv. Speciellt när vi delat så mycket minnen och tid tillsammans. Det är lixom, svårt. :/

Vinet gick bra iaf, ingen ångest. Det var gottt. Jag gillar ju rött vin. MEN jag tänker inte dricka på ett tag igen. Kör vi en dejt 2 ska jag vara nykter. Vill precis som du skriver Sisyfos att dejter inte ska behöva innehålla vin. I min nästa relation vill jag inte heller att alkohol ska vara så normaliserat eller något man kan göra i veckodagar och på helger.
Sitter och funderar på om jag inte borde ta tag i den där promenaden nu. Behöver städa hemma också. Hela hushållet har typ förfallit under helgen. Huuuur kan det bli stökigt så fort? 😅

Ta hand om er ⭐️

Håller med, vilken fin läsning!😍🌼🌷🧚‍♀️

Tack ska ni ha allihop ❤️ För att ni finns här som mitt bollplank under den här omvälvande tiden. Att skriva ner allt hjälper mig - och att ni uppskattar det jag skriver glädjer mig ❤️

Kram 🐘

❤️❤️ Så fantastisk mamma och människa du är. Vill tacka dig för du delar detta med oss, ger mig både energi och hopp, Kram Strulan

@Se klart Tack 💕 så mycket kloka människor i den här gruppen. Jag har bara varit med några dagar och fått så mycket kloka råd och fina tankar.
Det känns som jag kan släppa det här med dagarna nu och bara se framåt, på mitt nya sunda liv.
Så skönt att du har insett att en skilsmässa med alkohol var nödvändigt, tänk så många andra som oxå skulle behöva det, men inte inser det.
Ha en fin dag 💕

@Miss Mary Poppins Tack för dina kloka ord 💕🙏🏻
Jag ska sluta hålla på att räkna så mycket, och tänka på mitt nya liv som började 2020 11-16 det är årsdagen då det började.
Nu ser jag ljusare och en ny härlig vecka framför mig.
Ha en bra dag 💕

@Gullranka Tack 💕🙏🏻 du har så rätt, varför kunde jag inte tänka så själv.
Det är klart att jag ska tänka så som du skriver, du anar inte vilken lättnad jag fick nu, vilken härlig start på den här veckan med mitt nya sunda liv 😊
Ha en bra dag 💕

@Andrahalvlek 💗
Måste bara säga, vilken fantastisk mamma din dotter har!!👍🤗
Jisses, vilken urkraft du besitter! 👏💪
Ta hand om dig idag och ge dig själv så mycket bra tid du bara kan.

Kram 🧡🌷🧡

Tittat på konst.
I Bukowskis app. Contemporary art and design.
Det går att tänka att det hade varit fint att ha några av de där tavlorna hemma. Kanske lyckostunder skulle komma över mig då och då. När jag drog av mig stövlarna i hallen och kunde vila blicken på ett verk av Lars Lerin eller Karin Broos eller så.
Men kvällens främsta insikt är att det går att få hög puls bara av att se dem i en ynka sprucken mobil. Musik, konst (en del) wow ändå. Som att bli klappad av en fågelvinge.
Godnatt.

Tack alla ❤️ För fina ord och hejarop. Mina fina kompisar allihop ❤️

Kram 🐘

Vi avancerar över förväntan. Idag föll lunchen chiliconcarne inte dottern i smaken alls. Då sa jag till henne att hon kunde ta med sig sina pommes från gårdagen och sitta och äta ihop med personalen och den andra boenden åtminstone. Det gjorde hon direkt.

Ikväll kom personalen och frågade om hon ville vara med och laga mat och hon gick med direkt. ”Jag kommer!” Efter maten kom hon tillbaka och strålade som en sol och maten fick betyget ”jättegott”. (Det var hon som hade valt maten klyftpotatis och kyckling.) Matlåda till jobbet imorgon fick hon med sig också. Vid läggdags fick en personal vara med och se läggrutinerna, och hon visade glatt upp alla sina tavlor och fotografer.

Hon är så modig som bara kliver ut och deltar, personalen är ju helt okänd för henne. Helt oblyg och självklar kliver hon in där och deltar glatt. Och hon uppskattar det!

Börjar nästan gråta när jag skriver det här. Hon var typ 10-12 år innan hon ens kunde delta på sina egna kalas. Hon älskade kalas, men när gästerna kom pep hon upp på övervåningen och där stannade hon hela tiden. Det blev för mycket för henne, hon kunde inte delta. Vi pushade henne inte, det var lönlöst.

Samma sak när vi var iväg på kalas - upp på övervåningen direkt. Om jag ens fick ur henne ur bilen. Ibland fick jag stå utanför bildörren och ömsom locka och säga ifrån på skarpen, för att ens få ut henne ur bilen. Mycket förväntan, mycket folk och annorlunda situation = låsning.

Det är först de sista fem åren (hon fyller 22 i sommar) som hon fullt ut har kunnat delta på sådana saker. Och som hon har deltagit 😍 Hon har verkligen blommar ut socialt. Vart hon än kommer med sitt sprudlande glada humör och energi får vi höra ”vad go hon är”. Sötnöt ❤️ Tidigare var det bara vi i familjen som fick se den sidan av henne.

Att då som idag, i en helt ny miljö med nytt folk, se hur hon direkt accepterar mitt förslag att ta med sig matlådan med pommes och åtminstone sitta med vid lunchen känns helt otroligt. Jag trodde knappt att det var sant när hon bara sa ”okej”, tog sin matlåda och travade iväg.

Livet med henne har varit en balansgång mellan att locka och pusha. Med varsam hand har vi liksom föst henne framåt i en lagom takt. Utmanat hennes komfortzoner lite lagom, för att vara beredda att backa när det har krävts. Ständigt en fot på gasen och en på bromsen. Ständigt beredd att avbryta när ”rullgardinen” dras ner.

Älskade barn, att vi faktiskt har tagit oss ända hit. Till eget boende. Och hur roligt vi har haft, mellan allt det jobbiga. Och hur roligt vi ska ha även framöver 😍 Vi föräldrar har bestämt att vi fortsätter med våra gemensamma middagar på fredagar, men nu äter vi hemma hos dottern varje fredag.

Just nu är jag så trött att jag knappt kan skriva. Jag tror att det är dags för den stora tröttheten som alltid kommer efter nu-har-allt-gått-bra-tack-och-lov. Hoppas att den tröttheten får mig att sova gott i natt, men jag är otrolig glad att jag var förutseende nog att ta semester även imorgon. Promenera och vila står på schemat då.

Kram 🐘

Läser du tråd Kaffetanten!
Förstår att du är trött, ledsen och skulle behöva vila.
Jag tycker du är stark och bra på alla sätt. Det är inte alls konstigt att du inte mår bra med alla yttre saker som påverkar. Din kärlek till sonen lyser igenom i dina inlägg.
Tycker ofta att det är lätt att känna sig otillräcklig. Hoppas du mår bättre snart!

Hej Sattva!
Vi fortsätter..
Eller hur?
Varm kram o välkommen till det vidare livet.
Hoppas det kommer bli ännu bättre för dig om det går ann vill säga😊
Från Pilla