skrev Sisyfos i Att välja livet …mitt liv!

Bra jobbat, VaraFrisk! Jag har alltid tänkt att du hör till dem där det räcker med ett långt avbrott för att det ska bli ett avslut. Du har ju gjort så mycket av jobbet innan och är trött på alkoholen. Sen vet jag ju att man vet väldigt lite om andra härinne, men just den här första perioden av nykterhet är väldigt spännande och det tror jag att man kan surfa på. Och också frossa i att känna sig stolt över. Du vet ju också vilken kamp det faktiskt har varit.
Ja, jag tänker att Olle Carlssons ord är väldigt tänkvärda, särskilt om man är en tänkare och grubblare. Själv vet jag att jag måste kriga bort den typen av tankar och känslor där jag jämför mig och kommer till det korta. Lättare ibland, svårare ibland, men de tankarna kan inte få fastna. Fokus på hör och nu och det som faktiskt går bra. För mig är det en del i återfallspreventionen. Lyssnade på alkispodden, en av de programledarna behövde hålla koll på när hans tankar blev väldigt självcentrerade. För mig är det tvärtom tror jag. När jag inte har tagit hand om mig börjar jag stressa och ser andras behov till höger och vänster. Att ta hand om sig själv och fylla på med positiva tankar är viktigt för mig. Så oavsett vilka vi är tänker jag att det är viktigt med reflektion och att det kan vara farligt att hamna i att bara göra. Tänker att vi har haft olika vägar in i beroendet och därför också har olika vägar ut ur det och att en del av 12-stegsprogrammet handlar om just det, att vara uppmärksam på sig själv och sina egna behov.


skrev LauraE i Hjälp mig, jag vill dö

Nu tar jag mig ändå in till vården. Mår inte bra och har ont i magen. Hoppas att få ett ultraljud. Nu får jag ta alla de konsekvenser som blir, önska mig lycka till.


skrev Crusade i Jag väljer att leva utan alkohol.

Jag försöker läsa igenom olika tråder. Och tänker jag har hittat rätt plats. Här kan jag prata och skriva om nästan allt. Min sista upplevelse utomlands slutade i att bli tvångsinlagd på en sluten psykiatrisk avdelning. Läkaren ville inte släppa mig och krävde att någon personligen kom att hämta mig. Värsta upplevelse någonsin! Jag kunde ha haft en fantastisk resa men valde att dricka ihjäl mig. Men tillbaka hemma, slutade jag dricka? Nej då. Tvärtom. För att glömma bort allt började jag dricka igen. Förra veckan har jag verkligen druckit ihjäll mig varje natt och gömt tomma burkarna på alla möjliga ställen. De ligger kvar där. Jag vågar inte berätta någonting för min älskade man. Jag vill nu lösa problemet själv med hjälp av Alkoholhjälpen. Nu måste jag kämpa och bevisa för mig själv i första hand att jag kan leva utan alkohol.


skrev LauraE i Hjälp mig, jag vill dö

Jag vill ta mig igenom stegen, och framförallt be om ursäkt till de som jag älskar högt och som älskar mig högt för vad jag förorsakat, både skador på mig själv och andra typ av pinsamheter för min familj.


skrev LauraE i Hjälp mig, jag vill dö

Hej Varafrisk, det stämmer mycket bra och han kommer ställa till med en jävla scen igen. Jag har varit på hela 3 AA möten idag! Imorgon gå på flera. Sakta ta mig upp. Hitta sponsor, lägga upp en plan hur jag förklarar för folk att jag inte dricker längre. Skriva ned argument. Senast idag fått jag bild på ett glas med bubbel av en kompis som frågade om jag ville joina. Jag sa nej, att jag inte tål alkohol då jag spårar och dessutom har jag magsår (konstaterades nyligen med kamera) och positiv på bakterier som orsakar magsår. Så måste ändå undvika alkohol, stress, viss typ av mat.


skrev Kennie i Alkoholindustrin och dess rökgranat

Ja, på sätt och vis. Men hjärnan är fullt fungerande så länge man inte tillför det beroendeframkallande ämnet. Så förändring är kanske ändå mer rättvisande än skada, även om skada absolut låter mer avskräckande.


skrev Ny dag i Tillsvidare

Nykter dag 21 snart slut, ligger i sängen och ska snart släcka lampan. Stor påskmiddag med vänner ikväll och så skönt att bara dricka a-fritt🙏! till middagen serverades öl och snaps, därefter vin till lammet och till avslutning avec. Om jag druckit 👿 skulle jag blivit så stressad för de drack så måttligt…. Det är så mycket skönare att slippa 🤔 och jag känner mig glad efter supertrevlig kväll.
@vår2022 Även om min resa här på forumet varit hackig och gropig kommer jag aldrig ge mig. Jag ska bli hon som inte dricker för att hon verkligen inte vill.❤️


skrev Amanda L i Min alkoholfria resa

@francinefishpaw Härligt! Och härligt här med… :)


skrev Amanda L i Alkoholindustrin och dess rökgranat

@Kennie Men då är det ju ändå inte en sjukdom (som oftast kan drabba vem som helst) utan det borde väl i så fall kallas för hjärnskada?
Vilket skulle vara mkt mer avskräckande...
Och samtidigt förklarar varför det inte handlar om moral, styrka etc...


skrev Kennie i Alkoholindustrin och dess rökgranat

Hej, blev nyfiken och googlade lite. Hjärnfonden skriver att beroendesjukdom är en kronisk förändring av hjärnans belöningssystem. Och att det finns en genetisk faktor som gör att för vissa går det fortare att utveckla förändringen vid konsumtion av beroendeframkallande ämnen. Men alla som dricker alkohol regelbundet löper risk att utveckla tillståndet och visst är det galet att vårt samhälle sanktionerar något som riskerar att orsaka problem för så många. Håller med om att vi och dom-tänket är farligt, men jag tycker ändå att det finns en styrka i att inse att ens hjärna faktiskt förändras. Det handlar inte bara om att vara stark och beslutsam för att lyckas sluta, för vissa är förändringen sådan att det krävs mer stöd. Och det kan minska skuldbeläggandet det tror jag. Det kan också verka avskräckande på dem som ännu inte blivit beroende, det att inse att alla kan dricka sig till ett beroende för att vi faktiskt skadar våra hjärnor.


skrev francinefishpaw i Min alkoholfria resa

I morgon är det dagen med stort D, 31 dagar eller en månad nykter! I går var riktigt mysig, sambon lagade sjukt god påskmiddag, vi hade en vän på besök och kollade på en bra film. I dag är det fint väder så jag ska promenera bort all påskmat medan sambon jobbar och sen gym i kväll. I morgon kommer min kära far och hans sambo på besök så vi ska bruncha på ett fint ställe med alkoholfri öl såklart! Just nu leker livet verkligen och jag suger i mig all positiv energi och sparar den för mörkare/svårare dagar framöver. Hoppas ni andra också har en bra påskhelg!


skrev TreKommaFemÖlen i Första dagen på nya livet

@nykteristen24 Grattis och Glad Påsk! Min dag 7 idag.


skrev Amanda L i Alkoholindustrin och dess rökgranat

@winnieboy Du har så rätt! Bra inlägg!👍👍👍
Också funderat på det där att kalla alkoholism en sjukdom. Jag kan förstå tanken att det blir mindre stigmatiserande och att folk förstår att det inte handlar om moral eller vilja. Men ÄR det verkligen en sjukdom? Det passar ju (alltför) bra in i den myt som vi alla flyter runt i: att det är en liten grupp som inte klarar alkohol för att de är svaga eller har denna sjukdom. Borde man inte isf kalla narkomani en sjukdom? Kanske även rökare har en sjukdom? För mig verkar det konstigt. Man kan ju bli beroende av alla droger, alla droger ger beroende. Beroendet kan bli olika förödande såklart, men är det en sjukdom?
Kanske finns skäl att det tog mig och många andra här att förstå att ALLA kan bli beroende, tänker jag.
Glad 🐣


skrev nykteristen24 i Första dagen på nya livet

@Amanda L tack, glad påsk!
Morgon nummer 16 idag :)


skrev Varafrisk i Hjälp mig, jag vill dö

@LauraE Jag tänker att jag kan läsa bakåt i din tråd varför du inte kan söka vård men minns inte riktigt. Men visst var du rädd för anmälan t socialtjänsten och därmed att ditt/dina barns pappa skulle få reda på ditt alkoholberoende?

Kram🤗


skrev Sattva i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Tack! Det var egentligen bara det jag ville förmedla. Att jag tror det finns flera sätt för återfallsprevention!


skrev Amanda L i Hjälp mig, jag vill dö

@LauraE Jag förstår. Det skulle kanske underlätta med någon ångestdämpande medicin. Men annars måste du kämpa själv. Jag gissar att dina kroppsliga symtom är en form av abstinens som försvinner efter en tid. Hoppas du kan fokusera på att behålla nykterheten och tro på att du kommer att bli bättre. Även om jag verkligen förstår din frustration så är det ju ingen idé att straffa sig själv. Jag hoppas du kan hålla ut, trots allt.❤️🙏🏻❤️


skrev LauraE i Hjälp mig, jag vill dö

Jag går för närvarande på aa. Men hade ett återfall i dagarna. Det är inget kul med alla biverkningen och hur kroppen mår idag. Kan inte behålla någon vätska, ont i levern, ont i kroppen, domningar. Jag vill ju ha hjälp via vården men kan inte, det är ju helt galet. Bokade in mig på två aa möten idag, känns mycket bättre, men ångesten över att vara så hjälplös att jag kommer dricka ihjäl mig.


skrev Amanda L i Hjälp mig, jag vill dö

@LauraE Kan du klara dig med programmet här och Forumet?
Skulle AA kunna funka?
Kanske också poddar och böcker kan hjälpa? Kanske sagt det, men mig hjälpte Tänka klart en hel del, då den förklarar hur hjärnan funkar.
Hoppas du kan ta dig igenom detta.
Och får en fin helg🐥❤️🐥


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Sattva Ok! Efter att ha följt dig under flera år här på forumet tänker jag att du har bra koll på vad som är verksamt för dig. Det känns som om att du har hittat din väg att leva och att vara nykter på.

Önskar dig också en fin påsk🐣🤗


skrev Sattva i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Ja självklart ska du följa det som behandlingen ordinerar, annars blir det ju jättekonstigt och overksamt.
Jag tror jag blir lite missförstådd här i tråden hur jag menar, men jag låter det vara så. Det är ok.
Ha en fin påsk!


skrev LauraE i Hjälp mig, jag vill dö

Vill så gärna söka vård men kan inte pga flera omständigheter. Är så arg och besviken på att systemet funkar som det gör.


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

Eftersom jag går i behandling lyssnar jag t mina ledare/behandlare särskilt på den ledare/behandlare som både har kompetens men även egen erfarenhet. Budskapet som behandlingen har är att hålla tillfrisknandet vid liv eftersom man inte blir frisk. I den världen jag är just nu är det tolvstegsrörelsen/att gå på möten. Hans erfarenhet är att håller man inte detta vid liv utan lever som ”vanligt” när åren går kan det vara lätt att trilla dit. Man kanske inte lägger märke t triggers osv. Jag tänker att jag kommer behöva göra det under de första åren. Att berätta för min omgivning att jag inte dricker längre pga att jag är alkoholberoende kommer även det vara viktigt för att bibehålla min nykterhet. Jag menar därmed inte jag kommer berätta för alla okända/bekanta som jag möter i något sammanhang utan mer de människor som återkommande finns i min omgivning. Men som sagt vi är olika men för mig känns detta rätt.


skrev Sattva i Att välja livet …mitt liv!

@vår2022 Ja absolut är vi alla olika individer o fungerar på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel här! Och så har säkert tiden/ hur länge man varit nykter sin betydelse också, hur man förhåller sig till sig själv o sin nykterhet. Minnen bleknar o tar en annan form, får en annan betydelse ju längre ifrån dem man är. Tror det är helt naturligt.
Jag tänker verkligen väldigt sällan då och nu, men reflekterar över min egen utveckling ändå. Men mer kring det som sker här och nu.