Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022
Absolut.
Jag vägrar vara en gång till i mitt liv vara själv-destruktiv...
Det räcker nu!

xxx

@Crusade Kanske ett breaktrough, ett genombrott som sker i ditt nya liv mot en riktning där du vill vara. Så starkt av dig att inte dricka. Processen mot ett nytt och bättre liv pågår❤️.

Kram❤️

Värsta dag av mitt liv.

Det var igår alltså. Trots detta har jag inte tagit en enda droppe. Jag är stolt över mig själv.

Jag skriver strax lite mer, måste fortsätta med mitt projekt här. Jag lär mig nu att börja med något och avsluta det också.

Jag mår okej, trots vad jag igår upplevt på grund av just dem jag behöver i mitt liv. Orden när sagt kan man inte ta tillbaka .... Men jag vet nu hur läget är. Så jag kan bygga upp mitt liv igen.

Eller jag kanske behöver dem inte längre ... för att de hänger inte med med mig. Jag är inte samma kvinna som jag var för dryggt 2 månader sedan. Och jag har ingen lust heller att bevisa mig.

Idag är en ny dag, en ny börja ... mitt liv. Den där lilla tjejen jag var långt sedan kommer tillbaka. Och det känns så skönt.

Tack till er som tänker på mig. Det betyder oerhört mycket för mig. Bara så att nu vet.

Stor kram
xxx

@Lora Jag tänker inte heller på mig själv som sjuk ett dugg. Men däremot har jag respekt för att jag har druckit mig till en beroendeproblematik som gör att jag aldrig kan dricka som ”andra”.

Fast jag tycker snarare att alkoholromantiken och att det dricks i tid och otid är det sjuka i vårt samhälle. Jag är för egen del inte ett dugg orolig för återfall, och det är nog inte mina anhöriga heller. Vi har aldrig pratat om det, jag måste fråga min äldsta dotter vid tillfälle.

Jag är lite anti AA som tydligt proklamerar att ”detta fixar du inte själv, du måste ta hjälp, du måste se dig besegrad” typ. Jag kan visst själv, med forumet som enda hjälp. Och jag känner mig inte besegrad av alkoholen, jag känner mig grundlurad av alkoholromantiken i vårt samhälle. Som kostar så många liv och mänskligt lidande i den ena ytterkanten. Det är för jävligt att vi som samhälle ens godtar det 🤬

Kram 🐘

Hej @Geggan! Tack för hälsning❤️🐬☀️Nja…det är sisådär…

Givetvis tycker jag att det är oerhört skönt att vara nykter. Men mina olika symtom som jag har nu förtar glädjen i att vara nykter fast jag har inte en tanke på att dricka. Dessa känslor drack jag ju på förr nu lever jag med dem. Tröttheten är nog jobbigast men jobbar heltid nu. Är tvärtrött när jag kommer hem. Måste komma igång m motionen igen och äta bättre. Känner mig ensam. Har svårt att glädjas med andra just nu i synnerhet när det rör sådant där jag känner utanförskap som tex student, barnbarn. Tänker det blir bättre en dag.

Är ensam hemma. Mannen är m ett gäng gubbar på Västkusten. Kommer hem idag. Sov ensam första gången på tre år. Knepig känsla. Hunden väckte mig 3.30. Sedan gick mannens klockradio på 5.30 och till slut väckte hunden mig 7.50. Ska åka och handla mat nu sen blir det nog ett dopp🙏🏻

Ha en fin lördag☀️Kram 🐬

@Lora Intressanta tankar!
Att skammen är en mörklig sidoeffekt håller jag med om. Många förhindras ta itu med beroendet på grund av skam och stigma.
Resten måste jag fundera mer på…😌👍

@Kretsgång Detsamma ❤️🙏🏻⛱️

@Crusade Hur mår du, vad händer? ❤️🙏🏻❤️

@freja88 Låter som en bra plan.
Som småbarnsförälder är det skönt att vara nykter och sova gott (när man får tid😄). Och njuta av barnet på ett bättre sätt. Lycka till🙏🏻❤️❤️❤️

@berlen 😀👍⛱️

Hej @Varafrisk ! Skickar sommarläsning o hoppas att du mår okej?! 🐳❤️🐝

Dag 14 fortfarande lika varmt är i husvagnen och jagar skuggan om dagarna. Det är skönt att vara nykter i alla fall. Dricker loka och gör ingenting det är för varmt. Vi kämpar på en dag i taget.

Länge sen jag var inne >.<

Jag är gravid i v31, så det var länge sen jag drack mågen alkohol kan man lugnt säga. När barnet är fött är min ambition att absolut inte börja igen.

@Crusade Hur mår du idag?

Kram💕💕

Tydligen är detta en kontroversiell fråga. Själv kan jag inte känna igen mig i definitionen sjuk. Tycker bara den är elak och skjuter vid sidan av målet. Just på grund av att den känns så nedsättande och att man även hävdar att den är permanent. Alltså en permanent livslång sjukdom som man hela livet ska passa sig för. Trippa på tå för. En omberäknerlig rackare som kan slå till närsomhelst. Håll dig ständigt påmind. Gör du inte det så kan du få återfall. Skulle man kritisera definitionen kan det betyda att återfall är nära anstående. Lever i förnekelse. Här behövs istället ständig påminnelse om att man är sjuk så man inte återfaller. Lev sedan lycklig med din sjukdom men håll dig alltid i schack. Mitt "älskade soc" gjorde vad de kunde för att trycka in den definitionen, inte bara i mig, utan även mina barn och min man.

Själv har jag iakttagit en rad personer i min omgivning. Även dokumentärer. Jag slås av hur återfallsrisken ökar om man bevakar, tittar snett, misstror och markerar mot den som kämpar. Att när självförtroendet får sig en törn ger vissa bara upp. Kastar in handduken och ger definitionen rätt. Jag är en sjuk rackare så jag ger mig. Börjar dricka igen för det är ju ändå kört, typ. Jag får väl vara ett sådant där permanent förfall som alla menar att man är. En sån där smygalkis. En som pga rädsla att bli tillrättavisad av "systemet" gör bäst i att bara leva på i skymundan och gömma sig. Orkar inte konfrontationen så bättre att smyga på med min "permanenta sjukdom".

Frågan är var finns det faktabaserade kring att det är en permanent sjukdom? Är det snarare ett ingrott beteende som bitit sig fast? Beteenden kan brytas...

Ligger denna definition kvar för att det är det enklaste sättet att beskriva ett besynnerligt problem enkelt för omgivningen? Är det inte kontraproduktivt dock? Hur många struntar i att ta hjälp för man inte vill ha en permanent sjukdomsstämpel i pannan?

För min del har jag varit alkoholfri i flera år. Har inte varit rädd för återfall - alls. Jag ser mig inte som sjuk för att min kropp reagerar på gift. Jag ser mig snarare som en frisk person som sett igenom denna bluff samhällssynen försöker trycka på mig. Jag behöver inte gömma mig bakom en definition - sjuk. Jag är helt likgiltig kring att jag fastnade i en beroendeproblematik, tillfälligt. Sjukt nöjd - Alkoholfri - alltså absolut inte en alkoholist.

Först nu vågar jag även ifrågasätta om man måste göra sig ständigt påmind om sin så kallade sjukdom varje dag eller om man faktiskt mår bättre av att lägga allt bakom sig och våga se sig som en permanent frisk person? En som är värd att ge sig ut och ta livet med storm igen. Orädd. En som alltså inte behöver gå runt och vara rädd för återfall. En som är alkoholfri på riktigt. En som kan drömma och även förverkliga sina drömmar.

Det förbluffar mig att jag inte sett någon resonera som mig. Så jag googlade och hittade till min glädje en rad artiklar där man är inne på samma spår. Nedan är en av dem:

https://www.theguardian.com/commentisfree/2016/jun/07/addiction-not-dis…

Är definitionen kvar för att den är intäktsbringande? För att samhället inte förstår sig på fenomenet och detta är enklaste sättet att förklara det hela? Blir vi hjälpta av den eller är det snarare en fälla?

Tänk om samhället kunde ha en mer ödmjuk inställning till beroende och vi istället kunde sträcka ut en hjälpande hand till medmänniskor runtomkring oss för det finns många. En som på riktigt bryr sig utan att vara anklagade, misstänksam och ser ner på beroendeproblematik. Jag har ju varit inne på att systemet är förlegat. Här är mycket av anledningen till varför jag ser det så. Den verkliga sjukdomen är inte alkoholism enligt mig. Det är skammen som är den verkliga boven. Det är skammen vi ska ge oss på, så även som samhällsmedborgare. Vi ska hjälpa folk klä av skammen mot alkoholfrihet!

Det skulle vara mycket sundare om samhället började ifrågasätta flödandet av alkoholen än att ge sig på dem som är alkoholberoende med en permanent negativ definition. Att vara alkoholfri är frihet på riktigt!

SÅ MYCKET BÄTTRE! Hittade en liten solfläck på altanen och där sitter jag nu med min morgonkaffekopp till höger och vovven ska pälsmonstret A till vänster. Noterar fågelsång och trafikbrus. Med detta sagt fick jag en god natts sömn och är redo att fejsa en ny dag, för övrigt min tvåhundrasjuttionde dag som fri från alkoholen. Till @Andrahalvlek och @vår2022 som tittade in i mitt flöde med funderingar kring min kommande ”genomgripande och oförskräckta moraliska inventering” kan jag säga att jo, den ska mig helst gå på djupet men görs i strukturerad form på ett sätt då en börjar med att hitta (destruktiva) mönster i ens känsloliv för att sedan metodiskt ”avlägsna dem” i ett kommande steg. Apropå nykterhetskontroller och att stolt sträcka på sig för ingenting särskilt lämnade jag 4,5 dl blod till behövande för ett par dagar sedan. De är vänliga och sticker så bra på blodgivningen. Det boostar mig återigen med tacksamhet över att ha en stark och frisk kropp igen. Tack 🤩 🙏 och lov för att jag valde att leva vidare i fortsättningen utan alkohol 🌼 & nu är kaffekoppen tom och dags för 🐶-promenad /E

@Amanda L Thank you, Thank yooou!

Nu upp och hoppa, kaffesugen och ser solen spela i äppelträdets lövverk. Kaffet skall inmundigas där under - underverk ☕️

@Se klart Tack för din kommentar och pepp. Ja alkohol är inte att leka med, så många ruinerade liv och sönderslagna familjer som alkoholen orsakar – vore det en ny drog skulle den säkert förbjudas på fläcken. Hittills går det bra med nykterheten, inne på vecka fyra nu och inatt sov jag äntligen som en stock, som jag brukar. Har haft problem med sömnen ett par veckor, vaknat mitt i natten och inte kunnat somna om, och alla tankarna som mal. Det är väl en del av processen som jag äntligen välkomnar på ett sätt som känns ärligare än tidigare. Börjar faktiskt nästan tro på att livet utan alkohol är rikare och bättre än livet med alkohol. Minnena av eländet den orsakat har inte bleknat denna gång, tvärtom framstår de tydligare och tydligare, och vissa saker gör ont att tänka på.Det är jobbigt. Får se det som en hjälp på vägen mot nykterhet och ta ett litet steg i taget. @Amanda L Tack för att du påminner om vikten av lite kunskap om hur beroendehjärnan fungerar. Det tar jag till mig. Ska läsa på, tror att det är viktigt när lockropen skallar, för det lär de göra. Tar ingenting för givet. Stora kram till alla tappra kämpar därute, trevlig helg!

@vår2022
@Amanda L
@Andrahalvlek
Ja fy f-n… det kom som en blixt! På några minuter gick jag från jätteglad och full av energi till deprimerad och ledsen. Och det gick inte bort. Blev lite överrumplad och lite lite lite orolig. Sen kom de där j-kla tankarna på att det hade varit gott med ett glas… 🛑
Starkaste suget hittills.

Tack för ert stöd!!! ❤️

Åskan och ovädret försvann och jag fick lite tid för mig själv efter middag och allt pyssel. Försökte förklara för min fru hur jag kände. Pratade lite om att jag snart klarat 47 dagar och jag vill verkligen inte bryta det (tävlingsdjävulen hjälper nog mig lite grand där faktiskt). Kände mig låg som tusan. Fick dock lite energi tillbaka senare på kvällen och stack ut på en kort löprunda vid tio-tiden. Väldigt klar och skön luft!

Ska köra ett pass med sonen imorgon också efter frukosten. Kul att ha något att se fram emot!

Tror nog det värsta har lagt sig nu. Alkoholdjävulen är tillbaka i trälådan, @Andrahalvlek. 😊

Jag har aldrig provat löpning i gips. Ska bli mycket intressant att höra hur det går, @vår2022. 😁

Vissa föreningar tillåter grill på balkongen, men det varierar ju en del. Bazooka är knepigare, @Amanda L. 😁 Mycket pappersarbete innan man får det godkänt. 😂

Mår mycket bättre nu efter att ha läst det ni skriver! Leendet är tillbaka. 🙂 Energi-kick big-time! Tack! 😍

Sov gott!

@Ejanne Förstår hur det kan kännas. Inte så inkluderande att snacka om exet i er familj. Kan känna igen det, men mer min nya svärmor som snackat om gamla tider, tiden innan jag kom in i bilden, i vår nya konstellation. Jag tog upp det med henne efter ett tag, att det inte intresserar mig att höra. Hon blev stött, men nu är det passerat sedan tiotalet år. Kanske ska du ta upp det med din sambo, att du känner dig exkluderad och obehaglig tillmods av det?

Ha en riktigt god frukost och en skön träning imorgon🌞❤️

@Daemon Det är bara ännu en taktik från alkoholdjävulen att lura dig att dricka. Gå inte på det. Svält ut den lille jäveln. Tänk dig att han sitter inspärrad i en trälåda i din skalle. Då och då får han luft och ork och börjar banka och larma. Ignorera. På samma sätt som du skulle ignorera en 3-åring som skriker om glass. ”Jag hör vad du säger, men det blir ingen glass!”

Kram 🐘

INGEN BRA FREDAGSKÄNSLA. Min sambos vuxna döttrar är på besök hos oss. Det är så klart en viktig grej för honom men själv känner jag mig helt onödig i sammanhanget. En dotter har sin nye kille med sig. Vi har tacofredag och dagen till ära står vin och öl på bordet. Att de firar med alkohol rör mig inte, jag kör ju min nyktra grej och slipper vakna bakis i morgon. Det som är jobbigt är känslan när M skålar med grabben och döttrarna och hälsar välkommen till familjen. Det vill säga till deras familj, för jag är plötsligt inte med. De pratar om flickornas mamma och min sambo hyllar hennes fantastiska sociala skills. Jag upplever att stämningen är ’konstig’ och att jag tassar på tå i mitt eget hem, vet inte var jag ska vara eller vad jag ska göra. Så jag ursäktar mig och går en promenad med hunden och nu har jag dragit mig undan för att odla min bitterhet och harm i ensamhet. I morgon ska jag stiga upp tidigt, äta frukost i trädgården och ta ett pass på gymmet. Ser fram emot en fin lördag med gott humör 🌼

@Daemon Första gången det hände var efter cirka 22 dagars nykterhet och andra gången cirka 2,5 månad efteråt sista alkoholintaget. Inga stora dippar senare.
Hoppas du kommer över det.

@Daemon Jag tror det kan vara en del av processen. Jag minns iaf något liknande. Det kom också rakt ut från det blå. Och det var en hemsk känsla. Minns inget som ens kunde ha orsakat den. Skrev om det i min tråd.
Fick tröst av någon som skrev att sånt kan hända. Jag ska kolla i min tråd när det var.
Jo, sedan var det en annan gång när jag blev helt oresonligt arg över att någon rökte på balkongen bredvid. Oresonligt! Då var max som en tvååring. Tur jag inte hade någon bazooka hemma.
Jag tror ändå att det har med processen att göra, även om jag inte riktigt förstår hur eller varför..
Hoppas du får en fin löptur imorgon iaf…❤️❤️❤️

@Daemon Kom på, minns när jag var typ där du är nu. Jag insåg att jag druckit pga av dessa känslor och ilska. Det var jag inte riktigt medveten om. Så det blev tydligt och det var bra att få det synligt. Ett sätt är att låta tankarna och skitkänslorna bara vara. Registrera dem, ok nu känns det skit, då får det vara så. Blir bättre imorgon. Sedan släppa dem och låter dem passera. Inte kämpa emot och tvinga på dig positivt tänkande. Bara vara❤️