Senaste kommentarerna i forumet

@Varafrisk Hejsan! Tidvis tycker jag ha sett detta. Typ att du liksom inte ”led” jättemycket av ditt drickande, utan tyckte det var lite mysigt. 🤔 Men inte hela tiden såklart. Men ett antal perioder under de drygt tre åren som jag har varit på forumet. I vilket fall som helst så är det ju jättebra att du nu äntligen har blivit nykter! 🤗

@Sattva @Torn

Ska försöka svara på frågan vad att vara ” där” innebär för mig. Det är en väldigt stark känsla inom mig som kom till mig. Jag tänker att vi som skriver här på forumet ser väldigt olika på det här med att bli nykter, vad kan man styra över och inte och är alkoholberoende en sjukdom.
Som jag skrivit länge på forumet har jag velat bli nykter men det räcker ju inte endast med viljan för alla. Kanske nådde jag min botten..jag vet inte….men jag var väldigt sliten. Men känslan kom att jag kände väldigt starkt att jag ville påbörja min behandling och för att kunna göra det var jag tvungen att vara sjukskriven och därmed berätta för min chef. Jag visste även att berättar jag för min chef då är det slutdrucket och den känslan var befriande. Blev då även mycket motiverad. Vet inte om det var ett förståeligt svar men det är nog det svar som jag kan ge.

Måste fråga dig @Torn tänker du på riktigt att anledningen till att jag fortsatt att dricka var att jag fann att fördelarna var fler än nackdelarna?

Kram🐬

Jag mår pyttelite bättre för var dag som går. Dock kan ångesten slå till emellanåt. Försöker att inte tänka allt för mycket på vad som skedde förra helgen. Jag var hos en barndomsvän, våra mammor var bästa väninnor sedan innan vi ens föddes. Vi har växt upp ihop. Men nu senaste 2-3 åren blivit lite mer än vänner och fattat tycke för varann. Så jag blev bjuden på middag förra veckan. Han blev full (hade dock kontroll) och mig ska vi inte prata om. Resten är historia och vi lär nog aldrig mer höras. Jag har råkat ut för ”värre” / mer riskabla saker innan. Sker inte ofta, men när det sker så mår jag fruktansvärt dåligt. Förra veckan var nog droppen för mig. Jag var så otroligt desperat och hade akut livsleda över hela situationen, över mig själv. Vilken skam jag är osv. Så jag tog mig in här och startade en ny tråd. Fick tips om att söka vård och/eller aa. Vård är helt uteslutet för min del. Och desperat som jag var så sökte jag omgående upp ett aa möte , det fanns en vars tid och plats passade mig. Jag kände mig så enda i mitt elände och hela situationen. Kändes som att allt är mitt fel och att jag inte var värd att leva. Jag hade spytt ned dejtens / kompisens soffa, matta, säng och gud vet vad mer jag hade gjort. Han var så jävla förbannad på mig dagen efter att jag trodde han skulle ge sig på mig. Så arg var han. Och självklart mådde jag dåligt över att ha gjort någon arg. I vilket fall, jag hade inget annat val än att ta mig till det där aa mötet, för mitt liv hängde i en skör tråd. Jag ville se vad det var för människor som kom dit och vad de hade att berätta. Det som gjorde mig trygg var att man var fullt anonym. Men jag var så nervös! När jag kom dit, och det var folk som var så otroligt varma och vilket mottagande! Jag började direkt att gråta, det var en sån lättnad. Människorna som var där såg ut som vilka som helst! Och så började mötet, vi hade lite fika till. Lite lätt nedsläckt, tända ljus. Och vi gick bordet runt. De som ville berätta, de berättade. Vissa ville inte. Men det var såååååå skönt att höra andras erfarenheter kring denna sjukdom. Jag var inte ensam längre. Där och då, accepterade jag att det inte var mitt fel. Jag har inte aktivt valt att göra någon arg, utan jag lider av en sjukdom som dessutom är botbar om man jobbar på det. Så jag har bestämt mig för att fortsätta med aa och längtar redan till nästa möte 🍀

Tack själv. Jag kände direkt att jag ville skriva. Det är lättare att hantera dessa situationer om man kan prata med någon som har liknande problem.

Jag kan verkligen relatera till skammen. Jag vill inte ens tänka på allt jag har sagt och gjort på fyllan, jag känner mig nästan psykiskt instabil när jag tänker på vilken motsats mitt ”fulla jag” är till mitt ”nyktra jag”.

Den senaste fyllan (alltså nu i fredags) ledde till att jag fick gå hem ifrån jobbet igår morse, jag klarade inte av att vara kvar pågrund av att jag var så bakis. Skämdes ihjäl men det var outhärdligt. Nu är jag riktigt nervös över att gå tillbaka till jobbet ikväll men jag har ju inget val, det snackas säkerligen bakom min rygg osv men det får vara så. Det är utom min kontroll. De som spenderade kvällen med mig talade givetvis om för mig hur packad jag var vilket inte gjorde saken lättare. Det gick så bra att dricka vin och bubbel men sedan kom spriten in i bilden och då var det helt kört. Jag känner mig kanske 75% återhämtad psykiskt nu.

Starkt att du valde att skriva här och du ska veta att du kommer att klara detta! Vi får sluta kasta skit på oss själva nu och göra det bästa vi kan av situationen. Nu kör vi läsk istället för alkohol när tillfälle ges och så får vi påminna oss om vad som annars kan ske.

Hur mår du nu??✨

@Lora Som sagt, jag har ingen egen erfarenhet. Men jag har sett hur min fru som är lärare har stora problem med flera barn där föräldrarna har missbruksproblem. Det mynnar ut i att barnen inte klarar av skolan och hamnar i kriminalitet och andra bekymmer. Dessa föräldrar klarar helt inte av att ta hand om sina barn på ett bra sätt, och då är det bra om Soc kan rycka in.

Om mitt beroende hade inneburit att mina barn for illa så hade det varit jättebra om Soc hade blivit involverade. Då hade jag säkert fått en ordentlig tankeställare och sett till att bli nykter direkt. Nu fick jag tack och lov nog av alkoholen innan det gick så långt och mina barn klarar sig exemplariskt bra i skolan.

Frugan har även berättat om vilken positiv vändning det har blivit för barn som har kommit ifrån en missbrukande förälder.

... och du får gärna berätta lite mer om din erfarenhet med AA. Kanske är något för mig också.

Hej LauraE,

Tack snälla för ditt meddelande.

Det är ett sådant mörker dagen efter en sådan bläcka. Känner för dig. Jag befinner mig där precis exakt just nu. Ångesten sliter i mig. Egentligen är det märkligt att jag klarat mig undan större skandaler eller konsekvenser än vad jag har råkat ut för med tanke på mitt sinnessjuka drickande. Dricker mycket och snabbt, en usel cocktail.

Och precis som du säger går det inte att veta när det spårar. Man förråder sig själv.

Gillar vad du skriver om acceptans. Måste acceptera att det är så här. Precis som att jag inte kommer bli svensk mästare i trestegshopp kan jag inte heller dricka alkohol. Dålig liknelse men du förstår poängen.

Hur mår du efter förra helgen? Hur tänker du kring det?

@Torn För mig har det inte varit skammen. Det är sättet man gått på som gjort att de låst sig för mig. Jag tror inte jag kan förklara det bättre här tyvärr. Hela mitt system låser sig vid påhopp. Det blir tilt i skallen. Jag känner mig kränkt.

Något att tänka på om man ska prata med en beroende kanske? En sådan som mig hade det varit kört med här. Ridån hade gått ner. Ingen hade nått mig iaf. Det kanske fungerar på andra men mig hade det inte gått med.

Jag har exakt samma besvär! Senast var förra helgen, gjorde bort mig TOTALT och ångesten är påtaglig. Får mig även att blicka tillbaka på tidigare pinsamheter/katastrofala incidenter. Men du har iallafall insikt och jag tycker det är starkt av dig samt ett stort steg påväg! Jag ska mha aa försöka hålla mig helt nykter. Jag har överlag svårt att hålla mig borta från A även på vardagar, dock inte så att jag ballar ur, har då kontroll över det. Men när jag ska träffa någon eller fest, då spårar det. Inte alltid, men det sker och jag kan aldrig förutse innan vilka tillfällen som spårar ur. Så nu blir det total nykterhet för mig och acceptera att jag är en av de som aldrig någonsin kommer kunna dricka måttligt. Kämpa 💪🍀

Hej lostmind,

Tusen tack för att du tog dig tid att skriva. Du vet inte hur mycket det betyder.

Och du har helt rätt. Det är inget annat än självbedrägeri att tro att jag kan dricka två öl och hålla där. Bästa är att helt undvika men det låter sig tyvärr inte göras då min situation kräver närvaro på olika tillställningar. Men det får bli coca cola framöver. Det har jag ju sagt innan men det är bara att ge det ett nytt försök.

Skammen är så otroligt djup. Man ifrågasätter allt och tappar tron på sig själv. Bottenlöst och så svårt att reparera förutom att "inte göra om det". Jag tränar faktiskt en del och har väl i övrigt okej hälsa men mitt drickande är så förödande att jag inte ens orkar tänka tillbaka på alla hemska upplevelser mitt missbruk (för det är det) har satt mig i (eller som jag har satt mig i genom mitt missbruk...).

Helt riktigt, vi tar nya tag och försöker hålla oss nyktra. Önskar bara att ha så mycket ogjort men det är vad det är. Inga quick fixes här.

Hur mår du efter förra helgen?

Hej! Jag känner igen mig själv så otroligt mycket i det du beskriver och jag har samma problem. Jag tror att det bästa är att undvika sådana miljöer och låta bli alkohol helt, om man har disciplinen kan man möjligtvis följa med partnern på olika tillställningar men viktigt att man känner att man klarar av det utan att dricka. Det går inte att lära sig att dricka måttligt om man har detta problem, även om det funkar 1-2 gånger så slår det till när man minst anar det och sen sitter man där igen med ångest över vad man har gjort. Jag rekommenderar att börja träna och hitta en hälsosam livsstil, det fick mig på andra banor. Trots att jag har kommit en bra bit på vägen så gör jag också snedsteg och det hände mig den senaste helgen, vi var ute och det ena ledde till det andra sedan tappade jag kontrollen.. igen. Man skäms och föraktar sig själv in i det minsta efteråt. Jag tycker dock vi tar nya tag nu och håller oss nyktra, vi klarar detta! Tänk vad skönt att slippa vakna upp med ångest. Sen när det kommer till folk runtomkring som dömer kan man försöka tänka att de inte har någon aning om vad man brottas med och därför kan de inte förstå. Man ska inte hänga upp sig så mycket på vad andra tänker, bara se till att man själv inte hamnar där igen.

Hej på er och trevlig söndag! På forumet gäller anonymitet. Det är finns inga undantag från detta. Jag har redigerat inlägg på eget initiativ för att undvika spekulationer om detta.

Vänligen
/magnus
Alkoholhjälpen

@Torn Då har vi olika synsätt. Jag tror inte att man kan sätta sig på folk på det sättet. Jag tror det ligger djupare än så. Har du gått igenom en soc process? Vet du vad det innebär? I så fall får du gärna tillföra i debatten hur det hjälpte dig att bli nykter.

@Amanda L Och jag på dig! Är bara så fruktansvärt besviken och förbannad 😡 p mig själv. Jag som mådde så bra när jag var nykter! Men jag ska dit igen och för alltid!

@Ny dag Jag håller på dig!❤️🥳🥳🥳

@Lora Jag har egentligen inget att tillföra i den här debatten mer än att jag tycker att det borde anmälas till Soc så mycket det bara går om barn far illa. Det finns så många alkisar som aldrig kommer bli nyktra, och då gäller det att enbart tänka på barnens bästa.

Hej Knaskatten!

Vad glad jag blev av att se dig här! Eller, det kanske var konstigt sagt… jag borde ju vara gladare om du inte alls behövde vara här. I alla fall… nu önskar jag dig lycka till med din resa💙💙

@Pellis Jag känner lite samma som du - att jag just nu inte lever det liv jag vill leva. Jag känner mig så färdig med ekorrhjulet och med intensivt jobbande och vill bara prioritera TID och lugn istället för pengar och saker. Men som tiderna är nu känns det otroligt svårt att ta steget och förändra saker. Jag har ändå ett säkert jobb med bra inkomst och det får man ju vara glad för liksom.
Vad är det för planer du har? Det låter spännande. 😸
Min favoritkombucha är Renée Voltaires. Gillar både ingefära och den med hallon/fläder. Tycker att de flesta andra kombuchor är för söta, men den här är mer svårdrucken och är därför ett bra substitut för vin. Jag vill inte att det ska kännas som läsk.

@vår2022 Tack för hejaropen! Det är verkligen helt sant att det är så mycket lättare att bara säga NEJ och slippa debatten inne i huvudet.
Det känns väldigt skönt att vakna i dag och inte vara bakis utan bara ha fått sova ut ordentligt.

@ISE Det är nog min slutkläm med. Människosynen. Den låser in folk i källaren. Att man tror att har det inte gått och man hamnar på soc så är hot i ena handen och stöd i andra handen melodin. Att man tror att det går att trycka igenom folk. Tala dem tillrätta som ett barn. Jag tror det är fel väg att gå. Man vet sina problem i det skedet. Man är skör. Man är rädd. Man försöker hålla uppe fasaden.

Systemet är förlegat i min värld.
Om man istället blev betrodd. Att inte koppla ihop hotet om barnen. Att man själv fick komma tilltals med värdighet. Då hade det gått lättare. Bort med soc stämpeln och in med självutvecklingstämpel. In på retreat typ.

Detta är som första steg på samhällsarenan för att utveckla systemet så fler kommer ut.

När sedan fler folk får koll på vad detta handlar om och vågar öppna sig kan vi kliva vidare i samhällsstrukturen. Börja prata öppet om problematiken under en kafferast. Utan att vi håller på och dömmer / forserar oss över den beroende för att styra densamma. Detta för något så enkelt som att man blivit beroende av en drog som flödar i samhället.

Sluta sammankoppla soc. Rädslan denna process medför och okunskapen som finns i samhället kring vad detta handlar om blir kontraproduktiv. Vi silar mygg och sväljer kameler med denna struktur. Vi vet att man kan bli ett svin av alkohol. Det ligger i drogens natur. Frikoppla från soc och inför en mycket mer harmonisk stämning där individen får komma tilltals. Berätta vad den behöver.

Jag tror egentligen två saker måste klicka. Att se sin situation med klara ögon och frikoppla sig från den skam det medför. Sedan att hitta sina egna steg för att bli fri.

I mitt fall valde jag att ta smällen direkt. Jag berättade rakt av som det var utan omsvep för alla. I och med det kände jag att snacket skulle dö. Jag styrde min historia. Sedan har jag undan för undan släppt greppet om skammen. Det går. Om man tar det steg för steg. Tränar i små proportioner. Börjar med de man litar på. Det är ingen lätt resa. Verkligen inte. Men den är så grymt värd det. Jag har ett liv idag. Ett väldigt fritt liv dessutom med familjen i behåll.

@Amanda L 🙏 Har lyssnat på boken flera gånger och måste tydligen göra det igen☺️ och om om igen! Jag kan även tipsa om boken Skål tamejfan som också är mkt bra. Nu ska jag bannemig hålla i nykterheten, en dag i taget och aldrig ta första glaset. Jag vill bli hon som inte dricker på riktigt!

@Challe2022 ❤️🙏🏻👍

@Nubörjarlivet22 Heja!🙏🏻🥳❤️🥳

@Ny dag Jag läser boken Tänka klart och förstår mer och mer att det kan vara lättare att sluta än att sedan hålla i. Har du inte läst den så kan den ge väldigt mycket stöd och info. Jag hoppas det går bra denna gången.🙏🏻❤️

Tjena Rubius,

Känner verkligen igen mig. Själv dricker jag inte alltför ofta och känner inget beroende, men när jag dricker. Inget stopp. Sårar min fru, gör bort mig, och skäms och mår uselt. Så väldigt ohållbart. Låter som att du kämpar på bra! Fortsätt så och fortsätt skriv här. Det hjälper!

@Varafrisk Hej! Jag har också klurat på vad du menar med ”vara där”. 🧐 Är det möjligtvis att det har hängt på den genuina viljan. Typ att du har tyckt att fördelarna med att dricka lite grann har övervägt nackdelarna. 🤔

Kram