skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Vinäger Förlåt, om jag lät tråkig inte min mening. Jag vet att du har ett stort varmt hjärta❤️

@Kennie Tack för dina tankar❤️

@Sattva Och tack för ditt spånande❤️

Innan du skrev Sattva så tänkte jag….det här handlar om mig. Nu är jag där igen och riktar energin utåt istället för inåt. Och, jag förminskar mig själv vilket är det sista jag vill göra.

Det här blev väldigt stort och det är inte alls på den nivån…det är egentligen inte på någon nivå alls. Det är jag som arbetar halvtid vilket är ganska tufft. Jag tänker även att det är svårt för mina kollegor att veta hur mycket jag orkar. Att min ork tryter har jag så svårt att acceptera. Jag tänker även att de är vana att jag berättar.

När min man hade gått igenom cytostatikabehandling, strålning och operation samt mådde tämligen bra så tänkte nog de flesta att allt var över. Det var då det värsta började för mig. Jag fick kontakt med en kurator och beklagade mig väl då också. Hon sa ngt tänkvärt till mig…”de har aldrig varit där du har varit/är”. Och jag tänker de flesta är inte alkoholberoende el har gått behandling….Men jag har en psykologkollega som jag tycker mycket om, en trygg och kompetent kvinna. Vi jobbar inte i samma team och jobbar mest med utredningar men när vi jobbade ihop så himla prestigelös. Hon BRYR sig om mig🙏🏻
När jag berättade att jag var på massage, handlade plantor, mat och energin var helt slut så sa hon till mig….det hade kanske räckt m massagen.

Det är för jag inte mår så bra som jag krymper och att jag saknar någon som ringer dvs saknar en sådan vän. Men nu behöver jag plocka fram Varafrisk som vet sitt värde annars är risken att jag blir en liten trasa….vill hellre vara en fin härlig frottéhandduk💕

💕🌸☀️🥰🙏🏻


skrev Kennie i Nya tag

Så bra gjort. Fint beskrivet, både problemet och lösningen. Tålamod och styrka till dig!


skrev Dina i Nya tag

Jag kom i oblans, tappade kontrollen, alla tankar kretsade kring nästa drink som belöning efter en stressig dag. Varje fri minut började jag smygdricka igen och intalade mig själv att jag har läget under kontroll tills jag vaknade upp ur min fantasivärd när jag såg hur ledsen min man tittade på mig dagen efter ett okontrollerat drickande igen, hade total minnesförlust, hade inte ens kännt igen honom och frågade vem han var....tittade mig själv i spegeln, såg sliten och trött ut och förstod att jag inte har någonting alls under kontroll, att jag håller på att förlora min man, mig själv pga idiotiskt beteende. Jag måste lösa mig från flaskan helt och hållet för min egen och familjensskull och se glada istället för ledsna ögon som tittar på mig igen. Har bestämt mig att vara helt alkoholfri, jobba intensivt på mig själv, mina tankar och ändra vanorna. Efter en kort tid, märker jag redan positiva effekter, sover bättre, ser piggare ut och glada stolta ögon som tittar tillbaka på mig.


skrev Sattva i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Hur andra människor beter sig kan man ju inte rå på, styra eller kontrollera. Det är som det är. Det enda man kan styra är vilken slags människa man själv är. Attvilja ha andras omtanke är ju helt naturligt, vi vill o behöver alla bli sedda. Men att lägga sitt eget mående i andra människors händer, vara beroende av att andra bekräftar en gör en ju väldigt sårbar. En del saker fårman aldrig svar på. Vill du veta varför ingen frågar hur du mår, så fråga dina två närmsta kollegor. Kanske kan det vara så, att eftersom du varit så ärlig mot dem, en och en, så räknar de helt enkelt med att du tar ansvar för ditt mående (och lyfter om något inte känns bra).
Man vet väldigt lite om vad människor bär på. Det kan ju vara fler än du som mår dåligt, men inte berättar. Då har man kanske inte kapaciteten att fråga om andras mående.

Jag vet inte alls, jag bara spånar...


skrev Kennie i Att välja livet …mitt liv!

Hej, jag håller med om att det är tråkig stil av kollegorna att inte fråga hur du mår. Om jag utgår från mig själv så skulle jag inte fråga rakt på om potentiellt känsliga ämnen. Däremot skulle jag fråga något allmänt, som hur mår du, så tänker jag att personen själv väljer om hen vill ta upp något. Skulle du kunna öppna för det på något personalmöte, att du tycker att ni inte visar varandra omsorg? Eller ta det via HR? Tänker också att det kan vara så som Daemon skriver, att folk är inne i sin egen bubbla, stressar på och inte tänker på att de kan vara viktiga för sina kollegor.


skrev Lonely Man i Utan alkohol 1 månad

@Tussan65
Härligt att det går så bra för dig.
Jag höll mig utan alkohol i nära 8 månader och jag mådde riktigt bra. Hade mycket mera energi och kände lyckokänslor som jag inte känt på många år.. men det var ett kämpande. De största positiva förändringarna var i början sedan ville jag prova att dricka lite men förstörde alltihop. ..Sedan var det enormt svårt att komma tillbaka..
Vändpunkten blev att jag insåg att jag behöver mer att dricka än bara några öl eller ett par glas vin. Jag vill komma tillbaka till lång nykterhet igen. Ta hand om dig


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Vinäger Tack för ditt inlägg💕

Jag tror också gott om människor men jag köper inte den förklaringen. Har fått den till mig massvis av gånger när min man var sjuk i cancer. Naturligtvis ligger det mycket förklaringen men för mig handlar det om hur man beter sig som vuxen människa. Och jag vill ju mer ha en förståelse än en förklaring.

Jag vill verkligen förtydliga att jag har fantastiska kollegor. Det var kanske av den anledningen som jag har berättat för alla 24 kollegorna en och en om mitt alkoholberoende. Jag ville inte berätta i grupp. Jag fick ett fantastiskt bemötande. Så jag säger ju själv att jag är trött pga postakut abstinens. Men vi är i en period på jobbet då det är mycket att göra, det är skolavslutningar, studenter …helt enkelt man har fullt upp. Jag skulle bara önskat en enda liten fråga el två….Hur mår du? Hur går det?

Kram🌸💕


skrev Vinäger i Att välja livet …mitt liv!

Varafrisk, självklart jobbigt när ingen frågar. 🩷 Särskilt när vi vet vilken oerhörd ansträngning det är och hur mycket det kräver att sluta dricka, vilket jag tror att inte andra kan förstå.

Har dock en teori...

Jag tror helt enkelt att människor är så ovana - och därmed rädda och obekväma - att prata om alkoholism med sina kollegor. Därmed INTE sagt att det är ok att inte fråga. Det är alltså inte ett försvar utan en förklaring. Tänker att man inte vet vad och hur man ska fråga. Många gånger blir det också ett missförstånd, då vi är osäkra på om det är jobbigt för personen att vi frågar. Är det för känsligt? Blir personen ledsen? Är den så instabil och börjar gråta? Det är nog så en del tänker. Att det blir en missriktad omtanke.

Dock... när jag hamnar i en sådan situation - att jag misstänker att något är jättekänsligt för någon annan - brukar jag ta det utanför arbetstid. Inleder då med att fråga om det är ok att prata om.

Eftersom jag inte känner till just din arbetsplats och dess kultur kan jag ju inte veta varför det blivit så här, men det är alltså en teori. Det kan alltså handla mer om just omtanke än om att människor inte bryr sig.

(Det kan också handla om mig, som försöker att ibland in absurdum hitta förklaringar och försvara människors beteende. Som är övertygad om att människor för det allra mesta menar väl och vill andra gott. T o m jag förstår att det inte alltid är så, men betydligt oftare än vad vi tror.)

Ja, det blev mina tankar en söndagsförmiddag.

Kram till dig! 🩷


skrev Tussan65 i Utan alkohol 1 månad

@Tussan65 tack fina du. Vi kämpar på tillsammans. Ge aldrig upp👍🤗


skrev Tussan65 i Förhållande

@Woman52 tack för din input..Jag har varit utan alkohol i 5 veckor nu utan hjälp. Liite sug men inte mkt.
Har varit på beroende och lämnat prover. Pratat med alkoholläkare och ssk.
Vill inte börja med antabus pga biverkningar. Det är bra att det finns för dom som behöver det.
Än så länge klarar jag det på egen hand. Men längre fram vet jag inte. Dricker alkoholfri öl ibland för att jag gillar öl. Funkar fin fint.
Har varit på uteserveringar och druckit alkoholfri öl.
Som sagt ,bra kämpat och ge aldrig upp.
Investera i dig själv ❤️❤️


skrev Dina i Vägvalet!

Hej Solmyr!
Starkt att ta steget att vara med här och få stöd och hjälp på resan. Känns oftast bättre att få skriva av sig och få stöd av andra i samma situation. Att förändra sina vanor är inte enkelt men möjligt när man har motivationen och viljan. Jag har börjat programmet igen och mår redan bättre efter kort tid. Tycker att läsa och lyssna på poddar hjälper att komma på andra tankar. Är i liknande situation, min man orkar inte med mina dåliga vanor längre. Jag inser nu att jag har ett problematiskt förhållande till A som upptar för mycket av min fritid, dags för nya tag och hobbies för min egen och familjens skull. Ville bara skriva att du har stöd här från många i samma situation som förstår vad man går igenom vilket motiverar och ger kraft. När du själv beslutar att du vill och kan förändra så är allt möjligt, ta en dag i taget till ett lyckligare liv.


skrev Amanda L i Vara alkoholfri eller måttlig?

@Daemon Bra jobbat och du låter alltmer trygg i ditt beslut.❤️


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Daemon Ja…det är så märkligt för mig när folk beter sig så. Det gäller ändå att man själv fortsätter att bemöta sina medmänniskor som man själv vill bli bemött🙏🏻

Kram💕☀️


skrev Daemon i Vara alkoholfri eller måttlig?

@Himmelellerhelvette Yes, vi flyger hem på söndag kväll och då kommer folk vara slitna… 😂 Under dagen har det druckits en del, och nu på kvällen ökar det… och ökar… 😊

Det känns väldigt annorlunda att inte dricka alkohol, men samtidigt bra. Tankarna skiftar runt, som i en torktumlare. 😁 Men det ska nog gå fint!

Jag känner mig stabil i mitt beslut.

Trevlig kväll! 🎶


skrev Solmyr i Vägvalet!

@Woman52 Det är precis vad vi pratat om här hemma oxå, att jag måste göra det för MIN skull.

Tack för dina tankar😀


skrev Solmyr i Vägvalet!

@Woman52 Det är precis vad vi pratat om här hemma oxå, att jag måste göra det för MIN skull.

Tack för dina tankar😀


skrev Daemon i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Jag kan bara hålla med om att det är dundertrist och dåligt att ingen frågar hur du mår. Det finns egentligen ingen ursäkt för det. Tyvärr är det lite så samhället ser ut ibland, avtrubbade socialt (utanför digitala sociala media)… Var och en sköter sitt. Trist…

Hoppas du får en fin lördag! ☀️


skrev Zandie i Det får va bra nu

@Kennie fantastiskt! Jag känner oxå längtan till naturen. Vidder, skog, vatten. Vill bara vandra, andas, njuta😍


skrev Kennie i Det får va bra nu

Hej, jag är också alkoholfri numera. Tror också det handlar om inställning, och att få in nya vanor. Numera är sommar för mig förknippat med just naturen. Att möta en mild, ljummen morgonvind utan att vara bakis... Så livsbejakande och underbart!


skrev Zandie i Det får va bra nu

@Skillnaden ja det är konstigt att jag inte känner något sug efter alkohol alls. Förra gången jag gjorde en medveten resa varade i 7 månader och sammanföll som nu i maj och över sommaren. Jag led hemskt då. Grät och kände mej så övergiven, utesluten, ensam. Då hade jag satt som mål månad för månad. Sen kom julen och jag tänkte att nu ska jag dricka vin. Sen var jag där igen. Hade ett uppehåll på 4 månader i samband med ett träningsprogram jag körde men då var ju målet 4 månader. Gick inte heller. Nu har jag inget sådant mål utan mitt mål är alkoholfri resten av livet. Det känns som jag landar då. Får väl tänka att nu var jag redo. Viljan är stark. Tiden tickar på. Semester och resor börjar pocka och jag väljer hellre naturupplevelser, vandring, aktivitet. Då kanske alkoless är precis rätt ♥️


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

Nu är jag här igen…..

Vill skriva ner det här för att förhoppningsvis kunna släppa det! Lite offerkofta är det….

Jag tänker att vi alla vill bli uppmärksammade i olika situationer. Det behövs inte så mycket. Ibland är det ett ”hej”
eller ett ”hur mår du” eller kanske en liten blomma inte så mycket mer. Något som säger ” jag ser dig”….

Jag var sjukskriven heltid i nio veckor. Har jobbat ca sex veckor nu. Jag sitter längst bort i en korridor tillsammans med två andra kuratorskollegor. Inte en enda gång har de tittat in t mig och frågat hur jag mår…inte en enda gång. Nu arbetar jag halvtid mellan 9-13. Försöker ta fikarast när de flesta tar det. Känns som om jag är i en bubbla. Är extremt trött. Ingen (av alla kollegor) som kommer bort t mitt kontor för att höra hur det går, hur jag mår. Vi är annars en arbetsplats där vi bryr oss om varandra. Jag brukar inte ”förhäva” mig själv men om det är något som jag är bra på så är det att bry sig om andra.

Tänker även på de vänner jag har som är mina närmaste vänner. Inte en fråga om hur jag mår/har det, inte ett sms.

Det här gör mig både irriterad och ledsen. Jag vet att folk är upptagna m sitt. Jag köper inte heller att folk vet inte vad de ska säga för det är så lite som krävs.

När det gäller min sjukskrivning så är det jag hela tiden som måste ligga på. Tycker att min läkare borde vara lite intresserad av att ha uppföljningar för att efterhöra hur det går för mig. Tycker att min socialsekreterare borde haft en avstämning m mig eftersom hon vet att jag inte mår bra. Dessutom har hon sex veckors semester.

Alla dessa känslor och trötthet kan ju lätt trigga till ett återfall. Kan känna av ett liter dovt sug men tänker inte dricka! Vill inte!!

Nu lägger jag offerkoftan här och gör det bästa av min dag🙏🏻☀️🥰


skrev Geggan i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk låter härligt med alla blommorna! Ta hand om dig!


skrev Himmelellerhelvette i Vara alkoholfri eller måttlig?

@Daemon Det är så skönt att tänka på det när kvällen blir sen och man ser de andra bli mer och mer berusade, att man själv kommer vakna fräsch dagen efter😁


skrev Amanda L i Det får va bra nu

@Zandie Jag har fortsatt som förut med fester och vänner. Jag går dit jag blir bjuden. Tar med alkoholfritt eller beställer dito. Efter att de övriga druckit några glas så kan jag bli lika knasig som dom om jag har lust. De märker inget. Jag har faktiskt roligare än förr!
Självklart orkar jag inte med fööör mycket trams och går gärna hem lite tidigare men inte alltid.
Folk är väldigt känsliga för om man ifrågasätter deras drickande. Allt annat kan de tåla verkar det som.
Folk som BARA dricker varenda gång vi ses skulle jag nog inte fortsätta umgås med men de andra får man nog bara strunta i att de dricker (om de dricker hyfsat normalt.
Ja tror inte att man blir utstött eller ensammare för att man är nykter.
Men man kan nog inte ifrågasätta alkoholen, ingen verkar vara intresserad av det. Kanske möjligen med någon speciell vid rätt tillfälle…?
Hoppas jag blev begriplig, i all hast, kram.