Senaste kommentarerna i forumet

Det kan vara så himlande befriande när man kommer till den punkten, att man inte har något val. Man ger upp inför kampen liksom, behöver inte stångas med sin skam och sitt beroende längre! @Varafrisk

@DRacker Grymt bra jobbat! 👊👊kämpa på 👍

@Andrahalvlek Smög med mitt antidepressiva förut men bryr mig inte längre. Det är som du säger med insulin och annan nödvändig medicinering. Undrar hur många som är beroende av A även har låga serotoninnivåer i förhållande till den ”friska” befolkningen?

@Jerri Helt rätt. Inget är bråttom i nykterheten. Du har hela livet framför dig. Pusselbitarna faller på plats så småningom. Det första man brukar uppleva är att skuld och skam och behovet av att överkompensera försvinner. Man står mer upp för sina rättigheter och synpunkter. Det har du att se fram emot! Likaså brukar man märka rätt snabbt att man kan njuta av småsaker i vardagen. Och som du redan uttryckt - allra viktigast är att vara nykter.

Mitt mantra: 1) Aldrig glömma. 2) Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

PS. Och det ska förstås inte ersätta medicinen. Jag har också the hard way förlikat mig med att jag behöver antidepp. En del behöver insulin och jag behöver hjälp att höja mitt serotonin. Sen kan jag hjälpa till ytterligare, genom att tex planera in umgänge med närstående och vänner.

@Onkel F Boktips: ”Sex substanser som förändrar ditt liv” av David JP Phillips. Handlar om hur du kan påverka ditt kroppsegna dopamin, oxytocin, serotonin, endorfin, kortisol och testosteron. Kanonbra! Många konkreta tips. Serotonin påverkas positivt av umgänge och en känsla av sammanhang tex.

Kram 🐘

@Jerri Vad härligt med ett riktigt skratt och grattis till dina 16 dagar!

@majken_r @SHG @FinaLisa @Onkel F Tack för alla fina uppmuntrande ord🙏🏻

Igår berättade jag för ytterligare en kollega. Det kändes väldigt bra och skönt! Vi pratade om beroende och alkoholism.

I em blir det motivationsgruppen och jag ser fram emot den. Att träffa andra människor med samma problem. Tror att det är både beroende med narkotika och alkohol. Vet att vi ska prata om skam. Och det vet ni ju att min väg har varit kantad av skam. Den har minskat men finns där fortfarande. Ringde vårdcentralen igår och bad om att få en tid hos min läkare. Han jobbar kvar. Yes💪🏻Han var så himla noggrann. Ska prata om min mage, min lever och min ben samt bli sjukskriven. Är det någon gång som jag känner skam så är det då. Förra gången inledde jag med orden ”jag vill inte skämmas” när jag träffade honom får väl göra det igen.

Tanken slog mig nu att jag tror nog att jag inte kommer lyckas för det känns så overkligt. Men! Så tänkte jag! Tror fasen att jag ska lyckas! Det finns ju egentligen inget annat val🙏🏻💪🏻💫

@Onkel F
Biverkningar kan man få när man sätter in dosen och höjer dosen, så om man ska höja ska man höja med små doser. Samma när man ska sluta, man måste trappa ned. Självklart är det väldigt individuellt vad som funkar och hur man upplever biverkningar, men det brukar vara värst vid insättning och bli bättre när man ”vant” kroppen - då kommer också den bästa effekten av medicinen. Jag har även hört att motion förstärker effekten av medicinen, man får bättre upptag!

Man ska inte skämmas för att man äter medicin mot depression och ångest, man äter det ju för att må bra och känna sig ”normal” och frisk. Ingen behöver ju faktiskt få veta det heller!

Jag har tänkt att jag ska sluta eller trappa ned men jag mår bara dåligt av det, så jag har förlikat mig med att jag behöver den. Min läkare tycker inte det är konstigt, inte heller när jag var gravid tyckte dom att jag skulle sluta eftersom det var viktigt att jag mådde bra och inte började mixtra med dosen.

Om du nu försöker hålla upp med alkohol kanske det är ännu viktigare att du tar medicinen så att du håller dig stabil just nu!

I kväll hörde jag en fin kommentar. Everyone should have the chance to be new. Nu handlade det inte om alkohol utan om människor som kämpar för att vara den dom är. Att upptäcka sig själva och samtidigt få lov att vara. Det berörde mig och jag tänker att det är just precis vad vi gör här inne. Jag har trott att jag vetat vem jag är men har ju förstått att det har varit, som jag skrev någon gång tidigare, lite kejsarens nya kläder över det hela. Det är alkoholen som har givit mig känslor av identitet. I allt från att jag duger eller än mer än så det vill säga är riktigt bra, styrt mina handlingar och låtit mig våga känna stark sorg. Eller nja. Det som varit svårt har den hjälpt förtränga och det som varit lite ledsamt men egentligen ofarligt har den förstorat upp till sorg och gråt deluxe. Precis allt har den styrt. En marionettdocka. Så att jag inte kan tala i telefon just nu och inte vill prata så mycket på jobbet heller eller över huvud taget är inte så konstigt. Jag har inte så mycket att komma med för att utan alkoholen som styr så vet jag inte så mycket om mig själv. Jo såklart att jag vet en hel del men mycket fattas. Och jag är inte riktigt redo för att bestämma riktning i hur/vad/vem jag är eller förstå mina känslor så jag har bestämt att det får vara så nu. Det viktigaste är att jag är nykter. Nu låter det jag skrivit kanske lite dystert men så känner jag inte. Jo lite tråkigt förstås att jag slösat tid men så bra att jag inte gör det just nu 🙂. Det jag vet helt bestämt är att huvudet är lite rörigt och tyst på samma gång.
Jag vet också att jag fick ett sug när jag passerade kvarterskrogen som tyvärr bara ligger typ 50m från mig men jag fortsatte gå och efter bara några sekunder var det borta. Jag har också förstått när jag läst bakåt här att jag satt ett delmål på 3 månader med plan till låååååååång förlängning och att jag nu kan bocka av dag 16.
Och just det jag har skrattat på riktigt idag. Alldeles ensam framför en film. Det hände bara en gång men det var skönt.

@Onkel F

En del har väldigt svåra problem vid insättningen av ssri men för mig gick det relativt enkelt och har tagit bort mycket av oro, ångest och svårmod. Kör lägsta dosen. Vet stackare som ligger på maxdos men att det ändå slår på ångest rätt ofta…

Sen så funkar ju ssri som bäst utan A. 👍🏻

Hej
Grattis till tid och nyttiga, bra insikter, jag hejar på dig! Det här med tid och hur lång och när för alltid ska introduceras (om inte läkaren givit ett ultimatum typ) är lite knepigt och människor tar sig an detta på olika vis.
Jag började med 3 månader. Det var skönt att ha något att säga till andra- och jag behövde verkligen mer tid än en månad, mitt ”vanliga” uppehåll.
I god tid, vid kanske 2 månader, började jag planera för ytterligare 3 månader.
När påsken kom, och jag hade fantiserat om rödvin till lammstek och champagne och mingel-kalas hade jag ställt om till 3 månade till. Efter 6 månader - ett år. Sedan kände jag mig så pass trygg med mig själv att jag kunde stå för att jag var klar med drickande.
Jag trodde nog INTE att min introduktion till forumet, och 3 eller 6 månader skulle leda till ett helt nyktert liv.
Men det var innerst inne det jag behövde.
Jag visste det men jag stod inte ut med att tänka hela vägen.
Mina första inlägg här var lite ”ja jag är ju inte alkis som många andra” ”jag har aldrig druckit dagtid” (fast jag hade ju det)
Det som var skönt här var att folk är både snälla-men ingen kommer försvara eller rättfärdiga beslut att dricka. Det är en så hård tillvaro för många.
Jag kan absolut inte veta eller svara på vad som är rätt för dig. Men att kliva in här, starta en tråd, be om hjälp. Är ofta ett tecken på att man innerst inne vet.
Och att faktiskt hänga här, ge tankar och reflektioner utrymme, är ofta tecken på att man är påväg! Kram 🤗

@Andrahalvlek Så är det, man hamnar i ett tillstånd av något slags förnekelse. Man "mår bra" (är tillräckligt avtrubbad) för stunden och vänjer sig vid det. Att känna hur det är att verkligen må bra är lite av en Aha-upplevelse för mig. Sedan är väl medicinen bara en del av lösningen, men en nödvändig del för att jag skall orka jobba med mig själv.

@Varafrisk Lycka till med motivationsgruppen imorgon! Jag tror du kommer tycka att det känns bra att ha några att bolla tankar och funderingar med. Det kanske känns lite ovant i början, men det går snart över i så fall!

🤗💪

Det låter som du haft en tuff dag, som du kämpar igenom med massa mod och styrka. Bra där! Kram 🤗

@Onkel F Skönt att medicinen hjälper dig 🙏🏻 Jag tror att väldigt många omedvetet har självmedicinerat sin depression med alkohol. Att den sen gör allt ännu värre ville man liksom inte förstå.

Kram 🐘

@SHG Jag har bara tagit Sertralin i en månad, och som sagt, i låg dos. Det enda negativa jag känner av är huvudvärk och lite orolig mage. Jag tänkte mest på vad som händer på längre sikt och vid högre dos. Men visst, läkaren sa att man kan få prova sig fram till vad som fungerar bäst. Jag antar att man väger in mina alkoholproblem också när det gäller vilka tabletter som är lämpliga.
Min depression och ångest kommer i perioder, och jag har ju använt A för att dämpa dem (bland annat). Nu när jag inte dricker märker jag av perioderna mycket mer och behöver anti-depp för att hantera dem. Det är väl inte alla som tycker att man skall ta den här typen av mediciner, men det är lätt att säga om man själv inte behöver dem. Jag mår avsevärt mycket bättre sedan jag börjat ta Sertralinet.

En av de stora anledningarna för mig att inte dricka är att hantera mitt ångestsyndrom. Det blir på sikt bättre, och överlag bättre… men den försvinner aldrig helt. Idag var en tuff dag.

Hade långmöte på jobbet och min ångest bestämde sig för att blossa upp. Jag får fysiska symptom i vissa sociala sammanhang, ibland… spänner mig otroligt, svettas osv. Det brukar gå över efter en stund men idag gick det i vågor från och till i tre timmar.

Känner mig mest jättetrött och lite ledsen. Försöker att inte vara hård mot mig själv utan tänka att det kommer bli bättre med tiden, och att jag är stark som orkar mig igenom ångesttopparna.

Antar att det är förändringen och alla tankar för tillfället som stressar upp mig. Plus den långa frånvaron av sociala sammanhang under pandemin… behöver öva upp mig igen.

@prinsessa och @Torn. Ni resonerar båda väldigt klokt. Det enda jag kan kontrollera är just idag och tillsvidare är helt korrekt då man aldrig vet vad som händer. Mitt bekymmer är att jag har lätt att legitimera (det har vi nog alla här inne) att inte vara nykter. Om jag ex har "idag" som mål så vet jag sedan mitt försök för ca ett halvår sedan att jag använde just den ursäkten för att sedan dricka igen. Tillsvidare är lite för diffust just nu. För mig det ena för snävt, det andra för diffust tänk att jag aldrig kan vara nöjd 😅. Några har skrivit att det tar 3-6 månader för hjärnan att ställa om och ge chans åt en ny vana. Så jag kör på 3 månader som första anhalt även om planen som sagt är väldigt mycket längre än så.

Heja dig VaraFrisk! 💪👍💗
Ett steg i taget👣 en dag i sänder🙋🤗
Kram🍀🌷

@SHG Mm det är nog så, får försöka att inte vara så hård mot mig själv. Glad måndag på dig!

@Jerri Jag körde på ”tillsvidare” nykter i början. Det funkade riktigt bra. 😃Eftersom det teoretiskt sett går att dricka i framtiden så gick det ju inte att bestämma ”aldrig mer” resonerade jag.😅

@Jerri Det är såklart olika för olika personer, men jag tar en dag i taget, tänker inte en vecka, en månad eller ett år. Jag är glad för varje nykter dag. Jag tror däremot att det kanske är dumt att ställa för höga krav, kanske är det bra för dig med en månad i taget, det är överskådlig tid.
Ha en fin måndag!

@Andrahalvlek hoppas så du har rätt gällande tröttheten. En månad i taget känns lättare. Just nu tänker jag aldrig delvis framåt vilket hjälper, och ibland byter jag perspektiv till aldrig MER vilket som sagt känns så stort. Om jag just nu tänker 1 månad så är jag orolig för att jag ser ett snart slut på det hela. Jag vet inte hur jag ska förklara men jag behöver att tiden inte närmar sig någon form av slut (men ändå har ett) då det är så nytt för mig. Kanske kan det vara en idé att nu sätta 3 månader för att ge grunden en ärlig chans och sedan efter det att det går att fylla på med 1 månad i taget tills det helt blir min vardag? Lite förvirrad här som du märker. Ska strax dra mig iväg till arbetet. Låta tanken ligga och gro i ett nyktert bakhuvud.
Hoppas du får en bra måndag. Kram

Tack @Natalia , det känns bättre ❤️