Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 @Andrahalvlek Tack för era svar.

Ja jag blir faktiskt arg, men min fru säger hela tiden att det är abstinensen som talar. Hon meddelade mig även i ett långt meddelande nu att första dagen i Barcelona var skit och hon hade jättesvårt att vara med mig. Onödigt tycker jag, men misstänker att det är hennes sätt att sätta att hon supporterar mig.

Kommer nog sitta själv ikväll så får hon göra vad hon vill, vill bara vara ensam och inte med ngn annan. Min ADHD gärna gör så ibland, stänger ner och vill stänga in mig istället för att prata om det, för jag är för uppe i varv. Men kanske AA hjälper till med de tankarna ikväll, hoppas det i alla fall.

Men jag kommer säkerligen ändra mig och vara helt annorlunda ikväll, nu behövde jag bara skriva av mig från allt.

Tack så mycket för er underbara uppmuntran och era bra svar, det gör mig starkare för varje gång! Det kommer ta tid men det får ta tid!

@Vilsenpappa Ilskna utbrott tillhör den nyktra resan. Jag kunde bli så arg över ett gnälligt mail från en kollega att jag bara ville skrika rakt ut. Det gick inte över heller, ilskan bara malde på i flera timmar 🤬

Vi har hällt alkohol på alla våra känslor - positiva som negativa. Så vi är rookies på känsloutbrott igen. Vi lär oss med tiden hur vi ska hantera starka känslor, det lugnar sig. Jag lovar.

Ofta har vi pga skam eller skuldkänslor pga drickandet låtit folk köra lite med oss. Vi har bitit ihop och tuggat i oss. Det går inte som nykter. Då står vi på oss och hävdar vår rätt och space i universum. Det är sant. Man blir mer rakryggad, står upp för sina åsikter och rättigheter.

Därmed inte sagt hur du ska agera gentemot frun, men du fick lite att fundera på tror jag. Din ilska talar till dig 🤗

Kram 🐘

PS. Grymt bra jobbat!

@Vilsenpappa Bra jobbat av dig med alla dina nyktra dagar och även på din utlandssemester🥳. Ibland blir det bara så jävla fel, man gormar och skriker på varandra och det kan finnas många olika orsaker bakom det. Man skyller ifrån sig och går i försvar, oavsett vad. Det bästa är att försöka prat igenom det som hände. Att man i tur och ordning berättar om hur man upplevde det och vad man kände. Att man lyssnar på varandra och utgår ifrån jag-budskap. Inte anklagar eller säger vad den andre gjorde utan vad man själv kände och hur man själv upplevde situationen. Då kan man bättre förstå varandra om varför det skedde. Även berätta om det som känns sårande att få höra.

Det är en träning att vara kvar i ett gräl och att reda ut det. Annars blir det lätt en outredd sak som kan växa i storlek och brisera när det kommer ett ansträngt läge. Ha det gott!❤️

@Surkärring Förstår precis vad du menar.... har själv varit där. Dock var det för mig svårt att hålla en hel nykter vecka utan såg det som en win att vara nykter 3 dagar och "belönade" mig själv då med att dricka igen. Då hade jag ju liksom bevisat för mig själv att jag kunde hålla uppe. Helt galet vad hjärnan lurar en precis som du skriver.

Min tankegång är nu att så fort jag tar första ölen(i alla fall nu de närmsta månaderna) så kommer jag falla dit igen och då vet jag att ångesten, temperamentet och så vidare kommer bli lidande. Och min familj såklart. När man har det tänket för varje drink har det för mig varit lättare även om jag periodvis dessa 22 dagarna varit sugen som satan på att ta en drink när jag häller upp en till min fru. Men icke sa nicke, nu är det slut. Kommer jag klara mig hela livet? Ingen aning, 3 månader i stöten är mitt mål just nu annars hade jag blivit alldeles för deppig.

Mycket starkt jobbat av dig i alla fall, och du ska känna dig stolt. Ge dig själv en klapp på axeln och unna dig själv en godispåse(om du gillar godis)

KRAAAAM

@Lonely Man Hej! Jag tycker också att man dela det man känner behov av på detta forum. Hela livet ingår liksom i hela nykterhetsprocessen. Så sorgligt att din bror omkom tragiskt💕och så tråkigt att det påverkat dig och din lillasysters relation. Kanske är det detta ni skulle behöva försöka prata om och hitta en ny väg för er relation? Att skälla ut varandra ger inte så mycket, det bygger gärna bara på mer ilska. Låter som ni behöver försonas på något sätt och förlåta varandra. Ibland fastnar man i ett låst läge och går i försvar för att man inte hittar några vägar ut ur läget. Om det är så, skulle ni kanske kunna hjälpa varandra att komma ur det låsta läget?

Kämpa på nu så att du kommer helt ut ur drickandet igen, du mådde ju så bra av det. Ha det gott!❤️

@Surkärring Tack, du verkar inte alls så sur som ditt namn låter ;D

Ja jag önskar att jag var en bra förebild men satan vad jag är arg, ledsen och irriterad nu.
Jag måste bara få skriva av mig och hoppas att det är ok med er alla.

Allt började med att frun ringde mig på jobbet, pratade lite allmänt om vad hon vill göra ikväll och att hon har lite ärenden att uträtta innan mitt AA möte ikväll. Visst sa jag, bara jag kan gå till AA för jag behöver det. Vi började sedan börja prata om vår lägenhet och att vi vill hitta någon som hyr den nu(den står för tillfället tom sedan november och vi har inte fått ett enda bud). Då började vi prata om hyrköp då det tydligen är vanligt i Amerika. Jag vet inget om hyrköp så försökte ställa frågor och vill hon ha svar får hon gärna ringa banken, eller vad man nu ska ringa till. Hon säger då till mig på ett enligt mig spydigt sätt att "oooooooh......... it makes totally sense that i should contact them, since I HAVENT BEEN LIVING HERE MY WHOLE LIFE AND YOU HAVE" Ok nu blev jag förbannad. 99% av alla samtal gällande bankärenden, mäklare, personer som visat intresse av lägenheten osv osv osv tar jag. Där flippade jag ur totalt och i princip skrek att jag gör extremt mycket, har i princip ALL KONTAKT med myndigheter osv. Det slutade med att hon slängde på luren och skrev till mig att jag måste ta upp mitt beteende i AA för hon vet inte hur hon ska kunna hjälpa mig och skyller allt på alkoholen och ADHD. Visst absolut, har det varit tufft emetionellt de senaste veckorna....? Japp, det har varit tufft som fan. MEN jag måste väl kunna utåtagera när jag känner att hon inte uppskattar det jag faktiskt gör alls, och att hon bara förväntar sig att jag gör det för att jag är svensk? Hon har bott här i 8 år så det är inte så att hon precis kom till Sverige. Jag känner mig ledsen för det hon sa, men också ledsen för hur jag reagerade och vet inte hur jag ska känna nu. Hade jag önskat en kall öl eller flera? Absolut....:!!!!!!!!

Jag vet att man kan ta upp detta med en terapuet MEN misstänker att någon har gått igenom denna resa med att sluta dricka och känner att humöret inte är på topp i början så därför jag skriver här. Jag önskar jag har tid att ta upp det i AA ikväll men om inte så har jag ju i alla fall delat här.

Förresten, hej xxxxx heter jag och jag är alkoholist!

Kan också nämnas att vår familj har en mörk historia då vår lillebror omkom tragiskt genom en olyckshändelse utomlands för 17 år sedan. Det blev inte bra mellan min lillasyster efter det. Jag tror dock inte mitt drickande beror enbart på detta. Mitt drickande började långt innan dess. Kram✌️❤️ Jag kämpar nu igen..

@vilsenpappa så underbart att läsa hur bra det går för dig, du är en inspiration! Blir peppad av dina inlägg, tack för det och snyggt jobbat!

Tack Amanda ✌️

Tack, det gjorde jag! Känns bra. Hoppas att du får en fin golfrunda ☀️@Amanda L

Hej o välkommen in.
Jag säger som Emilia. Skriv gärna lite mer om din situation. Vi är alla här med liknande erfarenheter och vi stöttar varandra. Ingen dömer någon här.
Ta hand om dig..vi kämpar tillsammans..✌️

Hej! Har läst din tråd och slås av vilken ärlighet och insikt i beroendet du har, som att du vet att måttlighet inte är en möjlig väg och att ilska kan vara förklätt sug! Jag känner även igen mig i mycket, att du tycker att du slängt bort åren mellan 30-50. Jag har druckit bort de senaste 10 åren av mitt liv och de senaste två åren har jag knappt inga minnen ifrån. Men man får tänka att ett fortsatt drickande innebär att man slänger bort x antal år till. Jag har nu varit nykter i snart 8 månader och i början är känslorna helt upp och ner och svåra att hantera, dels p g a abstinens men även p g a att vi dövat alla känslor med alkohol. Försök vara snäll mot dig själv, det är en beroendesjukdom och självkänslan växer med nykterheten. Akuta sug kommer, annars hade vi inte varit beroende, men de passerar även och med tiden blir de färre och färre. Jag kan ha riktigt tunga dagar men jag skulle inte vilja byta någon av dem mot ett enda ögonblick i missbruket. Som det skrivs om här i forumet :spela hela filmen! För mig har det hjälpt mycket i svåra stunder att läsa här på forumet och alla kloka, fantastiska människor som delar med sig av sina liv och historier men även råd och lösningar.
Kämpa vidare, du kommer lyckas till slut!

Fascinerande, trösterikt och skrämmande att läsa att jag inte är ensam i denna märkliga karusell... det är ju så otroligt tydligt hur destruktivt, jävulusiskt illa det är med alkohol, och ändå, ÄNDÅ!! så går jag på det igen, och igen. Och igen.
Kan med självsäker och hög stämma, rak i ryggen och utan att darra på handen, lova dyrt och härligt att nu, NU minsann är det över, för alltid, jag lovar och svär. Tills jag får det där Äh-vaffanrycket nästa gång, då alla vackra ord, hopp och intentioner om ett nyktert liv är som bortblåsta.
Klart jag ska kämpa!!
Klart jag kan!!
💪
Men vad är det som händer med mitt förnuft vid de tillfällena, då allt jag vet, kan, har lärt mig att begripa, far all världens väg på två röda sekunder. Jag förstår det bara inte. Jo visst har jag läst om hur alkohol lurar hjärnan, och visst är det tydligt att det tar tid att ändra mönster men ändå!!?? Jag är ju en hyfsat intelligent människa, jag kan ta till mig kunskap, forskning, vetenskap och diverse information. Ändå förstår jag inte varför jag TROTS allt detta vetande och TROTS att jag bestämt mig för att inte dricka, går på samma vägbula igen och igen. Det sker så fort.. varför hinner jag inte tänka NEJ de där gångerna? Varför går det bra 8 av 10 gånger? Och vem är jag utan ett glas vitt på balkongen, en öl på konserten, en GT till tv-serien? Såklart en gladare, friskare, fräschare tant.. men VARFÖR är det så svårt att förändra? Varför klarar jag 6 månader när jag testar läkemedel, eller 18 månader vid graviditet/amning, en kväll med firmafest eller en middag med vänner, för att sen bara BANG! trilla rakt ner i slukhålet..?
Egentligen kanske jag inte behöver begripa det. Jag behöver bara nöta in Nej till alkohol, nej till alkohol. Nej till alkohol. Nej till alkohol. Nej. Till. Alkohol. Nej.

@TessaMa wow, du är helt fantastisk! Ville börja med att säga det!

En månad, stort grattis :)

Förstår att det är tungt just nu men bra att du kan ta till andra sysslor och tankar än att istället ta till flaskan, vilket alltid är lätt att göra tyvärr. Det låter som en emitionellt stressande situation och det verkar som att du kan se på det med helt andra ögon än tidigare när du drack vilket är underbart! Jag tror på dig till 110% och är det något finns jag och många andra här för att stötta dig, FÖR DU ÄR INTE ENSAM!

Många styrkekramar till dig och ta nu hand om dig ❤️

@Amanda L ja men jag har faktiskt den känslan med, jag tror på mig själv :)

@Mollie87 Godmorgon! Hoppas du klarade det. Här dags för en golfrunda, vädret är perfekt.😎

@Vilsenpappa Grattis, det här blir bra!❤️🙏🏻❤️

@Liv1 så härligt att du mår bransch känner dig lika beslutsam som innan ❤️ Jag vet precis hur du menar med stressen efter tuff arbetsdag. Tycker att vår2022 ger bra tips att försöka sig på. Promenad på lunchen för att bryta upp dagen är bra tycker jag, och kanske träna på gym eller yoga direkt efter jobbet för att bryta helt?

Hej @Lana! Du påbörjade en tråd här med en rubrik som låter som att du bär på tunga känslor. Kanske kom du av dig eller kanske ångrade du dig. Skriv gärna och berätta mer om du vill!

Hemkommen från barcelona och nästa vecka är det en månad utan alkohol, helt galet det trodde jag aldrig jag skulle säga. Dagarna går bättre och bättre faktiskt och knappt något sug alls nu, med handen på hjärtat. Nu taggar vi för 3 månader, ska även på AA möte ikväll vilket känns skönt :)

@rabbitgirl Ja, det är märkligt hur beroende kan misshandla oss gång på gång på gång.
Hoppas du kan sätta punkt nu.🙏🏻❤️🙏🏻❤️🙏🏻

@Lonely Man Såklart du skulle skriva om det. Det är ju precis såna bekymmer som finns i livet och som kan vara svåra att lösa ( utan att dränka dem i alkohol).
De flesta här skriver om precis allt och det är så det ska var, tycker jag. Vi är ett slags sponsor…:)
Hoppas du kom på ngt sätt att förhålla dig?
Och kramar !❤️❤️🥰👍

@Liv1 Grattis till dag 5!🥳. Tänker att ditt alkoholstopp ändå kom i en bra tid. Du kommer att känna dig så mycket fräschare, starkare och mer balanserad när du kommer tillbaka till ditt jobb. Du har hunnit få en viss återhämtning i hjärnan och i kroppen. Tänker på listan du infogade tidigare om kroppens återhämtning. För egen del tyckte jag att det var en stor skillnad att jobba när jag hade slutat dricka. Jag blev mer lugn och stressade inte upp mig på samma sätt. Vet inte om du kan jobba hemifrån, men det tycker jag har hjälpt mig till att kunna planera mina dagar bättre. Planerar in möten de dagar jag är på plats och de dagar jag jobbar hemma har jag inte lika många möten på, där finns tid för reflektion och produktion. När jag jobbar hemifrån ser jag också till så att jag får tid för en löpning på morgonen eller en promenad, med mina hundar. Så ett sätt är att bryta en stressig dag är med en löpning när du kommer hem, som du tidigare listat. Ta en paus när du kommer hem från jobbet, sätta dig ned och komma ned i tempo, pusta lite tills du känner att du kan lämna jobbet i huvudet, kanske en Corona lime, jag gillar också den skarpt😁. Att göra en plan för ditt arbete med olika moment, möten, kanske speciella mötesdagar, producera, reflektionstid, pauser, motion. Att inte skapa ett för tight schema, sätta in tid som är tom, för det skiter sig alltid någonstans i schemat😂.

Du skrev tidigare att ”Senaste året är jag även väldigt imponerad av de som inte alls dricker alkohol. Så cool och självständigt”. Så tänkte jag också innan jag slutade dricka, jag var till och med avundsjuk på de som var nyktra, jag ville bli som de, fräsch, frisk, självständig och cool😎. Och så blir det! Ju längre tid du är nykter desto bättre kommer du att må och du kommer också att bli mer chill. Nu är det mycket good enough och shit happens! Och det räcker bra! Det känns som att det absolut viktigaste i mitt liv just nu är att vara nykter, att öka min självkännedom, bli trygg i mig själv och få balans. Och att vara nykter gör detta möjligt och jag kan hantera livet på ett helt annat sätt nu. Jag har lyckats hantera en besvärlig person på jobbet på ett sätt som aldrig skulle vara möjligt och jag drack. Jag har stått upp för mig själv, varit tydlig, rak och saklig. Jag har känt mig stark och självkänslan har ökat rejält. Och detta är effekterna av att jag är nykter. Jag har också fått en ny tjänst i hård konkurrens till hösten och det tack vare att jag är nykter och att jag vågar tro på mig själv att jag kan.

Så ge det tid, utdelningen kommer i små portioner hela tiden. Tänk vad cool och självständig du ska bli😎❤️

@Mollie87 vad barnsligt glad jag blir av att du skriver att jag är duktig 🥰
Jag har en belöningsplan, såklart.
Var tionde dag har jag bokat in en massage eller ansiktsbehandling. Tänker ” Vad nöjd jag kommer vara med mig själv och min prestation vid dessa tillfällen”.
Har bokat hela hösten så nu får vi hoppas allt går vägen både för mig och för salongen, så de slipper ett antal avbokningar. 😀

Dag 5
Mår ganska bra. Sov lugnt vilket jag är tacksam för. Känner mig märkligt nog stark och beslutsam. Nu lite kaffe och senare yoga.
Är inne på min sista semestervecka.
Inte den bästa och enklaste tiden för alkoholstopp. Men det var nu mitt inre bestämt sig tydligen.
Redan hunnit pröva på att avstå vid sociala tillställningar vilket faktiskt inte känts så svårt. Kan inte låta bli att längta lite till vardag. Gillar rutiner, möjligheten att få vara mer själv och har lättare att ta mig tid för det jag mår bra av.
Dock känns jobbet inte som något jag längtar till. Har haft ett riktigt tufft jobb år. Innan sommaren gjorde jag ett rejält försök att förändra jobbsituationen. Pratade med min chef på ett ärligt sätt och var tydlig med att det inte funkar att jobba som jag gör. Det hela ledde till att jag fick en ny tjänst. Puffades upp några pinnhål i organisationen. Ställde krav och var en riktig tuffing i löneförhandlingen, vilket jag känner mig stolt över. Är inte säker på att det blir bättre men jag får nog möjlighet att styra mer över min tid och uppdraget. Ska verkligen försöka ta chansen till lite nystart även där. Som det tidigare varit är jag så slut efter en arbetsdag packad med möte att jag har haft svårt att bryta stressen utan vin. Funderar på hur jag ska lyckas bryta en arbetsdag på ett sunt sätt.
Har någon erfarenhet?