Senaste kommentarerna i forumet

@Sisyfos Tack för att du tittade in h mig idag🥰

Jag tänker att min öppenhet blir många gånger min sårbarhet. I mitt vardagsliv har jag tidigare varit mycket öppen men nuförtiden när jag märker att jag börjar öppna upp för mycket då kommer varningsflaggan dels för att jag vill inte vara så öppen dels för att jag inser att det är ett tecken på att allt inte är bra. Tänker att öppenhet här på forumet kan till viss del vara bra fast ibland kan det bädda för missförstånd. Det finns ju väldigt mycket som jag inte berättar om när det gäller mitt missbruk kanske kommer jag berätta mer om det när jag har många nyktra dagar, veckor och månader när jag inte är så sårbar. Det är ju många som berättar när man blivit nykter om allt tokigt och dumt man gjort.

Jag tänker att det blev kanske en missuppfattning om att jag tänker på saker som hände för 20 år sedan. Att händelsen kom upp var i samband med diskussion om nyårsfirande. Jag tycker inte att jag ältar kanske ibland men inte så att jag fastnar i det. Jag är tacksam över vad jag har men saknar ibland en vän som ringer för att höra hur det är.

Igår var jag på Systembolaget. Har berättat för några av personalen om mitt missbruk. Igår pratade jag med dem igen. Berättade om att jag ska berätta för chefen/om behandlingen. Jag vet….det är att vara öppen och sårbar men kanske en hjälp för mig att inte gå dit igen. Bor i en liten stad och att åka till ett annat system är inte hållbart då de ligger drygt två mil bort. När jag berättade då kom lite tårar…Det här att berätta för min chef är nog något bland det svåraste som jag kommer att göra i mitt liv …detta som jag har varit så rädd för i så många år.

Jag följer Tobias Karlsson på Instagram. Om ni inte vet vem han är så brukar han vara med i Let’s Dance. Han är bla dansare, föreläsare och PT. Han sa ngt i stil med ”Om jag kan så kan du/ni”. Jag vet att de orden även har skrivits här på forumet. Och visst kan det stämma…skillnaden är väl att vägen till att bli nykter kan se väldigt olika beroende på en mängd olika orsaker.

Om en timma ska jag t min kurator..skönt! Och ikväll kommer kompisar t oss med vilka vi delar erfarenheten att vara adoptivförälder. Det brukar bli mycket prat om barn, löpning mm mm …ja livet🙏🏻

Önskar er alla en fin fredag🌟🥰

Jag förstår precis vad du känner om ensamhet, jag har haft liknande känslor hela livet ända sedan barndomen. Jag har en tro att det faktiskt kan beror på min mamma. Hon var så mån om att jag skulle ha fler kompisar, HON kände att jag var utanför. Jag var ganska ensam men först nu har jag insett att jag har nog egentligen alltid trivts med det. Jag är rädd för att hennes egen oro över att jag inte hade andra "kompisar" gjorde att jag kände mig mer utanför än jag egentligen var och det satte djupa spår.
Du beskriver det här om att vara den som alltid hör av dig. Det kan vara så att man får acceptera det, till viss del. Man får ju inte bli desperat om man aldrig får nått tillbaka, då är det inga vänner att lägga mer energi på.
Jag började och tänka att om jag så gärna vill vara en del av ett sällskap så måste jag själv ta initiativ och också fundera på vad jag tillför? Är jag den som håller mig mest i bakgrunden, inte tar så mycket initiativ till samtal och aldrig bjuder på mig själv? Då måste jag kanske våga öppna mig själv, synas lite mer för att "göra ett avtryck" hos mina vänner. Hur känner du? Vem är du i ett sällskap?

Jag håller med Sisyfos, det är så dumt att älta gamla saker och man kan behöva säga till sig själv på skarpen att det det där kan jag ju ändå inte göra nått åt nu! Blicka utåt och framåt, DET kan jag påverka! Men man ska komma ihåg att hjärnan har SÅ lätt att glida in på gamla tankespår, det är som upptrampade stigar, det är faktiskt bevisat. Det sker omedvetet genom små triggers i vardagen och det kan t.o.m. kännas lite tryggt att göra det, som en liten snuttefilt. Så försök att bryta de tankarna när du upptäcker dem, distrahera dig med nått annat! "Motstå frestelsen av snuttefilten"
Det är så lätt att tänka katastroftankar som t.ex om man glidit ifrån vissa vänner så tycker de inte om mig längre, men det är så dumt att tänka så! Kanske känner de likadant och vem vet, det kanske bara är ett litet samtal bort att ta upp kontakten igen!
Och till sist precis som du själv också säger, alla känslor blir lättare att hantera med mindre alkohol! Vissa t.o.m försvinner när man ser saker på helt nya sätt. Den jävla alkoholen förvrider framför allt vår självkänsla och hela vår inre värld.

@anonym345 Svår fråga. Första 2 veckorna var ju inte enkla... Kan säkert skilja en del beroende på vad som hänt osv. Efter en månad lättar det nog en del och efter 6 månader tror jag man hinner landa en hel del. Verkligen uppskatta skillnaden.

Ett tips är att aktivera sig i början. Ut och spring. Gör av med energi så tror jag det kommer kännas bättre. 🤗

@anonym345 Minnesluckor är vidrigt. Plötsligt vaknar man upp, förhoppningsvis i sin egen säng, och man förstår inte hur man hamnade där, man försöker och försöker och försöker fylla i luckorna, utan framgång. Man skapar minnen för att fylla luckorna. Been there done that.

Gjort är gjort och går inte att göra ogjort. Du slösar din energi genom att älta det som hänt eller inte hänt. Du ska vara glad över att du är hel och till synes oskadd. Att du inte har skadat någon annan. Du kunde satt dig i en bil och kört ihjäl någon.

Minnesluckor är allvarligt. Det är hjärnans sätt att under fyllan skona sig själv litegrann. Din hjärna är ansträngd av alkoholen, får jobba alldeles för mycket. Minnesluckor är hjärnans sätt att ropa på hjälp: ”Hjälp, du skadar mig!” Minnesluckor är att levla upp sitt missbruk ett snäpp. Ta det på allvar. Sluta dricka NU. För din skull och för din hjärnas skull. Lägg all din energi på att inte dricka igen. Ge dig själv och din hjärna den gåvan. Nästa gång kan det gå riktigt illa, för dig eller någon annan.

Gottnyttårkram 🐘

Du är så öppen med alla dina känslor och tankar VaraFrisk. Jag tror att det kan vara hjälpsamt för andra och jag känner igen en del. Och jag tänker att du tänker för mycket. Jämför för mycket. Tänker för mycket på då och sen och inte här och nu. Och just de sakerna ihop med alkohol är en tråkig och osund kombination. Det blir lätt ältande, ånger etc. Sinnesrobönen är bra att påminna sig om. Försök ta dig tillbaka när tankarna far iväg. Särskilt när de far iväg ända till för 20 år sedan när ett par valde bort er. Kanske är det alkoholen som spökar när det blir svårt att släppa dåtiden, för tro inte att jag inte känner igen det. Jag har en tendens att göra likadant. Men det blir så dystra tankar och de måste man släppa direkt tror jag. Just de där ältande tankarna om då som man inte kan förändra, de måste man släppa. Nu kanske det är så att du skriver ner dem direkt och att de försvinner iväg lika snabbt, men annars tycker jag att du ska tillbaka till här och nu. Inte i framtiden heller. Närvaropodden är bra med tips om olika strategier att använda. Lycka till nu!

Hej
Jag vet inte om jag skrivit här hos dig men blir glad av att läsa din tråd som känns kraftfull och bra- och så ger jag stor igenkänning på normala barn- som ger upphov till onormala (eller eg normala) känslor. Jag tänker att man får känna allt- men inte agera med full konsensus. Att inte få känna- brukar betyda att det kommer ur nån annanstans- huvudvärk, vinpimplande, irritation på fadern.
Att vara bonusförälder är att vara konstant upptagen med en arm- den man har för att ta sig i/hålla sig i kragen.
Det rätar ut sig med tiden. Jag som testat vin-metoden utförligt kan inte rekommendera den. Heja dig och kram!

@Lora
Känns som att jag har vart med om ett trauma känner mig rädd men samtidigt som jag har haft en väldigt tur, de känns som att allt hade kunnat mycket värre, små saker triggar, om nån låter våldsam eller om jag ser en våldsam film eller liknande får jag kalla kårar o tänker ”de där kunde hänt mig” känns verkligen som att någon va ute efter mig den kvällen eller att taxichauffören hade onda avsikter men att jag lyckades fly typ. Kan inte få buckt på dessa jobbiga tankar, har vart nykter i 4 dagar nu. När blir det bättre :((

@Rosette @vår2022
Tack för era fina kommentarer. Jag tycker att det känns bra både att läsa och att skriva eget. Jag blir på något sätt tydligare för mig själv när tankarna är publicerade i ett lite större sammanhang (än i en privat dagbok). Låter kanske 🤔 flummigt och egocentriskt men det funkar för mig och om det hjälper andra är det ju ännu bättre 💕 /E

@vår2022

Så mycket kloka ord från dig och andra på det här forumet.
Tack!

@Ejanne Menar att vad starkt av dig att inte köpa alkohol på bolaget, du köpte ju alkoholfritt bubbel där😁.
Häftigt att få skåla in det nya året på dag 100! Och tänkt vad härligt att påbörja den nya året nykter och en fortsatt nykterhetsprocess🥳

@Ejanne Stor igenkänning av hur jag har känt när svärmor och bonusbarnen kommit hem. Jag har levt ihop med min man sedan barnen var små och de är nu unga vuxna. Jag löste känslan som du med att dricka och bedöva. Svartsjukan ville jag inte kännas vid eller sätta ord på, kändes så skamligt. Kände mig utanför. Det var så mycket enklare när mina barn var här och slapp de känslorna. Dessa känslor bottnar i min egna barndom, där jag inte fick den uppmärksamhet jag behövde.

Jag har läst att om nära och viktiga relationer har varit oförutsägbara och otrygga kan det fylla en funktion att vara misstänksam och vara på sin vakt. Misstänksamheten riskerar att färga relationer även senare i livet, även då det inte är befogat. I förlängningen kan ett destruktivt svartsjukemönster uppstå. Detta var det som hände mig och de känslor jag kände mot min mans barn och som jag även kunde känna när jag inbillade mig att min man flörtade med andra kvinnor.

Som nykter i 14 månader har dessa känslor avtagit starkt i samband med att jag fått kontakt med mig själv och mina äkta känslor. Jag kan förstå sambandet tydligt. Min självkänsla har ökat markant som nykter och i genom terapi har jag lyckats hantera dessa känslor. Det är en befrielse att slippa svartsjukekänslorna liksom att slippa dricka.

Vad starkt av dig att inte gå in på bolaget! Låt nykterheten sprida nya öppningar mot livet och dina känslor. Sök inom dig själv vad som triggar dina känslor som kom. Du kanske hittar ett ursprung där djupt inom dig som du kan plocka upp och göra om. Det kanske är dåtiden som uppfattas som nutid, men det var i en annan tid och i ett annat sammanhang. Jag har tagit tillbaka berättelsen om mig själv så den stämmer, med vad jag egentligen kände då och vilka behov jag egentligen hade, men inte riktigt fick. Det har hjälpt mig att gå vidare mer hel och sann.

Det blev lite långt inlägg, men hoppas det kan ge dig något tillbaka❤️

Hej @Ejanne!

Hoppas det är okej att jag kikar in, läste ditt inlägg idag och det berör verkligen. Du tackar för att forumet finns och det är du och ni alla här inne som tillsammans skapar det så glöm inte att tacka dig själv också för detta. Att du delar med dig så fint är definitivt också en hjälp för andra här inne.

Du sätter så ärligt och öppet ord på hur det är för dig och hur du trots utmaningar med sådant som stressade dig och som tidigare kunnat leda till att du dricker så bromsade du dig själv. Du gjorde ett fortsatt val i den riktning du jobbar på gällande alkoholen. Nyårsafton kommer bli din 100e helnyktra dag med säkerhet - häftigt att det faller sig just så också med antal dagar. Alkoholfritt bubbel för hela slanten.

Hoppas du kan känna dig stolt och nöjd också mitt i detta!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

@Ny dag Jag har tänkt på dig en hel del och undrar hur du har det, då du inte hörts av på ett tag. Hoppas att du mår bra❤️

ABSTINENSSKOV. Jag har börjat känna mig bedrövlig igen. Först förstod jag inte men ju mer jag vrider på saken kan det inte vara annat än abstinens. Det började när min sambos mamma och hans barn kom på mellandagsbesök och det dröjde inte länge innan jag kände anspänningen, irritation. Kylen fylls med märkvärdiga veganska substitut för kött och havremjölk. Det ligger fotoalbum med kort från barndomen all over the place. Badrummet är proppat med linskoppar och vätskor, allt är vått, från golvmattorna till toalettpappret (hur gick det till?) och det luktar (!) parfymdofter i hela huset. I stället för att stryka utmed väggarna i mitt eget hem flyr jag till jobbet. Ja, jag fattar att det inte är deras fel att jag känner så här. De är helt normala unga vuxna. Det är jag som är fel. Jag överdriver. Tidigare kunde jag ladda en väl avvägd berusningsgrad under detta slaget av prövningar. Nu står jag bara där som det svikna barn jag är; avundsjuk då sambons uppmärksamhet riktas bort från mig och obekväm över att det stökas och lånas saker helt respektlöst. Jag trivs inte alls med mig själv och ju mer jag tänker desto svårare att släppa känslan. Efter morgontimmans träningspass åkte jag till köpcentrum för att skaffa nya dojjor men det fanns inga som jag ville ha så jag fortsatte till Systembolaget. Det var nära och det hade varit så enkelt… …men så tänkte jag på min rad av nyktra dagar och insåg att oavsett hur jag känner är det helt ovärt att vara påverkad av alkohol. Jag gick in på Systembolaget, köpte två flaskor alkoholfritt bubbel och ser fram emot att fira min 100:e helnyktra dag på nyårsafton 🥳 – Tacksam att detta forum finns ❤️🙏

Hej @Ny dag , vill önska dig god fortsättning och hoppas du mår bra❤️

Tack bästa @Varafrisk , jag är säker på att du kommer att träffa själsfränder på behandlingen✨ Självklart blir jag kvar på forumet, det är så värdefullt att ta del av människors resor och även att reflektera själv. God fortsättning ❤️

God idé @vår2022 😊 Ska hitta ett namn på vårt lilla sällskap! Känns jätteroligt och värdefullt att göra det här tillsammans, de är roliga och lojala kvinnor så jag har stark tro på att detta kommer att fungera. Vi har alla tre goda skäl till att göra det här och jag är så tacksam för detta extra stöd✨

Ja, jag är taggad @Kebne1 😊 Så fint att din man är med dig ❤️ Min dito är inte där ännu men jag hoppas och tror att min process ska smitta av sig s.a.s

Känns så bra och en enorm lättnad @annacananda ! Att ha ett avtal med två vänner som jag kan träffa IRL kommer att göra den här processen så mycket ”enklare” eftersom jag är expert på att gå bakom min egen rygg 🙄

@Lora
❤️

@Helahea Varmaste grattis! 🌟Jag är enormt imponerad!

Kram

🦛

@anonym345 Tack snälla. Du kan använda detta forum att skriva av dig om diverse. Säker på att fler kommer stötta dig genom processen. Vi är många vänner här som är på samma resa ❤

@Lora
Ja det är spekulationerna som gör mig ”galen” men börjar tänka mer o mer rationellt och vifta bort fantasierna och dem orimliga tankarna, men tar nog ett tag att komma på banan. Men detta har verkligen gett mig en läxa och jag vill aldrig mer uppleva detta, och den bästa och självklara lösningen på det är att dricka fanta eller vatten istället. Vissa minnen är tydliga och andra har jag nog bara hittat på, så skulle de ha hänt nåt fruktansvärt så hade jag nog kommit ihåg de starkt också. Det känns bättre att få ventilera med dig här tack så mycket för att du engagerar dig och är så snäll

@anonym345 Ja, det är läskigt det där med luckor. Jag har bara haft det en gång. Den gången vaknade jag i en lägenhet med alla kläder på. Ytterjacka & skor hos ett gaypar. Därmed enkelt att lägga just den delen åt sidan för det finns egentligen ingen chans att de skulle intressera sig för mig. Men känslan när man vaknade upp och inte fattade var man var... Tittar på fötterna och ser skorna på i en säng man inte känner igen. Den är inte kul. De flesta har förhoppningsvis goda avsikter. Du verkar ju träffat på sånna människor. Hoppas du kan finna ro i detta. Hade det hänt något stort hade du nog haft mer info vid detta laget.

Går det bra för dig att hålla dig nykter nu tror du?

Hej Jerri,
Klokt att du bryter drickandet. Jag drack cirka tre gånger per vecka och hade definitivt problem även om jag kunde vara nykter utan fysiska beroendesymptom. Första tiden nykter är ofta dyster och man känner sig orolig och deppig. Jag tror det är det psykiska beroendet som försöker ge en själv anledning att dricka. För tröst, för att bli glad. Men om man håller ut så släpper det där, och man hittar livsglädjen igen. Läs och skriv mycket här. Att läsa och skriva i andras trådar gör att man känner att man inte är ensam, och att man tarsitt problem på allvar.