Senaste kommentarerna i forumet

@Onkel F Har du kommit igång med meditationen? Jag tror att den kan hjälpa dig att se tankarna segla förbi som små bomullstussar. Du har varit hjälpt av meditation tidigare, hjärnan känner igen det nästan direkt. Daglig träning behövs dock en tid. Kämpa min vän ❤️

Kram 🐘

@Onkel F Fick tips om Alkispodden av en kompis. Den är bra att lyssna på. Man känner igen sig och kan bara ligga och höra historier om hur andra hanterat upp och nergångar. Finns även en del på Youtube tror jag.

@Kebne1 Samma här! Där kan dom sitta tänker jag. Jag går till och med förbi bolaget på väg till öppenvården som ligger 100 meter därifrån. Bekommer mig inte om andra dricker längre. Nära mig eller på avstånd. Jag är bara så jävla glad att jag inte behöver det längre. Det slutade vara roligt att dricka för mååånga år sedan för min del. Men jag missunnar ingen att göra det som normala människor kan. Men jag är inte normal i det fallet. Så den skiten är jag färdig med. Synd att det tog så lång tid att ta riktig hjälp för det bara.

...om inget annat är det distraherande att skriva todo-listor som en strategi i sig. Och det bringar en känsla av kontroll. Vilket jag tror du kan behöva just nu.

@Onkel F

Det är klokt att du vill distrahera dig i helgen och även om du inte skulle lyckas känna dig så munter hjälper distraktioner ändå. Det är en klen tröst och nog dumt att säga men en sak är säker, alla de där måsten du har kommer inte gå någonstans. Försök att inte känna dig så stressad att det skapar ångest och olust. Du hinner. Men jag förstår att det påverkar givetvis och att vardagen känns omkullkastad just nu. Det ordnar sig. Försök ta en sak i taget.
Skriv todo-listor. Det kan hjälpa till att lugna ner stress och att bättre lyckas ta en sak i taget i huvudet.

Kram ❤

@Varafrisk
Ber om ursäkt för att jag skrev mitt inlägg som ledde till frågor från din sida och att jag sedan inte varit här på några dagar. Jag har självklart inga tankar på att din man inte stöttar dig. Det vet jag att han gör! Jag kan bara utgå från mig själv och det var det jag gjorde när jag skrev mitt möjligen, lite tanklösa inlägg till dig. Jag ser att du vill stänga diskussionen men jag önskar ändå göra ett inlägg för att förklara mig. Hoppas det är ok?

Min erfarenhet: Jag tror jag tidigare nämnt att det hade varit svårt för mig, om inte omöjligt att bli nykter om jag varit kvar i mitt äktenskap (och då vill jag omedelbart tydliggöra att jag inte föreslår att du ska skilja dig!). Skälet till att det skulle varit svårt för mig är att min exmake gärna gled på överenskommelser. När jag berättade att jag ville ha ett uppehåll så gick det en helg eller två men sedan tyckte han att ett glas kunde jag väl ta, man behöver ju inte dricka en hel flaska varje gång, eller något liknande. Det där glidandet fixade inte jag utan då föll jag direkt trots att jag innerst inne ville göra det jag gjort nu - sluta helt. Jag behövde "arbetsro" under lång tid i början för att kunna fokusera på min nykterhet. Den arbetsron skulle jag säga behövdes under det första året med noll alkohol omkring mig och stora möjligheter att lägga tid på mig själv (läsa och fundera kring nykterheten). Den möjligheten hade jag aldrig i äktenskapet.

MEN, om jag hade varit kvar i äktenskapet så hade min man fått göra extremt stora uppoffringar eftersom han gärna dricker när tillfälle ges. Det hade fått bli absolut nolltolerans hemma och jag hade fått be honom om att hjälpa mig vara min egen grindvakt. Dessutom hade vårt sociala liv fått bli minimerat för min del och det hade drabbat honom. Om jag inte går, går han ensam då eller hur gör man? Om han vill dricka något fredag kväll hade det inte fungerat för mig oavsett om vi satt i olika rum därhemma. Mitt alkoholstopp hade måst bli ett (stort) gemensamt projekt oavsett hur man vänder och vrider på det. Min exman hade inte fixat det eftersom han inte har den grundmurade förståelsen för hur alkohol kan bli ett problem och för att han inte kan hålla en överenskommelse.

Ovan är alltså en beskrivning av mina erfarenheter.

Jag tänker utifrån det att ja, det är otvetydigt så att det är ditt ansvar och mitt ansvar om vi ska bli nyktra. Men, ur perspektivet att du och andra är sammanboende med en annan vuxen så kan vi inte utesluta (det stora) behovet av stöd vi har från våra närstående i denna megaprocess som det är att bli nykter. Jag skulle säga att även närstående måste göra stora uppoffringar för att hjälpa oss. Exakt vad det stödet kan bestå i kan bara du beskriva, men jag tror det är bra att försöka formulera och prata med din man om det.

Min förhoppning med detta inlägg - som var svårt att skriva - är att jag förtydligat vad jag ville ha sagt . Du får självklart förkasta det om det inte funkar för dig.

Låter underbart med kvällsdopp!

Kram!

Trött, bara oerhört trött. Det känns som om jag har ett berg av saker att göra i min lägenhet, men allt är satt on hold tills saneringsfirman gjort sitt. Det får mig att tappa gnistan och jag orkar inte ta mig för någonting.
Något positivt behöver hända i mitt liv. Nu! Men det lär inte hända något om jag inte själv tar initiativet. Vet bara inte vad jag vill göra. Suck, lixxom!
Nåja, jag har tagit dagens antabus, så alkohol är uteslutet åtminstone. På söndag är det 6 veckor sedan jag drack senast, alltid något att glädjas åt.
Jag har läst om Äntligen full kontroll av Allen Carr och jag har börjat läsa This naked mind igen. Det hjälper hjärnan att tänka rätt tankar, så att säga.
Behöver hitta på något roligt att göra i helgen för att slå bort tankarna på (det jag upplever som) alla måsten. Något som ger en chans till lite återhämtning. Som det är nu blir det för många negativa tankar.

@Kebne1 Så underbart 😍 att läsa, Och att sällskapet också anammade att det faktiskt är ju lika roligt utan ger förhoppningsvis ringar på vattnet också i andra sammanhang! 💪❤️

@Onkel F Fan vad tråkigt med branden. Var med om samma sak här fast några hus nedanför mig ca 100 meter. Hörde en smäll och gick ner och såg att det brann i en butik på bottenvåningen. Lyckades hamna bakom några som bodde i en av lägenheterna ovanför butiken. Dom skojade lite om att nu kommer det säkert lukta i våran lägenhet i morgon osv. Dagen efter fanns det bara en brandvägg och en skorsten kvar av hela huset. Den ända skadan var lite brännskada på en arm. Overkligt när man ser det på så nära håll. Men tänk så här att du hade druckit och legat däckad och branden börjat hos dig. Det är inte dumt att vara nykter alls. Men aldrig bra att vara onykter nån gång egentligen. Du har kommit långt. Låt inte jobbiga händelser göra att du flyr med alkoholen. Då skjuter du dig själv i foten bara. Tänk på hur bra det gick istället och du kan ju detta. Det ser man på dina inlägg, och du vill!!

Skulle aldrig klara av att dricka igen. För det första så drack jag nästan ihjäl mig utan att vara i närheten av ekonomiskt oberoende. Sen skulle jag spy direkt om jag ens försökte. Skulle jag få i mig så jag kunde dricka vidare hade jag typ fortsatt där jag slutade efter inte lång tid alls tror jag. Runt 4 promille. Så nej! Det skulle jag icke.

@Allegra Det ska jag göra!

@Allegra ❤️ Allt är som numera (inte jinxa dock..) vanligt. Ff nykter om än jobbigt mentalt. 🥰till dig och hoppas du har en bra fredagkväll utan a som jag❤️

@Kebne1 Tack för svar! Morsan hade kollat upp det också. Min hjärna funkar inte riktigt när det gäller efterforskningar just nu. Tur att det finns såna som du och mamma och alla andra som har mer koll.

Tack @Axianne för fortsättningen, vilken story!!🍀☀️

@BEATNGU Så himla skönt att höra att du är på G!! Det kommer att ordna sig till det bästa. Berätta hur det går, allt gott✨✨✨

Varit på kräftskiva hos goda grannar. All drack alkoholfritt för min skull! De ville testa utan alkohol och det var så trevligt! Alla överens om att det går lika bra utan a. Jag berättade också varför jag valt bort alkoholen. "Jag har druckit min beskärda del". Vänner 🙏🏼❤️

@BEATNGU tack för peppen! Nej som du säger, enda vägen är framåt!

@majtida Var noga med att trappa ner ordentligt om du gör det på egen hand med barn i den åldern. Egentligen ska du ha stesolid under övervakning. Har själv haft två krampanfall när jag slutade å egen hand, och det första kom nästan 24 timmar efter och utan förvarning. Propavan åkte i soporna när jag fick det med mig hem efter en avgiftning. Fick fruktansvärda myrkrypningar och biverkningar av dom, även om jag tuggade dom som nån sa att man skulle. Har en nära bekant som är fd blandmissbrukare och studerat medicin med inriktning på narkotika och alkohol mm. Jag kan rådfråga honom anonymt åt dig vad det finns för alternativ för dig om du vill och återkomma med svar här sen om du vill?

@less12 Klart att du gör. Jämför med hur du mår efter 19 dagar och fundera på om det är värt att köra framåt eller bakåt! 19 dagar är en lång tid för nån med beroende, men en kort tid för kroppen att återhämta sig på. Vänta tills du kommer till den längden av nykterhet så du blir berusad av att vara nykter. Det är en jävligt skön känsla! Kan inte svara på när den kommer, men den kommer!! Se det som ett mål. Då vet du att du kommit över en jobbig tröskel. Jag blev glad av småsaker och att tänka på att "detta kunde jag inte göra när jag drack". Man ser livet på ett annat sätt. Jag hade glömt hur det var att vara nykter längre än en vecka när det hände.

@BEATNGU tack! Känns skönt att höra att det går, jag kämpar på igen.

Grymt!! POWER!!

@less12 Jag vet hr det känns. Mitt bästa rekord utan återfall var 9 veckor. Ett tag senare var efter allt skit med sjukhuset osv. Men då skulle jag bara klara 10 veckor, sen hade jag kommit förbi. Och sen kanske 15 veckor osv. Igår var det 2 år sen jag tänkte så. Så det går. !! Du kan!

@Nini Livet kan vara skittråkigt utan alkoholen. Men det är inte det som gör det tråkigt. Det är beroendet som gör dig rastlös och får dig att tro att det inte finns nått annat sätt att bli glad på. Kolla på en löpare som springer sin mil varje dag. Om han skadar foten finns det ju inget han kan göra som ger honom den belöningen han är van vid. Lite samma sak. Jag har saknat ruset och det positiva många gånger sen jag lade ner. Men när jag tänker tillbaka så funderar jag å hur länge det är kul på en kväll och hur värt det är det dagen efter? Jag tog nyss återfall mitt när livet funkade som bäst och helt från klar himmel. Men inte med alkohol. Den föraktar jag. Fan vad jag ångar mig nu och måste börja om för att alla ska kunna lita på mig igen. Särskilt jag själv. Men två år utan alkohol kunde jag fira med ett glas vatten igår iaf. Resten är en en ny grej som jag nu får reda ut så det inte händer igen. Och utredning ska det bli. Och allt jävla stöd som finns att få som funkat förr. Lärt mig en läxa av att känna varningssignaler och ta dom på allvar och göra nåt fort innan den där kommer fram och hittar på vägar att självmedicinera. Lite klokare, men med en jäkla bakläxa!

@Allegra Fick svar på frågan. ska ta det med min läkare på måndag. Då är även förlängd sjukskriving på agendan och en inskrivning på riktigt hos öppenvården. Mår för det mesta bra när jag är hemma i min safezone. Men ibland kommer jag knappt ut och kan slänga soporna. Hjärnan är överbelastad och allt som ska hända framöver hänger över mig nån stopp. Men jag har ju er och det andra forumet som stöd så länge. Så här långt till måndag har det sällan varit. :-)

Hej @Onkel F

Jag hoppas du kan finna lite ro i helgen i allt trassel. Själv äter jag ofta i naturen på ett eller annat vis. Finner det rogivande att ta ut maten och kaffe i det gröna eller vid vatten. Dagarna bak har jag också haft behållning av att åka bil en sväng när jag kännt mig lite vilsen. Promenerat och bara satt mig ner nånstans. Om det känns väldigt jobbigt har jag förmånen att ha vänner att kunna ringa lite i tid och otid.

Hoppas du har något som kan ge dig ro med.

Kram ❤