Senaste kommentarerna i forumet

@Varafrisk
Men för mig handlar det inte så mycket om ” oro att någon tar barnet ”. I mitt och mångas fall handlar det om en annan vårdnadshavare som utövar psykisk/fysisk misshandel (ej öppet förstås). Jag vill INTE att den andra vårdnadshavare ska få kännedom om mitt tillstånd för det leder till större stress för barnen när ens ex trakasserar en för detta (när ingen hör). Jag har varit där. Soc lyssnar ju inte när jag ber om ” kontakta inte den andra vårdnadshavaren för det leder till större helvete!!!”. Hade jag haft genuin oro kring mitt barn i min närvaro så hade jag tveklöst gett bort barnet till pappan och sökt vård/soc. Men nu handlar det om att jag på mina barnfria veckor dricker allt för mycket alkohol, detta hör varken till mitt barn eller mitt ex. Men ändå likt förbannat ska den andra vårdnadshavare informeras om mitt privatliv och tillstånd så att han kan gotta sig i detta. Nej tack! Är det inte bättre att man ser över dessa brister så att fler vågar söka och bli friska istället =mindre oro för barnen i det långa loppet!? Självklart är det bra att soc finns, MEN jag upplever att orosanmälan slängs till höger och vänster hur lätt som helst, det är fel det med. Jag är knappast ensam om detta.

@Charlie70 Tjenare! Jag läste om din skidåkning förresten! Riktigt härligt! 🤗 Det var samma här, typ i 20-årsåldern. Jag visste väl i säkert 30 år att jag var beroende, men viljan till att sluta helt och hållet satt hårt åt. Mitt första seriösa försök att sluta helt och hållet var ju då när jag gjorde det för drygt 3 år sedan. Jag började skriva på forumet ca 30 dagar efter att jag hade slutat.

Kram

@Varafrisk Ja allt är ju inte lätt att förklara. Kanske kommer längre in i behandlingen. Eller så är det som med Axianne, hon kan inte heller säga vad det var som gjorde att hon vände på sitt liv.

@sattva @Torn Jag tänker att Varafrisk har haft en lång resa här på Forumet men min var väldigt lång innan jag kom hit. Ända sedan 20-årsåldern funderade jag över mitt drickande. Jag gjorde det alltså i 30 år innan jag "var där" och det var den natten jag uppträdde påtagligt berusad inför min son. Där var droppen för mig men innan dess. Jisses så vankelmodig jag varit. Jag kunde ju dricka normalt många gånger. Andra gick det inte så bra och dessa gånger kom tätare och tätare. Jag läste artiklar om vad som var normalt att dricka och förra veckan drack jag ju normalt, jag kan ju. Jag är inte alkoholist osv osv. Jag kan skriva spaltkilometer om alla tankar jag haft genom åren...

Hur var det för er? Hur länge innan ni kom till Forumet fanns era tankar på osund alkoholkonsumtion?

@Varafrisk Ok, där ser man.😃 Alla är olika. För egen del fick jag den där genuina viljan att sluta för gott, typ två veckor innan jag bestämde mig för att sluta. 😅

@Sattva Absolut, jag förstår. Men det var liksom en känsla…är inte religiös och har inte blivit frälst men kan det vara lika svårt att förklara😂 Tänker att min socialsekreterare är en del i detta …🙏🏻

@Torn Då måste jag berätta att där hade du helt fel. Det var väldigt många år sedan som jag tyckte att det var mysigt.

🤗🐬

@Varafrisk Du hade nått vägs ände o hade en stark inre motivation? Och såg behandlingen som livsavgörande?
Tror vi som följt dig länge helt enkelt bara är nyfikna på vilka faktorer som gjorde att du steg för steg gjorde det som krävdes för att bli nykter!

Jag har verkligen funderat mycket över den här diskussionen som pågått här. Jag vill gärna skriva hur jag tänker och göra mitt bästa för att inte skuld- eller skambelägga någon. Vill respektera vad som skrivits för jag förstår att saker och ting inte kan ha gått rätt till. Verkligheten är ju att även om det är myndigheter och vården så kan det bero mycket på vem man möter…den mänskliga faktorn. I min värld vill jag tro att soc/vården bemöter människor på rätt sätt och att man kan sin lagtext men jag är fullt medveten om att det inte alltid sker. Något som jag har med mig från min socionomutbildning är de ord som min lärare i socialrätt sa ” om Janne Josefsson från Uppdrag granskning kommer ska du kunna stå för din bedömning och att du gjort rätt”.

I mitt arbete har jag anmälningsplikt, tvekar inte att anmäla vid oro. Men om det inte är våld med i bilden pratar jag med föräldern varför jag anmäler, jag kan även följa med förälder t socialtjänsten om hen vill. När det gäller föräldrar som har ett missbruk el alkoholberoende omhändertar inte Socialtjänsten ett barn det första dem gör. Soc jobbar ju alltid för att barn ska ha kontakt med sina föräldrar men beroende på situation kan barnet behöva placeras i ett annat hem antingen frivilligt el med tvång. Det krävs ju väldigt mycket för att omhänderta ett barn och det är ju Förvaltningsrätten som avgör det. Jag tänker även att allt är ju inte svart eller vitt. Barn som har föräldrar med missbruk/föräldrar med alkoholberoende blir inte alla kriminella osv en del blir maskrosbarn/många sköter sig bra.

Innan jag blev alkoholberoende tänkte jag att det är väl för sjutton bara att sluta dricka om man har barn men så enkelt är det ju inte. Jag vill med det sagt förtydliga att barnens behov kommer först. Kan man inte sluta dricka på egen hand är det ju viktigt att få hjälp för sin alkoholproblematik.

@Varafrisk Hejsan! Tidvis tycker jag ha sett detta. Typ att du liksom inte ”led” jättemycket av ditt drickande, utan tyckte det var lite mysigt. 🤔 Men inte hela tiden såklart. Men ett antal perioder under de drygt tre åren som jag har varit på forumet. I vilket fall som helst så är det ju jättebra att du nu äntligen har blivit nykter! 🤗

@Sattva @Torn

Ska försöka svara på frågan vad att vara ” där” innebär för mig. Det är en väldigt stark känsla inom mig som kom till mig. Jag tänker att vi som skriver här på forumet ser väldigt olika på det här med att bli nykter, vad kan man styra över och inte och är alkoholberoende en sjukdom.
Som jag skrivit länge på forumet har jag velat bli nykter men det räcker ju inte endast med viljan för alla. Kanske nådde jag min botten..jag vet inte….men jag var väldigt sliten. Men känslan kom att jag kände väldigt starkt att jag ville påbörja min behandling och för att kunna göra det var jag tvungen att vara sjukskriven och därmed berätta för min chef. Jag visste även att berättar jag för min chef då är det slutdrucket och den känslan var befriande. Blev då även mycket motiverad. Vet inte om det var ett förståeligt svar men det är nog det svar som jag kan ge.

Måste fråga dig @Torn tänker du på riktigt att anledningen till att jag fortsatt att dricka var att jag fann att fördelarna var fler än nackdelarna?

Kram🐬

Jag mår pyttelite bättre för var dag som går. Dock kan ångesten slå till emellanåt. Försöker att inte tänka allt för mycket på vad som skedde förra helgen. Jag var hos en barndomsvän, våra mammor var bästa väninnor sedan innan vi ens föddes. Vi har växt upp ihop. Men nu senaste 2-3 åren blivit lite mer än vänner och fattat tycke för varann. Så jag blev bjuden på middag förra veckan. Han blev full (hade dock kontroll) och mig ska vi inte prata om. Resten är historia och vi lär nog aldrig mer höras. Jag har råkat ut för ”värre” / mer riskabla saker innan. Sker inte ofta, men när det sker så mår jag fruktansvärt dåligt. Förra veckan var nog droppen för mig. Jag var så otroligt desperat och hade akut livsleda över hela situationen, över mig själv. Vilken skam jag är osv. Så jag tog mig in här och startade en ny tråd. Fick tips om att söka vård och/eller aa. Vård är helt uteslutet för min del. Och desperat som jag var så sökte jag omgående upp ett aa möte , det fanns en vars tid och plats passade mig. Jag kände mig så enda i mitt elände och hela situationen. Kändes som att allt är mitt fel och att jag inte var värd att leva. Jag hade spytt ned dejtens / kompisens soffa, matta, säng och gud vet vad mer jag hade gjort. Han var så jävla förbannad på mig dagen efter att jag trodde han skulle ge sig på mig. Så arg var han. Och självklart mådde jag dåligt över att ha gjort någon arg. I vilket fall, jag hade inget annat val än att ta mig till det där aa mötet, för mitt liv hängde i en skör tråd. Jag ville se vad det var för människor som kom dit och vad de hade att berätta. Det som gjorde mig trygg var att man var fullt anonym. Men jag var så nervös! När jag kom dit, och det var folk som var så otroligt varma och vilket mottagande! Jag började direkt att gråta, det var en sån lättnad. Människorna som var där såg ut som vilka som helst! Och så började mötet, vi hade lite fika till. Lite lätt nedsläckt, tända ljus. Och vi gick bordet runt. De som ville berätta, de berättade. Vissa ville inte. Men det var såååååå skönt att höra andras erfarenheter kring denna sjukdom. Jag var inte ensam längre. Där och då, accepterade jag att det inte var mitt fel. Jag har inte aktivt valt att göra någon arg, utan jag lider av en sjukdom som dessutom är botbar om man jobbar på det. Så jag har bestämt mig för att fortsätta med aa och längtar redan till nästa möte 🍀

Tack själv. Jag kände direkt att jag ville skriva. Det är lättare att hantera dessa situationer om man kan prata med någon som har liknande problem.

Jag kan verkligen relatera till skammen. Jag vill inte ens tänka på allt jag har sagt och gjort på fyllan, jag känner mig nästan psykiskt instabil när jag tänker på vilken motsats mitt ”fulla jag” är till mitt ”nyktra jag”.

Den senaste fyllan (alltså nu i fredags) ledde till att jag fick gå hem ifrån jobbet igår morse, jag klarade inte av att vara kvar pågrund av att jag var så bakis. Skämdes ihjäl men det var outhärdligt. Nu är jag riktigt nervös över att gå tillbaka till jobbet ikväll men jag har ju inget val, det snackas säkerligen bakom min rygg osv men det får vara så. Det är utom min kontroll. De som spenderade kvällen med mig talade givetvis om för mig hur packad jag var vilket inte gjorde saken lättare. Det gick så bra att dricka vin och bubbel men sedan kom spriten in i bilden och då var det helt kört. Jag känner mig kanske 75% återhämtad psykiskt nu.

Starkt att du valde att skriva här och du ska veta att du kommer att klara detta! Vi får sluta kasta skit på oss själva nu och göra det bästa vi kan av situationen. Nu kör vi läsk istället för alkohol när tillfälle ges och så får vi påminna oss om vad som annars kan ske.

Hur mår du nu??✨

@Lora Som sagt, jag har ingen egen erfarenhet. Men jag har sett hur min fru som är lärare har stora problem med flera barn där föräldrarna har missbruksproblem. Det mynnar ut i att barnen inte klarar av skolan och hamnar i kriminalitet och andra bekymmer. Dessa föräldrar klarar helt inte av att ta hand om sina barn på ett bra sätt, och då är det bra om Soc kan rycka in.

Om mitt beroende hade inneburit att mina barn for illa så hade det varit jättebra om Soc hade blivit involverade. Då hade jag säkert fått en ordentlig tankeställare och sett till att bli nykter direkt. Nu fick jag tack och lov nog av alkoholen innan det gick så långt och mina barn klarar sig exemplariskt bra i skolan.

Frugan har även berättat om vilken positiv vändning det har blivit för barn som har kommit ifrån en missbrukande förälder.

... och du får gärna berätta lite mer om din erfarenhet med AA. Kanske är något för mig också.

Hej LauraE,

Tack snälla för ditt meddelande.

Det är ett sådant mörker dagen efter en sådan bläcka. Känner för dig. Jag befinner mig där precis exakt just nu. Ångesten sliter i mig. Egentligen är det märkligt att jag klarat mig undan större skandaler eller konsekvenser än vad jag har råkat ut för med tanke på mitt sinnessjuka drickande. Dricker mycket och snabbt, en usel cocktail.

Och precis som du säger går det inte att veta när det spårar. Man förråder sig själv.

Gillar vad du skriver om acceptans. Måste acceptera att det är så här. Precis som att jag inte kommer bli svensk mästare i trestegshopp kan jag inte heller dricka alkohol. Dålig liknelse men du förstår poängen.

Hur mår du efter förra helgen? Hur tänker du kring det?

@Torn För mig har det inte varit skammen. Det är sättet man gått på som gjort att de låst sig för mig. Jag tror inte jag kan förklara det bättre här tyvärr. Hela mitt system låser sig vid påhopp. Det blir tilt i skallen. Jag känner mig kränkt.

Något att tänka på om man ska prata med en beroende kanske? En sådan som mig hade det varit kört med här. Ridån hade gått ner. Ingen hade nått mig iaf. Det kanske fungerar på andra men mig hade det inte gått med.

Jag har exakt samma besvär! Senast var förra helgen, gjorde bort mig TOTALT och ångesten är påtaglig. Får mig även att blicka tillbaka på tidigare pinsamheter/katastrofala incidenter. Men du har iallafall insikt och jag tycker det är starkt av dig samt ett stort steg påväg! Jag ska mha aa försöka hålla mig helt nykter. Jag har överlag svårt att hålla mig borta från A även på vardagar, dock inte så att jag ballar ur, har då kontroll över det. Men när jag ska träffa någon eller fest, då spårar det. Inte alltid, men det sker och jag kan aldrig förutse innan vilka tillfällen som spårar ur. Så nu blir det total nykterhet för mig och acceptera att jag är en av de som aldrig någonsin kommer kunna dricka måttligt. Kämpa 💪🍀

Hej lostmind,

Tusen tack för att du tog dig tid att skriva. Du vet inte hur mycket det betyder.

Och du har helt rätt. Det är inget annat än självbedrägeri att tro att jag kan dricka två öl och hålla där. Bästa är att helt undvika men det låter sig tyvärr inte göras då min situation kräver närvaro på olika tillställningar. Men det får bli coca cola framöver. Det har jag ju sagt innan men det är bara att ge det ett nytt försök.

Skammen är så otroligt djup. Man ifrågasätter allt och tappar tron på sig själv. Bottenlöst och så svårt att reparera förutom att "inte göra om det". Jag tränar faktiskt en del och har väl i övrigt okej hälsa men mitt drickande är så förödande att jag inte ens orkar tänka tillbaka på alla hemska upplevelser mitt missbruk (för det är det) har satt mig i (eller som jag har satt mig i genom mitt missbruk...).

Helt riktigt, vi tar nya tag och försöker hålla oss nyktra. Önskar bara att ha så mycket ogjort men det är vad det är. Inga quick fixes här.

Hur mår du efter förra helgen?

Hej! Jag känner igen mig själv så otroligt mycket i det du beskriver och jag har samma problem. Jag tror att det bästa är att undvika sådana miljöer och låta bli alkohol helt, om man har disciplinen kan man möjligtvis följa med partnern på olika tillställningar men viktigt att man känner att man klarar av det utan att dricka. Det går inte att lära sig att dricka måttligt om man har detta problem, även om det funkar 1-2 gånger så slår det till när man minst anar det och sen sitter man där igen med ångest över vad man har gjort. Jag rekommenderar att börja träna och hitta en hälsosam livsstil, det fick mig på andra banor. Trots att jag har kommit en bra bit på vägen så gör jag också snedsteg och det hände mig den senaste helgen, vi var ute och det ena ledde till det andra sedan tappade jag kontrollen.. igen. Man skäms och föraktar sig själv in i det minsta efteråt. Jag tycker dock vi tar nya tag nu och håller oss nyktra, vi klarar detta! Tänk vad skönt att slippa vakna upp med ångest. Sen när det kommer till folk runtomkring som dömer kan man försöka tänka att de inte har någon aning om vad man brottas med och därför kan de inte förstå. Man ska inte hänga upp sig så mycket på vad andra tänker, bara se till att man själv inte hamnar där igen.

Hej på er och trevlig söndag! På forumet gäller anonymitet. Det är finns inga undantag från detta. Jag har redigerat inlägg på eget initiativ för att undvika spekulationer om detta.

Vänligen
/magnus
Alkoholhjälpen

@Torn Då har vi olika synsätt. Jag tror inte att man kan sätta sig på folk på det sättet. Jag tror det ligger djupare än så. Har du gått igenom en soc process? Vet du vad det innebär? I så fall får du gärna tillföra i debatten hur det hjälpte dig att bli nykter.

@Amanda L Och jag på dig! Är bara så fruktansvärt besviken och förbannad 😡 p mig själv. Jag som mådde så bra när jag var nykter! Men jag ska dit igen och för alltid!

@Ny dag Jag håller på dig!❤️🥳🥳🥳

@Lora Jag har egentligen inget att tillföra i den här debatten mer än att jag tycker att det borde anmälas till Soc så mycket det bara går om barn far illa. Det finns så många alkisar som aldrig kommer bli nyktra, och då gäller det att enbart tänka på barnens bästa.