skrev Thompa_68 i Denna gång är det på riktigt!
skrev Thompa_68 i Denna gång är det på riktigt!
Som jag har velat komma ur alkoholens destruktiva klor tidigare, många gånger och även lyckats en kortare eller längre tid. Men ofelbart har jag trillat dit igen när jag började dricka, då jag trodde att jag efter en paus kunde hantera alkohol kontrollerat, vilket varje gång visade sig vara helt fel. Så viljan är absolut en viktig parameter, men för mig var det avgörande att komma till insikten och acceptansen av att jag inte har förmågan att hantera alkohol. Att nå dit har tagit en väldigt lång tid, därför att jag har använt alkoholen som guldkant och snuttefilt så länge och det har känts omöjligt att lämna den på obestämd tid, är livet verkligen värt att leva då? Nu känner jag i själ och hjärta att det faktiskt är det, tar en dag i taget och söker det positiva i livet utan alkohol istället för att satsa på en tidsbegränsad nykterhet som till slut följs av återgång till en konsumtion av alkohol som är ohållbar och destruktiv.
Hur jag har nått insikt och acceptans av min allergi mot alkohol kan jag inte riktigt förklara. Förmodligen blev det bara en gång för mycket av alkoholintag, där något fick mig att sätta stopp och komma till sans. Rent logiskt borde jag ha förstått för länge sedan att det är en fruktlös väg att satsa på kontrollerat drickande när man som jag alltid landar i alkoholmissbruk efter nyktra perioder, oavsett hur bra metoder för kontroll jag försökt använda mig av. Men acceptansen som krävs bottnar uppenbarligen inte endast i logik.
skrev LAO i Promillebikt
skrev LAO i Promillebikt
@Flarran att kunna känna livsglädje av i princip ingenting alls är väl ändå den största gåvan vi kan ge oss! Vad bra du kämpar på!
skrev LAO i Nu provar jag igen!
skrev LAO i Nu provar jag igen!
@Carisie ja, många känslor och tankar är det. Jag skyller det mesta på klimakteriet🫣, även om jag tycker att mycket mående sammanfaller med min konsumtion… ångesten är i alla fall klart alkoholrelaterad. Livet är ju en spännande resa och just nu känner jag mig mer terränggående än lämpad för motorväg. Lite i taget, prova ny väg, vänd, kör genom leran. @JHL, jag fattar avsaknaden av ”klipp i steget”. Jag är liksom pigg men lite lojare. @vår2022, att komma ut på dagarna är verkligen något att sikta efter, även om det är jäkligt svårt när arbetsuppgifterna hopar sig. Idag fick jag dock en rejäl lunchpromenad, så skönt. Hoppas att ni alla haft en bra dag🧡
skrev LAO i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
skrev LAO i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@Carisie jag har verkligen varit helt insinuerad i alkoholromantiken. Allt skulle firas och guldkantats. Nu kommer alkohol med en bismak och jag är lycklig för mina nyktra dagar.
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
Numret här på alkoholhjälpen går också att ringa och få goda råd och vägledning var man kan söka hjälp
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Bara eftermiddag om man ska vara noga, och det är redan mörkt och känns som kväll, men det får väl vara som det är. Blir väl ljusare tider igen. Som nykterkvist får man väl vara nöjd och inte klaga på tidens gång. Snart lär det väl komma snö kan man tänka och då får man halka omkring igen precis som det brukar vara. Denna nyktra insikt om att det snart blir snö och is igen, fick mig igår att känna tacksamhet för att det i alla fall inte var halt på ens promenad.
Kom nyss att tänka på att det finns så mycket musik man spelat och även fast nån låt kanske var hur viktig som helst ett tag. Så glömmer man ofta med tiden bort den liksom, och när man sen kanske på radio eller nätet hör nån låt från gårdagen eller nåt annat som ger en koppling till det man trott sig helt glömt. Då kommer man kanske på att den där låten man i stunden tänker på den finns nog någonstans i musiksamlingen av plattor man har någonstans. För nog är det märkligt hur en låt hur pass olika den är i struktur, ändå kan få ens tanke att plocka upp ett minne ur nåt av glömskans dammiga hörn liksom.
Så har jag då märkt att det ofta kan vara. Då brukar jag göra som många nog gör, och kollar runt i högar med plattor. Om man nu i den digitala tidsåldern har några sådana kvar. För nu så är det ju oftast mobiler och datorer som ens favoritlåtar finns listade och samlade på. Kom idag att att tänka på gruppen Alphaville och deras låt Forever Young som man spelade rätt ofta ett tag och letade runt som en förvirrad ekorre i jakt efter gömda kottar, nötter eller nåt liknande.
Men gav snart upp och slog på datorn i stället och har nu hört låten ett par gånger. Hur bekvämt och bra som helst alltså. Men undrar ändå vart den gamla plattan gått och gömt sig i min musiksamling. Tänker, att den dyker väl upp när jag letar efter nåt annat. Det brukar ju som oftast vara så. Vilket jag av erfarenhet känner till. Har ju inte världens bästa ordning på mina prylar, men brukar då hitta till det viktigaste som jag i stunden behöver och det får jag väl tacka Herren för så att säga. Funderar på om det inte är dags för något starkt, ingen alkohol, för vem behöver väl sånt.
Kaffe är det nog mera som det är dags för. Men har ju inte så mycket ork idag, vilket väl inte hör till ovanligheterna liksom Så det får väl bli en burk energidryck för enkelhetens skull. Fick ju tag på även ett par sådana igår när jag var ute och fröjdade på min promenad och inhandlade lite dagligt bröd i matbutiken. Förresten, @xyz23, har kollat in låten du länkade till, och nog visst finns det allt en hel del tänkvärd lyrik och musik man kan lyssna på när man inte har energi till annat.
Ha det gott!
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
Fick svar ungefär här är en lista på närmaste mottagningar..
Har redan varit på den som är nära för något år sedan, och deras hjälp var inte bra och hjälpte tyvärr inte mig.
skrev fooliehutten i Lagom roligt
skrev fooliehutten i Lagom roligt
Foolihutten har kollat på barnprogram i teve 2: ”Balt Balthazar, Balt Balthazar… Balthazar”
Professor Balthazar är också här irl och hans magiska maskin finns tillgänglig i var mans ”smarta ai-phone-hjärna”. En fantastisk framtidsutopi har anlänt när vi kan få smickrande friserade versioner om oss själva och våra liv via svar som poppar fram ur ballt hazardsk chat-bot; ja, nästan som i ”fake dreams” när fyllan växer till på mommas krog: ”it takes only two to tango… me and the bottle”. Jag ser algoritmer förföra oss på liknande sätt som när vi svennebananas fått oss ett par glas för mycket. Ser ni, det mesta kan då inträffa beroende på vem/vad som håller styrspaken i våra kapade hjärnor. Det kan bli lite hipp som happ med spriten: karatefylla, slagsmål och polis, eller pruttfullt gråtmild brotherhood: ”jag älskar dig polar’n” och vidare till otrohet och skilsmässa. Kapad hjärna i ett Shelley:skt skapat digitalt monster är nu på väg att släppas lös när vi ai-berusade på nytt lämnar över kontrollen över styrspaken. Men någonstans måste det väl finnas ett kontrollrum där etiska koder och andra parametrar programmerats för att en chat-ro-bot ska vara snäll, eller vad den nu ska vara? När jag drack och klarade att dricka med måtta med diktator A trodde jag på fullt allvar att jag hade kontrollen i mitt kontrollrum, men när dörren glömdes öppen ballade sedan styrenheten ur i hovnarrens hand och så blockades pannloben med alkoholdemens och mellanhjärnan blev promillens nästa rov. När den också släckts ner kunde jag i reptilhjärnans basala funktioner blott förnimma skillnaden mellan värme och kyla och ljus och mörker. Det var bland annat den tillvaron som skrämde mig till nykterhet; den tillvarons kyla och mörker skrämmer mig även med ai-berusningens kapade hjärnas dystopi. Även om jag för närvarande lyckas hålla digital måttlighet, så vet jag vart det bär. Snälla, snälla pastor Ågren 🙏🏻 kom tillbaka och ge mig min beskärda del av ditt gnäll också för min nätfyllas bakisruelse!
😗🎶
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
Vågar inte råda något i det. Det bästa kanske är att rådfråga sjukvården så det blir rätt och du inte utsätter dig för någon fara. Det kommer snabbt bli bättre iallafall när du är nykter! Fick du någon kontakt med beroendekliniken? Där kan du säkert rådfråga angående abstinens. Kämpa på!
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
Ångest
Stickande/pirrande känsla i huden/huvudet
Varm i ansiktet, stramar lite i huden
Varm och kall om vartannat
Svettas mängder på natten
Lite kraftlös i benen
Hör ju själv att det inte låter bra.. :(
Förra veckan var jag nykter 4 dagar, innan dess 10 dagar i sträck.
Jättesvårt att sova
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev spoix90 i Här igen då, men nu måste det vara nog
Vad har du upplevt tidigare för abstinens när du hållt upp? Var det längesedan du hade ett uppehåll sist? Hur mycket har du druckit de senaste dagarna. Det är jättesvårt att råda någon i abstinens, det är individuellt också.
Låter som en bra dag!
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
@asdf1973 tack! Ja det kommer läka med tid, är redan bättre än för 1 månad sedan. Flyttat fram gränserna och utsätter mig för mer och mer ibland blir det bakslag då får man vila en dag.
Jag förstår! Det är helt okej, man behöver inte göra allt samtidigt. Det är nog snarare en fördel att skynda långsamt ge sig själv tid att känna och reflektera, men fastna inte i det dåliga. Ja du är på god väg! Bara självinsikten att du måste förändra något och tagit tag i det är skit starkt!
Hur går snacket med din sambo? Har du berättat att du vill förändras och kan hämta styrka där? Jag är väldigt öppen med min sambo och hon stöttar mig väldigt mycket.
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
skrev Anoto i Här igen då, men nu måste det vara nog
Hur vet man om abstinensen är farlig?
Jag håller upp mellan 3-12 dagar hela tiden, sedan blir det ca 3 dagar med mycket vin..
Jag har ett jobb, barn osv. Att sköta..
Dag 1 idag och ska till tandläkaren samt träffa en kompis som inte dricker.
skrev asdf1973 i Bli fri från skiten
skrev asdf1973 i Bli fri från skiten
@spoix90 du gör det jättebra och jag hoppas verkligen att du får ordning på resterande problem, eller jag är övertygad om att du kommer att känna dig helt återställd.
Jag orkar faktiskt inte ta tag i något mer än alkoholen just nu. Jag gissar att jag kommer till den punkten att jag måste ta kontakt med vården, men inte nu. En bit in i självreflektionen så tror jag att måste få hjälp med grundproblemet, vad det nu är. Jag är misstänkt på att jag har ADHD men som sagt så måste jag ta en sak i taget. Känner i alla fall att jag är på rätt väg.
skrev xyz23 i Promillebikt
skrev xyz23 i Promillebikt
@Flarran Jag har såklart tänkt på sådant jag också - det har nog de flesta av oss - vad ska man vara tacksam över, typ, meningen med livet. Alla livsåskådningar, inte bara religioner, många filosofiläror, har ett gemensamt: att man ska vara tacksam för det man har. Det är därför, antar jag, din AI:s tips om att ta hjälp av en psykolog är förståelig. Ingen har bett om att vara här på vårt dammkorn, utan att riktigt kunna förstå helheten - man talar om tro, men det är nog hopp egentligen. Och inte led vi någon nöd tidigare. Men ändå har många människor - även om de inte haft det från början - hittat en mening med livet. Jag minns en nybliven mamma som kände att allting va piss. Vad kan jag ge mitt barn med denna line-up av förutsättningar, menade hon. Hon hade skrivit till en frågespalt. Jag minns också svaret hon fick, och jag hoppas att hon fann ett sätt att komma vidare.
Jag lovade sända ännu en länk till en sång med innebörd: https://www.youtube.com/watch?v=aKkWeYlvppE&list=RDaKkWeYlvppE&start_ra…
Ha det bra, Flarran.
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
@asdf1973 Okej, jag har ju ingen underliggande ångest utan all ångest har berott på mitt alkohol missbruk. Börjat som en glädjedrickare och att jag gillade ruset har inte något underliggande som jag självmedicinerat. Det har bara spårar ur och tillslut var det medicinen för ett egenskapat problem. Har dock i samband med att jag blivit utbränd upplevt panikångestattacker men det beror nog på som jag förstått det att min hjärna varit totalt kokt av många anledningar. Har fortfarande problem med minnet och vissa situationer där det finns förväntningar på mig att prestera. Men att sluta med alkohol har definitivt hjälpt. Det låter som en bra plan! Starkt av dig att ta tag i det. Hör med vården vad de kan erbjuda finns kanske andra mediciner, kbt osv men är ångesten hanterbar som det är nu kanske det är som du säger bättre att se var du landar när du varit nykter ett tag och ta det därifrån! Kämpa på här hjälps vi åt!
skrev asdf1973 i Bli fri från skiten
skrev asdf1973 i Bli fri från skiten
@spoix90 jag har ångestproblematik och oro i botten vilket troligtvis gjort flykten till alkohol till ett verktyg. Alkoholen fungerar som bensin på elden och ångest och oro ökar. Eftersom jag hållit på att självmedicinera under så lång tid så vet jag inte på vilken nivå ångesten kan tänkas hamna efter ett långt uppehåll. Men det är något jag ska ta reda på. Det jag upplever är att ångesten inte är lika mycket upp och ner, den är mer jämn och därmed mer hanterbar. Jag har tidigare medicinerat mot ångest men upplevde att jag mådde väldigt dåligt av medicinerna. Nu är min plan att först bli alkoholfri och sedan lära mig olika verktyg för eventuell ångesthantering. 9 dagar nykter nu i alla fall...
skrev spoix90 i Jag gör ett försök...
skrev spoix90 i Jag gör ett försök...
@asdf1973 Den nykära känslan i att avstå alkohol är den bästa peppen i början! Då är man tillfreds med sitt beslut och verkligen tror på det. Man gör det för sig själv. Du kommer rätt snabbt märka av en del positiva effekter din ångest blir bättre, självförtroendet stärks, du får mer energi. Det är alla saker som hjälper oss igenom den sköra första nyktra tiden. Sedan kommer känslorna, den varma känslan av den första ölen byts ut mot att se barnen klara en matteläxa på första försöket.(när du får en sådan känsla stanna upp i den och njut) Hjärnan och känslor börjar fungera som det ska sakta men säkert. En dag i taget staplar vi nyktra dagar. Ibland kommer livet grina emot men det är så det är, livet kommer också vara helt underbart och jag är numera helt inställt på att möta med och motgångar med sinnet i fullt fungerande skick! Kämpa på!
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
skrev spoix90 i Bli fri från skiten
@asdf1973 hej, ångesten försvann för mig efter 3-4 dagar ungefär. Sedan dess ingenting. Jag känner mycket större ro i kroppen. En del är nog att jag har en stor tilltro och känner mig tillfreds i mitt beslut och bara tar det dag för dag. Hur många dagar har du varit nykter nu? Det finns hjälp att få mot ångest och oro om det är något annat än bara alkohol ångest.
Tack @vår2022, tyckte bara det var första dagen som var riktigt kämpig att inte falla tillbaka i samma mönster, sedan dess har suget bara hälsat på ytterst korta stunder mest som ett ögonblick av reptilhjärna reflex här brukar det drickas, men vänta här nu de gör jag ju inte längre, ahaaa okej. Ungefär så går det till i hjärnan. Inte det minsta jobbigt just nu. Är fortfarande sjukskriven och en del av min rehab jag målat upp för mig själv är att vara positiv och långsamt flytta fram gränserna. Göra saker jag tycker är roligt varje dag. Nästa månad tänkte jag komma igång med studier inför vårens högskoleprov. Det ser jag fram emot ska bli roligt men svårt. Tack för all klok input som vanligt!
Jag sträcker mig till att vi kan tillåta oss att ha den bästa tisdagen! 😊😊
skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@Carisie Ja, det är som att har gjort 360 graders vändning i tankar och reflektioner. Som att ha varit helt emot något för att sedan bli helt för det, i och med kunskap och ifrågasättande av sig själv. Hur det som uppfattades som livets härlighet och guldkant nu uppfattas som livets fördärvande och farliga gift.
När jag tänker om mig hur jag var då, känns så främmande och skrämmande. Hur hjärntvättad jag på ett sätt var och hur jag suktade efter alkoholens ”sötma”. Kan också minnas fina tider då alkohol inte var något som dracks i tid och otid och den tiden är tillbaka, om inte ännu bättre då alkohol inte längre förekommer alls. Härligt ändå att kunna göra en förändring i livet och göra något som är hjälpsamt och bra för ett gott och bättre liv. Att kunna bli för något som i stort sett var otänkbart tidigare. Nya härliga minnen att lägga i sin minnesbank😁.
Ha en fin dag!❤️
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@JHL Ja vid min fot 🦶alla dessa balkongbilder från semestrar 🤦🏼♀️. Semesterbilderna tenderar att börja ramla in bland minnen dec-mars men den sista vintersemestern var dock nykter - ska bli spännande att se vilka minnen som kommer upp då?! Återrapportering kommer att ske. Men jag gissar redan nu på glass & fruktshaker samt en massa mat och hav. Vem fan vill se bild på en ölburk liksom?
Alkoholfilter är jag färdig med (tror jag) eller det känns så idag.
🩵
skrev Carisie i Nu provar jag igen!
skrev Carisie i Nu provar jag igen!
@LAO Gud så skönt att slippa svettas på nätterna. Det kan man ju göra annars också men det är nåt speciellt och jobbigt över alkoholsvettningar jämfört med klimakteriet tycker jag. Precis som @vår2022 så upplevde jag också en annorlunda obalans i kroppen mellan trötthet och energi men min tanke är att det delvis kan vara en mental inställning. Det är så mycket i accepterar och "skyller på" alkoholen när vi druckit. Typ som att vi rättfärdigar vårt mående utan att reflektera över det eftersom vi vet att det är alkoholen så jag tänker att vi maskerat "äkta känslor" med att låta allt vara alkoholens fel. Blev jag för luddig nu? 😂 Summa summarum: allt är äkta nu och vi får deala med allt på ett äkta sätt. Jag är fortfarande trött eller energilös ibland, grinig, har ont i huvudet eller magen eller vad det än må vara - svettades som en galning här vid fullmånen men vad det är är så är det ju inte alkohol iaf. Vi behöver inte skämmas eller ljuga om hur vi mår och varför.
Vi har ju druckit på lite olika sätt men jag skulle säga att det tog nog två veckor innan jag kände mig mer i balans. Jag satt och läste genom alla mina inlägg för ett tag sen och tror att jag upptäckte skiftningen till balans i september förra året och det var efter nästan alkoholfri (elva "dryckesdagar" enligt kalendern) i sju månader. Vad jag också kan se är att trots att jag drack måttligt under perioden slutet på april - början på juni så mådde jag så mycket bättre efter att jag slutat helt. Det var en massa känslor 😂.
Hoppas du får en fin dag iaf 🍂
skrev JHL i Nu provar jag igen!
skrev JHL i Nu provar jag igen!
@LAO Jag vet inte om jag hade samma slags trötthet men jag skulle beskriva den som att både vara piggare och tröttare i princip samtidigt och med en trötthet som ibland sköljde in och det var en kamp att hålla sig vaken. Däremellan var jag full av energi men utan det riktiga klippet i kroppen. Nu slår jag längre i golfet, klarar lite mer vikter och har lite mer spänst och snärt i kroppen än tidigare. Tyvärr så höll det, för mig, i sig länge innan det släppte (för några veckor sedan). Så 8-10 månader var det så för mig men jag hade druckit väldigt mycket under en lång tid så jag antar att det tog tid för kroppen och det mentala att ställa om sig. Nu känns det bättre och hoppas att det håller i sig.
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Tja, så är det då en ny dag igen och man har dragit upp persiennerna och skådat ut genom sitt fönster nyktert samt helt kallt och logiskt i vanlig dystymisk alkoholfri ordning konstaterat att man nog som alltid är mest tacksam för det man inte har, och för den tid som faktiskt har gått trots allt. Brukar tänka att inget är så dåligt att det inte kan bli sämre, och nog är det så allt.
Detta samt att man inte behöver oroa sig för att tvingas njuta av innevarande grådaskiga tillvaro för evigt alltså. Har som alkoholfri förstått att rutiner är sådant man gör utan att man tänker på det. Ja, som att ta sig en frukost bestående av något som är någorlunda fungerande så som livsmedel och drivmedel framåt. Funderade just på ordet livsglädje, och skrev följande till en svarsmotor:
Livsglädje vad är det för något, är inte livet bara en fas man måste ta sig igenom så gott det går...
AI-översikt
Livsglädje är en känsla av mening och lycka i livet, som ofta finns i betydelsefulla relationer, intressen och personlig utveckling, och den är inte nödvändigtvis konstant. Livet är sällan bara en fas att uthärda; det är komplext och innebär både glädje och sorg. Att hitta livsglädje handlar om att aktivt engagera sig i livet genom att prova nya saker, reflektera över vad som är viktigt för dig och acceptera både de bra och svåra känslorna.
Vad är livsglädje?
En känsla av mening: Det handlar om att ha saker som är viktiga för dig och som du känner dig engagerad i, oavsett om det är i relationer, arbete eller fritid.
Balans: Det är normalt att känna både glädje och sorg samtidigt. Livet innehåller motsägelser, och att känna lycka i ett ben och olycka i det andra är en del av den mänskliga upplevelsen.
Hur hittar man livsglädje?
Utforska och testa nytt: Prova nya aktiviteter eller lär dig nya saker för att utmana dig själv och väcka nyfikenhet. Detta kan skapa välmående och glädje.
Reflektera över dina värderingar: Fundera över vad som är verkligt meningsfullt för just dig. Svaren är individuella och kräver självinsikt.
Acceptera dig själv och livet: Acceptera att livet inte alltid är perfekt och att du inte behöver ha en fullständig plan för framtiden. Att acceptera dina känslor, även de som är svåra, är viktigt för att återfinna glädjen.
Ta hand om din kropp: Se över hur din fysiska hälsa påverkar ditt mentala välbefinnande. Sömnbrist, stress eller brist på viktiga ämnen kan påverka ditt humör.
Om livet känns tungt
Sök professionell hjälp: Om du mår mycket dåligt, tveka inte att söka professionell hjälp.
Prata med någon: Att prata med någon du litar på kan vara till stor hjälp. Att lyssna öppet och utan att döma kan vara en fin väg att stötta någon som mår dåligt.
AI-läge
Livsglädje (franska: joie de vivre) är en känsla av glädje i att helt enkelt leva sitt liv. Det handlar om att ha en positiv inställning till tillvaron, att känna sig nöjd och att ha modet att planera för framtiden och uppfylla sina drömmar. Det är en positiv känsla av tillfredsställelse som ofta uttrycks genom att vara glad, lycklig eller road.
Din syn på livet, att det "bara är en fas man måste ta sig igenom så gott det går", speglar ett perspektiv som kan relateras till vissa filosofiska tankegångar, men det finns också andra synsätt:
Existentialism: Inom existentialismen betonas individens fria val och ansvar för att skapa sin egen mening i livet. Livet ses inte som något med en förutbestämd mening, utan du måste själv ge det innehåll. Synen att livet är en "fas man måste ta sig igenom" kan ligga nära en känsla av att livet är en prövning eller något man bara ska uthärda, vilket skiljer sig från en aktiv strävan efter mening och glädje.
Filosofin om "det goda livet": Antik grekisk filosofi, bland annat, föreslår att livets mening är att uppnå lycka (eudaimonia). Enligt detta perspektiv är strävan efter ett gott och meningsfullt liv själva syftet med vår existens, snarare än enbart att utstå det.
Psykologiska perspektiv: Psykologin betonar att känslor som glädje ger oss impulser att fortsätta med aktiviteter som ger njutning och som är meningsfulla för oss personligen. Att uppleva livsglädje, även i svåra stunder, kan vara en viktig drivkraft för välbefinnande och motståndskraft.
-
Tänkte på Skriften och Predikarens ord om att inget är nytt under solen och nog kan jag då hålla med om den tänkvärda texten som aldrig tycks bli omodern oavsett tekniska framsteg och sånt där som dagens händiga sökmotorer som besparar en trött dystymiker med andra små finurliga tillbehör psykologiskt sett ganska mycket tid. Detta när man ibland kanske har någon fråga om tillvaron och dess små utmaningar.
Jag lyckades då med ett stordåd igår och fick hem både mjölk och limpa från den lokala matbutiken igår, jag är ju bara helt fantastisk, och precis som min gamle far väl en gång sade, så är det nog sant att jag kan allting. För nu kan jag ju faktiskt värma på mig en kopp med mjölk och festa loss helt nykter och glad på en kopp med choklad samt avnjuta några goda limpmackor än en gång.
Har inget att klaga över, jämna plågor över hela linjen och inget överhängande panikartat att oroa mig för heller och det får man väl se som gott nog. Har nog drabbats av en gnutta livsglädje ändå eftersom jag kan känna tacksamhet över ingenting alls egentligen, och det är väl gott nog och sådant man kan uppskatta med ett tacksamt nyktert sinne. Funderade på om det nog inte är dags att stärka sig med nåt, fast ingen alkohol och sånt tok. För sådant har jag ju trots allt lärt mig själv, helt utan experters hjälp att klara mig fint utan. Bara ett glas med vitaminberikat vatten finns i tanken. Det behövs då inte så värst mycket vissa dagar för att uppskatta tillvaron.
Ha det gott!
Hejsan! @LAO trevligt att se att du tittade in här kompis, höll en stund nästan på att gräva ned mig i en del mörkare tankegångar som jag kan hamna i vissa stunder, men tacklar det mesta så gott det går med väl kanske min envishet och lite andlig kraft i form av barnatro om man nu tror på att sådana prylar eventuellt finnes. Hur som helst, tack för besöket på min sida.
Kämpar vidare!