skrev Himmelellerhelvette i Nykter morgon dag 10

@Helahea Gott nytt år! Idag har du 160dagar! Grattis❣️ Du gör det så bra! Så fint att du kunde säga till ordentligt när du kände att det var nog och att du blev lyssnad på❤️

Kram


skrev Himmelellerhelvette i Andra dagen i mitt nya liv

@Kebne1 Gott nytt år❣️ 2023 kommer vågskålen mer och mer gå över på friheten i att inte dricka. Känslan av närvaro och klarhet tar över livet och tillsist vill man aldrig mer dricka, för det tillför ingenting, absolut ingenting.

Kram❤️


skrev Himmelellerhelvette i Helt urspårad nu

@DRacker Gott nytt år! Hur har du det?❤️


skrev Himmelellerhelvette i Nya tag

@Metmasken Hej! Hur har du det?
Kram❤️


skrev vår2022 i Jag trivs inte med alkohol

@Agnes123
Hej! Det är bra att du skriver ned tankar på hur det var och får dem på pränt. Det blir så mycket tydligare då och man kan se mönster i sitt beteende. Det liknar mitt beteende, att försöka hålla kontroll på drickandet, men det misslyckades oftast. De gånger jag drack, så jag inte blev så påverkad, tyckte jag att jag var så duktig och tänkte att jag kan ju dricka måttligt ändå. Det höll inte speciellt länge. Minns också att jag blev skitsur om det var min tur att köra bil på fest, som att hela festen var förstörd för att jag inte fick dricka. Minns också att det var jobbigt att vara nykter då, kunde inte slappna av och släppa hämningarna. Hade ett stort sug efter att dricka. Sen all ångest efter att ha varit full som vanligt på alla tillställningar. Allt visar verkligen på att jag inte kan hantera alkohol och hade stora problem.

Det är så härligt med en nykter livsstil och inga problem med att varken köra till en fest eller att vara nykter på en fest. Så tacksamt att slippa ångest och skam, det tillhör det förgångna och ett annat liv.

Gott Nytt 2023 och skapa dig det liv du vill leva för att må bra🥳❤️


skrev User35185 i Jag trivs inte med alkohol

Hej!
Idag funderade jag lite över hur mitt drickande sett ut och jag minns att jag redan som tonåring började försöka med olika knep för att kunna kontrollera mitt intag. Tex varannan vatten, inte dricka sprit, inte dricka efter midnatt, att min pojkvän skulle få mig att sluta dricka när jag blivit tillräckligt full osv. Att försöka dricka med måtta har varit jättesvårt och ganska ofta har jag misslyckats och druckit mig väldigt berusad vilket lett till pinsamma och ibland farliga situationer samt minnesluckor. Speciellt vid festliga tillfällen har jag tappat kontrollen tex examen, bröllop, födelsedag, släktkalas, jul, nyår med mera.
Någon gång i 25-årsåldern (tror jag) började jag ha nyktra perioder som var försök att sluta med alkoholen helt. Men jag har alltid trillat dit efter ett tag igen. Och då återgår jag väldigt snabbt till tidigare konsumtion.

Jag ville egentligen bara få dessa tankar på pränt,
Hoppas ni har en trevlig kväll


skrev Kebne1 i Andra dagen i mitt nya liv

Andra nyåret vankas här som nykter. Kämpa på alla fina här inne. 🌟❄️❤️


skrev Kebne1 i Snart 100!

Gott nytt nyktert år. Så härligt utan alkohol 🌟❄️


skrev Andrahalvlek i Snart 100!

@Gullranka Bra jobbat!

Gottnyttårkram 🐘


skrev Gullranka i Snart 100!

Med bara en dag kvar av året kan jag konstatera att det totala intaget av alkohol 2022 uppgår till ett glas rödvin, varken mer eller mindre blir det heller för till imorgon har jag köpt alkoholfritt. Vet inte hur framtiden blir, men just idag (och imorgon) är jag nykter! 💪🏼 Gott nytt år, speciellt ni som kämpar ❤️


skrev Rosette i Minnesluckor

Hej @anonym345 och varmt välkommen hit!

Du har varit här ett litet tag nu och hittade hit då du helt fått nog av alkoholen. En hemsk händelse där du har minnesluckor var det som nu har satt stopp helt och du har valt en ny väg med alkoholen nu. Fint och klokt att du skriver här och räcker ut din hand när det känns tufft. Du har fått flera fina svar redan, jag ville också kika in och hälsa dig välkommen.

Utifrån det du beskriver låter det som du har mycket tankar som snurrar kring den här natten som du fick minnesluckor och det låter som du skulle må bra av att reda i detta på något sätt, antingen hur du kan skifta ditt fokus mot något annat eller få hjälp att sortera i minnet, hur ser dina möjligheter ut att få göra det där du är? Eller har du kanske en annan idé om vad som skulle kännas mest hjälpsamt för dig?

Fortsätt såklart gärna skriva och läsa här och det hörs att gällande alkoholen är du på en ny väg nu!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Pianisten Du skrev nog när jag skrev ska läsa ditt inlägg sen.

Kul att du tittar in hos mig💕


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Sisyfos Tack för att du tittade in h mig idag🥰

Jag tänker att min öppenhet blir många gånger min sårbarhet. I mitt vardagsliv har jag tidigare varit mycket öppen men nuförtiden när jag märker att jag börjar öppna upp för mycket då kommer varningsflaggan dels för att jag vill inte vara så öppen dels för att jag inser att det är ett tecken på att allt inte är bra. Tänker att öppenhet här på forumet kan till viss del vara bra fast ibland kan det bädda för missförstånd. Det finns ju väldigt mycket som jag inte berättar om när det gäller mitt missbruk kanske kommer jag berätta mer om det när jag har många nyktra dagar, veckor och månader när jag inte är så sårbar. Det är ju många som berättar när man blivit nykter om allt tokigt och dumt man gjort.

Jag tänker att det blev kanske en missuppfattning om att jag tänker på saker som hände för 20 år sedan. Att händelsen kom upp var i samband med diskussion om nyårsfirande. Jag tycker inte att jag ältar kanske ibland men inte så att jag fastnar i det. Jag är tacksam över vad jag har men saknar ibland en vän som ringer för att höra hur det är.

Igår var jag på Systembolaget. Har berättat för några av personalen om mitt missbruk. Igår pratade jag med dem igen. Berättade om att jag ska berätta för chefen/om behandlingen. Jag vet….det är att vara öppen och sårbar men kanske en hjälp för mig att inte gå dit igen. Bor i en liten stad och att åka till ett annat system är inte hållbart då de ligger drygt två mil bort. När jag berättade då kom lite tårar…Det här att berätta för min chef är nog något bland det svåraste som jag kommer att göra i mitt liv …detta som jag har varit så rädd för i så många år.

Jag följer Tobias Karlsson på Instagram. Om ni inte vet vem han är så brukar han vara med i Let’s Dance. Han är bla dansare, föreläsare och PT. Han sa ngt i stil med ”Om jag kan så kan du/ni”. Jag vet att de orden även har skrivits här på forumet. Och visst kan det stämma…skillnaden är väl att vägen till att bli nykter kan se väldigt olika beroende på en mängd olika orsaker.

Om en timma ska jag t min kurator..skönt! Och ikväll kommer kompisar t oss med vilka vi delar erfarenheten att vara adoptivförälder. Det brukar bli mycket prat om barn, löpning mm mm …ja livet🙏🏻

Önskar er alla en fin fredag🌟🥰


skrev Pianisten i Att välja livet …mitt liv!

Jag förstår precis vad du känner om ensamhet, jag har haft liknande känslor hela livet ända sedan barndomen. Jag har en tro att det faktiskt kan beror på min mamma. Hon var så mån om att jag skulle ha fler kompisar, HON kände att jag var utanför. Jag var ganska ensam men först nu har jag insett att jag har nog egentligen alltid trivts med det. Jag är rädd för att hennes egen oro över att jag inte hade andra "kompisar" gjorde att jag kände mig mer utanför än jag egentligen var och det satte djupa spår.
Du beskriver det här om att vara den som alltid hör av dig. Det kan vara så att man får acceptera det, till viss del. Man får ju inte bli desperat om man aldrig får nått tillbaka, då är det inga vänner att lägga mer energi på.
Jag började och tänka att om jag så gärna vill vara en del av ett sällskap så måste jag själv ta initiativ och också fundera på vad jag tillför? Är jag den som håller mig mest i bakgrunden, inte tar så mycket initiativ till samtal och aldrig bjuder på mig själv? Då måste jag kanske våga öppna mig själv, synas lite mer för att "göra ett avtryck" hos mina vänner. Hur känner du? Vem är du i ett sällskap?

Jag håller med Sisyfos, det är så dumt att älta gamla saker och man kan behöva säga till sig själv på skarpen att det det där kan jag ju ändå inte göra nått åt nu! Blicka utåt och framåt, DET kan jag påverka! Men man ska komma ihåg att hjärnan har SÅ lätt att glida in på gamla tankespår, det är som upptrampade stigar, det är faktiskt bevisat. Det sker omedvetet genom små triggers i vardagen och det kan t.o.m. kännas lite tryggt att göra det, som en liten snuttefilt. Så försök att bryta de tankarna när du upptäcker dem, distrahera dig med nått annat! "Motstå frestelsen av snuttefilten"
Det är så lätt att tänka katastroftankar som t.ex om man glidit ifrån vissa vänner så tycker de inte om mig längre, men det är så dumt att tänka så! Kanske känner de likadant och vem vet, det kanske bara är ett litet samtal bort att ta upp kontakten igen!
Och till sist precis som du själv också säger, alla känslor blir lättare att hantera med mindre alkohol! Vissa t.o.m försvinner när man ser saker på helt nya sätt. Den jävla alkoholen förvrider framför allt vår självkänsla och hela vår inre värld.


skrev Lora i Minnesluckor

@anonym345 Svår fråga. Första 2 veckorna var ju inte enkla... Kan säkert skilja en del beroende på vad som hänt osv. Efter en månad lättar det nog en del och efter 6 månader tror jag man hinner landa en hel del. Verkligen uppskatta skillnaden.

Ett tips är att aktivera sig i början. Ut och spring. Gör av med energi så tror jag det kommer kännas bättre. 🤗


skrev Andrahalvlek i Minnesluckor

@anonym345 Minnesluckor är vidrigt. Plötsligt vaknar man upp, förhoppningsvis i sin egen säng, och man förstår inte hur man hamnade där, man försöker och försöker och försöker fylla i luckorna, utan framgång. Man skapar minnen för att fylla luckorna. Been there done that.

Gjort är gjort och går inte att göra ogjort. Du slösar din energi genom att älta det som hänt eller inte hänt. Du ska vara glad över att du är hel och till synes oskadd. Att du inte har skadat någon annan. Du kunde satt dig i en bil och kört ihjäl någon.

Minnesluckor är allvarligt. Det är hjärnans sätt att under fyllan skona sig själv litegrann. Din hjärna är ansträngd av alkoholen, får jobba alldeles för mycket. Minnesluckor är hjärnans sätt att ropa på hjälp: ”Hjälp, du skadar mig!” Minnesluckor är att levla upp sitt missbruk ett snäpp. Ta det på allvar. Sluta dricka NU. För din skull och för din hjärnas skull. Lägg all din energi på att inte dricka igen. Ge dig själv och din hjärna den gåvan. Nästa gång kan det gå riktigt illa, för dig eller någon annan.

Gottnyttårkram 🐘


skrev Sisyfos i Att välja livet …mitt liv!

Du är så öppen med alla dina känslor och tankar VaraFrisk. Jag tror att det kan vara hjälpsamt för andra och jag känner igen en del. Och jag tänker att du tänker för mycket. Jämför för mycket. Tänker för mycket på då och sen och inte här och nu. Och just de sakerna ihop med alkohol är en tråkig och osund kombination. Det blir lätt ältande, ånger etc. Sinnesrobönen är bra att påminna sig om. Försök ta dig tillbaka när tankarna far iväg. Särskilt när de far iväg ända till för 20 år sedan när ett par valde bort er. Kanske är det alkoholen som spökar när det blir svårt att släppa dåtiden, för tro inte att jag inte känner igen det. Jag har en tendens att göra likadant. Men det blir så dystra tankar och de måste man släppa direkt tror jag. Just de där ältande tankarna om då som man inte kan förändra, de måste man släppa. Nu kanske det är så att du skriver ner dem direkt och att de försvinner iväg lika snabbt, men annars tycker jag att du ska tillbaka till här och nu. Inte i framtiden heller. Närvaropodden är bra med tips om olika strategier att använda. Lycka till nu!


skrev Se klart i Tid att läka.

Hej
Jag vet inte om jag skrivit här hos dig men blir glad av att läsa din tråd som känns kraftfull och bra- och så ger jag stor igenkänning på normala barn- som ger upphov till onormala (eller eg normala) känslor. Jag tänker att man får känna allt- men inte agera med full konsensus. Att inte få känna- brukar betyda att det kommer ur nån annanstans- huvudvärk, vinpimplande, irritation på fadern.
Att vara bonusförälder är att vara konstant upptagen med en arm- den man har för att ta sig i/hålla sig i kragen.
Det rätar ut sig med tiden. Jag som testat vin-metoden utförligt kan inte rekommendera den. Heja dig och kram!


skrev anonym345 i Minnesluckor

@Lora
Känns som att jag har vart med om ett trauma känner mig rädd men samtidigt som jag har haft en väldigt tur, de känns som att allt hade kunnat mycket värre, små saker triggar, om nån låter våldsam eller om jag ser en våldsam film eller liknande får jag kalla kårar o tänker ”de där kunde hänt mig” känns verkligen som att någon va ute efter mig den kvällen eller att taxichauffören hade onda avsikter men att jag lyckades fly typ. Kan inte få buckt på dessa jobbiga tankar, har vart nykter i 4 dagar nu. När blir det bättre :((


skrev Ejanne i Tid att läka.

@Rosette @vår2022
Tack för era fina kommentarer. Jag tycker att det känns bra både att läsa och att skriva eget. Jag blir på något sätt tydligare för mig själv när tankarna är publicerade i ett lite större sammanhang (än i en privat dagbok). Låter kanske 🤔 flummigt och egocentriskt men det funkar för mig och om det hjälper andra är det ju ännu bättre 💕 /E


skrev User35185 i Jag trivs inte med alkohol

@vår2022

Så mycket kloka ord från dig och andra på det här forumet.
Tack!


skrev vår2022 i Tid att läka.

@Ejanne Menar att vad starkt av dig att inte köpa alkohol på bolaget, du köpte ju alkoholfritt bubbel där😁.
Häftigt att få skåla in det nya året på dag 100! Och tänkt vad härligt att påbörja den nya året nykter och en fortsatt nykterhetsprocess🥳


skrev vår2022 i Tid att läka.

@Ejanne Stor igenkänning av hur jag har känt när svärmor och bonusbarnen kommit hem. Jag har levt ihop med min man sedan barnen var små och de är nu unga vuxna. Jag löste känslan som du med att dricka och bedöva. Svartsjukan ville jag inte kännas vid eller sätta ord på, kändes så skamligt. Kände mig utanför. Det var så mycket enklare när mina barn var här och slapp de känslorna. Dessa känslor bottnar i min egna barndom, där jag inte fick den uppmärksamhet jag behövde.

Jag har läst att om nära och viktiga relationer har varit oförutsägbara och otrygga kan det fylla en funktion att vara misstänksam och vara på sin vakt. Misstänksamheten riskerar att färga relationer även senare i livet, även då det inte är befogat. I förlängningen kan ett destruktivt svartsjukemönster uppstå. Detta var det som hände mig och de känslor jag kände mot min mans barn och som jag även kunde känna när jag inbillade mig att min man flörtade med andra kvinnor.

Som nykter i 14 månader har dessa känslor avtagit starkt i samband med att jag fått kontakt med mig själv och mina äkta känslor. Jag kan förstå sambandet tydligt. Min självkänsla har ökat markant som nykter och i genom terapi har jag lyckats hantera dessa känslor. Det är en befrielse att slippa svartsjukekänslorna liksom att slippa dricka.

Vad starkt av dig att inte gå in på bolaget! Låt nykterheten sprida nya öppningar mot livet och dina känslor. Sök inom dig själv vad som triggar dina känslor som kom. Du kanske hittar ett ursprung där djupt inom dig som du kan plocka upp och göra om. Det kanske är dåtiden som uppfattas som nutid, men det var i en annan tid och i ett annat sammanhang. Jag har tagit tillbaka berättelsen om mig själv så den stämmer, med vad jag egentligen kände då och vilka behov jag egentligen hade, men inte riktigt fick. Det har hjälpt mig att gå vidare mer hel och sann.

Det blev lite långt inlägg, men hoppas det kan ge dig något tillbaka❤️