Senaste kommentarerna i forumet

Hej!

Jag är på dag 17 i min nykterhet nu. Kan inte hantera alkohol. Önskar att jag kunde det, men när jag väl börjat dricka så finns det inget stopp. Får ofta minnesluckor. I ett års tid har jag lyckats smygsupa och hålla det hemligt. Alla i min familj har alkoholproblem. Jag är uppväxt med en alkoholiserad förälder som slagit mig gång på gång i hela min uppväxt. Ingen tog någonsin mitt parti, ingen utomstående hjälpte mig, trots att föräldern satt och söp på restaurang när jag var med. Hon ramlade av stolen, skrek h*ra åt mig. Polisen kom ofta hem till oss för att grannar larmat om bråk. Varför räddade ingen mig? Förra veckan var jag hos en psykolog, jag ska gå till henne en gång i veckan nu. Pga all trauma jag upplevt. Min andra förälder förgrep sig på mig i undre tonåren. Jag polisanmälde faktiskt, men det lades ner.

Känner mig så deppig och misslyckad som verkar gå i samma fotspår som min alkoholiserade förälder. Jag har två småbarn, har aldrig höjt en hand mot dem, men de ska naturligtvis inte få växa upp med en som inte kan hantera alkohol.

Jag känner mig iallafall väldigt lugn inombords av att inte ha druckit på 17 dagar. Jag känner mig inte lika ångestfylld, jag är mer alert, roligare att vara med. Jag går ut och springer kl 06 då och då och j-vlar vad mycket kaffe jag dricker nu när jag inte dricker alkohol 😅

Hoppas på att hitta er andra här, jag behöver er!

Kram

@Inombords du behöver de där kramarna❤️Hoppas du kan lägga det här bakom dig- det var dig det var synd om, inte din mamma… 🤗

@Kattskit Det är en bra idé! Kullkasta rutinerna. Jag har varit deprimerad senaste halvåret. Nu när jag mår bättre gör jag HELT annorlunda. Handlar i en annan butik och vid andra tider, går andra promenadrundor, tittar på andra tv-program etc. För att de rutiner jag hade under min depression påminner mig för mkt om hur dåligt jag mådde.

Kram 🐘

@Onkel F det är verkligen sant hur många även till synes vardagliga saker som kan trigga. A har ju varit så djupt ingrytat i våra liv och det är väl lite som efter en separation "all the things reminds me of her" utan att för den delen romantiska kring A öht. Jag menar att drickandet har varit en del av vår vardag som nu är borta och saker påminner oss om den och våra vanor är byggda runt den i olika utsträckning.

Jag kan också tycka att det är jobbigt med vissa vardagsgrejer jag har på rutin på samma sätt. Kanske man ska lägga om som vanliga tvättid eller vad det nu är man gör som triggar? En stilla fundering bara

@Inombords jag hejar på dig!

På väg hem från landet, bråkade med maken tidigare idag och pang - suget och längtan efter att fä dricka alkohol sköljde över mig. En riktig kalldusch och så starkt att det kändes otäckt. Blixtsnabbt gick tanken att idag kan jag inte, imorgon åker vi på andra delen av semestern och då går det heller inte att dricka men sen, när vi är tillbaka då kan jag ”belöna” mig med ett rus. Skittankar! NEJ, jag vill inte dricka mer, jag mår ju så dåligt i flera dagar efter.
Jag är fortfarande upprörd men har ägnat hela resan idag till att läsa ut Depphjärnan samt lyssnat på Alkispodden, ikväll ska jag igen lyssna på Annie som jag gör varje morgon/kväll.
Idag är dag 12 och nu har förmodligen all alkohol lämnat kroppen och tillfrisknandet kan börja på riktigt.

@Kattskit Ja visst är den bra? Jag läste den i nån alkoholfrihetsbok. Går liksom inte att tänka runt att bara den första brickan ska kunna falla utan att påverka de andra (bara ett glas, bara en gång osv). Så fungerar det för mig i alla fall. Jag ska kämpa järnet för att aldrig ta det där glaset. Alkoholen är utslängd från mitt liv och den ska inte få komma in igen oavsett knackningar och ömma viskningar genom dörren!

@Onkel F En sak som jag märkte tidigt i nykterheten var att jag skrattade hjärtligare. Jag skrattade mer och längre, kunde knappt sluta skratta. Leta upp några filmer som du brukar tycka är roliga! Att skratta ger själen njutning och näring.

Kram 🐘

@Onkel F En sak som jag märkte tidigt i nykterheten var att jag skrattade hjärtligare. Jag skrattade mer och längre, kunde knappt sluta skratta. Leta upp några filmer som du brukar tycka är roliga! Att skratta ger själen njutning och näring.

Kram 🐘

Fel emoji 🤣 @Onkel F Jag har nära mellan 🐘 och 🤬 tydligen. Säger något om mig kanske?

Kram 🐘

Bara så att det inte sker några missförstånd: Jag har kommit till en punkt där jag utan omsvep erkänner att jag är maktlös inför alkoholen. Jag har "slutat" och tagit återfall så många gånger att jag tappat räkningen. Så fort jag dricker triggas mitt belöningssystem och karusellen är igång igen. Det måste vara noll alkohol som gäller!

@vår2022 skrev: "Man visualiserar vem/vad/hur man vill vara, hur man vill leva sitt liv, hur det ska se ut" och "Det är en ny livsstil och något som man håller på med hela livet ut". Det är så jag menar. Du skriver vision och värderad riktning, jag om att genomföra små förändringar mot, jag kanske skulle ha skrivit nya uppsatta mål. Jag måste erkänna att begreppet "värderad riktning" är nytt för mig, men det låter som en intressant tanke.
Jag håller helt och hållet med det du skriver i andra stycket, särskilt "Det är helheten och målen jag vill uppnå, att vara nykter x antal dagar, är delar i denna helhet."
Jag tror att det är där jag behöver lägga fokus, på helheten. När jag har försökt sluta tidigare har jag alltid haft nykterheten som mål, och inte sett bortom den. Det har fungerat ett tag, på vita knogar. Det håller inte i längden.

@Andrahalvlek Jag håller med om det du skriver ( jag är extra medgörlig idag, håller med om allt 😁). Om inte nykterheten ligger som grund rasar hela bygget. Utan de positiva saker nykterheten ger är ingen förändring möjlig. Utan dem är man som flugan där i Kannrankan (Carr/Grace).
Sen är jag inte riktigt säker på hur jag skall tolka "Kram 🤬", men jag bad om input så jag får väl skylla mig själv😂

Lite svammel kanske, men det hjälper mig att reda ut mina tankar om jag skriver ner dem i sitt sammanhang.

@Inombords jag tycker att det låter smart att visualisera sådär, jag gillar metaforen med dominobrickorna

@Inombords Ja det är nog lite så. Bra jobbat!

Jag själv har en farsa som är alkoholist och jag har hela mitt liv varit rädd för att bli så ledsen, ensam och trasig som han är. Det känns läskigt att problemen ändå kan smyga på fast man tycker att man "håller lite koll". Kommer ändå in i att "äh, ibland råkar man bara bli lite för full, det är inte samma sak" och så blir det smygande värre i mitt fall. Jag blir glad över att höra att du lyckats få till en nystart med nykterheten. ❤️

Det är så fint att den här hemsidan finns. Så mycket lättare att dela gemensamma erfarenheter och både få och ge stöd och råd. Folk hejar verkligen på varandra!

@Inombords hej! Jag såg det, det verkar jättebra. Tack för tipset

@vår2022 Tack för att du skriver (och orkat läsa). Efter allt ni skrivit känns skammen mindre men jag tror att min och mammas relation är lite skev. Jag känner igen det där med offerkofta och jag tror att det finns saker jag/vi måste jobba på. Du är så insiktsfull. Nämner hon det igen så ska jag säga att jag inte vill prata om det mer/fråga om jag är förlåten. Jag har förlåtit henne, hon gör så gott hon kan.

@Varafrisk Hej Varafrisk du behöver inte förtydliga, jag förstod vad du skrev💕 och vad du menade. Jag tyckte nog bara att det måste varit fruktansvärt för dig! Jag tror knappast att hon tror att jag gjorde det för att såra henne så det är ju bra. Tack!

@Lådvinsnostalgi Grattis till dag 10!🥳. Bra jobbat! Som du säger, ta vara på din semestervecka som är kvar för motion, reflektion och självhjälpsprogrammet. Det hjälper även mot pms😁. En dag i taget.

Ha en fin söndag!🌞💕

@Inombords Du har varit med om något hemskt och det är taxigubben som är skyldig till ett övergrepp. Den skulden ska inte du bära. Att din mamma blev utom sig av oro är förståeligt och du har bett om ursäkt. Att hon fortfarande drar upp detta som du berättar, finns det ingen mening med och det är en tyngd att få stämpeln duktiga barnet och leva upp till dessa förväntningar. Jag förstår att du blir ledsen när hon säger dessa saker och det skapar skuld och skam, att man ändå inte liksom duger, att man knappt ens duger när man är en duktig flicka. Att man inte duger för den man är. Det är din mamma som har en offerkofta på sig och hon förstår förmodligen inte att det hon säger gör dig ledsen.

Det är bra att du får ur dig detta, det är behjälpligt för att få av dig skulden som inte tillhör dig. Taxigubben bär skulden, du var ett offer och din mamma ska vara glad att allt gått bra och du har bett om ursäkt. Hennes oro kan man förstå men det är du som drabbats, även om du inte berättat vad som hände. Kanske ska du berätta för henne att du blir ledsen och tycker det är jobbigt när hon drar upp detta, att du har bett om ursäkt och om hon har förlåtit dig så borde du slippa höra detta fler gånger. Kanske fråga om hon inte har förlåtit dig då hon drar upp det? Kanske är det det som är det jobbiga, att du inte vet om hon förlåtit dig? Får man inte förlåtelse skapar det skam och att man inte duger.

Det är lätt att fastna i ett ojämnbördigt förhållande gentemot sina föräldrar. Ett obalanserat förhållande där föräldrarna har makten att bestämma hur allt är, hur det var och hur det ska vara och utgår från sitt perspektiv. I ett jämnbördigt och balanserat förhållande finns en ömsesidig respekt för varandra och varandras känslor. Respekt är något man förtjänar, inget som man automatiskt får för att man är förälder.

Så respektera dig själv för den du är, lägg bort skammen där den hör hemma. Kanske kan du förlåta din mamma för att hon inte vet bättre och kanske kan hon förtjäna din respekt också, det vet bara du. Kramar❤️

@Inombords Jag vill bara förtydliga så vad jag skrev inte tolkas som om det var synd om mig när jag inte visste var min dotter befann sig. Vad jag ville säga var att den känslan när min dotter hörde av sig/kom åter den känslan var obeskrivlig. När hon efter några månader berättade om vad hon hade varit med var det smärtsamt att höra det men jag var tacksam över att hon berättade. Jag har aldrig känt att hon gjorde det emot mig utan det berodde på hennes dåliga mående och alkoholen.
Jag säger också du ska inte behöva bära någon skam. Du ska inte heller vara en duktig flicka. Det är fullt tillräckligt med att du är du❤️

Kram❤️❤️

@majken_r Tack! Ja kanske kan lämna skulden på dem istället. Känns skönt att få respons på detta som jag kämpar med. Känns lättare nu när jag läser det ni skriver. Tack!🌸

Dränka dem i skuld skulle det stå

@Kennie tack för dina ord. Jag tar nog på mig mycket skuld och jag tror det kan ha varit som du säger att jag drack för att döva det som hänt. Jag undrar också om själva (utsattheten/övergreppet) inte fått bearbetas hos mig pga skuldkänslorna inför familjen. Kanske är det så att jag måste bearbeta känslorna över det som hände mig istället för att stänka dem i skuld.

@Inombords Har läst och blir så berörd, så utsatt du var. Instämmer med @Kennie, det är andra som ska bära skammen. Tack för att du delade, det var modigt. Varm kram❤️

Hej Inombords,
När jag läser ditt inlägg tänker jag att du tar på dig skuld för något du inte kunde kontrollera. Som jag ser det fanns det istället två andra personer som bär skuld. Killen som tog med dig hem begick ett övergrepp mot dig och utnyttjade att du befann dig i ett hjälplöst tillstånd. Kanske fortsatte du dricka nästa dag för att på något sätt dölja inför dig själv att du utsatts för ett övergrepp, det är ju inte ovanligt att reagera genom att släta över. Jag tycker även att taxichauffören bär skuld - han såg ju att du försökte fly ur bilen och borde ha kört dig till polisen för tillnyktring istället. Att ta första glaset var det du kunde styra över. Det som hände sedan ska du inte skämmas över. Däremot borde chauffören skämmas och förövaren straffas.

@Kattskit Det finns ett program här på sidan man kan göra också. Tips tips.