Senaste kommentarerna i forumet

@starten på det nya gud vad bra! Heja dig!

Okej, så här. Jag har varit inne på att sluta dricka tidigare, sådär som man gör på baksmällan och sen glöms det bort när någon efter baksmällan bortgång hör av sig, eller det helt enkelt blir helg igen. Men det kan fan inte fortgå så här.

I veckan var vi ett gäng som var ute och en av dem skadade sig. Vi pratade både om att vara nyktra, att det är nog. Senast i fredags sa jag det själv, men igår ringde jag en kompis mot bättre vetande oxh det blev några öl ändå. En ganska normal kväll för de flesta tror jag, men när min skadade vän hör det detta kom det faktiskt som en käftsmäll när hon snällt konfronterade mig. Hon har med rätt identifierat oss som medberoende och jag tror för att vi ska kunna fortsätta finnas i varandras liv måste vi båda vara nyktra, även om det är våra egna resor att göra.

Allt det här ger mig sån ångest för jag förstår inte hur jag hamnade här öht. Jag skulle ju aldrig bli som min pappa och nu har jag bestämt att jag iaf inte tänker ta fler steg åt det hållet på den alkoholkantade vägen till fördärvet.

Hur insåg ni? Vad hände liksom?

Redan dag 10. Lika segt som de första 4-5 dagarna gick, lika snabbt har de sista dagarna gått. Det tack vare att jag varit upptagen mest hela tiden och knappt varit själv en minut. Jag har tagit bilen, istället för buss eller promenad in till stan, för då kan jag inte ta ett ”spontanglas” vin på uteserveringen. Ett glas blev det ändå, men a-fritt 😊

Äter mina vitaminer, extra av B. Idag började jag även med L-glutamin, som jag läst ska minska suget. Har någon erfarenhet av det?
För övrigt har det blivit alldeles för mycket godis, snacks och läsk.. Fått vara så den här första veckan, men såklart ohållbart i längden.

Såg foton på mig i bikini från i veckan. Fortfarande plufsig och svullen, både i kroppen och ansiktet. Längtar efter att se lite fräschare ut..

En veckas semester kvar. En, som det verkar, ensam vecka. Pms närmar sig, ska bli spännande att se hur den ter sig utan a. Jag har ganska svår pms emellanåt, blir väldigt skör och gråtmild. Ibland tvärtom, ganska tuff och handlingskraftig. En chef frågade en gång om jag ätit taggtråd till frukost.. 🙄 Om jag tänker efter så har jag nog vart mest skör, den senaste tiden. Mycket ångest, inte sällan kemisk ångest. Tror pms:en bara kan bli lindrigare utan a.

Nu ska jag ta tag i dagen. Önskar er en fin söndag ☀️

@Inombords jag vet inte hur gammal du är, alltså hur länge sen du var 20+. Men, lilla gumman… som mamma till en 20-åring tänker jag att om det där hände henne så hade jag inte tagit illa upp för egen del utan bara tyckt synd om dig.. Jag vet inte vad du har för relation till din mamma, men tänker att det var lite konstigt att hon inte tog med dig hem till sig och bäddade ner dig någonstans och gav dig 1000 kramar. Du är din mammas barn och behöver inte förlåta något! Det hade varit annorlunda om det var tvärtom- att du var mamma som gjorde det här mot din dotter. En duktig flicka får också göra fel, men ska inte vara mindre älskad för det 💙💙

Okej, ett halvår efter jag varit nykter så kommer sommaren och nu tror jag att allt kommer vara annorlunda. Jag fick en add diagnos och tyckte det var jobbigt så jag tog en öl och lyckades senare övertyga mun sambo att det var annorlunda nu så..... bla, bla, bla. Så nu skriver jag här på min nyktra dag 1 igen.
Det här är inte första gången jag försöker sluta som sagt. Hoppas dock att det kommer hjälpa mig att skriva och läsa här. Tacksam för stöd!

@vår2022 Den här veckan har gått fort, trots allt. Även om de första dagarna kändes som en evighet.. Men haft fullt upp och knappt varit själv (har en grabb vv). Nästa vecka blir nog tuffare. Knappt något inplanerat och mycket tid för mig själv. Dessutom pms på g.. 🤷🏼‍♀️ Men tid för motion och reflektion. Så får försöka ta tillvara på det på bästa sätt.

Mål är bra! Att fixa 1 v var ett delmål, som stärkt mig. Kikat på självhjälpsprogrammet -får ta tag i det. Nästa v har jag ju tid 🙂

Tusen tack för dina goda råd och peppande ord!! 🙏🏼 Önskar dig en fin söndag 💕

@Inombords Vet inte hur länge sedan detta hände och oavsett vad så tänker jag att du behöver förlåta dig själv. Jag har varit med om att vara den där mamman ganska många gånger. Men, jag har alltid tänkt att min dotter har inte gjort det här för att avsiktligt såra mig. Det är när den där jäkla alkoholen kommer in i bilden som det egna tänkandet förändras, är det dessutom en stor mängd alkohol så kommer ju allt det där destruktiva in i bilden. Som mamma/förälder tänker jag är man så oerhört tacksam över att man har fått kontakt igen, att förhoppningsvis inget allvarligt har hänt. Man behöver ju inte berätta där och då vad som har hänt(beroende på vad som hänt) när alla på något vis är i affekt men jag tänker att som förälder är det skönt att få veta. Och, jag tänker att det kan även vara skönt att få berätta..
Jag tänker att sådana här berättelser skaver oavsett om man är en duktig flicka eller ej. Jag tänker att du ska inte straffa dig själv för allt det svåra som hände är ju tillräckligt. Du har ju varit med om det och upplevt det. Såren behöver läkas inte hållas öppna. Du har tagit ansvar för dina handlingar. Så vännen...om du kan...och jag tänker att det är så viktigt..förlåt dig själv!

Varm innerlig kram av styrka till dig:)

Nu tänker jag skriva nåt som jag grubblat på ett tag. Jag har inte förlåtit mig själv för mina fyllesynder. Jag tänkte skriva ned det som skaver här och jag är inte säker på att det är konstruktivt att se bakåt men kanske det lättar lite på samvetet? Om inte annat så har jag en lista att gå tillbaka till om jag någonsin skulle få för mig att jag klarar av A.
Så.
Personer jag har sårat: Min mor och syster. Det var en helg när jag var 20+och mitt i ett destruktivt drickande/festande med ett gäng vänner. Jag blev full (fullast) och glömde telefonen på förfesten. Jag blev utsläng från klubben av vakterna (inte otrevlig eller aggressiv) men raglig och full. Hamnade på busstorget och väntade på bussen hem. Taxibilarna som stod där sa att bussen inte gick och jag trodde inte på dem/visste bättre själv? Så full. Ingen buss kom givetvis och tillslut stannar en kille och plockar upp mig och sätter mig i en taxi hem till sig. Här hade det verkligen kunnat gå hursomhelst men som tur var var det en rätt schysst person som inte ville mig illa. Andra scenarier ger mig fortfarande kalla kårar. Hur kunde jag låta mig bli så utsatt? Varför tog jag inte taxin? Herregud. Jag insåg väl på nåt sätt i taxin att det här var inte bra så jag hoppar ur vid ett rödljus och raglar/springer tills jag hittar en källartrapp där jag kryper ner bredvid den stängda dörren och försöker inte synas. (Hade bara sprungit några meter så var kanske inte så svår att hitta). Killen tar med mig (snällt) tillbaka till bilen och taxichauffören säger ”Höhö lycka till med den där flickan…”. Vi kommer hem till honom och jag däckar i hans säng. Han försöker ha sex med mig och jag bryr mig inte så mycket, blev väl såhär tänkte jag. Jag var alldeles uttorkad så det gick liksom inte och han sa ”Jaja vi försökte i alla fall”. Morgonen efter vaknar jag och tar det märkliga beslutet att fortsätta dricka. Blir full igen och stannar en natt till som jag inte minns. Varför liksom? Dagen efter är jag fruktansvärt bakfull och han leder mig hem till min etta. Jag stannar och kräks på vägen. På väg in i min lägenhet möts jag av min hysteriska mor som är i upplösningstillstånd och undrar var jag varit och att hon tänkt ringa polisen. Killen bleknar och säger hej då och går. Jag och mamma pratar men jag kan liksom inte säga vad som hänt. Hon går. Ringer resten av familjen och berättar att jag är återfunnen. Jag har ångest utav helvete och ligger på golvet i badrummet. Kan inte resa mig. Ligger där jag vet inte hur många timmar. Får tillbaka telefonen efter nån dag. Hade missat att hjälpa mig kompis att flytta under helgen. Det här är nog det värsta minnet, inte för att jag råkade särskilt illa ut (eller kanske gjorde jag det, jag ville ju egentligen inte ha sex) men för att jag försvunnit en hel helg och oroat min familj något så kopiöst. Jag har alltid varit duktiga flickan och det här tog knäcken på dem.
Jag mår också dåligt när jag tänker på hur jag valde att dricka på morgonen (har varit helt obegripligt) men nu förstår jag att det var ett starkt påslag av beroendehjärnan och att jag ville döva ångesten över hela situationen. Jag har en klump i magen över det här och tänker ofta på det. Vad som hände, varför det hände och hur jag skadade min familj och mig själv. Någon kanske tycker att det var en petitess till fyllesynd men det var illa för mig. Och mina känslor räknas.
Jag har bett om ursäkt till min familj (fast inte förklarat) och till vännen som blev utan min flytthjälp. Jag umgås inte med det gänget längre och går inte på klubb. Jag har ställt upp för denne vän varje gång sedan dess. Jag har tagit beslutet att inte dricka igen så det kommer inte kunna upprepas. Ändå skaver det. Vill liksom straffa mig själv, fast jag behöver förlåta mig.

@vår2022 Tack fina Vår! Du stöttar mig så fint! Ja det är faktiskt strongt! Jag tror detta är en period som kommer gå över, och viktigaste först-vara nykter. Nu har jag börjat nojja över att jag inte tänker tillräckligt mycket eller jobbar tillräckligt mycket med att ändra/laga mig själv och att det skulle vara ett problem på min resa att bli nykter och fri. Jag kanske borde reflektera mer, ta upp psykologkontakt eller så. Vill göra allt som kan hjälpa mig på vägen. Jag tror jag börjar med att berätta/analysera mig själv här i min tråd. Hoppas du får en fin dag! 🌸

Skönt att höra att du mår bättre! Jag tycker verkligen att du förtjänar att må bra som du kämpade igår! Skammen kan också vara en drivkraft. För mig var det en händelse där jag förlorade självkontrollen som fick mig att sluta dricka. Och att aldrig riskera att försätta mig i en sådan situation igen är en viktig målbild. Vet inte din bakgrund, men för egen del kan jag säga att alkoholen blir mer och mer ointressant och jag känner inte längre att jag avstår något, det känns mycket mer som att jag slipper dricka.

@Andrahalvlek Tack för att du skriver! Ja viktuppgången hänger ju tyvärr med när man måste ta vissa preparat men som du säger, stabilitet i hjärnan först så kommer det andra sen. Jag går redan på maxdos och återfaller alltid i djup depression när jag slutar så den får jag nog stå på ett tag till. Ska disputera snart (därav den höga jobbpressen) och har fått rådet att inte trappa ut nåt innan det är över. Sen får vi se. Bra att medicinen hjälper. Och att alkohol är en ickefråga för dig nu, det finaste man kan ge sin hjärna! Och kropp. 🌸

@Svart kråka Härligt att höra! Du måste ha tagit rekord i att gå på 3 st AA möten på en och samma dag😁. Det visar på din vilja att verkligen sluta med alkohol. Bra att du mår bättre idag, att inte tillåta dig det och istället lida och skämmas är förlegat för att bryta ned folk till lydnad. Skam finns för att man ska kunna skilja på rätt och fel, du vet att det inte blev rätt och då kan det väl räcka så. Har du betett dig illa mot någon kan du be om förlåtelse för dina handlingar. Se framåt mot ett nyktert skönt liv igen❤️

@Inombords Grattis till dag 47!🥳. Vad tufft för dig med ångest, nedstämdhet och fruktansvärda mardrömmar❤️. Ändå orkar du stå emot alkohol och be den fara mitt i allt, det är verkligen strongt!💪. Just här är det så lätt att ta till den felaktiga handlingen till ännu mer jävelskap. Det är bra att du ska läsa på om fakta om hur hjärnan funkar och hur du kan handskas med det. Din känslohjärna, håller på med att försöka ta till det som den lärt sig att göra för att dämpa ångest. Den försöker tysta ditt sunda förnuft, pannloben och ta över kontrollen. Den försöker köra över sunda förnuftet och dominera din hjärna. Dina 47 dagar har hjälpt ditt sunda förnuft att vakna upp ur dvalan och blir allt starkare. Just nu när du mår psykiskt sämre försöker känslohjärnan få luft och göra sig hörd, det den är inlärd till.

Men du är stark! Du ser igenom detta desperata försök från alkoholdjävulen. Det är som sagt en kemisk process som pågår och det enda motgiftet är att inte dricka, precis som du själv säger. Den ska fan inte får förstöra din nykterhet! Det är verkligen tufft för dig i hur du mår, men du vet att alkohol bara stjälper och du kommer säkert att få ordning på ditt mående längre fram. Att vara nykter ger det helt andra förutsättningar för att lyckas och är nödvändigt.

Ha en fin söndag och kämpa på! Kram❤️

@Onkel F Jag tror på att man ska fokusera på varje liten positiv sak som nykterheten ger. Minsta yttepyttesak. Jag tror på positiv förstärkning - att höja allt positivt till skyarna. Det funkar utmärkt på andra människor - som när man uppfostrar barn tex - så jag tror att det funkar lika bra på sig själv.

Kram 🤬

@Inombords Så ledsamt att du mår så dåligt. Men alkoholen påverkar hjärnkemin jättemycket. När vi dricker skjuter nivåerna av serotonin och dopamin i taket, och efteråt störtdyker nivåerna. Det är därför vi ofta behöver en ”återställare”. Hjärnkemin stabiliserar sig efter ett tag, men om du inte mår bättre snart så ska du kanske kontakta din läkare? Du behöver kanske öka din SSRI-medicin ett tag.

Jag gjorde ju själv misstaget att trappa ut min venlafaxin. Jag trappade ut den yttepyttesakta under 1,5 års tid. Jag tog sista tabletten i november förra hösten - och i slutet av januari blev jag sjuk igen. Sen försökte jag börja med venflaxin igen i feb-mars, men jag mådde så otroligt mycket sämre i min ångest som biverkan. Först när jag fick Duloxetine för en dryg månad sedan så började jag känna hopp om livet igen.

Just nu tar jag tre olika antidepp dagligen: venlafaxin 37,5 + duloxetine 60 mg kl 6.00 och mirzatapin 15 mg kl 23. Det påstås att de olika preparaten kompletterar varandra. Jag ska dock prata med min läkare och se om jag kan renodla framöver och enbart ta duloxetine, som jag mår väldigt bra på. Jag får inga biverkningar i form av ökad ångest, som jag fick av venlafaxin.

En trist biverkning ger dock medicinen. Viktökning. Jag rasade i vikt 15 kg de första två månaderna under min depression, men sen har jag gått upp allt igen och lite till. Ofrivillig jojo-bantning. Men som jag brukar säga: Hellre vara tjock och må bra, än att vara smal och må dåligt.

Kram 🐘

PS. Sök på ”postakut abstinens” på youtube. Då får du ta del av en mycket intressant föreläsning av Peter Wirbing.

Tack @vår2022 och @Kennie
Er respons igår hjälpte mig att ta mig igenom dagen❤. Jag gick även på ett tredje aa-möte (totalt fem möten i livet varav tre på samma dag:))för att kunna hålla huvudet över vattenytan (och för att inte dricka för att döva min ångest).

Kvällen avslutades med långläsning här på forumet. Här finns mycket klokhet och inspiration!

Idag mår jag bättre, betydligt bättre än vad jag trodde och borde. Och av någon anledning så skäms jag över det, jag borde fortsätta må lika dåligt, då man ska må som man förtjänar.

Försöker dock slå bort dessa tankar och glädjas (i den mån det går) att det redan känns hanterbart.

Idag är det dag 2 utan alkohol.
Idag ska jag inte dricka!

Tack för att ni finns.

Dag 47 idag! Jag har legat lite lågt med skrivandet men läst mycket här. Haft en lite tyngre period med ångest nedstämdhet och fruktansvärda mardrömmar. Nu kanske det vänder lite. Jag är fortfarande mycket bestämd i mitt beslut men märkte att jag fick tankar på A när det var jobbigt. Inget konstigt, jag har ju lärt hjärnan att vilja ha vin när jag har det tungt. Jag sa åt den att det kan den fetglömma men det var som om det sunda förnuftet hade en svagare röst än tidigare. Det gjorde mig orolig och fast jag inte känner mig sugen idag eller igår och känner mig fast besluten så ska jag ta och köra faktametoden nu. Ska titta på återfallspreventionsklippet med Virbing igen, läsa om tänka klart och vara mer aktiv här (skriva också inte bara läsa). Nedstämdhet mardrömmar och ångest är inte kul men det ska fan inte få mig att förstöra min nykterhet! Den resan måste fortsätta och jag ska göra allt i min makt för att nå dit jag vill! Tack för detta forum! Kram!🌸

@Andrahalvlek åh vad kul att du tittar in! Nu har jag haft hela trion på besök!❤️ Vilken livsstilsförändring du har lyckats med! Så underbart! Tråkigt med depression, det är verkligen fruktansvärt. Har varit i det träsket några varv och äter fortfarande SSRI som stöd. Hoppas det ljusnar snart för dig. 🌸.

@Onkel F Intressanta tankar du har och allt du som säger leder framåt tänker jag. Kanske skulle det kunna vara så att det primära målet är nykterhet, det är det man vill uppnå, det är syftet med att man inte dricker. Man vill leva ett gott liv och för att göra det måste man vara nykter, men alkohol inblandad blir livet trasigt. Man fokuserar på att vara nykter och tar emot de välsignelser det ger allteftersom. För att göra det både roligare och lättare att nå en stabil nykterhet är positiva tankar hjälpsamt och verkningsfullt. Man visualiserar vem/vad/hur man vill vara, hur man vill leva sitt liv, hur det ska se ut. Det är inget mål, utan mer en vision en värderad riktning dit man strävar. Det är en ny livsstil och något som man håller på med hela livet ut. Inget man mål man når och sedan är det klart. Man kanske ändrar vision och riktning utefter hur livet ändrar sig och utefter ny tankar och värderingar. Man sätter även upp delmål och mål inom visionen. Att vara nykter en vecka, en månad, två månader…ett år…samtidigt som man går i sin värderade riktning.

Om man är alkoholberoende, så måste man vara nykter livet ut. Målet skulle ju kunna vara att var nykter livet ut, men ett mål vill man liksom nå och kunna mäta, räkna och se effekterna av. Det kan man göra om man sätter mål på en vecka, en månad osv. För mig känns livet mer intressant och värdefullt när jag har en vision om hur jag vill leva det och strävar efter det. Det går liksom inte att mäta som antal dagar och hur jag mår efter x antal dagar. Det är helheten och målen jag vill uppnå, att vara nykter x antal dagar, är delar i denna helhet. Helheten är de positiva tankarna som hjälper mig att sträva framåt mot en riktning jag vill gå mot och det finns ingen slutstation. Det är livet som pågår tills det är dags att lämna detta jordeliv. Så tänker jag❤️

Grattis! Jag är på dag 16 i nykterheten. Blev medlem här ikväll, skönt att man inte är ensam om det här eländet som alkoholen ställer till med.

Vad glad jag är att jag blev medlem här. Känner mig så ensam i allt! Dag 16 idag på nykterheten. Blir imponerad över dig och andra här som kämpar på! 🤩

@vår2022 skrev: "Att vända på tankarna, till positiva" Ja, lite grand så. Om man dessutom inte fokuserar så in i h..vete på att vara just nykter, utan försöka visualisera vem/vad/hur man vill vara om X månader, skulle det fungera? Nykterhet som en självklar del i det hela, inte som det primära målet, men som en av förutsättningarna för att nå sin målsättning?
@Natalia skrev: "Men viktigt att kunna förankra sig i de mål och tankar man har" Japp, det är nödvändigt hur man än går till väga. Att hela tiden genomföra små förändringar som får sätta sig innan man tar itu med nästa, men hela tiden mot ett uppsatt mål.
Alternativet är att fokusera på nykterheten och ta emot de välsignelser den ger allteftersom de visar sig.
Jag kanske är ute på ett gungfly här, och jag har naturligtvis ingen aning om vad som är rätt eller fel, men så här går mina tankar just nu. Om jag tänker helt fel så tar jag gärna emot en lite vänlig knuff som får mig tillbaka på rätt spår!

Hoppas alla får en fortsatt trevlig helg!

@Ny dag Låter som mycket kloka strategier 🤗 Kämpa på, du fixar detta!

Kram 🐘

Sista middagen på landet, imorgon byter vi plats. Kommande två veckor kommer jag inte ha tillgång till att smygköpa alkohol. Ska bli så skönt att kunna slappna av i att vara nykter då det öht inte finns a dit jag ska. Jag ser framemot att istället kunna arbeta med att stärka mig inför det vanliga livet, när jobbstress etc drar igång igen. Anni Grace, Craig Beck och Anders Hansen står på läs-/lyssnalistan. Jag behöver all fakta jag kan få och också konvertera den till att bli min. Önskar alla en fin lördagskväll och ta inte första glaset för man ångrar aldrig en nykter gårdag! Kram alla som kämpar 💕

@Kennie tack!
Har lite svårt att se det nu MEN vet av erfarenhet att det kommer bli bättre.

På äldre dagar känns det som att varje nytt fall blir högre och högre, därmed blir landningen mer brutal.

Jag ska klara det här nu!
Tack @vår2022, jag ska försöka ha det förhållningssättet.

Idag har jag varit på 2 aa-möten, för att hitta lite styrka och för att hindra mig från att ta det första glaset idag.