Senaste kommentarerna i forumet

Godkväll@Onkel F

Klart du hör hemma på det alkoholfria forumet. Det är dit du siktar och du har så god självinsikt i området du verkligen vill förändra. Tycker det är både klokt och starkt av dig att välja antabus och det ligger inte långt ifrån start nu. Känner inte en avund men kanske ett problem i att jag själv är så avig mot mediciner. För det är krångligt att stå emot även om goda strategier och tankar inför det finns. Från måndag går Antabus in och tar både beslutet och förhandlingarna åt dig. skönt. Det möjliggör att andra och mer konstruktiva tankar och ageranden kan få ta plats. Själv hade jag planerat att både träna och promenera igårkväll. Hade verkligen tyckt om att göra det men styrde snett och både träning och promenerade uteblev. Hade mått bra mycket bättre idag av dessa två aktiviteterna än den vägen det istället blev. Men förlorade verkligen den ronden igår.

I och med din uppstart av antabus och mina egna misslyckanden känner jag mig på nytt lite lite, men bara lite mer öppen igen för det alternativet. Vill gärna höra hur du mår av dem och hur du upplever skillnaden i vardagen när du använt den några veckor. För den här kampen som kommer förr eller senare är svår när man som jag ännu inte tagit sig över tröskeln av abstinenskänslor.

Med antabus kommer du på ett otvunget sätt nå till den tanken di vill ha, nämligen att nej tack, jag dricker inte. Även om din egen tanke skulle ligga vid att nej, jag kan tyvärr inte för jag står på Antabus. Så är det ändå ett Nej som inte ger dig ett val. Det är inte ett val efter en dum dag på jobbet, det är inte ett val oberoende av situation. Det är bara ett faktum. Och jag har verkligen förstått att det är en riktigt dum ide att ens försöka såvida inte 14 dagar efter avslutad dos passerat.

Var inte orolig inför nästa vecka. Det blir ett välkommet att någon säger nej åt dig så du får plats till andra tankar.

Men kom också ihåg att du inspirerat även mitt enorma motstånd till medicin att öppna dörren på glänt 🙂

Ska köra en vända med Teanin som stöd. Har stöttat mina impulser förtur. Mitt avstånd låg i att mitt driv att ta mig an dämpades men jag får nog acceptera det i ett bättre syfte. Efter det kan det nog hända att nästa steg blir just Antabus.

Tack för att du berättar och önskar dig en fin helg oavsett vad du gör ❤

@less12 ja varje dag räknas.. håll ut och sätt inte för höga mål typ nykter resten av livet då känns de för tufft . Mina mål var så sällan som möjligt då jag inte är ( historiskt sett ) intresserad av att smutta på ett glas.

@Darthgrå, grattis! Bra jobbat ☀️ Trevlig helg nu 🙏🏼☀️

Önskar dig all lycka, du kommer att klara det den här gången, glöm inte att vad du än tror om några veckor, att du kan dricka lite osv, låt dig inte luras, det är en farlig drog vi har blivit offer för, lyssna inte på den längre, de allt i huvudet, vi tror att vi behöver den för att må bra, men de falsk, de en drog som vill förstöra våra liv och döda oss till slut, låt dig inte luras av den igen, den kommer att prata med dig så länge du tror att du missar något för att du inte dricker. Men man missar inget bara förstörelsen av sitt liv. Man börjar dricka igen bara för att man tror att man missar något. Förbered dig för det. Och var smart nu. Jag har förstört min familj sakta och säkert. Låt inte samma hända dig eller värre, för att det är oundvikligt, det är vad denna drog gör. Inspireras av alla kändisar som slutat dricka, om dom måste sluta som har miljoner och är starka drivna människor, om de inte kan kontrollera det, vem kan.

Insåg nu när jag skriver här också att första gången jag skrev här så slutade jag skriva efter dag 3. Denna gång har jag inte ett enda uns i kroppen som skulle få mig att kunna dricka idag på dag 3. Framsteg.

Jag dricker a-fri öl och ibland även vin. Det triggar inte mig, men vi är olika. Till middagar ute så blir det allt oftare vatten. Så känner man vad maten smakar! 🤗

Vad bra att du skriver om de här sakerna.
Nä, vi är inget vidare när vi dricker. Vi förnekar gärna det medan vi fortsätter med det blir uppenbart så småningom.
Jag tycker du tänker och resonerar så bra. Man behöver inte älska alla nyktra dagar, det räcker att hata att vara full.
Kram och heja kommer här! 🌸

@Suburra starkt med 4 månader! Ja tiden går extremt långsamt, känns som att det enda jag tänker på är nykterheten och att fortsätta vara nykter. Hade som sagt velat snabbspola framåt några dagar och känna yes nu har jag tagit mig över tröskeln. Men men, snart dag 4 och är nykter så ska väl vara nöjd :)

@less12 ja dagarna går extremt långsamt i början men håll ut de kommer gå lättare sen . Jag mådde väldigt dåligt i början av nykterheten men nu efter 4 mån känns de som se släpper.

@Darthgrå Starkt jobbat! Inspirerande! Jag har 4 nyktra månader nu och nu känns hjärnan 100 procent. Mitt mål är 95 procent vita dagar per år ( helst mindre)

@Darthgrå Stort grattis till 1 månad! 🤩

Då kan jag bocka av en månad som nykter. Rent tidsmässigt så har det gått snabbt men när läser mitt första inlägg i den här tråden så känns det som den skrevs för en evighet sen. Då totalt kvaddad av ångest, skam och bakfylla. Den personen känns väldigt avlägsen och svår att relatera till.

Jag har tittat på kontoutdrag från 1:a juni fram till den 16:e när jag slutade. På 16 dagar så hade jag tryckt i mig 65 öl och en flaska whiskey. Det mesta konsumerades på helgen. I dag kan jag inte förstå hur jag kunde göra så mot mig själv. Destruktiviteten blir så tydlig när man har en nykter blick.

Jag vill tacka alla som har skrivit och stöttat mig i tråden. Det betyder mycket för mig.

Nu skall jag ha semester i tre veckor och den kommer bli alkoholfri.

@vår2022 tack för ditt långa svar. Så fint att du tar dig tiden att svara. Vad skönt också att du har lyckats reda ut massvis som nykter kring dina känslor och din ångest. Har också alkoholism i släkten, flertalet som dött av det, så tänker att jag kan vara den som bryter släktens långa och sorgliga historia. Har ju länge läst här på forumet innan jag tog modet till mig att skriva och sen nu då söka hjälp. Tänkte länge att många skriver att dem har smygdruckit, tänkte själv att gud vad skönt, det har ju iallafall inte jag gjort. Insåg nu när jag skriver detta att jo det har jag ju. Druckit ensam, skyllt på att jag mår lite dåligt eller något annat för att kunna dricka, druckit en ”lagom” mängd innan någon sammankomst för att hantera det sociala bättre, druckit innan förfester för att vara lite ”roligare och skönare” när jag kommer dit. Som många andra, passat på att fylla på vinglaset eller ta en ny öl när ingen ser så dem inte ska tänka på att jag hällt i mig tre glas medan dem fortfarande är på det första. Blivit expert på att hålla reda på hur fort andra dricker och nästan varje gång blivit frustrerad över hur jäkla långsamt dem gör det. Intressant ändå hur skammen är där så tydligt även när man är mitt uppe i en fylla, efter en fylla och också före. Aja, dag 3 idag iallafall, 72 timmar nykter, känns stabilt Idag också, satsar på dag 4 snart. Just nu är jag lite frustrerad för vill mest att dagarna ska skynda förbi fram tills dag 6-7, så länge har jag nog inte varit nykter på cirka 2 år, vill så gärna kunna skriva här och säga stolt att jag har en vecka nykter.

@Kebne1 psykologen föreslog det också! Har tagit upp det med läkaren nu, får se vad dem säger!

@andesh79 Hög igenkänning på det där. Nu när jag börjar få en längre distans till min alkoholkarriär så kan jag ibland tänka tillbaka på hur någonting var och någonting jag gjorde och känna en sådan märklig overklighetskänsla. Betedde jag mig verkligen så? Vad var jag för en idiot egentligen? Varför satte jag inte stopp för ett sådant beteende tidigare? Det här är ju inte jag!

Den där känslan kan vara så översköljande ibland att jag tänker att det där som jag minns mig själv göra är ju inte jag. Det kan inte vara jag. Jag vet att jag har fel och brister och kan vara ok med det, men inte att jag betett mig så utstuderat dumt.

Det kan nog vara bra ändå att kolla i backspegeln då och då, men blicken ska väl främst ara fokuserad framåt. Det som har varit kan vi ju inte göra någonting åt, men det som händer ikväll och imorgon har vi fortfarande något att säga till om. Det vi kan göra är att bete oss på ett sätt idag som vi inte behöver skämmas för imorgon.

En sak jag tänkt på vilken extrem egoist man har varit under alla år man druckit för mycket. Allt har ju skruvats och vridits bara så man kan dricka i fred. Man har alltid lyckats fått till det på något sätt. Jag var utomlands för några veckor sedan med min dotter. Jag klev upp 05:45 för ett fik öppnade 06:00. Där kunde jag skruva i mig 6-12 öl vissa mornar fram till 09:00. Min dotter vaknade runt 10:30 så hon märkte ju inget (tror jag). Sedan var man ju tvungen att underhålla allt resten av dagen (för att hålla sig vid liv), och framförallt sova… Vilken skitsemester rent ut sagt. Men hon hade ju det bra, solade och badade och gjorde och fick det hon ville. Så det var ju ingen skitsemester på det sättet, men mitt eget beteende äcklar mig. Så vidrigt rent ut sagt. Men man ska väl inte i det här läget kolla för mycket i backspegeln. Man behöver inte förlåta allt men acceptera allt är nog viktigt.

Jaja, det var lite tankar bara ☀️. Hoppas ni får en fin fredag, om någon läser detta 😂🙏🏼☀️

Idag skall jag på mitt första besök hos öppenvården 🙏🏼☀️. Det ser jag verkligen fram emot. Har redan hunnit blivit bjuden på middag ikväll. Det är nu det börjar bli farligt. 6 dagar nykter idag. Idag var första gången jag skrattade när jag kollade på TV. Har isolerat mig helt och ställt in mig på beroendemottagningens träff nästa torsdag. Vill ha Antabus. Då går det ju inte att dricka. Det skulle kännas skönt att veta det.

Respekt @BEATNGU 🙏🏼☀️

Jag fick campral mot suget och jag tyckte verkligen att det hjälpte efter ett tag. Det finns massor med hjälp att få om man är mottaglig och villig till det. Kämpa på🙏🏼

Hej Alexx och varmt välkommen hit!

Du har redan fått flera superfina svar och jag vill också passa på att hälsa dig välkommen ändå. Det hörs att det var ett stort steg att vända dig hit, klokt, starkt och modigt att du gjort det.

Du har gått igenom en del tuffa saker och att söka stöd som du får lite tips om här kan ju absolut vara en god idé om du känner att du vill det.

Gällande alkoholen har du tidigare varit alkoholfri i ett halvår, imponerande, du skriver att det var för dina barn ville det. Kan tänka mig att det blev en stark drivkraft för dig då att höra det från dem. Oavsett hur du mådde då efter allt som hänt så klarade du av det, imponerande. Du har en förmåga att hantera livet även då det är riktigt tufft och nu är du igång och hanterar igen.

Du vill ta tag i detta med alkoholen en gång för alla låter det som, fint att du hittat hit, hoppas du hittar mycket här som blir hjälpsamt för dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

@less12 Min ångest och oro eskalerade när jag till slut drack varje dag. Man hamnar i den onda cirkeln, man dricker för att dämpa ångesten, det håller i sig ett tag, sedan ökar ångesten igen och man dricker för att dämpa…När man dricker vet hjärnan att man kan dämpa ångesten med alkohol, men samtidigt blir hjärnan stressad av att man dricker alkohol och ångesten ökar på. Jag trodde att jag led av massor med ångest men det var inte hela sanningen och jag tänkte på om antidepressiva medel skulle vara behövligt. När jag slutade dricka så försvann massor av ångest, den ångest som framkallades av alkoholen. Nu kan jag känna ”normal” ångest och oro men inte tillnärmelsevis så mycket som när jag drack. Den är hanterbar och med mindfulness kan jag vara i det och det försvinner. Terapin har som sagt också gett mig verktyg och förståelse/insikt om mig själv. Jag har haft mycket skam med mig sedan barn som jag gjort upp med. Jag har förstått att det inte var fel på mig utan de vuxna som lade skam på mig. Det hade själva så mycket skam som de överförde på mig. Det är så oerhört lätt att skamma någon subtilt eller att någon är en offerkofta mot en. För mig var det mycket att jag inte kunde uttrycka mina känslor rätt ut om jag varg arg, då fick jag höra att man gjort sitt bästa men att jag ändå inte var glad. Man körde liksom över mina känslor, de togs som kritik och vederbörande blev ledsen eller arg på mig, för att jag var arg. Det har påverkat mig att känna skam och att jag inte vill göra någon ledsen, rädd för kritik och väldigt självkritisk. Håller inne med känslor och att jag inte alltid ens vet vad jag vill. Jag har förstått detta långt tidigare men det är först nu när jag blivit nykter och kommit i kontakt med mina äkta känslor som jag känner att jag lagt ifrån mig skammen som inte är min. Det har framför allt gällt min relation med min mamma. Jag har stått på mig i mina känslor och hon offerkofta. Jag känner mig trygg nu där jag står och det verkar som att hon börjar acceptera det.

Det var skämmigt och jobbigt att berätta, men också skönt. När jag bestämde mig för att aldrig mer dricka ville jag vara helt ärlig och sann, inte ha hemligheter mer. Jag smygdrack i deras närvaro men blev ofta för full så de har ju sett att jag inte alltid kan dricka ”normalt”. Sedan har vi alkoholism i generna från mina båda föräldrars sida, så detta har jag fått ärva och har en känslighet för. Ju längre tiden gick som nykter, desto mindre skam och mer stolthet kände jag. Mina nära är förvånade av att jag var så ”illa ute” för de såg ju inte allt och det var min hemlighet att smyga och gömma . Det är så stolta och glada för min skull och trodde nog inte att jag skulle sluta helt, nu ser de det. Jag tänker att jag ska visa vägen, har barn i din ålder. Både vad det gäller skammen och alkoholen. Att skam ärver man och att det läggs på en, men att det inte är deras skam. Att vi har alkoholistgener och att det ska vara medvetna om det.

Oj, vad mycket jag skrev, men typ så har jag upplevt det😁

@BEATNGU Jag hoppas att du när du känner oro och ångest påminner dig själv hur viktig du är på forumet med din starka berättelse som du delar med dig av och som hjälper så många andra här.

@BEATNGU Grymt bra jobbat 👏! Tack för att du delar med dig av din historia!

@majken_r Jag kan inte annat än att starkt rekommendera det helvita nyktra livet! Vinet tappar all sin dragningskraft med tiden, och kvar blir bara ett stort äkta frågetecken kring hur i all vätlden har jag nånsin tyckt att det är VÄRT allt negativt med vinet????
Heja dig!!❣

@vår2022 tack för ditt ärliga och utförliga svar. Har själv tidigare haft en del problem med ångest och liknande, detta har dock eskalerat nu senaste tiden. Vet att jag förhoppningsvis kommer må så mycket bättre som nykter. Vad modigt av dig att berätta för nära och kära, hur upplevde du det? Känns nästan svårare att berätta för min familj och mina vänner att jag bestämt mig för att bli nykter. Kanske skäms? Eller känner jag mig lite misslyckad, borde ju känna tvärtom, att jag ska vara stolt över att jag tar tag i mitt problem och gör något för att förändra mitt liv, finns dock en liten tanke som maler i bakhuvudet om att det är ett misslyckande av mig som blivit beroende.