Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022
Fick du också något stöd från vården i form av medicinering eller liknande och hur fungerade det för dig?

@BEATNGU okej! Ska läsa på lite om den och se om det kan vara något för mig

@less12 Jag fick Naltrexone utskrivet. Det ska dämpa suget och göra det mindre gott med alkohol. Provade aldrig att dricka när jag tog den men jag tyckte att tankarna och suget blev lättare att hantera.

@andesh79 tack! Var totalt ärlig med psykologen, var väldigt skönt att få öppet erkänna att jag har problem med alkoholen, jag är beroende, kan inte dricka måttligt och kommer aldrig kunna. Det är dags att bryta den här destruktiva spiralen. Han skulle tala med min läkare också för utskrivning av vid behovs medicin att ta när jag känner att suget blir för stort. Känns som att detta är starten på mitt nya liv.

Bra jobbat 🙏🏼☀️

Dag 2, idag ska jag tillbaka till vårdcentralen och träffa psykologen. Planerar att vara så ärlig som jag bara kan kring min situation. Inget sug ännu idag, inte så konstigt, brukar inte ha det förens iallafall 3-4 dagar efter senaste fyllan. Dock är denna gång lite annorlunda. Dag 2 brukar jag fortfarande ha den där ångesten som gör att jag skulle vilja öppna balkongdörren och bara hoppa ut, den försvann dock direkt efter läkarbesöket igår.

Bra tanke @helenmoonshine. Så långt tänkte jag inte när jag anmälde mig dit i måndags morse. Jag vände mig dit (i stridens hetta) för att få Antabus. Har aldrig fått det tidigare men jag kände att jag ville ha det. Första gången jag tar hjälp ”på riktigt”. Jag åkte dit nyss direkt efter jag läst ditt meddelande men ingen var där. Jag ringde och de skall ringa tillbaka imorgon vid 08:15.

Egentligen gör det inte så mycket om de informerar min dotters mamma. Jag kan berätta för henne själv om det är så att hon ändå kommer att få reda på det. Jag berättar gärna för min dotter också. Men det hade ju varit lite skönt att ta det vid ett senare tillfälle, när allt ”lagt sig lite”, om ni förstår.

Kanske har jag väckt en björn som sover och överreagerat? Anmälde mig också till öppenvården och dit skall jag redan imorgon fredag för en första träff. Det ser jag verkligen fram emot.

Jag kände ändå att kapitulera och ta hjälp var och är helt rätt. Så mycket skit alkoholen dragit med sig (av mitt drickande) under alla år känns det som jag står vid ett vägskäl. Jag är helt säker på att jag tagit rätt beslut, men jag vill ju gärna ha kontroll över det som händer runt en också när jag tagit detta beslut.

Må gott och önskar en fin torsdag 🙏🏼☀️

@Onkel F
Hej! Svarar i din tråd istället. Nä, varför ska vi gå i polemik, detta forum är till för att vi får beskriva hur vi tänker, känner och ser på saker och utbyta tankar med varandra på ett vänligt sätt.

Du svarar mig ”Vår hjärna är faktiskt inte kidnappad av A, men vi har programmerat om vårt belöningssystem med A. @adde skrev något i stil med "utbilda sig till alkoholist", talande. Att använda starka ork kan i värsta fall ( tror jag) bidra till en förminskning av sig själv och den egna förmågan och ge en känsla av att man måste förlita sig på andra som ser sig som bättre vetande (AA).”

Att på ett enkelt sätt beskriva att vi har förstört belöningssystemet i vår hjärna med alkohol uttrycks ofta som att vår hjärna blivit kidnappad av alkohol. En metafor som kan skapa en bild av vad som hänt pga alkoholen. Man har blivit tagen som gisslan av Alkoholdjävulen. Man kan bli fri från en kidnappning och gisslan släpps fri. Man kan sluta dricka och hjärnan kan återhämta sig och få balans igen i belöningssystemet, som brukar ta mellan 3-6 månader. Det vi skadat för evigt är att om man som alkoholberoende börjar dricka igen, så kickar det felprogrammerade belöningsssytemet igång och börjar skrika efter alkohol igen. Det går inte att återställa denna inprogrammering, det enda som hjälper är att inte dricka. Man skulle metaforiskt kunna säga att denna inprogrammering är kidnappad för livet.

Jag håller med dig om att starka nedsättande ord kan bidra till en förminskning av sig själv. Att säga att man är dum i huvudet om sig själv, kan bidra till att man tänker så om sig själv och kanske något man fått höra andra i sitt liv säga till en. Man har blivit inmatad med det och det finns ingen sanning i det, bara en nedsättande förminskning av någon. Ett psykiskt övergrepp. Vad gäller AA har jag ingen som helst erfarenhet, hört både bra och dåliga uttalanden om dem. Men det är väl som med det mesta, vi är olika personligheter och det passar oss olika. Alkoholist är ett negativt laddat ord och något ingen vill vara. Alkoholist har för mig tidigare inneburit att någon inte klarar av sitt liv med jobb, familj mm pga alkoholen tagit över livet. Jag klarade jobb, familj mm men drack varje dag. Jag insåg att det finns olika sätt att vara alkoholist på. Jag skulle kunna kalla mig för alkoholberoende istället, ett begrepp som man använder idag. Det låter kanske bättre? Men även det är för mig negativt ord. Fast, egentligen spelar det ingen roll vilket ord jag använder (om mig själv) båda är negativa och ett faktum och något jag hamnat/försatt mig i. Jag kan inte dricka alkohol för jag har sjukligt begär efter det och missbrukar det.

Vad jag idag som nykter skulle kunna kalla mig är ”en stolt person som lyckats bryta sitt destruktiva förhållande till alkohol”. Jag håller med dig fullständigt i att det är bättre att inte använda negativa ord om sig själv, då risken finns att man förminskar sig själv och den egna förmågan till att sluta dricka. Bättre att skippa negativa ord och bruka positiva ord med kraft, jag ska fan göra allt för att bli fri från alkoholens destruktiva klor!💪😁💕

När jag sökte hjälp på beroendekliniken bad jag dem att låsa den journalanteckningen så att ingen annan än den kliniken kunde se det. Det var inga problem alls! Och hjälpen jag fick var fantastik! Angående barn-frågan vet jag inget däremot. Hoppas du vågar söka hjälp, verkar helt galet och kontraproduktivt om man skulle få en stämpel för att be om hjälp för ett missbruk. Kämpa på ❤️🙏🏼

Då startar dag 10.
Känns bra. Lite tungt. Hoppas klara av långhelg ledig. Inställd på det. Kommer nog bli lite kämpigt men när är livet alltid lätt då. Vill komma över min puckel som ligger på ungefär 14-15 dagar innan det vänder helt och allt blir lite lättare.
Torsdag, nu kör vi 🙏

@BEATNGU hej! Jag dricker nån A-fri öl eller ibland och har tänkt att det är ok nu i början men kommer nog byta ut det om nån månad, just för att vara på den säkra sidan. Jag väljer en A-fri öl just för att det är gott (många alkoholfria alternativ smakar så sött tycker jag och i ölen finns beskan). Men har också hittat syrliga alkoholfria öler och en som smakar glass!. Kan nog ligga något i det du säger om socker. På restaurang har jag bestämt att det blir cola light eller pepsi Max och det funkar lika bra. Jag dricker mycket bubbelvatten också men känner att jag vill ha A-fri hemma om min sambo dricker öl och ifall jag skulle bli sugen så kan jag också ta en. En av mina A-fria. Tror det är nån skyddsmekanism. Om jag alltid har nåt eget så minskar risken att jag suktar efter någon annans. Men så om du säger, det finns säkert en triggerrisk så jag kommer byta ut det helt, firar 30 dagar idag och inte sugen alls så hittills verkar det fungera bra. Jag är dock mycket vaksam på mig själv då jag förstår att det kommer ta långt tid innan hjärnan läkt och alla nya vanor sitter.

Är lite nyfiken på er som dricker alkoholfri öl eller vin. Är det den goda smaken ni är ute efter, eller är det ett sätt att lura hjärnan att man får sin dos belöning den är van vid? Själv har jag aldrig provat. Tror att jag skulle må illa av det. Sen vill jag inte bli påmind om alkohol då jag är rädd att det kan trigga igång till något starkare. Jag har hittat ett knep näs det där suget efter alkohol kommer. För det gör det nån gång ibland. Man vill ha nåt som känns lite starkt och påverkande. Jag har alktid en påse med hårda godisgrodor i bilen, hemma och på jobbet. Lite olika smaker och lagom starkt pulver innuti. Det dämpar skitbra för min del. Ska försöka byta ut dom mot sockeffritt så slipper man den biten också. Tänkte på vilka mängder socker jag fick i mig det sista för 2 år sedan när det var som värst. Drack lätt 2 st 3liters rosevin om dagen utan att äta knappt alls. Jag tror att en stor del av det man uppfattar som alkoholsug till stor del är sockersug. Dom liknar varandra. Hörde att det kan vara upp mot 13 sockerbitar i 50cl öl. För mig funkar det att alltid ha nåt sött till hands. Även kallt bubbelvatten tar bort suget snabbt tycker jag. Nu sks jag bara hitta något utan socker som kan funka bra.

Vill även tilläga att din arbetsplats har skyldighet att hjälpa dig. Det är något som stannar mellan dig och din chef/chefer. Jag fick hjälp på Avonova. Företagshälsan. Gick och pratade med en socionom en gång i veckan för att gå igenom hur jag kunde minska drickandet i ett steg i taget. Det var väldigt bra. Har även gått på andra mottagningar på samtal. Har gått på AA möten. Det var väldigt rogivande att se att alla andra där sitter i samma båt. Ingen dömer. Där kan du vara anonym. Du behöver inte säga något om du inte vill, utan bara lyssna på hur andras vecka eller gårdag varit. Min bästa och sista hjälp jag hade var öppenvården. Där har dom inga krav på snabb framgång eller nykterhet efter ett kort tag. Allt går efter hur du själv vill och känner. Jag var även med på friskvård som dom hade varje fredag. Det brukade komma max 4-5 personer som antingen gick till gymmet eller som jag och min kontakt brukade göra. Bada bubbelpool eller gå ut och gå några kilometer och snacka om allt möjligt. Jag har fortfarande min kontakts nummer och jag kan ringa när som helst om jag skulle känna att jag faller tillbaka. Han har lång erfarenhet och har gett mig verktyg för att klara detta på ett lite lättare sätt. Saker man kan göra på egen hand mellan besöken.

Jag har varit med om samma sak. Det betyder inte att barnen kommer att tas ifrån dig. Jag har varit inlagd flera gånger. Det är snarare positivt då dom ser att du vill ha hjälp. Jag tror absolut att dina barn vill det också. Det är en rutin dom måste följa helt enkelt. När dom sedan ser att du fortsätter att ta hjälp. Jag vet inte vad du menar med att få en stämpel att du är missbrukare. Ingen annan vet det om du inte berättar det själv. På mitt nya jobb väntade jag till rätt läge och slank in att jag dricker inte alls längre. har du haft problem med alkoholen innan blev frågan. Ja sa jag. Jag kan inte sätta på korken om jag väl börjar. När jag säger att jag helt avstått alkohol i nästan 2 år så tycker dom att det är starkt jobbat. Även chefen sa samma sak. Så just nu dricker alla mina jobbarkompisar mer än mig, fast dom inte har samma problem med beroendet som jag. Så ser jag på det. Ingen skulle veta nåt om jag inte berättat. Men jag är helt öppen om det och jag skäms inte längre. Om det står i din journal att du sökt vård så kommer du inte att särbehandlas. Det gjorde inte jag heller efter mina återfall. Dom var så snälla och såg hur dåligt jag mådde. Fick all hjälp dom kunde ge mig trots corona och personalbrist. Du blir heller inte av med körkortet för att du söker hjälp. Däremot om du blir tagen för fylla och får sova i fyllecell flera gånger kan det finnas en risk. Men först får du ett erbjudande om hjälp mot ditt missbruk. Kör du inte onykter så rör dom inte ditt körkort. Jag har gjort hela den resan och har mina barn kvar och dom har nu en nykter pappa. Ta kontakt med vårdcentralen i första hand så hjälper dom dig dit du ska vända dig. Det blir inget konstigare än att du får träffa någon kanske en gång i veckan för att få en uppfattning om vilken hjälp och i vilken grad du behöver. Dina barn kommer att vara stolta över dig när du tar tag i detta. Dom kommer inte ens märka att du går på samtal om du inte vill det. Förklara för dom när du känner att du hittat rätt hjälp som passar dig. Du blir inte inlåst någonstans mot din vilja. Psykiatrin för avgiftning har avvisat mig flera gånger eftersom jag varit för onykter och inte haft abstinens. Du låter inte som en människa som skulle dra runt stupfull på stan och ställa till det eller föröka skada dig själv. Då kan polisen köra dit dig och du får stanna där ett par dagar. Jag har träffat alla sorter när jag varit inlagd för tillnyktring. Dom flesta har samma bekymmer. En del med droger och andra med alkohol. En del med båda. Jag tipsar gärna så mycket jag kan. Men ta steget och prata med en läkare på vc först om du är osäker. Finns admin på denna sidan som vet mer om vart man kan vända sig. Det kommer att gå bra för dig när du tar steget. Och jag lovar.... Det känns skönt att be om hjälp. Detta är inget man kan fixa själv på nåt enkelt sätt. Kram/ B

Hej. Jag har följt många av er här på alkoholhjälpen. se under ett par år nu och jag är så imponerad av er och er öppenhet 💓💓 Ni har gett mig så mycket hjälp på olika sätt, när man någonstans tror man står ensam i sin situation... Trodde inte att jag någon gång skulle våga att skriva här själv faktiskt. Men nu har jag kommit till punkten då jag förstår att hur mycket jag än vill, hur många gånger jag än har försökt sluta med vinet på egen hand under flera år, så klarar jag inte av det att sluta med överkonsumptionen på egen hand.. Därför ber jag om hjälp, och hoppas att någon med erfarenhet och/eller kunskap kommer att kunna och vilja svara mig 🙏🙏
Har varit/ och är fortfarande mycket tveksam till att söka hjälp på beroendemottagning. Trots att jag verkligen tror att jag kan få bra hjälp där. Vad som har hindrat mig är att jag inte vill ha " stämpeln" missbrukare i min journal. (Jag vet att det påverkar ens vård negativt, utan att gå in på just den diskussionen här och nu.)
Så kom jag till en punkt där jag förstod att jag får ta det ganska enkelt, att ha den stämpeln i mina akter, för att jag behöver verkligen den hjälpen tyvärr...
Läser på, och blir lite fundersam då jag inser att personalen på beroende-mottagningen har skyldighet att skriva en orosanmälan till sociala myndigheter när man har barn under 18 år, vilket jag har. Tenker länge 🤔 och kommer fram till att ok då, socialen blir inkopplad, men det får jag väl ta. Mina tonåringar till barn mår bra, och vad jag vet så vet de inte om att jag har dessa problem 🤔 (dricker i smyg). Jag vet också att jag inte kommer att fråntas vårdnaden om de.
Men så läser jag vidare... Personalen på beroendemottagningen har SKYLDIGHET att informera barn under 18 år om en förälders alkoholproblem om de har sökt hjälp.. Jag vill inte det... Mina barn skulle bli så oroliga, ledsna och må så dåligt av en sån information! det vet jag. Jag vill inte att de skall ha den bilden av mig, deras mamma, och nu skall jag ändå sluta... Varför måste de informeras och involveras?🤷
En annan sak som skremmer mig, är att läkare verkar att ha skyldighet att anmäla misstänkt/ dokumenterad alkoholproblem till Trafikverket.. Att man kan bli av med körkortet , trots att man aldrig skulle komma på tanken ens att köra bil med promille i kroppen! Jag KAN inte bli av med mitt körkort, varken jobbmässigt eller privat. Jag skulle bli helt knäckt faktiskt.
Med alla dessa farhågor jag har så lutar jag till att inte våga söka den hjälpen jag faktiskt behöver. Och samtidigt vet jag ju att jag inte fixar det på egen hand.
Snälla, hur gör jag nu??

Hur känns det inför imorgon?

@Darthgrå :/ Det var inte min mening med att dra upp det här.

Jag tror faktiskt inte att vården är värdelös, men de har tidsbrist och är dåliga på att informera. Man gör nog en sammantagen bedömning baserat på anamnes och provresultat o.s.v. Baserat på allt det där har man förmodligen gjort den sammantagna bedömningen att du är frisk!

Allt jag menar på egentligen är att sannolikt har de rätt. Känner du dessutom inga symptom, är det säkert ingen fara med dig. Men de kan bara inte säga att där inte finns någon leverskada alls.

När man säger att levern är tålig så det för att den är just det. Om man skadar den en bit så gör det egentligen ens inte särskilt mycket eftersom den klarar av sina funktioner fullt ut ändå, vilket jag gissar på är varför det är så svårupptäckt på blodprov. När man upphör med det som skadar levern, som alkohol i vårt fall, så kan skadan läkas, åtminstone så till den grad att vi lever ett fullgott liv och aldrig märker av det igen.

Faran, tror jag(jag får säga tror för det finns såklart inga vetenskapliga studier på detta men med tanke på hur det ser ut och de anekdotiska berättelser jag har är det förmodligen vanligt) att man läser blodprovet som att där inte finns någon skada alls och att man fortsätter att dricka. I det fallet finns det förmodligen de, som då alltså redan har en skada som förvärras i och med att alkoholintaget inte upphör och då så plötsligt har man gått över den där gränsen med skadan som man inte kan komma tillbaka från.

Det är trots allt inte alla som får leverskador, men det är svårt att hitta den där balansen för oron för det.

Jag är inte din läkare och jag är framförallt inte du. Du gör såklart som du själv vill, men jag skulle tro att om proverna såg bra ut, dina läkare inte ser något annat problem och du mår bra, så är det sannolikt ingen fara med dig om du nu har slutat att dricka. Det kan jag såklart inte säga med säkerhet, med avsaknad av medicinsk expertis samt online och baserat på knapphändiga fakta. Men det är så jag skulle tro. Det man inte kan säga med säkerhet är hur det skulle gå vid fortsatt drickande dock. Det finns ju en möjlighet såklart att du verkligen är helt hundra procent med din leverfunktion och du kan dricka varje dag tills du blir 100. Men det är det som jag menar att blodproven inte kan säga säkert.

Jag är ingen hypokondriker men det kanske är vettigt att göra en djupare undersökning.

@Annja Tack för ditt bidrag och för att du berättar om din upplevelse. Det är så här jag fört hörde talas om det också, genom anekdoter. Människor som berättade för mig. Det finns ju även en till här på forumet som har konstaterad cirrhos, genom ultraljud åtminstone, som nu har normala nivåer. För mig känns det otroligt att alla dessa människor skulle hitta på allting.

Det finns som sagt inte så mycket ren information om det, mer än att man kan läsa lite i fotnötter att det går att ha normala värden. Och jag har verkligen ingen agenda i detta mer än att jag inte vill att folk ska ta ett bra blodprov som ett kvitto på att där inte finns någon skada alls och fortsätta dricka på den grunden. Det är verkligen allt, så jag förstår inte riktigt hur vi har hamnat i den här debatten.

@Onkel F självklart skulle din läkare upplyst dig om du hade tecken på leverskador. Utan tanke på vetenskap vill jag bara berätta om min pappa som drack rejält. När han blev sjuk så visade magnetröntgen på levercirrhos och tumörer i levern. Alla blodprover var dock normala. Med det menar jag inte att det är så för alla utan mer att det kan vara möjligt i vissa fall.🙂

@Darthgrå Nej, det framgår inte riktigt hur det fastställdes att de har skrumplever, men när du läser om ALAT, ASAT, GT o.s.v. så kan du överallt se att de inte kan användas för att fastställa cirrhos. Guldstandarden har länge varit biopsi för att vara 100%, men man använder också andra sorters scanningar för att se som MRI och ultraljud och sånt.

Med decompensating events menar man alltså att de hade kliniska symptom på leversvikt som gulsot, palmarerrytem, spider navia, ascitesvätska i buk, ödem i ben, esofagusvariceer och så vidare.

Det de kommer fram till är just angående särksilt aminotransferaser ALAT och ASAT inte kan användas för att indikera på huruvida någon har alkoholinducerad cirrhos eller ej och hur allvarlig den är. 1/3 av patienterna dog alltså under de 5 månaderna studien pågick och det fanns ingen koppling mot ALAT och ASAT för överlevnad.

@Darthgrå skrev:"Det jag undrar är hur man från början identifierade leverskadan?"

Som sagt, det framgick inte riktigt, men ofta är cirrhos en sammantagen bedömning och inte på en enskild variabel. Leverbiposis sas vara standard, men om en patient har ascites och gulsot och samtidigt har ett ultraljud som visar på en ohomogen lever med dåligt blodflöde genom vena portae, alltså huvudvenen till levern, så gör man ofta inte någon biopsi för att det känns överflödigt. Vid osäkerhet och färre symptom så kan man göra det istället. Förmodligen har inte alla patienter diagnosticerats på samma vis.

@TappadIgen. I länken som du postade så har jag citerat följande: "Decompensating events were identified in 78 (100%) patients. There was no correlation between complications or death and aminotransferase levels."

Ska man tolka detta som att dom tagna proverna visade till 100% att det fanns nedsatt funktion i levern men att prov-värderna inte kunde visa vilka som kommer bli sämre eller avlida.

Eller menar artikeln att man har gjort en vävnadsundersökning eller obduktion vid sidan av blodproverna för att fastställa att det var 100% nedsatt leverfunktion? Detta framkommer dock inte här och man måste betala för att läsa hela artikeln.

"Clinicians should be cautious when interpreting aminotransferases in patients with alcoholic cirrhosis"

I slutklämmen så verkar rådet vara i ett fall där det är fastlagt patienser har levercirros så skall man vara försiktig med att tolka värderna. Det jag undrar är hur man från början identifierade leverskadan?

Ta hand pm dig🌞

@BEATNGU förstår! Absolut!

Fick inte lämna ut kontaktuppgifter här. Skriv till admin om du vill ha mitt nummer om du inte redan sparat det.