Senaste kommentarerna i forumet

Så sant @Torn!
Positivt tänk,, Positivt tänk!
Kämpa på, Kämpa på!
@Kebne1 ❤

Ni som jobbar med en sponsor. Hur hittade ni rätt? Vad bör man tänka på osv.

Ja, positivt tänk! Jävlar i havet, jag har tappat det i sommarvärmen. Sprungit lång med doggen på vackra skogsstigar idag. Grillade god middag, drack iskall cola.
Tack för dina kloka råd!!! 🙏🏼@Torn

@Tikka @kebne Ni håller på att jobba in de nyktra vanorna nu.😅 Det går precis lika bra att grilla, eller något annat där man förr alltid drack öl. Men det måste tränas in. Det sitter så jäkla djupt förankrat bara. Försök att vara positiva i stället. Vakna pigg och glad i morgon tex och kunna utnyttja hela dagen till att hitta på något kul. Eller dra i väg på något spontant kul sent i kväll. Fiska en sväng tex. Själv funderar jag på att trolla lite gös i natt 🤔 Det hade varit helt omöjligt förr i tiden. Gick inte att traila någon båt, dessutom hade jag missat huggen pga en förgiftad hjärna! 😖 Ni missar inget av att inte dricka, det finns bara vinster. 💪

Har haft det bra ett par dagar nu men idag är en grå dag, ifrågasätter allt.
Skulle jag inte ha ätit antabus skulle jag druckit idag garanterat och utan tveksamhet. Försökt få tag i känslorna men känner mig bara tom och nedstämd idag ingen specifik anledning bara blev så.
Märkligt igår minns jag hur jag satt o kände mig lycklig och idag vill jag bara dricka för ruset även om jag vet hur det slutar.
Suttit i förhandlingar med mig själv att avsluta antabusen då allt sker på frivilligt initiativ men lyckades förstå att det leder nog inte till ett bättre mående snarare tror jag det i grunden är alkoholmonstret som vill ut och känner sig trängd i nuvarande situation…
Svamligt inlägg men behövde bara sätta ord på tillvaron.

@Kebne1 vi ger oss inte!
Eller hur, jag kan ju inte ens starta grillen,, suget på en pilsner blir för jobbigt.
Fick steka köttet idag,, det var nog jobbigt utan glaset i näven!
Kämpa på😘

@Fiktiv gjorde samma resa och blev av med allt utom alkoholen. Den måste man ändra beteende för att bli fri från. Jag fick gå den långa vägen och nästan bli besegrad av den. Men nu står jag upp och kör på så bra jag kan. Har planer hur jag ska göra om det börjar gå åt pipan. Du kan fixa det medans kroppen och huvudet är helt. Låt det inte gå så långt så du förstör dig pga den skiten. Finns inga genvägar. Kör på!!

Ingen ska påverka någon på det sättet. Jag har gjort det med folk som var tråkiga enligt oss som drack. Men det är ju det som är den riktiga personen. Nör man har druckit är man ju inte den man egentligen är. Vissa blir nån helt annan eller agresiva bara på fyllan. Vissa somnar efter att första ölen åkt ner. Jag var alltid snäll, pratglad och omtänksam nör jag drack annars hade jag inte kunnat drucka som jag gjorde. Men jag vill inte vara den personen nån mer gång pga alkohol. Det är ju bara en påhittad figur. Jag vill känba vem jag är på riktigt. Kommer inte ihåg hur det kändes innan jag drack och inga bekymmer fanns. Det tar lång tid att bli sig själv igen. Så det är dags att börja innan det tar slut.

Ja@Tikka. Men vi ger oss inte, eller hur?!?! Bara är i tanken att det vore gott med en kall med A och så fortsätter vi med livet utan det fanskapet. Jag blir nästan lite förbannad att helvetet ska pocka på uppmärksamhet fortfarande! Alltså så starkt.
Kämpa på kompis! Vi vet ju att inget blir bättre med a...

Tack@Kennie 🙏🏼🙏🏼🙏🏼Ger hopp om liv. Jag försöker sysselsätta mig med andra saker än det vanliga... men t om att hålla på i min trädgård väcker a-tankarna. Ett jävla skit, är vad det är!!!

Det steget är stort och modigt. Det går att bli fri. Hur länge vet ingen eller om det går lättare än man trodde. Mina sista dagar var så hemska så varje hinder med suget som triggar känns mycket lättare att tackla än en sån resa igen. Kan nog aldrig må så dåligt av något annat tror jag. Det håller mig borta från drickat än så länge. Kämpa

Jag hade samma problem panikångest av alkoholen och självmedicinerar, och då blir det värre nästa gång. Slipper den nästan helt nu när jag inte dricker. Att jag inte fattade mönstret tidigare. Vet hur det känns. Men min kom av drickandet.

Ett verktyg jag fick var att hitta mina triggers. Vad är det som gör att jag dricker i vissa lägen. Man tror att man känner sig själv. Men det finns saker man hittar som man kan ändra lite på. Då har man kommit lite längre igen.

@Rastah jag förknippar också många saker med alkohol. Dricka till sig lite självförtroende på vissa tillställningar. Jag brukadevgå till sjön och fiska. Det var egentligen för attcfå dricka öl ifred. Det känns meningslöst nu för att det sköna med fisket är över. Samma med gräsmattan som man belönade sig med några öl innan 30 minutrs jobb var över efter två timmar med vila och vätskepaus var 3e minut. Har massor med tillfällen när jag behövt dricka när vi varit iväg på något med barnen och jag slapp köra. Hade en kolaflaska som var full med sprit och färgad till att likna cola. Har så mycket lägen när alkoholen varit enda orsaken till att fixa det utan ångest för min del. Nu gör jag allt möjligt utan att behöva den hjälpen. Det känns väldigt skönt att återställa sig till att inte behöva tillsatser för att funka. Alkohol är nu en jobbig tanke som känns förlegad. Inget på snart två år för mig. Saknar inte ens den lilla stunden man mådde bra på en fylla.

Ett tag efter att jag lyckats sluta, så märkte jag att jag inte orkade nåt trots att jag var nykter och fräsh. Gick till doktorn. Visade sig vara blodbrist/järnbrist och d vitamin brist. Har tagit ett år att få det i balans. Inget magsår hittade man heller. Nyss slutat medvjärntabletter och ska kolla läget igen snart. Jag har slitit på kroppen så jäkla mycket. Har säkert haft detta länge. Men då söp jag så att det inte märktes bland alla andra negativa åkommor man får. Har klarat mig väldigt bra ändå. Bara att försöka få ett så bra liv som möjligt på ett bättre sätt. Tänk på allt ni kan råka ut för. Det går inte fixa allt i efterhand. Vad är alkoholen värd?

@Linda_nyttliv första steget är att erkänna att man inte klarar allt själv. Att bara bestämma sig för att berätta rakt ut på facebook kändes jävligt skönt tycker jag. Efter det brydde jag mig inte om att folk visste att jag var alkis. Ingen var nedlåtande och jag hade inget att dälja längre. Då finns det folk som kan rycka in när det är som värst. Att inte vara ensam. Finns alltid hjälp som fungerar. Gäller bara att hitta sin variant som funkar för dig. Det kommer att gå bra!!

Absolut ! Man måste hålla stenhårt på sitt mål. Livsfarligt att förlita sig på ett hjälpmedel. Ta all hjälp som finns. Funkar det inte så har ni betat av den metoden.

@Rastah skrev:"Nu är det mer att jag blir påmind i situationer då jag vet att jag skulle ha druckit."

Och de är ju så pinsamt många, i alla fall för mig. Men det klingar ju av med tiden också. Men när man har får den där känslan "Mitt tidigare jag skulle sett det här som ett tillfälle att ta en öl" så kan man ju alltid stanna upp och bara observera den där känslan och konstatera att det var det tidigare jaget. Det nya jaget vet bättre.

Naltrexon är toppen! Dämpade verkligen suget för mig. Men tror det behöver kombineras med samtal, AA möten etc.

En dag i taget!

Nu har jag varit nykter i 123 dagar.
Hur känns det? Jo mycket har hänt, verkligen. Känner att jag åter har blivit den jag egentligen är, även om det säkert är en bit kvar.
Och det här med sug, jag tänker inte på alkohol som förr. Då var det det första jag tänkte på när jag vaknade, när ska jag kunna ta min första öl idag? Eller på jobbet, kan jag ta en t-bana tidigare så kan jag börja dricka lite tidigare.

Nu är det mer att jag blir påmind i situationer då jag vet att jag skulle ha druckit. Klippt gräsmattan, ta en öl. Lämna in V75, ta en öl. Jobbat med veden, ta en öl. Gå och handla, ta en öl på vägen, både dit och hem. Träffa någon polare, ta ett gäng öl. Gå förbi alla dessa uteserveringar..
Behövde egentligen inga direkta anledningar heller men det underlättade.

Varför kan inte jag dricka normalt som så många andra?
Jag kommer säkert alltid brottas med dessa känslor. Känner att jag kan hantera dom idag men vet ju inte hur morgondagen ser ut.

En dag i taget!

Såg att det var ett äldre inlägg. Jag har tagit den medicinen. Tyckte att den hjälpte mig på vägen ihop med annan hjälp. Dom brukar lätt skriva ut allt som kan hjälpa dig utan att göra dig beroende av något annat. Det blir en besparing för vården om det funkar.

@Nummer5 Jag nådde min botten tillslut. Då var det bara att inse att jag kommer att dricka ihjäl mig. Eller så ska jag över gränsen där jag sist föll dit igen. Det var 10 veckor. Tanken på att lämna barnen utan pappa och ihågkommen som han som söp ihjäl sig, så valde jag att försöka med all hjälp jag kunde ta. Gjorde tankeknep för att inte känna efter när suget kom. Nu är det snart 2 år sedan jag var längst ner på botten. Då hade jag över 3 promille och gick ner till ambulansen med alla bieffekter man får av så långt drickande. Det var dom värsta dagarna i mitt liv innan jag började återhämta mig med dropp för att återställa kroppen och stesolid mot abstinensen. Ta chansen innan kommer dit. Jag rekommenderar inte att uppleva den känslan. Ett tag ville jag bara somna och aldrig vakna. Finns säkert många som har egna hemska upplevelser som liknar mina. Gör något nu! Det är inte värt att vänta.

Härligt! Jag vill försöka hjälpa så gott som jag kan. Kanske kan man göra skillnad. Mig har det hjälpt att prata med folk som har mer erfarenhet och tips.

@Kebne1 hej kompis!
Jag håller med dig,, fan vad jobbigt det är i perioder nu.
Suget anfaller en.

Hej,
Vilken härlig kraft och inspiration du kommer med till forumet! Så värdefullt att du delar med dig av din egen resa, det ger hopp! Slutade själv för två år sedan och är glad över det varje dag.