Senaste kommentarerna i forumet

Haha, tack för medkänsla! Nu är alla problem lösta. Det var bankens otroligt kackiga och röriga hemsida som ställde till det, plus antagligen överbelastning så allt bara stannade av hela tiden. Och procedur som skulle göras i flera steg. Väntade en timme på support sista gången. Visade sig att allt hade gått igenom ändå. Ja, inget att tjata vidare om men visar hur sårbar man är- att vinet känns så otroligt nödvändigt så fort man krisar av någon anledning. Att man ändå överlever utan att dricka. Så egentligen en bra erfarenhet. Mycket tack vare er alla så trillar jag inte dit. Idag blir det bio!

@majken_r Så är det för mig också, det ledsamma och svåra finns där. Jag har fått tag på det och vet ganska bra hur jag ska hantera det, det har gett mig sinnesfrid. Jag har orkat vara i det, känna känslorna som kommer av det och förstått att det funnits där djupt inne inom mig. En sorg och en ilska som förträngts och som inte har bearbetats, det har hela tiden satts på paus genom alkohol. Som nykter har jag kunnat förpassa skammen som inte tillhör mig och kunnat ta min rättmätiga plats åter. Det har gjort mig livsglad, precis som du berättar om dig❤️

@Axianne puh vad skönt att höra att mötet med chefen resulterade i fast jobb! Du har verkligen hållit oss på halster ett tag. Jag har lite oroligt spanat efter dig. Din berättelse är så viktig för oss alla, som en påminnelse om hur det kan gå, och att det också går att vända. Tack!

@Surkärring! Hepp Hepp skulle det ju vara...

@Surkärring
Så bra du tänker o planerar 🥰
För mig finns inget alternativ, a-fritt är det som gäller o känner mig helt nöjd med det!
"Unna mig en alkoholfri dag" - underbart uttryck 👍🤗💪
Det tar jag rakt av!
🤗 Kram o Hepp hoppas!

@Axianne Grattis till jobbet!
Har inte så mycket att tillägga, är också berörd av din historia. Och den visar ju att det aldrig är försent att vända om, börja om, ta chansen. Härligt o underbart! 🌼🍃🌷

@Surkärring Bra tankar! Hepp, hepp!🌞🌷💕

@Axianne Fint att läsa om att det inte finns något att återfalla till ”Jag saknar inte alkohol och kanske är det eftersom jag inte minns något alls som var bra med mitt drickande. Det var varken gott, kul eller njutningsfyllt för mig under de senaste tjugo åren. Så fort jag insåg och tog till mig att jag var missbrukare blev glädje och rus förvandlat till snusk och förnedring. Tvång och beroende. Vanmakt och ångest. Skam och skuld. Rus blev oftast bara trötthet.”

Något jag tar till mig. Det första glaset med känslor av lustfylldhet och rus slutar alltid med dina två sista rader. Det är lätt att försköna och helst bara minnas känslorna av första glaset (för det mesta kändes det inte ens så på sista tiden, ofta handlade det om att fylla i sig ett glas fort för att kunna bli någorlunda människa igen) och glömma bort vad det alltid slutade i.

Det är otroligt att du kommit dit där du är idag, det är verkligen en solskens historia och det kommer att få ett lyckligt slut❤️

@Kebne1 Det vet du!
Tack @Argbiggan @vår2022

@Axianne
Stort Grattis till ditt nya liv!
Har följt din tråd o det är så fint att läsa din resa till det nya livet 🥰
Ser fram emot att följa dig i kommande inlägg...
🤗 Kram o ha en fin dag

@Axianne jag saknar en gilla funktion på inläggen på den här sidan. Ditt inlägg hade jag använt den knappen på flera gånger.

Jag har den tron att vi inte riktigt fattar vad vi håller på med förrän vi träffar vår egna absoluta botten, att vi har skygglappar på som då faller av. Just den ser det ut som du träffade den där varma augustiförmiddag för snart ett år sedan.
Jag har också den tron att efter vi nått den botten ökar chansen att hålla kvar vid nykterheten markant.

Grattis till jobbet, du har förtjänat det goda som kommit. Du har ju gjort ett enormt jobb! Glöm inte bort att tacka dig själv också.

Ha en fin dag 🌸

@Axianne
Jag berörs så av dina inlägg! Å när jag läste dina rader nu så tänkte jag bara - Tack gode Gud! 🙏
Tänk vad du tagit dig igenom och vilken otrolig styrka du besitter!
Och nu har du fått fast jobb, det är helt fantastiskt! Ett stort grattis till dig! ✨
Lev livet, njut av att du nu har fått det så bra och fortsätt tacka Gud för den möjligheten! ❤️

1 månad 7 dagar. Idag vände allt på jobbet! Tack tack tack! Kände mig helt uppgiven och ångestfylld på väg dit, men sedan hade jag ett möte som fick en helt oväntad riktning och allt känns mycket bättre nu. Så tacksam!

1 månad 7 dagar. Idag vände allt på jobbet! Tack tack tack! Kände mig helt uppgiven och ångestfylld på väg dit, men sedan hade jag ett möte som fick en helt oväntad riktning och allt känns mycket bättre nu. Så tacksam!

@Argbiggan men precis! Så länge jag är fundersam är den inte min. Hoppas du haft en fin kväll! Sov gott⭐️

@Rehacer Det ledsamma och svåra lämnar inte och det är inget att göra åt det, mest tacksam att jag tar tid att bearbeta och känna. Det finns men har också gjort mig livsglad!
Hoppas ditt danspass var så kul som det låter!! Mitt gympass var grymt, kommer antagligen röra mig stelt i morgon 😅 Stor kram!! Ps tycker om att känna igen mig i dina tankar om MrA

Jag minns den här dagen för exakt två år sedan. Den 16/3 2020 var dagen jag var på mitt förra jobb för sista gången. Det var en måndag och vi hade fått sms under helgen att kontoret stängde på grund av pandemin, och följaktligen så skulle vi arbeta hemifrån. Jag var på jobbet halv sju den morgonen iklädd mjukisbrallor. Där hämtade jag två datorskärmar, en kontorsstol och lite andra nödvändigheter, sedan åkte jag hem och riggade upp min arbetsplats vid köksbordet.

Jag var i ett ganska risigt skick generellt. När jag fick meddelandet under lördagen blev jag glad eftersom jag nu slapp möta chefer och kollegor under arbetsdagarna under karantänen. Jag släppte loss ordentligt och söp rejält hela den helgen med vetskapen att jag inte behövde vara speciellt nykter på måndagen. Jag var troligen inte alls lämpad att köra bil egentligen, men det hindrade tydligen inte mig när jag styrde hemåt med bilen full av kontorsprylar. Jag är inte stolt över mitt beteende, men jag har ju lovat mig själv att vara sanningsenlig. Jag tänkte inte ens på de risker jag utsatte min omgivning och mig själv för när jag satte mig bakom ratten med alkohol i kroppen och jag skäms så förbannat över detta idag.

När jag visat min närvaro för arbetsgivaren från mitt hemmakontor genom att svara på lite mail och ringa några samtal den där måndagen var det dags att åka till Systembolaget och köpa billigt surt vin på låda så fort Bolaget slog upp portarna. Därefter arbetade jag med alkohol i kroppen varje dag under några månader. Mina arbetsdagar bestod av att jag vinglade till köket varje morgon utan att ens klä på mig. Där plågade jag mig igenom några timmar vid datorn, ständigt med vinet påfyllt, sedan däckade jag och sov bort eftermiddagen, för att slutligen kolla mailen och göra minsta möjliga under någon timme igen framåt kvällen.

Jag presterade verkligen uselt men eftersom mitt jobb gick på gammal vana, rutin och erfarenhet så gjorde jag ändå tillräckligt för att få vara kvar provanställningen ut. Sedan var det stopp. Jag tror inte ens jag blev ledsen över att jag inte fick jobba kvar. Jag ville bara få vara ifred och slippa möta någon. Allt jag önskade var att kunna dricka utan att andra människor lade sig i vad jag gjorde. Och så blev det. Jag tror inte jag hade många alkoholfria dagar under resten av 2020 eller halva 2021 heller.

Under den här tiden släppte jag taget om allt. Jag söp ned mig till den totala botten. Dryga tjugo år som smygalkis på jobbet och supande under kvällar och helger hade slutligen resulterat i att jag tappat greppet. Jag hade inget jobb, inga pengar, inget liv utöver vinboxen, TV:n och datorn. Det var min hela värld och den fanns inom räckhåll från sängen där jag spenderade i princip all min tid. De enda gångerna jag kom utanför dörren var när jag tog mig till Systembolaget. Alkoholen gick före allt annat och trots att min ekonomi var körd i botten så såg jag alltid till att ha pengar till att köpa vin.

Fysiskt var jag ett totalt vrak som varken brydde mig om min hygien eller min hälsa. Jag fejkade mina aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen och sökte bara ett fåtal jobb. När jag ändå emellanåt fick en anställningsintervju så avbokade jag eftersom jag antingen var bakis, hade abstinens eller fortfarande var alkoholpåverkad när det var dags. Antingen det, eller så orkade jag inte ta mig igenom processen att hitta kläder, kamma ut tovorna ur håret och åka till stan. Jag låg hellre kvar i sängen och drack.

Så höll det på fram till en sommardag förra året. Vad som hände då vet ni som följt min tråd från början. För er som inte orkar läsa mina gamla inlägg kan jag sammanfatta med att jag åkte fast för dagen-efter-rattfylla på väg hem från Systembolaget en varm augustiförmiddag. Det var den slutliga botten. Det var lågvattenmärkenas lågvattenmärke.

Jag har skrivit ganska mycket om det här, så jag ska inte upprepa mig, men jag slutade dricka efter det och nu har det gått närmare sju månader sedan jag senast drack alkohol. Jag har försökt analysera, vrida och vända på vad det var som fick mig att bli nykter efter att ha "försökt" sluta dricka hundratals gånger förut och genomgått alla upptänkliga varianter av behandlingar, terapier och rehabilitering. Inget av det fungerade, men på egen hand utan varken mediciner eller AA-möten har jag på något märkligt vis förblivit alkoholfri en dag i taget. Jag har inte direkt varit aktivt religonsutövande under den här nyktra tiden, men jag har börjat be till Gud och tacka för det jag fått. Någon måste jag ju tacka, och jag har fått så mycket att vara tacksam över.

Jag fick fast anställning i måndags, förresten. Mötet med min chef resulterade i att jag fick veta att jag är precis så behövd, omtyckt och värdefull på mitt nya jobb som jag alltid drömt om att få vara. Det är så många år sedan jag med gott samvete har gått hem från jobbet efter ett rejält dagsverke, men det har jag gjort varje dag på denna nya arbetsplats. Jag tror knappt det är sant ibland. På det här dryga halvåret har jag vänt mitt liv och fått ordning på min ekonomi. Jag har betalat mina skulder och det finns till och med pengar på banken idag. Jag mår fysiskt bra och har aldrig ångest eller dåligt samvete och jag har inte haft en enda sekund när jag längtat efter att supa igen. Inte ens när jag varit superstressad och haft negativa händelser som stökat med mig i livet. Just för att jag varit nykter har jag kunnat hantera de här hindren och motgångarna, många av dem är ju efterdyningar för att jag supit så länge, men jag har kommit starkare ur varje gång.

Jag fick en fantastisk chans och jag tog den. Jag kunde ta den här chansen enbart för att jag hunnit vara nykter tillräckligt länge för att klara anställningsintervjuer och tuffa tester. Min hjärna hade piggnat till så pass att jag skulle kunna göra bra ifrån mig för första gången på väldigt länge. Jag blev utvald i en ganska tuff rekrytering och pressade mig genom nålsögat. Jag hade inte förtjänat att få den här gåvan känns det som, men jag fick den ändå, och det är jag tacksam över. Det hade aldrig gått vägen att vända mitt liv om jag druckit ens en droppe under den här tiden. Av erfarenhet vet jag ju att en droppe blir ett glas som blir en flaska som blir en bag-in-box och så ligger jag i sängen i stället för att gå till jobbet nästa dag.

Alla återfaller. Det säger både AA, medberoende, före detta missbrukare och terapeuter. Jag vill inte återfalla men samtidigt måste jag tackla vetskapen att man som nykter alkoholist har statistiken emot sig. Jag brukar dock tänka att det faktiskt inte finns något att återfalla till. Mitt liv som aktiv alkis var inte värt att leva. Om jag dricker igen så kommer jag förlora allt jag fått nu. Om jag missbrukar den här chansen och kastar bort den gåva jag fick så är det slut på riktigt. Varje gång jag efter några nyktra veckor, kanske till och med en månad, har tagit "bara ett glas" har det eskalerat med blixtens fart. Därför är det inget alternativ för mig. Då super jag bort mitt liv helt.

Det låter dramatiskt att säga så men det är sant och då är jag åter så tacksam att jag också befriats från suget efter alkoholen och längtan att dricka. Jag saknar inte alkohol och kanske är det eftersom jag inte minns något alls som var bra med mitt drickande. Det var varken gott, kul eller njutningsfyllt för mig under de senaste tjugo åren. Så fort jag insåg och tog till mig att jag var missbrukare blev glädje och rus förvandlat till snusk och förnedring. Tvång och beroende. Vanmakt och ångest. Skam och skuld. Rus blev oftast bara trötthet. Den eventuella gemenskap som jag förknippar med mitt supande var med folk jag enbart hade alkoholen gemensamt med och som drack på mitt vis. De normala människor jag borde ha umgåtts med vågade jag inte visa mitt sanna jag för. Jag blev mer och mer ensam. Vin och tårar. Sömn och ångest.

Jag vet inte vad som händer i morgon och jag har inte avgivit några löften. Ingen tvingar mig att avstå, ingen kräver något. Jag har valt detta själv, att avstå alkoholen och idag är jag nykter. Det vill jag fortsätta vara så att jag kan få leva lycklig den tiden jag har kvar, för jag har supit bort allt för många år.

Tack alla fina människor här som stöttar och peppar. Jag uppskattar era kommentarer och hoppas att min historia blir en att minnas och inspireras av, för jag vill ha ett lyckligt slut. 🤍🤍🤍

@vår2022 Läste ditt inlägg, och är väldigt glad att du delar! Har absolut med hjärnan i mina funderingar, vårt nervsystem. Triggers och annat som påverkar. Så intressant och viktigt. Och det fantastiska i att sätta ord på det som rör sig inuti, få fatt i det som ev skaver, hitta det som gömt sig djupt därinne. Ja, tack. Så glad att du finns här❤️

@Tikka Gratulerar till 100 nyktra dagar!🥳🥳🥳

@Tikka grattis till 100 dagar. Grymt bra jobbat! 👏💪

Våren är på intåg och nu öppnar uteserveringarna så smått.
Jag tänker att jag längtar efter ett glas vin på en solig hörna i lä. Ett glas som blir 2, sen 3 och 4.. följt av tjafs med maken och dåligt samvete för barnens skull..
Sen är kontot saldo minskat, huvudet värker och magen protesterar.
Tror jag byter vinet mot en kopp kaffe, spar några kronor till sommarens äventyr och unnar mig en alkoholfri dag i stället.
Hepp!

@vår2022 Tack för tipsen! Ska testa båda 👍
Nu är vi i @Geggan men vi kan kanske ha nytta av tipsen båda två 🥰
Tror jag har något sorts avtal i den butiken jag köpte telefonen i, ska börja med att testa det i morgon 👍
Annars får det bli barn eller barnbarn...
🤗 Ha en fin kväll alla mina vänner

@majsan_nu Kanske ta hjälp av dina barn? De brukar vara mer hightech. Gå in på en dator/telefonbutik och få hjälp? Det är svårt att få support på tel idag, det mesta får man ta reda på via nätet tyvärr…

@Geggan Stor igenkänning på det du skriver! Sånt trassel råkar jag ofta ut för o det blir bara värre o värre tycker jag 😫
För mig brukar det inte lösa sig, nästa gång är det samma sak o jag vet inte hur en ska göra. .. För mig är det en som inte vill göra som jag vill, blir en massa krångel. Så blir det samma sak nästa gång 😫
Måste sen precis som du göra personligt besök för att få (tillfällig) hjälp o sen är det samma visa nästa gång...
Att komma fram på supporten tycker jag är helt hopplöst 😫
Har nån något bra tips skulle jag bli överlycklig 👍
Önskar er i alla en fin kväll 🤗

@Rehacer Tack🥰. Ja, det gäller att ligga steget före. Solen kom fram men ändå lite disigt, men den värmde ändå🌞.

Ha en fin kväll!🌷💕