Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 @Sisyfos @Vinäger @FinaLisa @Geggan @Natalia Tack för att ni skriver hos mig och är med mig på min resa i synnerhet nu när det så sakteliga börjar vända för mig. Era hejarop och pepp är så betydelsefulla🙏🏻men som sagt var…en dag i taget…jag tar inget för givet…

Ibland kan jag undra varför jag stannat kvar på forumet så länge när jag inte har blivit nykter för på så vis har jag inte varit så hjälpt av forumet. Fast jag tänker det finns ingen behandling ingen metod som kommer hjälpa så länge man inte är ”där”. Tänker på Sören Kierkegaards ord ”Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där”.
Så det spelar ingen roll hur många gånger jag läser böcker, ser på youtube-klipp mm om jag inte är där. Förnuftet har hela tiden vetat var jag bör/ska vara men känslan har inte varit där t 100%.

Ibland har jag känt mig lite som ett ufo som fortsatt att skriva fastän jag inte blivit nykter. Visst har jag tagit till mig vissa råd men har ju ändå känt att jag inte varit där fast mitt mål har alltid varit att bli nykter. Om jag tänker efter så är det ganska få råd som jag har tagit till mig eller funkat åter igen …jag har inte varit där. Men, jag har tyckt om/tycker om att skriva får jag då ett svar så är det bonus. Jag upplever mig kanske inte lika öppen som jag kan uppfattas. För mig innebär öppenhet att skapa möten, nå lite mer djup i samtalen och om jag delar min berättelse kanske någon annan bär på ngt liknande som gör att hen vågar öppna upp och kan släppa på det som trycker. Jag vill även berätta inte för att det ska handla om mig utan för att få människor att vakna, lära sig mer, få insikt i hur världen kan se ut för andra. Jag har också min integritet. @Sisyfos…jag vill betona att vad jag skriver om öppenhet är inget försvar el att jag känt mig…påhoppad är för starkt ord men jag tänker att du förstår…ville bara berätta hur jag tänker❤️

@Natalia behandlingen börjar 20/1. Behandlingen bygger på tolvstegsrörelsen. I mindre städer får man ta av det utbud som ges. Jag har inget emot tolvstegsrörelsen. Vad jag tycker bäst om hittills är att få träffa andra människor i samma situation som förstår vad jag pratar om. Vi har pratat om isolering, förändring och tillfrisknande. Skam och skuld. Vi är i olika åldrar, kön och lever SÅ olika liv men beroendeproblematiken har vi gemensamt.

Nu ska jag ta ett bad utan ett glas m vin el bubbel vid badkarskanten men levande ljus och skum🛁

Imorgon går jag in på tvåsiffrig i nykterhet men idag är det än så länge dag nr 9.

Kram🐬

@anhedonia Kanske är det det som du gör nu, att du själv är den som du inte vill ljuga för och som blir en anledning till att du inte vill dricka? Nu när du inte längre går till terapeuten. Att du är sann och ärlig mot dig själv. Det finns en otrolig kraft i att vara sann och ärlig mot sig själv. Det var den största kraften som fick mig att bli motiverad och medförde att jag fick en tilltro till min egna förmåga att sluta dricka. Så tro på dig själv💕

@Jullan65 tack. Ja vi får kämpa på! Och ta med oss det vi lärt oss. <3

@anhedonia ja vad bra, är precis där du är. Höll nykterheten i nästan 2 år. Sedan smög det sig på igen. Men vi kämpar väl vidare. Välkommen hit

@Jullan65 styrka till dig! Vet hur det känns. Men det kommer bli bättre

@Jullan65 Välkommen tillbaka in i värmen 🤗 Häng kvar här nu! Du vet att du kan och du vet att du vill - nu ska du samla kraft och energi att göra också. En dag i taget! Vi finns här och agerar hejaklack ❤️

Kram 🐘

@vår2022 jag vet inte riktigt. Tror absolut terapin varit en faktor i och med att jag inte vill ljuga för min terapeut och därmed blev det en till anledning att inte dricka.

@Himmelellerhelvette tack så mycket ❤️
Ja jag tänker ta nya nyktra tag och vara ärligare med folk runt mig. Jag började tyvärr se alkohol som något attraktivt igen och kände att jag missade något när jag såg andra dricka och så började jag övertala mig själv om att jag inte har problem och kan hantera det. Har väl iaf lärt mig något nytt av det här misstaget. Nu måste jag hitta sätt att fortsätta påminnas om varför jag inte ska det första glaset igen. Fattar inte varför det ska vara så svårt och varför jag varje gång lyckats lura mig igen :(

@anhedonia Starkt att du skriver! Förstår din ångest och begäret du haft efter mer och att säkra upp med extra för att slippa ångesten. Att halsa folkölen för att få känna berusningen, ångestdämpningen.

Nu vet du att det inte går att ta första glaset och även om det är du som behöver allt stöd nu så är du även en viktig påminnelse för alla oss andra som hållit upp ett tag om just detta, inte ta första glaset! En gång beroende alltid beroende.

Idag hoppas jag du kavlar upp ärmarna igen och kör på din nyktra väg med en erfarenhet mer i bagaget❤️

Kram

@anhedonia Hej! Vad bra att du skriver här! Tror också att du ska berätta för din flickvän och ta allt stöd du kan och inte dra dig undan. Säg som det är innan du faller ännu djupare. Du säger också att ju längre du återställer och drar ut på det desto värre blir det. Du berättar att tror att du lyckades hålla upp i två år den här gången då du började i terapi, men att du nu inte har råd längre. Kom återfallet i samband med att du slutar?

Lyckades vara nykter i nästan 2 hela år tills jag började återfalla igen i nov-dec förra året.

Tror det började med att jag tyckte att det kändes tråkigt att inte kunna ta en öl med kollegor på AW med mitt relativt nya jobb. Det började störa mig mer och mer. Började också efter 2 år tänka i banor som "jag har ju inga problem" och "jag klarar nog att dricka som andra". Så när jobbet hade julbord i dec tog jag öl till maten och sen några till. Vi gick ut några efteråt och fortsatte och jag tyckte det var kul. Hade lite bakisångest på jobbet dagen efter men det gick rätt bra ändå.

Nu i torsdags var det AW igen. Jag är själv tjänstledig för studier men mina kollegor ville träffa mig och jag ville träffa dom då vi har bra kontakt. Jag drack nu med och vi hade väldigt kul. Folk fortsatte beställa in och det blev lite mer än vad jag tycker är lagom. Jag och en kollega blev kvar sist.

Dagen efter på fredagen hade jag rejäl bakisångest. Kunde bara tänka på att dricka mer för att döva ångesten. Åkte så fort jag kunde till systemet och köpte en liten bib vitt vin och en flaska cava. Började döva min ångest fast jag vet vilken återvändsgränd och fälla det här är och jag har varit här många gånger förut.

Blev rädd för hur det skulle kännas att få slut på alkohol så jag fyllde på förrådet med ett 6-pack folköl (man kan beställa hem med Wolt nuförtiden, jättesmidigt..).

Svepte folköl efter folköl. Så fort jag började känna den där ångesten smyga på svepte jag en folle fort som fan. Beställde hem två 6-pack igen på lördagen. På kvällen kilade jag ner till affären och köpte ett 6-pack till för säkerhets skull. Svepte upp dom sista fyra imorse och förberedde mig på helvetet som jag vet kommer.

Jag har gjort det här så många gånger nu. Jag är bekant med känslan av ångest som är så stark att jag inte kan sitta still. Det är det värsta jag vet men det finns heller inget alternativ till slut än att härda ut. Kan inte fortsätta dricka i oändlighet och ju längre man återställer och drar ut på det ju värre blir det till slut.

Nu ligger jag här under mitt tyngdtäcke. Det var jättemycket ångest i början och försökte bara blunda och typ sova bort det. Började söka youtube-klipp av andra som pratar om sina återfall. Var en som hade ett positivt budskap och pratade om att inte isolera sig och faktiskt be om hjälp. Inte hålla det hemligt. Fick mig att vilja dela någonstans och prata med andra så jag skriver här. Det känns faktiskt bättre och ångesten känns inte lika farlig just nu. Vet inte vad jag ska göra nu. Borde berätta för min flickvän. Vet inte om jag orkar prata med mina föräldrar. Borde jag prova AA igen? Har gått på beroendevården och fått återfallsprevention men det gav mig inget. Tror att jag lyckades hålla mig i nästan 2 år den här gången pga jag började i terapi men nu ska jag sluta för har inte råd och den här viljan att börja dricka och återfallet hände ju ändå.

Jag känner iaf att jag måste försöka tänka positivt och inte dra mig undan nu och våga be om hjälp och säga som det är. Jag är glad att det inte blev värre. Jag har haft mycket hemskare episoder än den här. Nånting får jag se till att göra men vet inte riktigt vad än.

@Jerri Jag har infört veckostäd varannan vecka. Den veckan blir det dammsugning och allmän rengöring av huset. Mellan dessa veckor tar jag bort det värsta där det syns och framförallt i köket och hallen. Köket håller jag efter med disk varje dag så det är fint när man vaknar på morgonen. Jag har alltså glesat ut städningen och det håller sig fint ändå mellan veckorna. Tvätt tar jag lite då och då och jag har ju tvättmaskin i huset. Något som minskat min tvätt är att jag vädrar mina kläder efter varje gång jag haft dem, de behöver inte tvättas efter varje gång och vädringen gör dem fräscha och det luktar gott. Jag har haft så mycket högre krav på mig gällande städande, men nu räcker good enough.

Ha en skön söndag!❤️

Åh Jullan. Kram och kliv in här och häng kvar lite nu. 😍

Hej Onkel F, det var ett tag sedan och det känns fint att det verkar funka bra för dig. Kram Jullan

Ja vet verkligen inte hur det gick till. Det var bara en smygande känsla av att jag ville dricka igen. Så valet förefallde enkelt, jag drack. Sen drack jag igen och igen. Nu har adjävulen fått in en kil igen och jag känner mig så trött. Trött på mig själv. Ska skriva mer sedan, men skönt att vara härinne iallafall. Kramar Jullan

@Andrahalvlek
Tack så jättemycket för ditt svar! 🙏 Det gav mig en pusselbit och en insikt och en fokusreglering.
Pusselbiten: alkoholen som startgas och bromskloss. Det är precis så jag gjort. Nu när jag står lite vid sidan av och tänker bakåt så inser jag att hur många gånger har jag inte efter hemkomst gått rakt in i köket börjat rota fram för att laga mat, varit så trött så jag samtidigt tänkt att: bara ett glas (som såklart blev hela flaskan) så att jag orkar resten också. Alkoholen har snabbt givit energi så att jag orkat och samtidigt bromsat/tystat stressen i hjärnan och alla tankar och känslor kring att inte räcka till.

Insikten: I morse efter en hyfsat god natts sömn satt igång med både dammsugning, städning av badrummet, handlingslista och plan för handling, diska mm. Disken blev klar, hällde medel i toaletten och klorindränkte duschen sedan dammsugningen. När den väl var klar med sugaren så...jag är heeeeeelt slut och kroppen pirrar av vad jag tror är stresspåslag och hjärnan är dimmig. Jag måste ta det lugnare. Jag kan inte prestera så som jag tror och jag ska bara göra det som är allra nödvändigast. Endast något litet mer om orken finns och då är det en bonus. Jo hemmet behöver grundstädas men inte på bekostnad av hälsa eller ork.
Resultat: klorinen får torka in i listen 😂 det är det ingen som har dött av.

Fokusreglering: tillit till processen!

Verkligen tack!!!! 🙏🌻

Säger oxå välkommen hit. Precis som du faller jag tillbaka. Det är så hemskt skämmigt att bekänna det och därför drar man sig för att söka hjälp (igen). Jag var nykter i nästan två år, men har åter börjat dricka. Vi kan peppa och stötta varandra härinne, vilket är jätteskönt. Känner igen mig så i din beskrivning. Jag startar om igen från dag 1. Stor kram Jullan

@ISE Strongt jobbat att inte dricka ngt igår👏🏻Håller tummarna för att det går bra idag✊🏻En dag i taget..Styrka och värme❤️

Andra vita helgen avklarad. Massor av träning och mycket energi och fix överlag. Har suttit hemma ensam fredagskväll och lördagskväll (precis som alltid, är alltid ensam om helgerna på kvällarna och brukar bara ha alkoholen som sällskap att pola med). Bestämde mig för att se på film både i fredags och igår kväll och att sitta där i soffan brukar vara förknippat med något starkt (gift) i glaset och liksom gå in i dimman, bli avkopplad och lullig och bara lite hjärndött släppa allt annat i livet och bara sitta där liksom.

Istället blev det helnyktra kvällar och jag _kände_ in mig i filmerna på ett annat sätt. Jag upplevde dem - inte såg dem. Skillnaden mot för att vara på fyllan var markant, när jag nu har liksom kontakt med sinnen och känslor igen och inte är avtrubbad. Dessutom minns jag vad filmerna handlade om. Jag vet inte hur många filmer jag sett på fyllan innan där jag dagen efter inte kommit ihåg ett smack om hur filmen var....

På filmen igår kväll var det en scen med ett "trauma" där Brad Pitt tog fram en flaska sprit, öppnade och klunkade nöjt. För att bedöva sig och hantera traumat. En liiiiiiiiiiiten del inombords i mig kände igen känslan och påminde mig lite om hur skönt det var för stunden, för det ska jag inte ljuga för mig själv eller någon annan om. Precis i början av allt alkoholintag jag haft genom åren, har det varit en go känsla.

Jag känner mig dock stark. Jag behöver inte bedöva mig eller förgifta mig för att hantera livet eller trauman. Jag står stark och som hypnoterapeuten sa; "även om du sitter ensam hemma i ditt hus i skogen, så är du ju inte ensam. Du har dig själv som sällskap och vad är inte mer fantastiskt än det? Älska dig själv."

Nu siktar jag på början av nya veckan och efter en nykter måndag nu så kan jag bocka av 14 dagar som nykter.
Nästa delmål blir 20 dagar, vilket är nästa söndag.

Även igår åkte jag förbi mitt favorit-systembolag för övrigt. Jag kommer aldrig mer att sätta min fot där. Så jävla skönt att slippa stressen att hinna dit innan de stänger en lördag, sedan lite smånervöst gå mot ingången och kolla vilka som sitter i kassan och hoppas på att det inte är samma person som satt där dagen innan då jag också handlade osv. Så jävla skönt att inte behöva ta en presentkartong och låtsas som att jag köper en present, trots att personalen som sett mig 100 gånger innan samma år givetvis förstår att jag ska dricka det själv.

Så mycket tid, pengar och jävla fokus jag har lagt på att köpa ett smaksatt gift som redan kan ha gett mig cancer som jag inte vet om och som har brutit ner organ efter organ i min kropp. Sjukt - men skönt att slippa.

Grymt, klart det blir en nykter dag idag. Och imorgon är det en måndag, även den ska bli nykter som en måndag bör. Kämpa på!

Grymt bra steg där och STORT att erkänna både för föräldrar och sambo och verkligen lägga korten på bordet. Men visst är det lite skönt också? Att inte behöva smyga liksom och bära allt med hyschhysch för sig själv bara. Utan blotta sig och just känna att man får stöd av andra?

Grymt bra första steg och så rätt mot dig själv, din sambo, din omgivning och inte minst din dotter. Hejja!

@nossma Välkommen hit! Vad bra gjort av dig att vara sann mot dig själv och dina närmaste och bra jobbat med en vecka utan alkohol💪 Det första steget för mig var också att på riktigt erkänna mitt alkoholberoende först för mig själv och sedan mina närmaste. Det var en otrolig befrielse att kunna vara sann och inte bära på denna börda med ångest, skam och skuld själv längre. Det var framförallt mitt smygande och gömmande som var skönt att få berätta om för min man och att jag verkligen inte kan hantera alkohol genom att bara dricka mindre, att jag är alkoholberoende.

Har provat så många gånger med att försöka dricka mindre, men jag har då inte varit helt sann, för jag hade inte accepterat att jag hade så stora problem och är beroende. Jag berättade inte om smusslandet för jag ville försäkra mig om att kunna dricka om det skulle bli för tufft från mina gömmor. Genom att vara helt sann och ärlig kunde jag denna gång starta min nykterhetsprocess på riktigt och har också lyckas denna gång. Att vara sann är magiskt och det gav mig både viljan och motivationen till att lyckas.

Att skriva här har hjälpt mig otroligt mycket och man får ett fint stöd och mycket gemenskap. Lycka till!💕

@midget @vinden3komma0 @varafrisk @jennyn @kennie Tack för att ni bryr er!
Jag klarade det igår. Idag är systemet stängt. Kan bli en nykter dag idag också

Varning för lång text. Men behöver skriva av mig och reflektera, kanske någon känner igen sig...

Upptrappande intag senaste 4 åren (en whisky eller öl en vardag är väl ingen fara...) som slutat i att sista 18 mån är man full oftare än nykter, endast max två vita dagar i veckan.
Senaste 6 mån max 5 vita dagar i månaden.
Är själv i 35 års åldern, man.

Problemen är stress och ångest, är grubblande som person. Alkohol tar udden av besvären och tar en tillbaka till känslan när man var ung och odödlig på party.
Är dock mitt i livet med egna företag, sambo och små barn. Gjort mycket pengar på börsen, och samtidigt förlorat enorma summor. Påfrestande "hobby".

För exakt en vecka sedan vaknade jag upp i en hos en ytlig bekant i deras soffa, efter en "kväll med grabbarna".
Inget minne sista timmarna.
Som vanligt missade samtal och arga SMS från orolig sambo.
Återställare intogs och iväg ut med kompisar på aktiviteter, och drickandet fortsatt hela söndagen. (I smyg för mina vänner)
Men sambo förstår hur läget är på söndagkväll och tar det hårdare än någonsin förr... Hon är less på få höra att "så gör alla" och är orolig för lämna vår dotter ensam med mig på veckan när hon jobbar kväll... Jag har ljugit så många gånger.

Sjukt bakis i måndags. Mycket på jobb och allt bara snurrar. "INTE NU IGEN!" Ångesten. Skammen. Det här går inte längre. Inte en vecka till där jag måste "dricka mig ur" bakfyllan från helgen enorma intag. Ingen fler återställare.

Kl 10.00 måndag, 23/1, bestämde jag mig. Jag kommer aldrig klara mig ur mitt ganska uppenbara smygsupande, och tillslut klantar man sig rejält. Rattfylla? Somna hårt och vaknar inte av gråtande dotter som gjort sig allvarligt illa? Det FÅR inte hända.

Åkte hem från jobb.
Ringde alkohollinjen, pratade av mig en timme. Ringde min sambo och erkände för första gången att jag har problem. Pratade även på kvällen med mina föräldrar om problemet, och fick såklart både ris och ros, men ändå i slutändan bara stöttning.

Det var det jag behövde. Erkänna. För mig själv och mina närmaste.
Vaknar denna söndag utan att ha druckit sen förra söndagen. Längsta vita perioden på säkert 15 månader.

Veckan har varit kantad av:
Dålig mage. Orolig sömn. Galna svettningar. Mardrömmar. Återkommande kraftig huvudvärk.

Men att slippa stå ut med detta i smyg, gör det så mycket lättare. Har en sambo som ser på en med nya ögon, där tilliten redan ökat massor och föräldrar som bjuder en extra gång på middag för att checka av läget.

Ångrar aldrig att jag tog steget för snart en vecka sen. Är erkänna.

Vet inte än om jag är vit för resten av livet. Men kommer vara nykter nu, siktar på de klassiska 90 dagarna.

Ha en fin söndag!

Dag 10. Det känns bra att sova en hel natt vakna utan att vara genomsvettig och utan ångest. Det är nu det gäller att fortsätta vara nykter och inte lura sig själv att det är över. Men det känns bra än så länge värken i rygg och höfter är inte lika intensiv nu. Ha en bra och nykter dag.