Senaste kommentarerna i forumet

@lillamaggan Välkommen hit! Så bra beslut du tagit! Här finns så mycket att ta del av... Jag önskar dig stort lycka till!
🤗 Styrkekram till dig från mig!

Med din inställning och med bra stöttning kommer det att gå bra för dig @Kebne1 Du har bestämt dig och det betyder allt. Man kan höra skillnad på beslutsamhet och osäkerhet. Du har tillsammans med många av oss här tagit ett äkta beslut som vi är beredda att slåss för.

Gott nytt år 🤗🎆

@vår2022 Även jag kommer att skåla a-fritt - om jag är vaken kl 24! - annars får det väl bli lite tidigare...
Och stort grattis till dina a-fria dagar 👍
Kram 🤗

Grattis till dina bra beslut. Framtiden är din @lillamaggan Jag håller med dig om att forumet är en plats som hjälper så mycket.

Gott nytt år 🤗🎆

Så sann och uppriktig din berättelse är @vår2022 Grattis till dina 68 dagar. Jag skålar med dig kl 24:00. Även jag i a-fritt bubbel.
🎆🤗

Grattis till 6 månader. Så starkt @starten på det nya Jag önskar dig allt det bästa under det kommande året 2022. Spännande projekt du har framför dig.

🤗🎆

Krya på dig @Tikka och Gott nytt år 🎆

En otroligt fin och inspirerande berättelse om din resa. @Axianne Styrka och ödmjukhet har du, det är en bra kombination för att lyckas. Jag har en Gudstro och jag upplever att det hjälper mig mycket.

Gott nytt år 🎆

Jag är med på banan och brottar ner den där Tjatterfjanten🥊💪🏻Heja oss Alla👏🏻

Kram och Gott slut och Gott nytt 2022🎉💫

@Annabell så kloka ord, och härlig självinsikt! Så tänker jag med, att jag behöver vara öppen mot mig själv. Bestämma mig. Brotta ner blir en bra bild att ha i huvudet när han dyker upp! Gott slut och Gott nytt år till dig 🥰⭐️

@Axianne Det är så fint att läsa ditt inlägg! Var o en gör ju sin egen resa men en del är ju gemensamt - tankar o funderingar... Du uttrycker dig så fint om din väg... Önskar dig ett fint nytt år!
🤗 Kram

Ja, jag får önska alla ett Gott nytt år 🎉
Själv ligger jag i flunsan och tror jag kommer att dö snart.
En grej som slog mig bara, det var lättare att vara sjuk när man var packad.
Nåja,, där fick man för att man valt ett nyktert liv!!
Kämpa på!

Nyårsafton, hur den dagen/kvällen brukade sluta, minns jag inte men jag minns bakfyllan och ångesten som kommer dagen efter imorgon kommer jag inte känna den känslan, det känns tryggt och skönt att veta det redan nu.. Min plan är att börja det nya året med ett morgon möte på AA någonstans gillar jag den gemenskapen men har haft så svårt att komma iväg på mötet har testat några online och det fungerar lika bra men ibland kan det nog vara bra att ha något att komma iväg till.
Samtidigt så känner jag gemenskapen här, jag läser dagligen, ofta flera gånger per dag. Ofta blir jag berörd av den hjälpsamhet och det mod som många visar när de skriver om återfall och deras väg till nykterhet eller måttlighet, stort tack för det.. Jag ska erkänna att jag använder forumet lite som aa för att påminna mig själv om hur det var och komma ihåg hur tuff min resa har varit för ärligt talat så glömmer jag det ibland.

Jag tänkte först skriva om hur 2021 har varit men tänker nej det gör jag inte, jag väljer att se framåt 2022 jag kommer fortsätta med mitt dagliga löfte varje dag och räkna dagar, för mig är det motiverande att nå nya milstolpar som nästa som är 6 månader.. 6 månader helt nykter det är ju helt galet när man tänker efter :)
2022 är också året då jag för 6 extra semesterdagar då jag fyller 40, det ihop med semesterväxling gör att jag kommer vara mer ledig än någonsin, vet inte riktigt vad jag ska göra med alla dagar men tänker att jag för hitta någon ny hobby och träna nya människor i mitt liv..
2022 kommer bli året där jag är med och startar upp ett nytt korttidsboende, 2020/2021 var jag med och stängde ett känns riktigt roligt/utvecklande och roligt att få vara med om det. Det är samma arbetsgivare som jag har nu så jag är glad att det förtroendet finns.. På tal om arbete så fortsätter min behandling eller efter behandling till september då 2 timmar var 14 dag känns rätt skönt att det börjar fasas ut men också lite läskigt. Blodproverna cdt och b-peth kommer jag lämna under hela året men med längre intervaller inte för att det spelar någon roll, jag tycker mest att det är roligt och skönt att ta dem och visa att jag sköter mig ;)

Avslutningsvis tack alla för att ni gör det här forumet till en underbar plats att vara på, så välkomnande och omtänksamma människor som finns här, visst är vi olika men samtidigt så är vi alla väldigt lika.. Jag ska försöka bli bättre på att faktiskt kommentera också det för väl bli mitt nyårslöfte ;) Gott nytt år till er alla ingen nämnd ingen glömd :)

Gott nytt år och grattis till alla dina fina nyktra dagar. Jag hoppas du får många många fler🙏🏼🌟

Dag 68. Efter att ha läst @Axianne inlägg idag om sin resa har jag kommit till en ny insikt.

Jag har så många gånger ”tänkt” att jag borde sluta dricka men bara för att slippa konsekvenserna av drickandet, ångest, skam, skuld, bakis men inte mer än så. Jag har egentligen inte velat ge upp den effekten som alkohol ger mig, lugn, upprymdhet och modighet. Vid uppehåll, bara haft ett lite längre, har jag fokuserat tankarna på när jag ska dricka igen och hur festligt det ska bli. Konsekvenserna har lyst med sin frånvaro då jag förträngt dem till en pytteliten yta i hjärnan. Efter uppehållet ökade mängderna till att dricka varje dag, med ännu värre konsekvenser än tidigare men jag ville inte sluta ändå, ville bara slippa vara bakfull med ångest mm. Jag ville dränka mig i vin varje dag oavsett konsekvenserna, det var fan värt det!

Jag kan inte tydligt förklara hur det gick till att jag denna gång har en helt annan inställning. Bilden jag ser framför mig när jag tog beslutet, var att jag nog nått botten, jag pallade helt enkelt inte att dricka varje dag mer, jag var slut både psykiskt och fysiskt. Jag ser mig kräla på botten och be om nåd. Fyllepluffs, rödsprängda ögon, skakig och rädd. Hur fan ska jag klara av att leva utan mitt vin varje morgon, eftermiddag och kväll? Vem blir jag då? Vem är jag utan alkohol? Men någonstans inuti mig kom en urkraft när jag låg där på botten och jag bad min man om hjälp att påbörja denna resa mot nykterheten. Att inget vin skulle komma in över vår tröskel mer. Hade då inte tagit beslut om hur länge uppehållet skulle vara.

Jag har insett att det kan det nog vara så att jag inte fokuserar på alkohol mer och planerar hur gott och mysigt det ska bli att få ta ett glas igen efter att jag varit så duktig och avstått ett tag. Jag fokuserar på att aldrig mer dricka och glorifierar det. På hur fräscht och sant liv jag ska leva, inte i lögn och inte i smygande. Att jag ska styra mitt liv, vara fri och slippa alkoholdjävulens grepp om mig. Att jag ska ta hand om min stackars hjärna, min kropp och mitt psyke.

Tack för din berättelse @Axianne det gav min ännu mer insikt och motivation att fullfölja det jag påbörjat, ett nytt liv i nykterhet, idag har jag varit nykter 68 dagar😀.

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År och kommer att skåla med er i alkoholfritt bubbel kl 24.00. Nästa år blir ett bra och nykter år!💖🎉💫🌟

Hej majken_r 👋✨! Känner igen mig mycket i det du skrivit om din relation till a och hur det sett ut för dig över åren… Det här med att man passerat lite för många gränser och tillslut befinner man sig på en punkt där man verkligen inte vill vara längre… Jag tror stenhårt på dig 🤩! För mig är det helt helvitt som gäller (annat är redan överprövat och med noll procents framgång 😄) och jag har kört med en, för mig, lite ny strategi nu under december. Struntat i att tänka så mycket! Okej - nu ljög jag iofs 😎. Men åtminstone struntat i att jag tänker så mycket 😅 och bara sagt till mig själv ”alldeles oavsett vad som händer idag eller vilken grad av motivation jag har idag, så blir det inget!” Och den här förhandlaren som du beskriver (som jag döpt till tjatterfjanten i min tråd) ska jag dag för dag (åtminstone tre månaders dagar) bara raskt brotta ner och kliva över och förbi om/när han dyker upp 😅. Herregud! Det kan vi! Han är ju ett fånigt, trassligt, odugligt hjärnspöke bara 👊😀. Kram till dig och gott slut 🥰!

@lillamaggan Härligt! Bra jobbat! Du kommer bara att bli starkare i ditt beslut och göra det du vill💪.

Gott Nytt År!💖🎉💫

@Axianne Tack för att vi får ta del av din berättelse om dig själv. Hur du lyckades hitta styrkan att totalt vända på skutan mot ett nyktert och sunt liv. Jag känner igen mig i det du säger om viljan att sluta tidigare egentligen aldrig fanns där. Jag har så många gånger ”tänkt” att jag borde sluta men bara för att slippa konsekvenserna av drickandet, men inte mer än så. Vid uppehåll, bara haft ett lite längre, har jag precis som du ändå fokuserat tankarna på när man igen ska dricka och hur festligt det ska bli. Sedan ökade mängderna till att dricka varje dag, jag ville inte sluta ändå, ville bara slippa vara bakfull med ångest mm.

Jag kan inte heller tydligt förklara hur det gick till att jag denna gång har en helt annan inställning. Bilden jag ser framför mig när jag tog beslutet, var att jag nog nått botten, jag pallade helt enkelt inte att dricka varje dag mer, jag var slut både psykiskt och fysiskt. Jag ser mig kräla på botten och be om nåd.

Efter att ha läst ditt inlägg har jag insett att det kan det nog vara så att jag inte fokuserar på alkohol och planerar hur gott och mysigt det ska bli att få ta ett glas igen efter att jag varit så duktig och avstått ett tag. Jag fokuserar på att aldrig mer dricka och glorifierar det. På hur fräscht och sant liv jag ska leva, inte i lögn och inte i smygande. Att jag ska styra mitt liv, vara fri och slippa alkoholdjävulens grepp om mig. Att jag ska ta hand om min stackars hjärna, min kropp och mitt psyke.

Tack igen för din berättelse, det gav min ännu mer insikt och motivation att fullfölja det jag påbörjat, ett nytt liv i nykterhet, idag har jag varit nykter 68 dagar😀.

Gott Nytt 2022, det kommer att bli ett bra år!💖🌟💫

@Kebne1 År 2022 kommer att bli ett bra år för dig och det kommer att bli som du vill att det ska vara.
Gott Nytt År💖🎉💫

Kämpa på vännen!
Gott nytt år på dig 🎉❤@Kebne1

Det var fint skrivet @Axianne
Gott nytt år på dig!

Nyårsmorgon.
Vi firar hemma på tu man hand. Jag är så rädd om mina rutiner och vågar inte rucka på de än. 2022 ser jag så fram emot. Nykter. Läst runt lite här på forumet. Det är många som strävar mot att kunna dricka lagom. Själv har jag bestämt mig för aldrig mer. Stora ord men det är mitt absoluta mål. Jag har aldrig haft återgång eller återfall för jag har aldrig försökt sluta förut. Jag förstår att många många trillar dit på A igen. Jag kommer slåss med näbbar och klor för att aldrig ta första glaset. Min man är min stöttepelare och ni här inne. På måndag ska jag ta första steget irl på beroendekliniken. Jag är så nervös inför det men också så tacksam för att det finns hjälp att få. Det ska bli en spännande resa.
Gott nytt nykter år kära vänner här inne.

Håller med! Ni här inne betyder allt! 🙏🏼❤️❄️@Tikka

Fint🙏🏼@Axianne

Lite tankar så här på årets sista dag:
Jag vill börja med att tacka alla underbara människor på Alkoholhjälpens forum för uppmuntran och vänliga tillrop. Även om jag inte är här så ofta så värmer det att läsa de fina kommentarerna och jag känner verkligen er omtanke! ❤️🧡💛💚💙💜🖤🤍🤎

Ni som följt mina inlägg vet att jag inte är en daglig gäst på Alkoholhjälpen även om jag kanske tänkte att jag skulle delta mer i detta forum när jag fann det i oktober. Jag började skriva här när jag var en förvånad men aningen hoppfull kvinna med 50 alkoholfria dagar efter dryga 20 års alkoholmissbruk, och idag är jag på dag 130 utan att dricka. Jag är fortfarande förvånad och ödmjukt tacksam över den vändning mitt liv tagit och jag tar fortfarande en dag i taget och vågar inte ta något för givet även om det är väldigt positivt att jag inte har varit nykter så här länge på 20 år. Jag har nog inte hållit mig längre än en och en halv månad utan alkohol tidigare oavsett metod eller behandling, så 130 dagar är egentligen jättehäftigt.

Idag är det nyårsafton. 🎆
Jag har alltid druckit på nyår så länge jag varit vuxen. För några år sedan var det min deadline för den korta nykterhet jag kämpat mig till på vita knogar, så det blev extra mycket alkohol som vanligt och de senaste åren har jag faktiskt missat tolvslaget för att jag fyllesomnat långt innan dess. Men i år har jag inte ens tänkt tanken att handla på Systembolaget. Jag insåg dock när jag kom hem från jobbet att jag behövde handla – men då pratar vi Pepsi Max och min nya favoritdryck: ICA:s sockerfria citronläsk.

Jag tänker inte så mycket på min nykterhet i dagliga livet nu. Jag arbetar mycket efter att ha varit arbetslös i flera år, jag har fått bättre självkänsla, hälsa, ekonomi, nytt umgänge, respekt av både omgivning och familj och jag har påbörjat en tillvaro som är så långt ifrån den misär jag befann mig i så sent som i augusti. Nykterheten har blivit väldigt självklar och jag har ingen anledning att dricka längre. Även om jag har tuffa och svåra saker att hantera i mitt privatliv och mycket krav på jobbet så behöver jag inte alkohol för att hantera detta så som jag alltid gjort innan. Egentligen vet jag inte om jag hade anledning att dricka förut heller men jag hittade alltid ett skäl. Man gör det när man är alkoholist.

Jag både vill och inte vill engagera mig mer i forumet här men jag har valt att hålla lite distans. Samtidigt som jag har en önskan att dela med mig av mina tankar, erfarenheter, upplevelser och det spirande hoppet, så blir jag lite svårmodig när läser om andras kamp och lidande. Jag har levt i alkoholhelvetet så länge och varit så djupt och svårt nere i träsket att det blir lite för intensivt när jag läser vad andra skriver. Det blir en riskfaktor för mig när jag rotar i minnen och detaljer från min tuffa resa och känner igen mig i andras berättelser eftersom jag blir känslomässigt engagerad och får tuffa flashbacks. Av den anledningen har jag bestämt mig för att inte grotta för intensivt i min historia och skriva för mycket om hur det var när det var som värst. Jag föredrar att se framåt nu, och bara njuta av varje dag, men jag vill också berätta om hur jag har det och vad som händer.

I början tyckte jag att det var terapeutiskt att läsa och skriva här, men den där igenkänningen och minnena är inte bara överväldigande och väcker djupa känslor som jag egentligen bara vill glömma - jag får också lust att ge tips och råd som jag varken har befogenhet eller kunskap att dela med mig av. I de lägena är det nog bättre att jag håller tillbaka och låter bli att kommentera. I synnerhet när jag läser om personer som befinner sig där jag befann mig när jag har kämpade som hårdast eller återföll. Jag har ju varit där så många gånger och jag vet hur jävligt det är. Jag vet precis hur man mår och hur man slits sönder av skam, skuld, ånger, självhat och allt annat vidrigt som följer med missbruket. Jag vet precis hur man förhandlar med sig själv och försöker hitta ett sätt att hålla upp fast någon vidrig kraft driver på att fortsätta dricka.

Det märkliga är att jag under alla års supande intalat mig att jag verkligen ville sluta dricka, men det är en lögn som jag nu accepterar att jag levt med. Jag tror många alkoholister håller fast vid samma lögn. Sanningen som jag insett på senare tid är att jag inte alls ville sluta egentligen. Ja visst, jag ville slippa problemen, följderna, kostnaderna, det sociala stigmat och bekymren men jag ville inte avstå från alkoholen och jag hade alltid en dold agenda i mitt undermedvetna. Även när jag höll mig nykter hade jag en tydlig inre bild av att jag skulle få ”unna mig” igen vid en senare tidpunkt när jag lärt mig hantera alkoholen. I min sinnevärld var drickandet en belöning och möjligheten att supa en glorifierad lyx och något jag inte bara längtade efter utan även planerade för, oavsett om jag var tillfälligt och påtvingat alkoholfri.

Hela min tillvaro handlade under många år om att dölja sanningen och gå under radarn. Viljan att sluta som jag sade mig ha handlade egentligen om att hitta ett sätt att dricka som alla andra eller supa utan att någon upptäckte, ifrågasatte eller bestämde över mig. Om jag kunde hålla mig till att bara dricka socialt hade jag inte haft några problem tänkte jag. Men det var den största lögnen. Jag är alkoholist och jag kan inte dricka socialt. Den alkoholmissbrukare som försöker uppnå att dricka som andra har en tuff resa framför sig tror jag.

När det rasade ordentligt för mig och jag var på akut på avgiftning, tvingades till flera behandlingsomgångar, var intagen på behandlingshem, gick i terapi, fick psykologhjälp, var övervakad med blodprov och IBAC-tester samt sprang på schemalagda AA-möten flera gånger i veckan under några år fanns det alltid gott om människor som ivrigt missionerade och pratade om sin nykterhet på ett entusiastiskt sätt för att hjälpa andra. Det bet dessvärre inte ett dugg på mig. Jag försökte intala mig att jag skulle göra som jag blev tillsagd och följa de program som gällde, men jag blev tyvärr bara trött på dessa godhjärtade och välmenande personer. De irriterade mig eftersom jag inte hade viljan att egentligen sluta.

Jag gick på AA-möten och gruppterapi för att ”vaccinera mig” mot att ta första glaset och genom detta hängde jag upp min nykterhet på rutiner som hela tiden cirkulerade runt att alkoholen. För varje gång jag satt i cirkel med andra alkoholister och pratade om problem blev min vilja större att dricka, inte mindre. Idag tror jag inte att jag kan avstå från alkohol genom att ständigt fokusera på den. För min del ledde det direkt till återfall så fort jag fick möjlighet, så idag får alkohol inte ta speciellt mycket plats i mitt liv. Ju mindre jag behöver tänka på den där skiten – desto bättre. Jag vill ta ansvar för min nykterhet och inte knyta den till något villkor om att gå på möten, lämna prover eller möta krav från någon annan. Det är bara jag som bestämmer om jag ska dricka eller avgör om jag behöver alkohol. Jag vill inte dricka och jag har fått styrka att klara av min vardag utan att supa. Eller snarare; jag klarar min vardag nu eftersom jag inte super. Allt det som kommit efter att jag slutat är ju positiva följder av min nykterhet.

Det jag skrivit om är min alldeles egna erfarenhet och den är förmodligen inte applicerbar på andra. Jag önskar att jag kunde ge dem som kämpar en lösning och goda råd, men det kan jag inte eftersom jag inte vet hur det gick till när jag blev nykter, förutom att jag slutligen insåg att jag nått botten på riktigt och verkligen inte ville dricka mer.

Det enda jag med gott samvete kan dela med mig av är min förhoppning att alla som lider och slåss mot missbruket ska hitta sin egen väg ut. Att alla ska få uppleva när det vänder som det gjort för mig. Det jag har fått uppleva under hösten 2021 är lika oförklarligt och oväntat som om jag en morgon vaknat med vingar och plötsligt kunnat flyga. Det är stort – väldigt stort – att vara nykter och inte ha minsta längtan efter alkohol efter att jag i så många år inte kunnat leva en enda dag utan att mitt liv totalt cirkulerat runt detta gift.

Jag tänker inte avge något nyårslöfte som handlar om alkohol. Jag har fortfarande inte lovat mig själv något och jag vet att jag får dricka om jag vill. Men jag vill verkligen inte och jag är så tacksam över att slippa.

När jag deltog i Sinnesrobönen under AA-mötena var det halvhjärtat eftersom jag inte trodde på Gud eller någon högre makt. Men idag betyder de där orden faktiskt något för mig, eftersom jag ju fick det jag bad om.

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra;
mod att förändra det jag kan;
och förstånd att inse skillnaden.”

Gott nytt år till er alla! 🌿🕛💏💕