Senaste kommentarerna i forumet

Hej Sviken,

Du lever med en sambo och en liten bebis. Du har försökt på alla sätt under en lång tid att påverka hans alkoholproblem, att han ska söka hjälp och på något sätt komma igång med en förändring. Du känner att gränsen är nådd och händer inget nu orkar du inte mer, du tänker på ert barn och kanske även med all rätt, din egen ork och kraft i detta.

I kommunen finns hjälp att få, eller inom vården, söker du på kommunens hemsida (ofta under omsorg stöd/ missbruk/beroende), eller ringer dit så kommer de kunna tala om vad som finns med aktuella nummer med mera. Skulle du vilja få hjälp med att ta fram nummer och alternativa ställen att vända dig till kan du också testa att ringa till Alkohollinjen, 020 84 44 48. Ibland kan det också vara skönt att få sätta ord på det en går igenom så om det skulle vara något du tror kan vara hjälpsamt kan du kanske få lite av varje där.

När det kommer till erkännande från den som dricker vill jag nämna något, hoppas det är okej, flera här inne som är närstående kan nog känna igen det ”väntan på erkännande” samtidigt också att det där erkännandet kanske aldrig kommer. Det betyder inte att en förändring inte kommer ske utan snarare kan ske ändå och som oftast vet personen ändå om innerst inne att den har ett problem och det viktigaste är ändå vad som händer i slutändan.

Vet inte om något av detta blev hjälpsamt, hoppas du hittar mycket här inne som blir det och fortsätta gärna skriva och läsa här. Det kan ta tid innan en tråd får fart och en kan behöva skriva flera gånger.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Andrahalvlek Ja håller helt med dig. Efter som jag drack varje dag senaste tiden var det typ i alla situationer jag gjorde det. Städa, vin, trädgårdsarbete, vin, klippt håret, vin…så alla vanor måste göras om typ. Så det du eller någon annan sade, det krävs ett år för att gå igenom alla tider och sedan kanske, tänker jag, har ny vana uppstått. Vissa vanor går säkert snabbare att göra om men alla högtider ska också gås igenom. Det är bara att kämpa på🌺

@vår2022 I början av min nykterhet tänkte jag flera gånger varje vecka: ”Hmm, den här känslan brukar jag dricka på 🤔 Men nu dricker jag inte längre, så nu får jag göra något annat”. Enligt min uppfattning handlar 70-80 procent av nykterhetsarbetet om att skapa nya nyktra vanor. Och det får ta sin tid.

Kram 🐘

@trött_och_less_72 Hej! Undrar lite hur du tänker o hur det går för dig??? Hoppas att du kommer på spåret igen!
Jag traskar på i det nyktra spåret o hoppas du dyker upp här också!
Kram 🤗

@Nejlika Tack😁 Tillsammans i detta forum kan vi stötta varandra framåt i kampen mot mot vanans makt och hitta strategier👊.
Kram🌺

@Torn Supertack! Vilken boost jag fick av ditt inlägg! Ja övningskörning pågår för fullt och med klarare hjärna är det lättare att upptäcka vanans makt och förutse vad som blir följden.
Kram🌺

@Nejlika Välkommen hit igen! Du skrev: ”jag nöjer mig inte med att må "bättre", jag vill faktiskt till och med må bra!” Klockrent, varför nöja sig med att må halvbra! Målet måste ju ändå vara att må så bra som möjligt. Och min övertygelse är att alkohol inte tillför något positivt till ens mående överhuvudtaget. Man har bara trott detta i hela ens liv, och blivit van vid det. Att det skulle vara normalt att dricka en bevisligen för kroppen giftig substans är ju totalt galet när man tänker efter. 🥺

Som sagt, välkommen tillbaka! Och jag håller tummarna för att du ska få må riktigt riktigt bra i framtiden! Både med tanke på sviterna av Covid, och pga fördelarna med att slippa alkoholen. 🤗

@vår2022 Grattis till dag 19! Jättebra jobbat!🤗 Du har just börjat med det som måste göras för att kunna njuta av nykterheten fullt ut. Börjat öva på att vara nykter. Få vanorna att sitta. Känna stoltheten i att beställa alkoholfritt. (Yes, det där fixade jag ju bra!) Ta ett glas vatten vid sminkningen. ( What! suget försvann visst!) Öva och öva och de positiva upptäckterna rullar in på löpande band, vilket gör att man mår bättre och bättre. Det man får räkna med är att det tar sin tid. Har man varit van vid att dricka alkohol i en herrans massa år, så är det inte ett dugg konstigt.😅 Bättre och bättre mående, och till våren 2022 så kommer du må hur bra som helst! 😍 Om du följer samma väg som jag gjorde måste jag tillägga. (Alla är olika, osv. bla,bla) Men jag tror verkligen stenhårt på dig!

Kram

@Nejlika Välkommen tillbaka! Önskar krya på dej efter covid o att du kommer att göra många a-fria dagar...👍
Jag har hängt här på forumet en tid o tycker det är hjälpsamt, är kanske inte så aktiv med kommentarer. Men läser vad som skrivs...
🤗 Majsan

Så bra att lägga märke till de där tillfällena vi liksom på impuls vill ta ett glas, att uppmärksamma dem och reflektera över dem så att de sen slutar överrumpla oss. Snyggt jobbat med bubbelvattnet, du har tar kontrollen över vanans makt 👊 Och grattis till dag 19, snart 3 hela veckor! 🥳

@Nejlika Grattis till dag 9🌟. Oj! Vad du har kämpigt med covid! Vad bra att du jobbar på snällhet mot dig själv, det är därifrån man får kraften. Kom att tänka på sinnesrobönen som är fin:
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att förstå skillnaden.
Ha en fin fredag❤️

Dag 9 (räknade lite fel igår, oviktigt men viktigt)

Vaknar upp till ungefär samma tillstånd jag känt senaste året. Senaste året som bestått av fysisk ohälsa (japp covid, post covid med mycket oklara symtom). Coviden som tvingade mig till inlåsning med mina demoner, stillasittande, skavande i svett och ångest. Månader. Mörker. Ensamhet som aldrig förr.

Fysiska hälsan är bättre men jisses vad jag känner mig sargad. Konditionen som jag fick innan coviden är såklart borta. Då tränade jag fyra gånger i veckan och höll mig trots demoner alltid flytande. Nu ligger jag och skvalpar vid vattytan. Över den med näppe. Träning var ett redskap. Jag hade behövt flera. Något jag jobbar på och vill fortsätta jobba på är snällhet, mot mig själv. Inte sparka på mig för att det inte gick bättre. Vem hade kunnat förutsäga pandemin? Vem klarar av isoleringen bra. Jag drack såklart inte i isoleringen för jag kunde ju inte ta mig till bolaget, men emellan sjukdomsperioderna där det var bäcksvart mörker inom mig blev det mitt sätt att bearbeta. Och jag försöker säga till mig att det är ok. Vi är inte perfekta men vi får försöka kämpa på och ta oss framåt.

Idag är det blå himmel, men det känns grått. Jag behöver hålla ut, för jag vet att det blir bättre.

Kram på er.

@Andrahalvlek
Tack för ditt välkomnande. Jag har smugit runt här på forumet senaste veckan eftersom jag minns hur väl det motiverade mig sista vändan. Det släpper lite av den tunga skammen man går och bär som ett ok, ingen är dömande trots att man pratar om det mörkaste. Och sen finns personer som du - har sett hur fint du skriver och engagerar dig för många, stor eloge till dig ❤ Det där med skynda långsamt som du skriver är något jag behöver jobba med.

@Charlie70 stort tack för ditt inlägg och välkomnande 🙏 🌹 Ja, jag hoppas få känna de där lugna djupa andetagen igen snart.

@Vår2022 stort tack! Jag har ännu inte börjat kommentera igen i andras trådar, men jag har följt dig senaste veckan och sett din inspirerande utveckling och kraften du utstrålar 🙏 Så även om vi skriver för oss själva vill jag tacka för att du delat med dig av din resa 🌹 Grattis till dag 19 och som du säger - klarheten utan alkohol är något att längta till för att få det där perspektivet att överblicka sitt liv. Du gör rätt att bearbeta det med en psykolog. Senaste åren har jag själv en psykolog och jag hoppas nå bättre framgångar utan alkoholen.

Måste lägga till detta så att jag kan gå tillbaka och minnas. När jag sminkade mig och tog på lite finare kläder fick jag ett stort sug efter att sippa vin. Det kom från ingenstans och överrumplade mig totalt! En vana jag har inför tillställningar, dricka före, under och efter. Jag hällde upp ett stort glas bubbelvatten och suget försvann! Här kommer ordspråket ”vanans makt” väl till pass! Alkoholdjävulen knackade på och ville locka mig till helvetet, men den lyckades inte!👊

Dag 19. Sov tungt men minns inga drömmar. Igår var jag på en italiensk restaurang med jobbet. Servitrisen frågade om vi ville börja med en prosecco, och jag såg ett långsmalt, iskallt immigt glas med bubbel i mitt huvud mm! Slog bort det fort ur huvudet. Sedan togs beställning på dryck och alla tog vin eller öl till maten. Jag beställde för första gången i mitt liv en alkoholfri öl! Middagen var trevlig och jag fick inget större sug på alkohol. Kände mig så nöjd! När jag kom hem tänkte jag på hur jag skulle gjort för 19 dagar sedan, hälla i mig minst två stora glas med vin innan läggdags med påföljande ånger, ångest och annat skit nästa morgon. Blev ännu nöjdare i tanken på detta och hällde upp ett glas bubbelvatten. Nu kommer
Min tredje helg och det kommer att gå bra!
Trevlig fredag på er🌺

@Se klart Jag vill bli präktig och komma ut på andra sidan😁. Ska ta med mig ditt uttryck att storstäda på insidan. Det är precis det som det handlar om. Att göra en riktigt stor sanering i hjärna och kropp och rota ut alkohol viruset som ständigt muterar! Inget vaccin finns mot det men alkoholstopp, mental och fysisk träning angriper och krossar viruset, sanerar och städar bort skiten! Nya vanor, känslor och beteenden skapas. Med nya banor i hjärnan blir det inte lika ansträngande att vara på sin vakt mot nytt virusangrepp och den poppar inte upp så ofta😁. Så ser min framtidsvision ut och min tolkning av ditt svar.
Ha en fin fredag❤️

@Nejlika Du berättar om många saker du ordnat upp men att det du nu måste dra i handbromsen. Du skriver ”längtar åter efter de där ordentliga djupa, lugna andetagen och när man såg upp mot en klarblå himmel och kunde känna sig ett med vår värld” mycket vackert och målande beskrivet! Du säger också att du behöver hitta långvariga strategier för att kunna ta hand om dina trauman och ta hand om dig själv. Så är det för mig också, jag måste vara klar i huvudet och nykter för att få tag i mina riktiga känslor för att kunna bearbeta dem tillsammans med min psykolog. Idag är min dag 19. Grattis till din dag 8, bra jobbat💪💕

@Nejlika vad fint att du kommer tillbaka. Säger som @Andrahalvlek, kloka reflektioner du gör. 7 dagar redan! Du tar stormsteg mot de där lugna andetagen som du längtar efter. Snart är de dina.

Kram!

@Nejlika Välkommen tillbaka! Kloka reflektioner du gör. Alkoholen är nästan alltid symtom på andra skav man måste ta itu med. Men när man är nykter har man tillgång till alla sina förmågor på ett helt annat sätt, så då får man bättre förutsättningar. Man får skynda långsamt, ta en dag i taget. Viktigast först - vara nykter!

Kram 🐘

Har du alkohol hemma? Om du har det, så se till att få bort det, då är det svårare att bara greppa alkoholen när suget kommer. Bor du ensam ? Kan du inte ringa och prata med någon när du blir sugen, eller gå och hälsa på någon.

Tack ska ni ha allihop =) @Lyckan65 din tid kommer, ta bara en dag i taget, så är du snart här du med =)

Jag har vart här tidigare på forumet, för snart tre år sen. Då blev det ett alkoholstopp på tre månader som gjorde mig oerhört väl. Tog tag i så mycket uppskjutet under de tre månaderna, försökte ta ett helhetsgrepp om mig själv efter många år av destruktivitet, dåliga relationer, ångest, övervikt och skamkänslor. Men precis som de flesta av oss vet kan det bli överväldigande att bara sluta med alkoholen när alla obearbetade känslor kommer tillbaka, och av olika anledningar valde jag att inte fortsätta som helnykterist, dels för att jag tyckte det blev svårt socialt men också för att jag antagligen bara inte ville. Jag skulle säga att det fungerat bra i perioder men mindre bra i andra perioder. När nya kriser kommer - och det gör de ju alltid - blir det svårt att hantera alkoholen om man inte hunnit bygga upp nya välfungerande verktyg.

Jag trillade dock aldrig igen så hårt därefter, jag vet helt säkert att de där tre vita månaderna (som jag aldrig tidigare i livet haft) faktiskt gjort någon form av bestående förändring hos mig, som höll mig från att trilla rejält igen.

Jag har oftast fortsatt hålla igång med träning (livsnödvändigt för mig numera), gått ner all min övervikt jag hade samlat på mig genom åren, relationer fungerar bättre än tidigare, jobb ok - men nu känner jag ändå att det sakta börjat rasa neråt och jag nöjer mig inte med att må "bättre", jag vill faktiskt till och med må bra! Så jag behöver dra i handbromsen igen, och ta det därifrån.

Längtar åter efter de där ordentliga djupa, lugna andetagen och när man såg upp mot en klarblå himmel och kunde känna sig ett med vår värld. Vill fortsätta jobba fram mer långvariga strategier denna gång. För att ta hand om mig själv, mina trauman och för att bygga en starkare väg framåt.

Dag 7 avklarat.
Kram till den som möjligen läser ❤

@vär ibland känner man sig hemskt präktig på ”den andra sidan”. Men jag har ju inte varit en Kristen ungdom (förlåt fördomen) utan en glad-festare av rang. Tills det inte var kul längre. Det var inte kul att sluta dricka heller. Utan forumet hade jag ALDRIG klarat det utan antingen hållit mitt överstyr-drickande igång med ökad oro från familj, vänner, kollegor så småningom. Eller rätt ner i diket.
Det var vad jag förstod låg framför mig efter några övertramp som var långt bortom den jag ville vara.
När jag accepterar MIN verklighet så blev det på sätt och vis lättare. Sug efter vin höll i sig länge, men att faktiskt dricka, förstod jag efter bara tre månader- att det var det slut med för mig. Sen dess har så mycket hänt. Jag har flyttat, fått nya uppdrag på jobbet. Springer igen. Snart på gymmet. Så på så vis är självkänslan bättre än kanske någonsin.
Men det viktiga är storstädning på insidan. Att vara sin egen bästa kompis! Att vara lika snäll mot sig själv som mot människor man älskar. Att det kommer (ganska så) självklart numera. Men självsnällhet är färskvara för oss som inte fått det med oss i generna (läs uppfostran).
Men som de skriver på amerikanska forum: We can do hard things! Kram.

Imponerad av din resa! Jag önskar dig fortsatt stadig väg framåt! Kram.

Imponerad av din resa! Jag önskar dig fortsatt stadig väg framåt! Kram.