Senaste kommentarerna i forumet

@Axianne Vill bara önska dig en fin a-fri ny dag! Kanske skriver nått mer under dagen, nu är det kaffedags för mig...
🤗

@Ingesmart Grattis till 66 dagar, jämna fina siffror! Och Grattis till att du uppskattar a-fri öl, det finns väl ganska mycket att välja på! Pommac är inte dumt det heller! Ha en fin dag 🤗

@Ingesmart Grattis till 66 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Sisyfos skrev:"Egentligen borde du anmäla det. Om hen nu trodde att du befann dig i en situation där du var nära ett återfall, vilket kanske var vad hen iakttog så borde hen väl ha bidragit med råd och tips på återfallsprevention."

Håller verkligen med! Otroligt oproffsigt gjort 🤬

Kram 🐘

Hej!
Hat läst dina inlägg. Så klarsynt du är och så berörande ärligt du skriver! Grattis till alla nyktra dagar! Jag känner igen mig i så mycket av vad du skriver; att hänga på låset på systemet, att dricka en bib om dagen när det är som värst.
Tack för att du delar med dig!

66 dagar sen sista fyllan, känns bara finfint. Så skönt slippa tänka om man kan ta bilen, eller fan kan inte åka till affären har ju druckit en öl. Ingen bakis heller, jag ser bara fördelar än så länge.
Visst kan jag bli sugen på öl, jag tycker öl är fruktansvärt gott, men det finns fina alkoholfria öl, är faktiskt mer ute efter smaken, inte ruset.
Kämpa på alla där ute, ser fram emot dag 100, då ska jag fira med en Pommac =)

Vilket konstigt bemötande du fick av sköterskan. Egentligen borde du anmäla det. Om hen nu trodde att du befann dig i en situation där du var nära ett återfall, vilket kanske var vad hen iakttog så borde hen väl ha bidragit med råd och tips på återfallsprevention.
Jag tänker att det enda som funkar i längden för oss som börjat medicinera med alkohol är att se till att vi mår så bra så att vi inte känner att vi behöver medicinen. I det ingår att träna, vila, avkoppling, reflektion, bromsa, slappna av, skratta, se, vara närvarande och mycket mer. Man stapplar på gränsen när man kör på trots att man är för trött. Jag är dock övertygad om att du kommer igen. Det finns liksom heller ingen anledning att fortsätta att dricka.

@Andrahalvlek Jag hör inte till dem som tappar tron på mig själv, men visst är det skitjobbigt att konstatera "Jaha, nu igen. Bara att börja om från början". Jag var faktiskt inställd på Antabus efter första återfallet, men (den ordinarie) sköterskan tyckte att jag skulle försöka utan. Hon hade nog rätt trots allt. Lite som du säger, känna utifrån och in att att man fixar detta. Just nu känner jag lite tvivel på mig själv inför jul- och nyårshelgerna, men det är ju ett tag till de kommer. Känner jag att jag behöver Antabus kommer jag att be om det (och där sade jag emot min första mening om att tappa tron).

@Kennie: Jag tror att situationen kommer att bli bättre framöver. Företaget har insett det omöjliga i situationen och har ökat på bemanningen med en nyanställd. En total rookie, men hen förstår vad vi håller på med och kommer bra in i verksamheten, så efter en inkörningsperiod tror jag att det kan bli riktigt bra.
Du har helt rätt i att det är den egna, upplevda stressen som måste vara rimlig. Hur någon annan som ser situationen lite från sidan bedömer läget är egentligen ovidkommande.
Vad som är lite ironiskt är att jag, tack vare nytillskottet, sett möjligheten att ta ledigt den här veckan och nästa. Få lite vila och återhämtning. Och så hamnar jag i ett läge där jag låter min alkoholisthjärna bestämma hur jag reagerar. Gamla invanda beteenden, men jag är lite besviken på mig själv för att jag inte hanterade det på ett bättre sätt. Så onödigt.

@Onkel F Jag har förstått att det är svintufft att komma igen efter återfall, mycket för att man tappar tron på att man klarar av det. Men jag vet att du klarar av det! Du måste också känna det inifrån och ut - att du fixar detta! Och jag tänker att det kanske vore bra att börja med antabus igen? Som ett gips på ett brutet ben, tills du börjar känna av fördelarna med nykterheten på allvar?

Jag tror som @Kennie att stressen du upplever på jobbet är en stor bov i dramat. Det räcker inte att sätta korken i flaskan, man måste göra något åt grundorsakerna också. Tyvärr. Eller tack och lov kanske 🙏🏻

Kram 🐘

Hej Onkel F,
Vilken märklig sköterska. Det är väl fundamentalt vad det än gäller att den egna tron på att klara något påverkar resultatet. Men, som du själv säger, gå vidare och ge inte upp. Jag är övertygad om att du kommer klara det. Och jag har nog skrivit det förut, men finns det ingen möjlighet att minska stressen i vardagen? Ibland är det inte verktyg för att hantera stress vi behöver, utan att minska ned en orimlig belastning. Och vad som är orimligt är såklart olika från person till person, men inte ska stressen peta oss över gränsen så vi får mindre motståndskraft mot beroendet..

@Andrahalvlek 🌸🌸🌸

@Ase och nånstans känns det sorgligt, men också skönt att släppa på "garden" och erkänna det för sig själv. Att Nej, jag vill inte det och alternativet (att supa mig skitfull) är inte ett alternativ längre heller. Så här är jag, ungefär. Kram

@starten på det nya: Starkt, klokt och modigt! Att våga erkänna för sig själv, och inför andra, att man behöver hjälp kan sitta väldigt långt inne. Jag gick in till min chef i början av februari och talade om att jag gjort en egenanmälan till Beroendecentrum. Hen fick något osäkert i blicken och mumlade fram Eeeh, bra beslut. Arbetsgivaren har trots allt ett rehabiliteringsansvar om det går så långt, en process som jag tror både arbetsgivare och -tagare helst vill slippa.
Grattis till din nyktra tid! Visst mår vi så mycket bättre utan alkoholen.

Det går inte så bra just nu. Jag tog ett återfall sista veckan i augusti, och den här veckan var det dags igen. Det är lite konstigt, jag ser alla varningssignaler men går ändå rätt i fällan! Det har varit mycket stress och press ganska länge nu, och det gör mig mottaglig för "negativa vibbar" från människor runt omkring mig. I det här fallet under mitt senaste besök på beroendemottagningen. Min ordinarie sköterska var ledig, så jag fick träffa en ersättare. Underlig människa, under hela mitt besök fick jag veta hur eländigt jag borde må och att jag förmodligen inte hade en chans att hålla mig nykter till nästa besök! Tack för stödet, lixxom! Jag borde inte låta det bekomma mig, men jag var rejält off när jag gick därifrån. I sådana lägen är det så enkelt att använda alkoholen som ett sätt att låta hjärnan stämpla ut. Resultatet är ett fyra dagars hål i mitt liv där jag inte har tänkt, känt eller reflekterat. Bara ett vegetativt tillstånd i alkoholdimma.

Ansvaret är naturligtvis helt och hållet mitt, ingen annan än jag själv bestämmer om jag skall lyfta glaset. Varför jag valde den lösningen? Bra fråga. Jag har trots allt varit nykter i övrigt sedan början av februari, och det har väl känts OK. Men nykterheten vill liksom inte ta sig den här gången. Tidigare när jag varit nykter längre perioder har det börjat kännas riktigt bra efter 2 - 3 månader, men den här gången känns det bara som en kamp hela tiden och det blir värre för varje gång jag faller. En skillnad mot tidigare är att jag inte har tagit hand om fysiken. Jag har inte prioriterat träning, för jag har inte tyckt att tiden funnits. Det straffar sig i längden. Eller är det bara det att jag börjar bli gammal?
Nåväl, bara att resa sig, damma av brallorna och gå vidare med en positiv attityd.
@Tofu skrev:""giving up on your goal because of one setback is like slashing your other three tires because you got a flat"."
No worries, the good news is that it´s only flat at the bottom! :)

@trött_och_less_72 @Torn Jag vet inte om det var så modigt egentligen att berätta för chefen, jag kände nog mest att jag inte hade något val och att det bara var en tidsfråga innan upptäckt typ..

Jag tror många lider flera år för att det är så skuld belagt sedan så tror jag att det beror på vilken relation man har till sin chef, litar du på hen osv. Kan säga att jag aldrig hade berättat för andra chefer jag haft genom åren.

Jag arbetar också inom kommunen och är glad att vi inte hade alkolås då, även om det hade varit bra såklart. Men hörde ett rykte om att det är på gång nu och ja det tror jag är bra för många.

@trött_och_less_72 Kan förstå din känsla... Men om du läser hur din resa varit hittills så har det ju hänt massor. Jag brukar ibland läsa hur jag hade det i början av min resa, då kommer jag plötsligt ihåg hur det var och jag vill verkligen inte göra om allt från början... Det vill nog inte du heller! Eller början, det blir väl inte riktigt från början men jag tror i alla fall inte att det är värt allt som det innebär. Och du vill inte ha tillbaka det gamla livet! Dina barn vill inte det heller... Kanske det inte behöver vara så stora aktiviteter du behöver lägga till, men något som kan uppta dina tankar... Något du och barnen (eller nån av dom) gillar att göra...Kanske nån av dina gamla vänner har något som du också gillar att göra... Eller nåt intresse som du kan hitta att göra tillsammans några nya personer. Fiske kanske? Fast utan alkohol då, kanske nån av dina barn gillar att fiska? Eller nån annan aktivitet med dina/andras barn, dom är ju i alla fall alkoholfria... Ja, det kanske blev jättefåniga förslag. Jag menar bara att nu har du kommit så långt i det a-fria livet att det känns som att det blir tid "över" för nya infallsvinklar... Du kommer nog på bättre förslag själv... 🤗
Önskar dig en fin kväll!

Och jag har upplevt precis samma sak som @Se klart! I början är man lite nedstämd för att hjärnan saknar alkoholen som höjde må-bra-hormonerna. Men när hjärnan inte längre får alkoholen så börjar den jobba på egen hand - och höjer må-bra- hormonerna med hjälp av annat.

Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagliga ting. Nykterheten ger oss den förmågan tillbaka ❤️ Men det tar några veckor upp till några månader. Tålamod. Det är också en viktig nyckel.

Kram 🐘

@mikael69 👍🤗👍

Ja du majsan
Gav bort dom till grannen
Sådan skit behöver inte vi inte ju
Önskar dig och alla en underbar vecka

Mvh mikael

@mikael69 👍Bra gjort men vad gör du med kvartingarna??? Önskar dig en fin vecka!
🤗

Haha majsan
Kul om vi håller i
Men väldigt nära ett återfall i helgen för mig.
Åkte och köpte två stycken kvartingar
Men kom hem
Åt några campral o tog ett stort glas must läste igenom metervis av inlägg här och klarade denna attack
Nu går vi alla tillsammans mot en ny vit vecka

Mvh mikael

@Edda4 👍Det blir en tumme upp på långvarig ändring! 🤗

Godmorgon!
När jag läser ditt inlägg tänker jag att jag just skydde helgerna de första veckorna. Det var ändå så mycket enklare med vardag- det var inte så att jag var sugen på att dricka en tisdag på jobbet- men via forumet har jag lärt mig att det troligen bara var en tidsfråga.
Ett litet ord som stöd är att efter en tid finns inget kvar att sakna. Det är övergående, rastlöshet, tomhet, saknad. Jag ser hormonerna eller snarare signalsubstanserna i hjärnan som liksom väntar; Fredag- nu kommer snart denna till en början- trevliga dusch av humör-höj alkohol.
När tiden går och ingen alkohol kommer lär de/hjärnan sig att börja jobba på egen hand. Vi är gjorda för att känna glädje över till synes rätt oansenliga saker!
Ledig- sovmorgon- kaffe i sängen (om man gillar det)- åh promenad i solen! Vad jag vill säga främst är att om man ger kropp och knopp chansen att göra jobbet ”glad, avkopplad, njuta av livet ungefär som det ter sig idag” så gör kropp och knopp precis det. Det tar lite tid att komma dit, men dit kommer vi. Önskar dig en fin dag nu! Kram ☀️

Tror på dig! Fortsätt! Kramar