Senaste kommentarerna i forumet

@trött_och_less_72 Och du är på god väg! Var stolt över att du har förändrat ditt liv - att du har slutat traska i din farsas fotspår. Alkoholism är en progressiv sjukdom, det blir bara värre och värre. Du har satt stopp nu. Grymt bra gjort!

Min pappa söp också ihjäl sig och han dog vid 61 års ålder. Jag fyller 52 år i höst och jag har slutat traska i hans fotspår. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare.

Kram 🐘 (min app Nomo visar att jag varit nykter 568 dagar, tjoho!)

@Andrahalvlek skrev:"Jag gjorde en topp 5-lista över fyllesynder som jag drämde i skallen på alkoholdjävulen när hen började viska i mitt öra. Då tystnade hen direkt."

Jo jag har en som jag aldrig talat om för en enda människa. En grej som jag förträngt ( som vanligt) Kan tala om det här eftersom jag är anonym.
Jag var på besök hos en kvinna jag träffade. Vi drack alldeles för jävla mycket båda två. Jag blev helt aprak-dyngfull.

Pinkade på mig på natten. Blev lite blött.
Hon märkte inget som tur är för det torkade.

Skäms som en hund bara av att skriva det här. När jag vågat tänka på det så är det endast när jag druckit och då avfärdat det som "sånt som händer"..

Nä, det är inte nåt som bara händer. Inte om man är en vuxen människa med lite jävla respekt för sig själv och vad fan man gör mot sin kropp.
Finns andra saker också såklart. Människor man sårat. Avfärdat. Saker som satt sig på kontot som heter -självförakt!

Min riktiga far var alkoholiserad. Han dog tidigt i sviterna av cancer. Endast 64 år gammal.
I min uppväxt fanns han aldrig även om vi fick en bättre kontakt när jag var vuxen. Jag visste inte hur djupt i skiten han var för det var hysh-hysh om det. När han dog så tänkte jag att jag aldrig vill hamna där. Han var rätt framgångsrik utåt. Jag vet att han höll på att supa ihjäl sig för 25 år sedan och hamnade på ett behandlingshem. Han ringde då mig ( och det var väldigt ovanligt då) och bad om ursäkt för att han aldrig funnits där och önskade att vi fick bättre kontakt. Han var yngre då än jag är nu. Jag vill inte hamna där men inser nu att om jag inte ändrar mitt sätt att leva så kan det vara jag som inom en snar framtid.

Jag vill verkligen förändra mitt liv.

Grattis till din första nyktra månad! 🥳🥳🥳 Suget kommer och går, men det blir svagare och kommer allt mer sällan för varje nykter vecka.

Jag gjorde en topp 5-lista över fyllesynder som jag drämde i skallen på alkoholdjävulen när hen började viska i mitt öra. Då tystnade hen direkt.

Kram 🐘

Du ska vara jättestolt. Att klara av den första månaden är en bragd särskilt som du också jobbat med strategier och tanke-verksamhet. Det är jobbigt, ibland övermäktigt när sug kommer. Men det blir bättre! Det är 100% säkert. För varje gång du klarar av att inte börja förhandla bygger du på din erfarenhet av just det.
Att bli nykter efter att under så många år sagt ja- är en stor omställning. Ha respekt för det arbetet och ligg lite lågt med andra krav.
Jag läste ett väldigt bra och klokt inlägg i Blendas tråd om råd hon fått av sin behandlare. Att nykterheten behöver gå före allt annat. Så är det för mig, och den acceptansen har hjälpt mig mycket.
Heja dig! 🌸

@trött_och_less_72 grymt jobbat med en månad!
Suget kommer nog komma och gå som i vågor.
Har inte läst hela din tråd men gör du programmet här på alkoholhjälpen? Där finns en uppgift vad man kan ha för strategier när suget kommer.
Tänkte också på om du behöver ha a hemma? Kanske du kan be någon förvara det om du inte vill hälla ut.
Jag har också a hemma men hade jag fått välja så hade jag inte haft det.

Grattis till en månad!💖

Idag har jag varit nykter i en hel månad. Det har jag aldrig varit i hela mitt vuxna liv. Vet inte ens om jag varit det sedan jag varit 15-16 år, alltså på 35 år!

Mitt drickande genom åren har gått från och till genom att dricka "för mycket" till "skadligt mycket" till "för mycket".
Alltid för ofta och alltid för stora mängder. Jag tappade kontrollen över mängden redan för över 20 år sedan. Skammen och baksmällan som gör att mer kontrollerade människor drar ned på alkohol ett tag försvann på vägen. Det är ju alltid lättare att skratta bort saker och nonchalera idiotiska saker man gjort och sagt när man dricker alkohol. Till slut förlorar man den man är som människa utan alkohol. Däremot så ligger det där självföraktet alltid kvar i en tills man tror att alla människor ser genom en som en öppen bok. Dom ser att man är en svag människa, en ynklig figur som sitter och super ned sig varje helg. Man vill göra en förändring och bli bättre men vem är man om man inte får dricka sig berusad?

Den här månaden har väl gått "bra". Mycket bättre än jag trodde när jag bestämde mig för att det fick vara nog den 31/7.
Det har känts tomt såklart och tröttheten är fortfarande där även om den blivit bättre. Jag trodde faktiskt på allvar att jag var i stort sett klar med suget efter den tredje nyktra helgen. Jag trodde iallafall att suget inte skulle lamslå mig. Jag vet nu att jag hade fel. Det är nog inte över på ett bra tag.

I lördags var jag t om in på systemet med min äldsta son. Han är 25 och skulle in och köpa några öl. Vi hade käkat ute och han ville ha lite råd på goda öl. Helt oplanerat men jag hängde med in och blev förvånad över att jag inte blev ett dugg sugen. Jag blev otroligt glad och jäkligt förvånad. Att sluta dricka är ju inga problem liksom.

Sen kom kvällen. Ensam utan de mindre barnen. Kolsyrat vatten i glaset och tiden segade sig fram. Ingen lust att kolla på tv. Ingen lust att läsa. Jag hade redan gått nästan 10 000 steg den dagen. Kände mig uttråkad och jävligt rastlös.
Då kom det ett sug från helvetet! Jag visste att allt skulle kännas så mycket bättre om jag bara knäppte en öl. Kalla öl har jag hemma i överflöd. Det var liksom bara att gå och hämta. Varför sitta där och ha tråkigt när en öl eller 7 skulle få en att må bra igen.
Jag vacklade. Hade ju trots allt hållit upp en månad som var mitt första mål. Mission accomplished!

Jag gick aldrig och hämtade den där ölen. Jag lyckades stå mot. Jag visste nånstans inom mig att om jag skulle göra det så skulle jag aldrig kunna se mig själv i spegeln igen. Jag skulle såklart lura mig själv med att säga att jag ändå varit duktig och hädanefter så dricker vi bara en gång. Bara på fredag. Inte på lördag.. Du är ju bara människa. Efter ett par veckor skulle jag sitta där igen och sänka nästan en hel back varje helg.

Jag borde som sagt känna mig stolt idag. En månad. Det är ju stort. Det är kanon! Det vet jag men inom mig känner jag mig bara helt trasig av det kraftiga suget som ens fick mig att överväga att överge det jag lovat mig själv.
Jag är nu livrädd för hur det ska bli senare i veckan. Det där suget vill jag inte uppleva varje vecka.

Jag ska väl inte sitta och gnälla egentligen. Det är ju bara jag och ingen annan som försatt mig i den här situationen. Jag har ju vetat om det här i så många år men skjutit upp verkligheten hela tiden.

Lite måndagsångest trots en helnykter helg. Det ska iallafall bli fint väder i veckan! :)

@trött_och_less_72 Grattis till första månaden som nykter! 🥳🥳🥳 Riktig pärs för dig igår - men du klarade det! Tankar är bara tankar och känslor är bara känslor, de går alltid över. De lyfter inte glaset till munnen, man behöver inte agera på dem.

Tänk på alkoholdjävulen som en trotsig treåring. ”Jag hör vad du säger, men vi gör ändå som jag har bestämt”.

Kram 🐘

Inne på min 16e nyktra dag, och det går bara bra, har inte sett åt en öl, eller vin, har gått lika bra med vanlig dricka.
Talat om för alla närmaste att jag slutat dricka, när de har frågat varför, så har jag sagt, har man druckit i 30 år nästan varje helg, så nog kan kroppen få vila nu.

Tackar.

Höll på att trilla dit igår på kvällen.
Var ensam. Hade så jävla tråkigt. Det skrek i huvudet att ta mig en öl eller 2.

Motstod a-jävulen. Vet ju inom mig hur jag hade mått idag. Den där ölen hade blivit 8-9 st och jag hade suttit uppe till kl 3 på natten. Vaknat tung i kroppen idag och känt samma självförakt jag gjort så länge.
Ingenting är värt det.

Firar en månad idag. Borde kännas toppen men känner mig bara ledsen att jag var på väg att ge efter. Detta trots att jag var så självsäker. Lägger jag inte ned nu så vet jag att jag kommer ge upp "fuck it" liksom. Starkare än så är jag faktiskt inte..

@trött_och_less_72 Härligt. Skit bra jobbat. Verkligen alt rätt väg. Hoppas du känner dig stark. 🥰

håller med

@Fiktiv Grattis till din första nyktra månad! 🥳🥳🥳 Nu har du hunnit skapa nya nyktra vanor, och det blir lite lättare för varje dag. Nu när du börjar plugga igen bör du vara vaksam på triggers: HALT. Hungrig, arg, ledsen/lonely, trött.

Kram 🐘

@trött_och_less_72

Heja dig!!! Härligt att läsa att det går bra för dig. Väldigt skönt att få distans till alkoholen!

Hej allihopa! Hoppas allt är bra med er! Själv mår jag toppen och har varit nykter i EN HEL MÅNAD!!! Jag är så glad och stolt över mig själv! Imorgon börjar jag studera och jg kan säga att jag tänker knappt på alkohol längre!

Hör gärna hur det gått för er andra!

Kram från en lycklig en ❤️

@Se klart tack!!🥰

@mikael69 så får det bli!!

@starten på det nya Grattis till 55 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Precis så kan det vara. Så man måste både jobba upp en strategi för OM det blir jobbigt. Men samtidigt inte tänka så långt fram i tiden. Då kan det bli för övermäktigt, istället ”det räcker att bestämma mig för idag”. Det där tricket kommer man på efter ett tag! 💪🏻

Då har 2 veckor passerat, kändes lite tungt en kort period i helgen men var aldrig nära på att dra ut. Det har varit skönt att slippa ångest och bakfylla. Ny vecka nya tag!

@Se klart skönt att inte vara ensam.
I helgen var jag på middag, ensam att inte dricka, och det gick fint. Tror det kommer gå bra på fredag utan att bli jobbigt. Men kommer helt klart boka av om det blir ovärt🙏🏼 Upplever att det är svårast i mina fantasier än när jag väl är i situationen. Knepigt det där med hur hjärnan fungerar..😅

Härligt majken
Då hoppas vi på 19 dagar nästa helg

Oj jag skriver verkligen sällan i min egna tråd vet inte riktigt varför men skulle tro att jag känner att det är tillräckligt med behandlingen 3 gånger i veckan och dessutom få in åtminstone något aa möte i veckan också. Men jag läser fortfarande mycket och inspireras av väldigt många i forumet.

Jag har precis haft 4 veckor semester och inte druckit en droppe iaf inte alkohol ;) eller jo det har blivit någon alkoholfri öl. Jag har haft en bra semester med en del små utflykter, och bad i skärgården. Känner att jag faktiskt fått något gjort den här semestern och har ingen ångest alls när det gäller att komma tillbaka till arbetet. Tidigare var det jobbigare för det var rätt jobbigt att höra allt alla andra hade gjort samtidigt som man själv mest hade druckit alkohol och inte fått så mycket alls gjort.
Börjar arbeta på tisdag och kommer arbeta 2 dagar i veckan under den intensiva behandlingstiden som är kvar det är 4 veckor, nu ska jag också ge min i kampen att ansöka om förebyggande sjukpenning men tänker att det löser sig.

Största problemet är nog att jag ska få in i huvudet att jag faktiskt bara arbetar två dagar i veckan och måste anpassa mig men tänker att det blir bra.

Jag har ikväll varit alkoholfri i 55 dagar, på tisdag är det 8 veckor :)

Jag klarade också alltid vardagen (utåt sett) på insidan kände jag mig helt fransig, alltid trött, alltid med dov ångest. Bra med 90 dagar. Om jag kände som du angående fredagen skulle jag faktiskt överväga att inte gå ut. I början kan det vara värt att anpassa livet efter det som fungerar bäst för att främja att vara nykter. Det är ingen lätt match och man behöver inte göra det svårare. Kram.

12 dagar utan vin dag. Känns väldigt bra att vakna klar i huvudet. Piggare. Upplever att det går överraskande bra utan vin. Men. Så fort det blir prat/läs/bild på middagar eller restauranger så kommer ett sug. Vill så gärna kunna ta ett glas. På fredag ska jag träffa en kompis ute och äta. Redan nu börjar förhandlaren försöka få mig inse hur rimligt det är att dricka lite gott rött vin då.. Herregud. Önskar så att det hade fungerat. Men jag vet ju att det oftast innebär att jag tar ett par glas hemma efteråt. Att jag sen hittar på att jag måste dricka lite dagen efter också eftersom det gick så bra att dricka lagom. Och plötsligt så har jag druckit för mycket och för ofta.
Måste komma ihåg detta!!
Jag har aldrig druckit stora mängder och alltid klarat vardagen (utåt sett). Det senaste året har jag dock märkt att jag tappar kontrollen och dricker för mycket. Vaknar på nätterna med ångest och hjärtklappning. Minnesluckor. Detta när jag är ensam. Min familj vet inte om detta. Men jag vet. Så dessa 90 dagar är livsnödvändiga.
Önskar er en fin söndag!!

@mikael69 hej! Det är tufft men det känns väldigt fint att vakna klar i huvudet. 12 dagar utan vin idag. Ha en fin söndag!