Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek läste mitt första svar i min tråd, skrivit av dig. Det betydde så mycket och det du skrev stämde till 100%. Hoppas du mår bra, kram🌱

@Cinamon först och främst, grattis till 6 veckors nykterhet. Så bra jobbat.

Tänk om ditt återfall bara var en del i processen? Som gjord för att påminna dig om hur bra du mår utan.
Tänk om din tid bara börjat, tänk om du är starkare nu än igår. Finns hur många fina tänk om att tänka.
Du är tillbaka på ruta ett, men 6 veckors framsteg finns kvar. Håll i och håll ut, var förlåtande mot dig själv, ge dig en själv en chans att börja om.

Vägen är sällan rak men man tar sig fram om man vill. Lycka till 🤗

Jaha, då provar jag igen då. 6 veckor klarade jag, sedan föll jag tillbaka i gamla vanor. Det var till och med som om det blev värre och mer kvantiteter, trots att jag hatade att dricka.
Men jag orkar inte hålla på mer. Jag orkar inte med dessa oroskänslor och ångest som alkoholen skapar. Jag är nog så hypokondrisk utan alkohol, men den gör det ännu värre. Tänk om jag har förstört levern, tänk om jag har fått bukspottcancer, tänk om jag… så håller jag på och maler hela tiden.
Under de 6 veckor jag var alkoholfri, mådde jag SÅ mycket bättre. Jag vill må så igen! Men tänk om det är försent? Tänk om…tänk om…tänk om.

@vår2022 Tack fina forumvän❤️

@majken_r Grattis till 100 dagar!🥳💐🌟. Så fantastiskt fin resa du gjort på så många plan och framförallt med dig själv och din plats i livet. Du är modig, du är ödmjuk, du är klok, du ger och du kan. Jag önskar dig en fortsatt bra resa på det sätt som du önskar. Sov gott!❤️

100 dagar🌱
Det gick. Tappade nästan andan när jag tog beslutet, kommer aldrig gå..April?? Så länge…
Men det gick. Och det går.
Läser en del nu om återfall, räknande av dagar och annat.
Själv har jag alltid triggats av att räkna tex dagar. Varit orolig för det, att dagarna skulle innebära att jag på dag 100 drack. Även om det vore ett liten klunk. Men det ska jag inte. För jag har hittat något nytt inom mig. En trygghet och en nyfikenhet. Nu ska jag sova och i morgon vaknar jag klar. Något av det bästa jag vet. Nu fortsätter min resa, på mitt sätt. Är så himla glad att jag vågade komma in i forumet och lära mig av er❤️

@majken_r Hej 💕
Ja nötter är ju bra med, tack för tipset!
Hoppas du har en fin kväll 💕
Kram

@Rehacer @Vinägermamman Tack för ert stöd, det värmer❤️. Idag följde han med på en 5 km hundpromenad vid lunch, han frågade igår när jag skulle ut och jag väckte honom innan. Tänker att han kanske vill komma in i bättre rutiner. Det var mysigt fast vi inte pratade värst, eller jag pratade mest. Vid middagen var han gladare och med i samtalet😁. En dag i taget❤️💕

@@CatLady Blir så glad av att läsa. Förutom det med vikten, shakes låter bra. Nötter?
Kram🌱

Dag 33
Mår oförskämt bra. Mitt blodtryck börjat stabiliseras. Vaknar inte med huvudvärk länge.
Äter bra, rör på mig mycket. Har inget sug efter alkohol.
Fortsätter tappa vikt, blir lite orolig över det för jag vill inte gå ner mer, funderar på att köpa kaloririka shakes då jag knappt kan äta mer än jag redan gör 😄
Sminkar mig nästan varje dag nu, så härligt att se fräsch och pigg ut. Bryr mig om mitt utseende igen precis som jag gjorde förr!
Sover gott på nätterna, dock fortfarande med hjälp av insomningstabletter, men vilken skillnad det är att sova 8-9 timmar per natt med oavbruten sömn jämfört med max 4-5 timmar med flera uppvak för att dricka vin 🥴
Känner mig som en bra mamma nu, har mer tid och ork med barnen. Vi skrattar mycket och umgås mycket.
Snart börjar jag mitt nya jobb med!

Kram till er som läser 💕 och stort tack till er för era fina och stärkande kommentarer 💕

Hej Simon,
Vad glad jag blir att du blev hjälpt av mitt svar. Och toppen att du tar tag i detta med självkänslan och går på möten! Ha tålamod och medkänsla med dig själv, du är på rätt väg tror jag.

Måendet går upp och ner. Igår dödstrött o less på allt, idag på bra humör. Solen hjälper till förstås. Kånkat mängder m kassar till sopstation, en hel bil full. Tänk att lägenheten hyst allt detta skräp! Igen- precis så är ju människan. Mycket dammiga rester med oklar användning som man inte längre behöver. Bort med det!

Men jag blir så trött på mig själv.. jag har en snäll man barn och barnbarn ett bra jobb men fan sitter ändå här onykter måndag lunch😖😭😩

@vår2022 Tack för att du ger input på mina tankar. ❤

@vår2022 Har man musiken i blodet och som drivkraft är det nog svårt att helhjärtat satsa på något annat. Vissa som min son jobbar med (musikaliskt alltså) har lyckats försörja sig och tjäna bra med pengar utan att de för den skull är ”kändisar”, men de flesta har ett annat jobb vid sidan om än så länge. Tänker också på att det finns olika måttstockar på vad man vill uppnå i livet. Man är så präglad av att lycka är att ha det bra materiellt. Det finns ju som sagt så mycket annat, bara man är frisk, mätt och har tak över huvudet.
Du gör så klokt i att stå tillbaka, låta honom ha det lite chill och utan press fundera på vad han vill göra. Vill han något så finns du ju där för att stötta. Det kommer lossna för honom och det kommer att gå bra 😊

Dag 45. Har gått relativt lätt hittills faktiskt, inget större sug, beror nog på att senaste återfallet var så hemskt.
Har varit nykter länge förr, 9 månader är det längsta.
Har provat AA, antabus, beroendeklinik med regelbundna blåsningar mm.
Nu gör jag detta utan något stöd dock med sambons ord klingande i örat..."inte en droppe till, då lämnar jag", en antabus så god som någon!

Tack för välkomnande @Geggan och @Tackochhej !

@vår2022
Våra kära kära barn som vi är beredda att göra allt för. Nästan så vi vill leva deras liv åt dom för att de ska slippa törnar, brustna hjärtan & ensamhet. Men vi har varit där vi med, vi har varit unga och vi klarade av det. Vi behövde motgångar för att växa och för att bli dom vi nu är. Det känns som en självklar grej, men när det gäller våra barn så vill vi skydda dom från allt ont.
Jag förstår dig @vår2022. Men det ordnar sig, är helt säker på att det kommer gå bra för din son. Speciellt med tanke på all kärlek och omsorg han har i dig som mamma.
Kram 🤗

@Vinägermamman Hej! Nä, du kapade inte min tråd, du reflekterade på mitt inlägg😁 tack så jättemycket! Var glad jag blir för att det gått framåt och så positivt för din son. Min son har också drömt om att leva på musiken sedan ung ålder. Han lever för musiken. Han har gett ut musik på Spotify och haft några uppträdanden. Han träffade en tjej för många år sedan som inte alls var bra för honom. Hon drog åt sig honom hårt och svek honom sedan djupt på många sätt. Det tog hårt på honom och då fick jag kontakt med honom och vi pratade om detta. Han förstod vad hon gjort mot honom, det var otydligt för honom först och han trodde det berodde på honom. Han blev arg och kanske lite bitter. Vet inte om det finns kvar inom honom. Han slutade i bandet, tog tillbaka musiken från nätet. Slöt sig och har inte försökt träffa någon ny tjej, vad jag vet. Han har pluggat, bott själv men inte trivts i det sociala. Inte fått nya kompisar. Nu gör han ny musik som han säger han ska släppa, bara digitalt, själv utan band. Jag tror att han har en sårbarhet, att det ingår i hans personlighet att han är som han är. Osäkerheten gör att han drar sig undan, då slipper han exponera sig för andra. Kan se liknande drag hos hans pappa, lite speciell, svårt att passa in i ”mallen” med skillnad att han inte har social ångest på samma sätt. Han har också jobbat lite på olika ställen men inget han trivts med och slutat. Han blir stressad och lägger av. En sårbarhet. Han säger att han ska försöka hitta något jobb för att få pengar och kunna bo i eget och leva för musiken. Vet inte hur realistiska tankarna egentligen är då han har svårt i sociala sammanhang och dra sig undan. Han pratar något om att plugga också. Vet inte riktigt hur han tänker då han ogärna pratar om det. Mitt drag är nu att hålla mina egna känslor i schack, låta honom få styra sitt liv. Har tidigare sagt så många gånger att det finns hjälp att få, men det är han själv som måste vilja ha den hjälpen för att det ska bli verksamt. Att han själv anser att det inte blir hållbart så här. Jag ska ge honom tid och själv vara chill ett tag till. Han har inte bott här så länge än. Kanske lossnar det för honom?

@Kennie Tusen tack för ditt svar, jag är verkligen inne i en ond cirkel som jag måste ta mig ur. Ja visst är det självkänslan, och för varje återfall blir den sämre. Jag ska gå på AA möten varje dag nu, jag bor i samma hus som AA har sin möteslokal. Självkänslan, min självkänsla är grunden i denna kamp. Jag går även i behandling hos öppenvården, jag ska ta upp det med min självkänsla. Tack för ditt svar, bara att få läsa det hjälpte väldigt mycket.

@vår2022 Oj, vad jag känner igen mig när du beskriver din son, och jag känner igen min yngste i din son. Han gör oxå musik i datorn. Han har sedan han var 15 år haft målsättningen att kunna leva på sin musik. Prioriterade därför ner skolan till ett minimum. Han har varit introvert i flera långa perioder. Vid sidan om musiken har han spelat mycket. Både musiken och spelandet är dock socialt fast inte IRL. Han både spelar och skapar musik med andra.
Jag känner igen mig i din oro. Och att man dövat den oron av vinet. Tyvärr är det nog så att vår yngste är den som mest hade behövt en nykter och närvarande mamma.
Sen det du skriver om att lägga sig i och ”hjälpa”. Att man fungerar och tänker olika. Då är det svårare att hjälpa, tycker iallafall jag. Man måste låta individen mogna, hitta och acceptera sig själv för att bli trygg och låta det ta den tid som behövs. Det är så lätt att man tycker ”alla andra har ju redan börjat plugga, flyttat hemifrån etc. Varför är inte mitt barn så”
Introvert, social fobi, mm har jag funderat mycket på. Är man sådan på riktigt eller är det ett medvetet (undermedvetet val) för att man är osäker? Vår yngste passar heller inte in i mallen. Nu jobbar han och träffar kunder hela dagarna så det går åt rätt håll. För 2 år sedan fick han panik av sådana situationer men nu trivs han. Men han vill inte vara anställd, han vill driva eget. Så nu börjar tankarna komma på utbildning. Visst finns drömmen om att kunna leva på musiken, men det är bra att ha en plan B om det inte går. Att leva på musiken är också förknippat med stress. Du måste hela tiden prestera och leverera och det blir tufft när inspirationen tryter.
Och i somras när hans kompisar mer eller mindre tvingade honom med på en tillställning träffade han en tjej och det sa ”klick” och hux flux flög han ur boet och blev sambo.
Det var viktiga pusselbitar att dels våga jobba och få uppskattning för det han gör och dels att han har funnit kärlek och känner att han duger så oxå.
Så det ordnar sig på ett eller annat sätt.

Ursäkta om jag kapade din tråd men jag kände sån stor igenkänning och jag hoppas du inte tar illa upp!
Kram och önskar dig en fin dag😊🌷🍀☀️

Hej Simon,
Lider med dig, det är jobbigt att misslyckas. Att klanka ned på sig själv är lätt, och man tror någonstans att man behöver straffa sig själv genom att tänka på hur dålig man är. Men, jag tror att det i längden gör att man löper större risk att trilla dig igen. Till slut tröttnar man på sin inre översittare och dricker igen bara för att jävlas med den. Så den långsiktiga lösningen tror jag är att arbeta med sin självkänsla. Lära sig älska sig själv för allt bra man vill och försöker göra, och förlåta sig själv för att man inte är fullkomlig. Om det var en vän till dig som skrivit ditt inlägg, hur skulle du råda hen då? Kanske behöver du samtalshjälp för att komma vidare? Ta hand om dig, du är värd att må bra!

Ja så var denna helvetes helg över. Jag drack i fredags, alldeles för mycket såklart, började grina, mannen blev arg, jag grät ännu mer, blev sådär "på" och desperat bara för att få förlåtelse. Och så har det hållit på, jag var nykter i lördags och idag. Gått på AA möte, det hjälper. Men jag har fastnat, jag kommer inte vidare. Jag kan inte tänka en dag framåt i taget. Jag tänker bara på alla fel jag gjort och att jag inte höll mitt löfte. Jag ältar och ältar, ber om hans förlåtelse om och om igen. Jag får den (vad ska han säga annars). Men det känns ändå inte bättre. Vad ska jag göra, hur ska jag tänka. Jag kan be om förlåtelse om och om igen, men det känns ändå inte bättre. Jag sitter fast i skuld och skam. Än är inte allt förlorat, men om jag fortsätter så här med mina tankar och känslor och tröttar ut honom med det, då förlorar jag snart allt. Hjälp mig med råd.

Fina tankar; vi har gjort det vi har gjort, men nu är vi där vi är och kan välja klokt för den tid vi har framför oss. Jag känner tacksamhet för det. Jag vet inte heller riktigt hur jag tänker kring gud, men idag var jag på Katarina-mässan i Stockholm och kände en stor frid. Så vackert med så många människor som delade stunden. Och skönt med förlåtelse och välsignelse. Ibland tänker jag att föreställningen om en gud är ett sätt att bli vän med sig själv. En hjälp till acceptans. Och ibland anar jag något annat, något större, en närvaro. Som Bob Dylan skriver "Sometimes I turn and there's someone there, other times it's only me." (i låten Every grain of sand).
Styrka och frid till dig!

@Surkärring Skönt att du lätt kan vara utan, det kan verkligen vara livsfarligt och att man trillar dit igen ordentligt. Skönt också att de romantiska drömmarna krossades och det inte var bra på något vis. För varför egentligen skulle det vara något bra när vi som är här har på olika sätt kämpar med att vara utan då alkoholen ställer till det så för oss. Ja, kroppen stressas av alkohol och pulsen skjuter i höjden. Hur som helst, som du säger, det är mycket bättre att vara alkoholfri. Tack för att du berättade, ha det så gott!🌷💕

@vår2022 nä. Det var jätteskönt att inse att mina romantiska tankar verkligen var totalt falska. Det var inte ett dugg kul, jag fick inget alls som sa att det var bra på något vis. Det var så skönt att inse att det är mycket bättre att vara alkoholfri.
Jag uppmuntrar ingen till att utmana ödet, men eftersom jag känner mig väldigt trygg i att jag kan vara utan så var det skönt att få det ut huvudet, att bara prova och få det bekräftat, alkohol var inget kul längre. Och intressant att se att vilopulsen gick upp från 55 till typ 75 slag i minuten hela natten igenom. Jag blir stressad av alkohol.
Känns jätteskönt att ha gjort det.
Jag är jätteglad.
(Och inget dumt hände, jag gjorde inget tokigt, blev inte skitfull, har inga minnesluckor, var hemma o såg på tv med mannen. Allt går lika bra med te, läsk eller annat alkoholfritt.)