Senaste kommentarerna i forumet

Mitt ex har varit nykter i 9 månader och under de 9 månaderna så har alla hans demoner kommit fram. Han har kämpat så mycket och testat anti depressiva samt att han går på möten och sponsrar andra samt har sponsor själv och hittat en gemenskap i CA. Men nu åkte han utomlands på semester med sina kompisar och då kom han till insikten att han kan inte vara glad eller se varför han ska leva. Han har hållt på med alkohol och droger i 5 år tidigare som har gömt hans demoner. Han dumpade mig för han har bestämt sig för att inte leva längre och vill att jag ska gå vidare. Vill bara höra hur andra som kommer från den andra sidan? Om ni vill berätta resan när ni blev nykter. Vad är det som ni skulle behöva från oss anhöriga?

@Andrahalvlek nu så har jag passerat dag 10 milstolpen, är riktigt nöjd då jag också fixade att gå ut på restaurang och fira min födelsedag utan att dricka innan eller efter 😊

Välkommen hit! Här finns massa stöttning och pepp att få. Din beslutsamhet är kanon. Var det något speciellt som gjorde att du vill sluta just nu? Många av oss gick och drog på beslutet i många år, men sen var det något speciellt som får oss att känna att ”nu är det nog”. I mitt fall var det när jag insåg att min tolerans ökat rejält och att nästan varje fylla innehöll minnesluckor.

Skriv och läs mycket på forumet - och läs på mycket om hur alkoholen påverkar kropp och hjärna. Om du klickar på min signatur ovan så får du fram min första tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” som skildrar min resa upp till 6 nyktra månader. Den är fylld med tips på böcker, poddar, Youtube-klipp. De första månaderna hårdpluggade jag nyktra fakta.

Kram 🐘 (min app Nomo visar att jag tor 15/7 har varit nykter i 521 dagar - kan jag så kan du!)

Hej på er!

Jag önskar lite stöttning. Jag är en tjej på 42 år, fick en nervskada då jag drog en visdomstand 2014 som gör att jag har ont i min underläpp så fort jag rör den. Så jag tog till alkoholen för det var det enda som bedövade. Sedan levde jag i ett kärlekslöst förhållande så jag gjorde slut med barnens pappa 2019, fick då veta ser hem gått bakom min rygg med min bästa väninna. Dom var nu köpt hus och är förlovade. Även detta dämpade jag med alkohol. Jag ger fått mycket ångest attacker dom veckorna jag inte haft barnen, och även det lindrar jag med alkohol. Detta har lett till att jag ringer mina vänner endast när jag är onykter för då kan jag prata utan smärta. Jag har fått social fobi.
Så idag har jag bestämt mig för att inte dricka en droppe till. Hoppas jag kan få lite pepp där ute och råd. Jag är jätte rädd!

Hej,
Vad bra du kämpar! Tror du är inne på rätt spår, mental omställning är viktigt. Att hjärntvätta sig själv med fakta om vad alkohol gör med oss, hur vi lurar oss själva att vi bara kan njuta av livet när vi dricker.. Att se igenom alkoholmyten. Ge din man lite tid tycker jag, han har kanske lite abstinens han jobbar med... Och ge inte upp din nykterhet, kör på dina 100 dagar och läs på mycket och skriv här under tiden så får du se hur du väljer att gå vidare sen..

@Surkärring Jag förstår verkligen att du känner dig deppig och sänkt av dina skador. Har du provat att simma? Det är rätt så skonsam träning för kroppen. Som en quick-fix är alkohol perfekt att använda både som startgas och känslodämpare. Men på sikt bryter den bara ner kroppen och hjärnan - och du kommer att märka stor skillnad på humöret positivt om du bara har tålamod. Sök på postakut abstinens så får du lära dig lite mer om vad som händer i din hjärna just nu. Det är en kamp, men så väl värt det ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek tack för kloka ord. En del av deppen handlar också om jag jag har drabbats av en meniskskada med lång rehab, och benmärgsödem till råga på allt. Så min träning dom jag mår då bra av har legat på is sedan september och jag har ätit smärtstillande i en evighet. Jag är så trött på detta...

Hej och välkommen,
Att bli nykter är stundtals tufft men att ansvara för hur andra förhåller sig till det är liksom en sak för mycket.
Det är skönt att få sällskap av partner iaf i början, men var och en bestämmer själv.
Hur har du pratat med din man om att du inte dricker?
Heja dig!

Tack för tipset. Ska försöka följa det. Kram

@minimi För mig har det hjälpt att sätta korta mål. Idag dricker jag inte och så är jag nöjd i det. Morgondagen tar jag imorgon, med ett nytt beslut.
Kram

Pest eller kolera….
Så känns det just nu, vilket ska man välja?
Mitt nya livsval (att vara nykter) påverkar min man. Han är väldigt glad i öl och nu när det är semester brukar han pimpla väldigt många öl…. Eftersom jag nu valt bort alkoholen då det inte alls fungerar för mig blir det indirekt att även min man skippar alkoholen (vi har inte pratat om detta, men han inser nog hur ostöttande det skulle vara om han gick och drack alkohol under hela semestern). Resultatet blir dock att han är extremt tjurig och vresig. Kort tålamod och allmänt bitter.
Igår tog jag upp att jag tyckte han var tjurig och då blev han arg och hävdade att han inte alls är tjurig (men barnen säger det samma, pappa är så tjurig).

Så vad ska jag göra? Börja pimpla vin (så det blir fritt fram för mannen att pimpla öl) eller genomlida resten av semestern med en tjurig/vresig gubbe?
Jag vill inte alls dricka, men jag vet inte om jag pallar denna tjurighet….

Tack. Jag försöker verkligen att göra det.

@Körsbärsblomman Yes! Mindfulness är kanon! Och du tänker helt rätt. Livet ska levas, inte bara överlevas. När vi inte planerar inköp av alkohol, dricker eller är bakfulla så får vi en MASSA tid över. Tid som vi ska fylla med roligheter. Jag kan lova dig att du om några nyktra veckor kommer att ha större tålamod med din barn - bara det är en enorm vinst i nykterheten!

Kram 🐘

@Surkärring Grattis till 30 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳

Alkoholen påverkar våra må-bra-hormoner. När du dricker skjuter de i höjden och dagen efter störtdyker hormonnivåerna. Då vill du dricka igen - och då skjuter nivåerna i höjden igen och du mår toppen. En stund. Med tiden behöver man mer och mer alkohol för att få upp må-bra-hormonerna på höga nivåer. Det är det som kallas ökad tolerans.

När man slutar dricka helt är nivåerna fortsatt låga och därför mår man sämre under några veckor upp till några månader. Hjärnan tror ju att du snart ska dricka igen - och det dåliga måendet är ett av många sätt att få försöka få dig att dricka igen. Låt dig inte luras.

Det där kommer att stabilisera sig, men det kan ta lite tid. Olika lång tid för alla, men förr eller senare så kommer du att må bättre igen. Man måste ha tålamod.

Det du kan göra är att ge din kropp och hjärna så mycket vila som den behöver, och även försöka ge den regelbunden motion och bra kost. Behandla din kropp och hjärna som någon som är lite krasslig och behöver kärlek och omvårdnad. Det tar tid och energi att läka.

Kram 🐘

Nu har jag varit vit i 30 dagar, yay.
Jag mår inte bättre i min gastrit och jag har inte fått något besked om vad biopsierna visar eller inte visar.
Undrar när läkaren tänker höra av sig.

Jag vet att jag för nåt bra som skippar alkohol men live har bannemig inte blivit speciellt mycket bättre.
Jag känner mig sjukare nu än innan jag pausade drickat. Känns som om kroppen lägger av.
Är det vanligt med sådana svackor?

Förändring behövs. Jag tror inte att det bara räcker att exkludera alkoholen. För att detta ska lyckas i längden och för att jag ska hitta glädje så tror jag att hela min mentala inställning behöver förändras.
Innan (när jag drack), handlade det mesta av dagen om att ta sig igenom diverse måsten för att sen få landa hemma i soffan med ett glas vin.
Nu behöver jag sluta upp att se dagen som en hinderbana att ta sig igenom utan jag behöver istället stanna upp och njuta av ”hinderbanan”, för det är ju det som är livet!
Idag när vi var på stranden med familjen lyckades jag verkligen stanna upp och gräva ner tårna i sanden och bara vara. Vilken skön känsla (snuddande lik känslan man kan få när hela kroppen slappnar av efter lite vin). Och det bästa av allt, jag var helt nykter!!
Funderar på om det kanske kan vara bra att göra lite mindfulness-övningar?

Ingen huvudvärk idag heller!!

Livet är rätt härligt

@starten på det nya Heja dig!

@minimi du kommer klara det!
Ta en dag i taget, en timme i taget, en minut i taget.

Hej. Är ny på detta forum. Har varit nykter snart 5 dagar. Börjar bli tufft och man har sina tvivel. Kommer jag orka igenom detta. Kommer det vara värt det. Känner mig svag och ensam. Behöver stöd och råd. Mvh minimi.🙌

Nya steg idag dels dag 9 som alkoholfri, jag vet det är ett antal timmar kvar men det ska gå, vill ju klara gränsen 10 dagar vilket blir imorgon på min födelsedag känns bra att ge mig själv det i födelsedagspresent 😊😎

Var också första behandlings dagen. Var skönt att kunna prata öppet utan några nervärderade blickar eller känslan av misslyckande. Det är en rätt blandad grupp några motiverade och några inte så motiverade det känns bra för jag vet att det kommer tuffare tider men kan de så kan jag!

Fick en hemläxa med rubriken varför är jag här. Tur att jag har vecka på mig innan den ska redovisas finns en del att berätta.

Så skönt Blenda att du hittat din väg. För det tror jag verkligen att du har. Ett stort och viktigt åtagande. Och jag hoppas att arbetet med alkoholfrihet också inkluderar de andra bitarna.

@Blenda skrev:"Inte ens när de andras känslor och behov krockade så insåg jag min begränsning.
Jag slog istället knut efter knut på mig själv, tills jag hade stängt in min egen själ i ett trassligt nät som kändes omöjligt att reda ut. Slutade leva, började överleva."

Jag har jobbat sjukt mycket med det ovanstående. Är långt ifrån där men en bit liten på väg. I alla fall ibland. Och det är värt det till 100 %. När man börjar leva istället för att överleva eller ”bara den här saken.., sen” då släpper en hel del spänningar.
Förstår din oro och dina triggers tror jag även om jag inte varit i närheten. Tycker inte det är konstigt att utveckla ett beroende i såna situationer men det löser verkligen inte problemen.
Så nu kämpar vi på tycker jag. Jag har faktiskt en talang i att lösa upp trassliga fiskerevar. Man tar helt enkelt ett trassligt område i taget. Ibland trasslar man till det igen, men en Knut i taget.

@Blenda Det ser verkligen ut som ”något” speciellt har hänt med dig. En del kallar det för att botten var nådd. Jag vet inte vad jag kallar det, men det var väldigt speciellt och gav mig en styrka och en vilja som jag inte trodde fanns. Ett hopp om ett värdigt liv. Min livsgnista tändes och har bara blivit starkare och starkare sedan dess.

Kämpa på, det är värt det till 100 procent!

Kram

Vaknar med min vanliga morgonångest.
Tänker på att jag inte längre behöver bära detta ensam.
Jag kommer att få hjälp.
Jag har vågat lämna över.
Jag har insett min maktlöshet.
En timme senare kan jag skratta över en kopp kaffe och ett korsord tillsammans med mitt barn.
Livet...

Läser nya kommentarer på forumet och fastnar i en rad från en annan tråd. "Alla andras känslor och behov skulle tillgodoses först."
I detta har jag levt så många år. Kanske hela livet.
Inte ens när de andras känslor och behov krockade så insåg jag min begränsning.
Jag slog istället knut efter knut på mig själv, tills jag hade stängt in min egen själ i ett trassligt nät som kändes omöjligt att reda ut. Slutade leva, började överleva.

Ryggar lite tillbaka inför hoppet att det långsamt ska gå att börja lossa på knutarna.
Lite rädd, men mest nyfiken.

@Andrahalvlek Det är ju riktigt skrämmande hur hjärnan blir så ockuperad av alkoholtankarna och att de kan luras så rejält.
Jag hoppas att min envishet (som många gånger är en last) denna gång ska hjälpa mig. För jag har bestämt att 100 (ynka) dagar ska det banne mig gå!! Och om det inte gör det då har jag lovat mig själv att ringa vårdcentralen och ta hjälp!

@Blenda Så himla bra jobbat, verkligen kanonbra alternativ att ta till tröstmusik, djupandning och flädersaft istället. Ännu ett smultron plockat 😍

Kram 🐘