Senaste kommentarerna i forumet

Eftermiddagsnotering. Utlandsjobb. Åkte på Covid trots två doser vaccin. Det är ju ingen fara på taket naturligtvis, men jag blev däckad som efter värsta fyllan :) Så det var en bra påminnelse om hur pissigt jag kan må. Sist jag var så under isen var när jag drack. Annars rullar nykterheten på. Har fullt upp med livet. Förstår inte hur jag fick plats med drickandet innan. Kram till alla!

Hej,
Förra helgen inträffade det värsta. Jag tog bilen till en granne i fjällen efter att jag druckit relativt mycket. Skammen är oerhört stor. Jag som normalt sett varit noga med att aldrig röra bilen och haft dräger alltid. Håller på att försöka landa i varför. Jag blev stoppad av polis och körkort omhändertaget och utreds för alt grovt rattfylleri. Händelsen går ej att försvara och är lycklig på att ej orsakat skada på någon annan eller en själv. Spelar ingen roll om det var en förflyttning på 6-700 m i långsam hastighet. Jag har nu bestämt att vara alkoholfri och ej utsätta någon annan eller mig själv i denna situation något mer.
Har berättat för min tjej, ex,barn,kompis,chef om det inträffade. Jag har tagit kontakt med alkoholmottagningen och haft första mötet och fler att komma. Jag kommer att ta konsekvensen av mitt handlande och ta hjälp av de resurser jag behöver för att bli alkoholfri. Har levt med ett riskbruk länge då jag haft ledig tid. Har i 20 års tid jobbat i 60-70 timmars veckor och är rätt så slut. Nått höga positioner inom näringslivet men va fan spelar det för roll då man kommit till där man är nu. Nu börjar min kamp för att kunna vara den jag normalt är för mina barn och dom som står mig nära och inte minst för mig själv. Skammen och ångesten är total och nu finns det bara ett sätt, lämna den gamla vägen och börja bygga en ny bättre väg.

@Zebran_ Välkommen! Vad bra att du kommit till insikt och vill göra en förändring i dina alkoholvanor. Det är precis som du säger, det blir en nytändning att bli nykter. På detta forum finns det ett självhjälpsprogram som är bra och som kan ge dig stöd i hur dina alkoholvanor ser ut och planering framåt. Sedan finns också vi här du kan bolla med kring vad som helst. Jag använder min tråd som en dagbok och som självterapi😀.

Ha det gott🌷💕

@Zebran_ Välkommen hit! Fint att du vill göra en förändring 👍
Vi är ju många här som vill det på olika sätt...
Hoppas du fortsätter att skriva o berätta för oss o att läser runt här på forumet - finns mycket hjälpsamt att ta del av! Ser framemot fler inlägg från dig ...
Välkomstkram 🤗

Jag har insett att jag dricker på tok för mycket för mig själv. Har dock kommit till insikt med att jag behöver hjälp för att ta mig ur det. Har funderat så många gånger på hur jag ska ta mig ur det och istället hitta livsgnistan och få en nytändning i livet, både för min skull men också då jag har en familj som jag utsätter för så mycket lidande. Har nått en punkt där jag behöver en förändring och jag är villig och motiverad till en förändring. Hoppas jag kan hitta styrkan här i att välja om och välja rätt i framtiden. Dricker mer eller mindre dem helgerna jag är ledig och ibland en dag men det kan lika gärna bli två dagar. Vet att det inte fungerar att dränka problemen eller sitt mående för det flyter ju alltid upp till ytan. Hoppas ni har en fin dag där ute :)

Reflektion för att gå tillbaka till:
Beroende är en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet är till för att motivera oss till saker som är viktiga för vår överlevnad, genom att frisätta dopamin när tex äter god mat, tränar eller sex. När vi dricker alkohol lurar vi hjärnan att frisätta dopamin på konstgjord väg. Det ger ingen naturlig känsla av välmående utan en berusande känsla som vi vill uppleva om och om igen. Vi har olika genetisk risk att utveckla beroende från födseln. Ett beroende kan kännas som ett misslyckande och innebär känslor av skuld och skam.

Beroende är en kronisk sjukdom i hjärnan och därför svår att bota. Man kan dock lära sig att leva med sjukdomen och ta ansvar för både sig själv och sin omgivning och få ett bra liv. (Mind.se)

Skriver detta till mig själv för att jag aldrig ska glömma att jag har en kronisk sjukdom som aldrig går att bota. Min hjärna kan bli återställd och jag kan få mina funktioner tillbaka, men själva beroendet är en obotlig kronisk folksjukdom. Det fantastiska är att jag kan lära mig att leva med sjukdomen, den kommer på intet sätt att märkas så länge jag inte väcker beroendesjukdomen igen med alkohol. Mitt liv kommer att bli hur bra som helst och kanske ännu bättre trots att jag har en kronisk beroendesjukdom i hjärnan. Det enda jag behöver göra är att inte dricka, inte mer än så. Det är som tur är ingen autoimmun sjukdom, en sjukdom som attackerar det egna immunförsvaret och som ofta kommer i skov. På ett sätt, dock tekniskt sett, enkel åtgärd att hålla sjukdomen i schack - drick inte alkohol!

Jag ska aldrig glömma detta i resten av mitt liv! Det som kan rädda mitt liv och ge mitt ett resterande fint och bra liv❤️

Dag 91. Det har kommit så pass mycket snö att jag kunde åka skidor igår, så härligt! Det ska bli en skidtur till idag med maken och hundarna. Den ena kan springa löst men den andra får vara i sele och leka draghund. Det är en mindre sort så ingen draghund men han tror det😂. Han älskar det och börjar skälla om man stannar ett tag. Han vill iväg igen! Har hyrt en stuga i fjällen av en kompis i slutet av april, ser så fram emot att komma till fjällen och åka skidor denna årstid, förhoppningsvis massor av sol och skidåkning. Något att längta till.

Ha en fin söndag💕🌷

@asdffg Tack så jättemycket🥰. Känner mig oerhört stark och med en stark vilja av stål. Jag påminner mig ofta om hur bra livet är nu och det är det som ger styrkan. Jag läser ofta på om fakta kring beroende och jag inser mer och mer vad det innebär, det är en sjukdom som man måste lära sig att leva med. Ska reflektera kring det i min dagnotering. Ska gå in på din tråd och läsa om din resa. Ha det så fint🌷💕

@Kebne1 Grattis till 7 veckor!🎉💐. Härligt med vinterbad och löpning❄️💪

@Cinamon ja, det är så otroligt skönt att slippa det mesta som har med alkohol att göra. Tar så mycket energi. Vi kämpar på. Tillsammans. Kram!!

@Axianne Grattis till 5 månader!🎉💐. Har man inte viljan själv till att sluta dricka så tror jag det inte går så bra. Den egna viljan måste besegra alkoholhjärnan som är totalt beroende av alkohol. Jag tror absolut att du kan sluta för alltid om du har viljan och inte sänker garden helt. Då beroende är en kronisk sjukdom som förändrat hjärnan kan man lära sig att leva med sjukdomen och därmed aldrig ta en droppe alkohol mer.

Bra jobbat!🌷💕

🙌🏾@Tikka

7 veckor. Dag 49.
Motivationen ff på en tia. Imorgon dag 50, lovar, jag är nykter då med!
Håller stenhårt på mina rutiner. Finns t om kallbad här i min alpby. Löpningen är mitt nya gift som betyder mer än ord finns till för att förklara.
Hepp, hepp!
Ny nykter dag imorgon.
❄️

Håller med dig @majken_r . Det är helt underbart att vakna utan ångest. Jag är så tacksam för varje dag som jag har varit a-fri. För min del förtärde jag mest folköl. Jag hann knappt innanför ytterdörren förrän jag öppnade första burken, för att slippa ångest och för att koppla av. Förstod innerst inne att drickandet bara skapade ännu mer ångest, men eftersom jag hade läst och hört överallt att det är jättesvårt att sluta dricka utan hjälp av beroendevården eller AA så trodde jag inte att jag skulle klara av det.
Det är sååå skönt att slippa fara runt och köpa dessa sex-pack. Fundera ut vilken livsmedelsaffär jag skulle handla i, för jag kunde ju inte handla i samma affär varje dag. Slippa känna skammen att bli igenkänd som den där personen som alltid handlar öl. (Åtminstone trodde jag att affärsbiträdena tänkte så). Slippa att gå och panta burkar, rädd varje gång att någon granne skulle se mig.
Så mycket skam som jag nu slipper.
Men jag är förstås rädd för att åka dit igen, därför är jag tacksam för att ni finns där, någonstans.

Starkt av dig att ta dig igenom 90 dagar. Hejar på dig att du fortsätter vara stark och når det du vill. Det är inspirerande! @vår2022

@Rehacer 🥰

@majsan_nu så bra med dina dagar som tickar på, du är otrolig!! Kram🥰

Idag är det exakt fem månader sedan jag senast drack alkohol. Det är ingen lång tid, en fis i rymden egentligen, men med mina mått mätt är det eoner av tid. Jag tror inte jag har varit helt utan alkohol ens i två hela månader någonsin sedan jag inledde mitt missbruk för dryga tjugo år sedan, Nu har det gått fem månader utan varken sug, längtan, saknad, begränsat socialt liv eller ens tankar på att någon gång i framtiden ta mig ett glas igen. Det är som att alkoholen som totalt tagit över min tillvaro fram till i augusti plötsligt förvandlats till något total ointressant. Jag är fortfarande märkligt överraskad och förvånad över hur jag nästan från en dag till en annan blev befriad från inte bara det fysiska suget och den menala besattheten, jag har också blivit av med nästan allt det vidriga som mitt supande fört med sig. Förvånad och tacksam är jag.

Om jag hade läst ovanstående när jag själv satt mitt i skiten och hela tiden misslyckades med mina försök att minska mitt intag eller sluta dricka, då hade jag nog blivit förbannad och tänkt att det är lögn och skitsnack. Jag hade förutsatt att den som skriver så som jag skriver nu vill sälja något eller försöker värva folk till någon märklig sekt. Ingen slutar dricka rätt upp och ned. Alkoholister lägger inte bara ned från en dag till nästa. Inte utan hjälp. Eller?

Tänk om man faktiskt kan sluta? Tänk om det är möjligt att göra det jag gör just nu? På sikt alltså. Inte bara i fem underbara månader, utan på obestämd tid. Indefinitely. Jag vill inte jinxa mig själv eller hoppas på för mycket, men visst vore det trösterikt och ganska jävla underbart om alkoholismen faktiskt går att stänga av? Just nu är den i alla fall pausad.

Nästan alla som gått i behandling för alkoholmissbruk eller sökt information om alkoholism lär sig ju att detta är en sjukdom som är obotlig och att det handlar om en livslång kamp för den som vill bli nykter. Man kanske behöver piller mot det fysiska suget eller återkommande terapi för att prata om varför man dricker. Har man därtill deltagit i AA-möten eller en tolvstegsbaserad behandlingsform så får man snabbt lära man sig att det är mötena och de tolv stegen som gäller för att hålla sig ifrån återfall.

Oavsett metod verkar det vara vanligt att man ska överlämna ansvaret för sitt drickande, eller snarare sin nykterhet till någon eller något. Jag blev ett case för företagshälsovården, fick piller, psykologtider, gruppsamtal och behandlingsprogram. Jag pratade med terapeuter, bodde på behandlingshem, skrev livsberättelser, fyllde i Jelinek-kurvor, blåste i IBAC-testare, lämnade blodprover. Och jag gick på hundratals AA-möten där jag varje gång erkände mig som maktlös, överlämnade min vilja och mitt liv och bad att en högre makt skulle avlägsna mina fel och brister så att jag skulle bli nykter. (För er som inte gått till AA så är det några av deras steg.)

Jag gjorde allt det där och mycket mer hur många gånger som helst men Gud avlägsnade inte mina "karaktärsdefekter" som det heter inom AA, och jag tänkte att det berodde kanske på att jag inte gjorde tillräckligt eller att jag saknade den rätta tron som de tolv stegen bygger på. Jag ville tro att Gud skulle återge mig mental hälsa, men jag kunde inte. Jag var inte helt grundlig och orädd i min moraliska inventering, jag erkände aldrig den exakta innebörden av mina fel, jag gjorde ingen lista över precis alla jag hade gjort illa och jag gottgjorde dem inte heller. Jag fortsatte inte min personliga inventering och jag erkände defintivt inte alltid när jag hade fel. Bön, meditation och fortsatt spridande av budskapet blev det inte heller så mycket av. Så egentligen var det kanske inte så konstigt att jag fortsatte dricka när jag lämnade AA för fem-sex år sedan.

Kanske var programmen och de tolv stegen för krävande för den lata alkisen jag var och är? Kanske var det fel att hänga upp min nykterhet på terapeuter, AA eller piller? Kanske hade jag lyckats bättre redan då om jag insett att det är bara jag som kan bestämma om jag vill sluta. Det är bara jag som kan genomföra det och det är mitt eget ansvar. Jag kan ta emot hjälp, men det är jag själv som måste VILJA.
Jag ville inte sluta, så enkelt är det.

Jag blev ju de facto tvingad in i alla de här programmen. Det var inget eget val utan krav för att jag misskött mig. Utifrån sett var jag tacksam för den hjälp jag fick. Jag bejakade behandlingarna och visade tacksamhet gentemot alla som ville hjälpa mig på fötter. Jag var till synes ångerfull och följde nitiskt alla direktiv, råd och program. Jag gick på alla AA-möten jag skulle trots att mina knogar blev vitare och vitare. I min egen hemliga agenda fanns det en hemlig morot. Det fanns ett slutdatum för min tillfälliga nykterhet. En dag skulle jag ta examen och sedan kunde jag vara som alla andra igen. Sedan kunde jag åter flyga under radarn och dricka utan att få uppmärksamhet. Då skulle jag kontrollera mitt drickande, tänkte jag.

Så blev det inte. Jag återgick till supandet värre än innan så fort jag fick tillfälle. Jag vet ju nu i efterhand att jag inte hade minsta ambition att sluta dricka helt. Jag vet att jag inte är ensam att ha levt med denna typ av lögn. Kanske är inte den vanligaste förnekelsen bland alkoholister att man dricker för mycket, utan att man säger sig vilja sluta, men faktiskt tänker fortsätta så snart man tycker att man har kontroll.

Om jag satt av tid i stället för att verkligen engagera mig i att göra mitt liv bättre under de behandlingar som erbjöds var de ganska bortkastade. Jag beklagar att jag slösade bort dem men jag är tacksam för många av de kunskaper jag fick med mig, även om det tog flera år för mig att verkligen ta till mig vad jag fick lära mig.

Idag finns det två stora skillnader mot när jag deltog i alla dessa behandlingar och AA-möten. Idag tror jag. Kanske inte på AA men jag tror på en högre makt som jag nu kallar Gud. Och idag har jag befriats från viljan att dricka. Det är stort och det gör mig så tacksam.

Ha en fortsatt fin lördagskväll!

@Geggan Tack snälla, det var roligt att höra🥰. Vi kämpar på tillsammans😁.
Ha det så skönt där borta.

@majsan_nu Tack för alla dina grattis 😁och kram💕

@majsan_nu fel, fel, fel! Det var ju idag jag skrev till, det hade bara kommit så många inlägg emellan! Ja så slarvigt jag kollade!!!
🤗 Kram igen!

@vår2022 grattis massor! Och tack för att du orkat uppmuntra mig i alla lägen och situationer! Det har varit jättebra för mig du kloka och välformulerade människa. Kram! 🥰

@vår2022! Hej!
Det var ju jättelänge sen jag skrev i din tråd men många andra har gjort det! Fick bläddra långt bakåt, jag grattade dig till många dagar för ett tag sen...
Fint att det fortsätter att gå så bra för dig, du verkar så himla stark o stabil 👍💪🥰
Härligt! Kram 🤗

@majken_r Så härligt att du mår så bra trots corona 👍
Du får ha en riktigt fin kväll med de härliga känslorna!
Även mina dagar trillar på framåt, känner mig kanske inte lika uppåt men helt okej iallafall!
Kram🤗

@majken_r Det är en fin känsla, den bästa!!
Ha en fin lördagskväll! 🤗