Senaste kommentarerna i forumet

@johnhalsey70 skrev:"Men tråkigt är det 😐 . "
Tråkigt, jag ser det mer vilken inställning du har till alkohol. Vad är det som blir så roligt med alkohol. Att du förstör ditt eget liv, för det är precis det du kommer att göra om du börjar igen.
Du måste hitta din närvaro i ditt liv, så att du kan njuta av den riktiga lyckan.
Meditation och lyssna på allt som har med alkohol att göra är det bästa.
Har du lyssnat på ljudboken - skål ta mig fan! Med Torbjörn Åberg är den bästa bok jag lyssnat på. Den borde alla med alkoholproblem lyssna på 👍🏻
💕 sländan

@Charlie70 Ja du har nog rätt. Om jag dricker vin med mina vänner så triggar det igång hjärnan som kommer ihåg hur det känns och jag börjar längta efter att kanske handla hem till mig själv i min ensamhet igen. Jag mår bra nu och det känns inte som att jag vill gå tillbaka till hur det var, att en eller två ggr per månad dricka vin några dgr i sträck. Så vill jag inte ha det längre. Så det är väl lika bra att låta bli. Men tråkigt är det 😐 . Tack för kloka ord. Får se hur det går vid nästa middag med vänner. Jag får ta gud i hågen och tro på att jag fixar det.

@Onkel F Min vårdcentral är inte privat utan den tillhör VG-regionen dvs Västra Götalandsregionen. Jag tänker att en läkare kan inte ge Socialtjänsten uppdrag precis som inte Socialtjänsten kan ge Vårdcentralen uppdrag. Möjligtvis remittera. Rådgivningscentrum har heller inget uppdrag fr någon socialsekreterare. Så det är som om jag är länken mellan Soc och vårdcentralen. Måste kolla det.

Vi hörs!

@Varafrisk Japp, den är i landstingets (de har väl döpt om det till Region numera) regi. Stockholms Län.
Det är ju läkaren på vårdcentralen, hen som skrev ut medicinen, som är ansvarig för din behandling. Även om din vårdcentral drivs i privat regi, så jobbar de på uppdrag av ditt landsting. Din kurator lär väl göra besöksanteckningar som din läkare tar del av? Så funkar det hos mig, med skillnaden att jag träffar en sköterska varje gång jag får Antabus.

Sju år låter jäkligt länge, men klarar man inte att avstå från A så vad gör man? Okontrollerat alkoholintag gör oerhört mycket mer skada än Antabus enligt min sköterska, dessutom håller man ju koll på hur kroppen reagerar med regelbundna provtagningar.

Tänk inte så mycket på "hur länge". Fortsätt ta Antabus så länge du behöver, det viktiga är att du mår bra. Du kommer att känna när du är redo att sluta, precis som du kände att det var dags att söka hjälp.

Tack för att du tror på mig, men ännu viktigare: Tro på dig själv!

@solenvärmer Välkommen hit! Starkt av dig att reflektera och börja bygga på en förändring. Jag har använt forumet som min "hemmagrupp". Testade AA men vi klickade liksom inte. Nu har jag varit nykter sedan november 2019. Att bli nykter var som ett heltidsjobb för mig i början. Jag var otroligt trött den första tiden men jag läste och skrev här, läste böcker, lyssnade på poddar osv osv. Ville ha all tillgänglig information om missbruk och alla argument för nykterheten. Efter 6 månader var det som om det lättade på ett väldigt tydligt sätt. Suget försvann nästan helt och nykterheten började bli det nya normala på riktigt. Har självklart aldrig ångrat en nykter dag. Du är inne på helt rätt spår @solenvärmer med att sluta dricka. Det går och du är klok och kommer att fixa det! Men räkna med att det är ett jättejobb.

Kram!

@Onkel F Har en god vän vars syster har ätit antabus i sju år. Det verkar länge men så kanske det är för somliga och jag har ju faktiskt ingen aning om hur det blir för mig🤷‍♀️

Beroendemottagningen som du går är det i landstingets regi? Jag fick ju medicinen på vårdcentralen men får medicin och kuratorskontakt inom socialtjänsten.

Skönt att du känner dig mer stabil. Hoppas så att det ska gå bra för dig. Tror på dig🙏🏻

Heja dig🤗

Jag var på Beroendemottagningen idag, en tid inbokad sedan tidigare. Mest för att stämma hur det gått i helgen och för att planera för hur jag skall göra i fortsättningen. Jag har en klar bild av hur jag vill göra, ändå känns det nästan som om jag är i underläge när jag pratar med sköterskan, som om jag söker hennes gillande/godkännande. I och för sig är det väl inte fel att lyssna på hennes erfarenhet, men ändå. Kan det vara så att jag ryggar lite för beslutet och vill kunna skylla på henne om jag inte fixar detta? Skumt!
Det känns bättre nu än under mitt uppehåll förra sommaren. Då var det Tjohoo! All In! Buller & Bång! En nästan barnslig entusiasm, jag skulle minsann bevisa att jag kunde fixa att sluta. Både för mig själv och andra.
Mer reflektion och eftertanke den här gången. Stabilare, med båda fötterna på jorden, men utan att ta någonting för givet. Samma råd här som hos sköterskan: En dag i taget!

@Varafrisk: Den här gången har jag tagit Antabus i lite drygt 3 månader, tidigare behandlingar var på 6 månader. Det är väl individuellt, antar jag. "Min" mottagning har tydligen patienter som kommer att äta Antabus resten av livet, så du kan fortsätta så länge du vill eller behöver.
Har inte din läkare pratat med dig om behandlingstid? Du skall ha en vårdplan som du är delaktig i, men jag tror att de vill se hur det fungerar för dig innan de säger något. Kan du logga in på 1177.se och läsa "Min Journal"? Fungerar där jag bor, men det skiljer sig tydligen mellan olika regioner.

@Andrahalvlek @Torn: Tack!

@Katten Jansson
Tack för svar och din reflektion 🙏🏻🌷 För mig har det gått fram och tillbaka med motivationen. Ibland har jag fixat nykterhet utan problem i längre perioder men andra gånger har jag ursäktat det med att alla dricker mer än vad dom säger och då är det är ok för mig att gömma mig bakom det. Skillnaden är att jag faller djupare och djupare ner för varje återfall. Nu har det gått till delirium när det är som värst. Och det är riktigt riktigt illa, inte bara en enstaka fylla som blev lite mycket.. Jag har dock alltid haft med mig tanken att jag ska sluta helt men den har legat i bakgrunden sista tiden. Som tur är tackar jag universum för att jag den här gången är så jävla trött på skiten. Så fruktansvärt trött att leva ett skitliv och kasta bort mina begåvningar och hela min livslust.

Det ÄR supersvårt att dela en vardag med en person som dels är beroende men också medberoende. Och jag är detsamma så båda vi drar ner varandra. Ungefär som att försöka rädda en människa som håller på att drunkna och i panik drar ner dig under ytan. Det är känslan. Och våra hjärnor som spelar oss båda ett spratt genom att legitimera detta vidriga beteende på olika sätt.

11 dagars nykterhet är stort, du ska vara så stolt över dig själv! Fasiken va starkt jobbat!! 💪🏻👌 Du och de andra kämparna här inne är mina idoler, vänner, inspiratörer, förebilder och stjärnor. Ni är verkligen personer att se upp till. Jag trodde inte att det skulle göra så stor skillnad att anmäla mig till ett forum men det gör det! Det är så skönt att inte känna sig ensam i denna sjukdom som äter upp en och att alla här vet vad det handlar om.
Heja dig, fortsätt framåt så tar vi en dag i taget 🌷✨

@Sländan
Tack för ditt svar 🙏🏻❤️
Jo, vi har pratat om det här och jag har sagt att vi behöver flytta isär om missbruket med alkohol fortsätter. Aldrig mer, det är där jag står. Nu är det slut med mer destruktivitet! Jag vill leva mitt liv, jag orkar inte lida mer ❤️ Ni här inne ger kraft och styrka att våga tro att det går att förändra sitt liv. Ni alla är en fantastisk inspiration för mig. Nu väljer jag mig själv i fortsättningen och det som behöver trilla bort får göra det. Jag är mer värd en ett långsamt självmord.
Tack snälla du 🌺🌺🌺🌺

Hej @Alexa! Jag har läst i tråden men inte skrivit något förut, vill bara skriva att jag känner med dig och håller tummarna för att du snart mår bättre! Ibland känns ju livet lite eländigt och det kan kännas orättvist att behöva hantera det när man inte ens har druckit något (och när man är van att "hantera" jobbiga känslor genom att döva dem med alkohol). Själv tycker jag det i alla fall... men det är klart att dåliga dagar och jobbiga känslor hör till livet.

Du kanske behöver ta hand om dig själv lite extra idag - pyssla om dig med något gott att äta, kolla på en bra film, ta ett bad eller gör avslappningsövningar eller något annat i den stilen! Ibland behöver man faktiskt vara lite extra snäll mot sig själv.

@Jagbörjarpåmåndag det låter verkligen som att du är motiverad och planerar för att klara situationer som kan vara knepiga som "ny-nykter", som midsommar. Jag tror att din inställning, att njuta av ledighet och god mat, är helt rätt!

Känner igen det där med att suget ofta är starkt precis efter jobbet! Man är trött och hungrig (och oftast finns det en massa saker man "måste"/"borde" ta tag i på hemmaplan också) och tanken på att sätta sig och dricka något är jäkligt frestande just då. Men som du säger går det ju över ganska snabbt när bolaget har stängt. Skönt att man bor i ett land där alkohol inte är alltför lättillgängligt... Ha det så bra!

Måndagen gick bra. Jag fixade massor i trädgården.

Idag tänker jag lite på alkohol.. Men jag ska fan inte svänga in där efter jobbet. Ska köpa mig en god läsk istället.

Sen har jag kommit på att mitt sug är som starkast när jag kommer hem från jobbet och innan man har ätit middag. Sen har ju kl slagit sex och bolaget stängt. Då är allt sug borta.

Hoppas ni har det bra i sommarvärmen 😊

Mår konstigt och är lite deppig idag. Har en klump i magen och det känns som något är fel.

@solenvärmer jag tror att den där känslan som du beskriver, av att inte orka med livet med alkohol och att vilja ha ett annat liv, där man får må bra och känna glädje, är själva grunden för förändring! Det är den känslan som får en att ta de jobbiga men nödvändiga besluten - som att ta kontakt med vården, eller att erkänna sina problem för sig själv eller andra. Ibland kan den känslan komma "som en blixt från klar himmel" och pang, så har man den motivation man behöver, men oftare tror jag att känslan behöver rota sig i en och man själv behöver landa i den känslan. I alla fall var det så för mig. Känslan av att jag inte orkade med livet med alkohol och att jag längtade så jäkla mycket efter det där andra livet, det livet där jag mår bra, växte i mig och till slut vågade jag lita på den. Det var då jag kontaktade vården och registrerade mig här. Nu är jag inne på dag 11, det är kanske inte jätteimponerande för någon annan men för mig är det stort. Första veckan var tuff men sen har det sakta vänt och känns ljusare och lättare.

Det måste vara tufft att vara två som lever tillsammans med ett gemensamt missbruk - då har man ju liksom dubbla uppsättningar av alla de här känslorna att hantera. Både sina egna och partnerns. I slutänden kan man ju aldrig fatta de svåra besluten eller göra arbetet åt någon annan, så jag tror att du behöver fokusera på dig själv och vad du vill och vad du känner. Det är inte egoistiskt utan nödvändigt. Kram och lycka till!

Hej @Kennie och @solenvärmer! Tack för att ni tänkte på mig! Faktiskt går det rätt bra - d.v.s. jag har inte druckit något, även om frestelsen funnits där många gånger. Jag håller på och provar mig fram bland alla spännande alkoholfria drycker som finns. Förut har jag tänkt att det är dumt att göra så, att alkoholfria alternativ bara kommer att få mig att tänka mera på de alkoholhaltiga varianterna, men jag har insett att livet blir så tråkigt då. Jag VILL sitta på balkongen med ett glas rosé. Jag VILL kunna gå på afterwork och dricka kall öl och ha roligt. Om jag väljer bort såna saker för att vara nykter så kommer jag att falla tillbaka eftersom det blir så trist. Så jag har bestämt mig för att inte välja bort NÅGOT förutom själva promillen. Jag ska ta en kall öl efter jobbet, jag ska sitta på balkongen med ett glas iskall rosé, jag ska gå på fester (när man nu får göra sånt igen...) och dansa hela natten. Och så här långt har det funkat bra.

Det som jag har märkt är att jag är rätt kinkig när det gäller de alkoholfria alternativen och det har hänt att jag har surat och tänkt att det är ju hopplöst att dricka alkoholfritt, många sorter är ju verkligen inte goda. Men jag insåg att skillnaden är egentligen att när det är alkohol i drycken så spelar det inte så mycket roll vad det smakar - d.v.s. när jag dricker alkohol så tvingar jag i mig (mer eller mindre) sånt som jag själv tycker smakar illa, för det är ju trots allt alkohol... så jag försöker att se det som positivt. Nu slipper jag dricka sånt som smakar illa!

@johnhalsey70 om jag förstått saken rätt har du stängt dörren helt till alkoholen? I inlägget ovan skriver du att du inte ska dricka ensam längre och det är därför jag ställer frågan till dig. Börjar du tveka över din egen nykterhet då är du snart tillbaka på ruta 1 och värre än så. Du vet det, det vet jag. Tänk efter noga nu hur du vill ha det. Spela hela bandet. Hur blir det när du dricker? Vill du må så? Vill du vara den människan? Hur var det, klarar du att dricka måttligt? Du har svaren på alla frågorna. Sug och tankar kan leva med oss under lång tid och där måste vi vara både bestämda, uthålliga och accepterande. Det är så det är.

Kram!

@Onkel F, Jag håller med Andrahalvlek, jäklar vad du är värd detta!

@Onkel F Så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

@Onkel F Så fort jag ser att det finns ett nytt inlägg h dig är jag snabb att läsa vill läsa hur det går för dig samt ta del av dina erfarenheter. Så spännande att du är på väg in i nästa fas. Hur länge har du ätit antabus?

Jag tänker att det är svårt att ta itu m allt på en gång så nästa steg är kanske motionen? Och pappografi är väl inte så tokigt👍🏻

Berätta gärna hur det går fortsättningsvis.

Heja dig och kram🤗

En ny fas inledd! Jag tog min sista Antabus i måndags.
Jag var på mottagningen i fredags och kom överens med sköterskan att det var dags att avsluta den delen av behandlingen. Jag har några tider inbokade den här veckan och nästa, det känns vettigt att behålla dem ifall jag skulle få för mig något dumt, som kontrollstationer. -"Bra att kunna fånga upp det direkt om det inte skulle fungera". Hon är listig, gamla Bettan! Jag kommer att fortsätta träffa henne varannan vecka ett tag framöver för att stämma av hur det fungerar och för att lämna prover. Just in case...
Jag mår oförskämt bra just nu. Till och med sömnen fungerar. Sug efter A var det läänge sedan jag hade, en "vinflash" (soligt och varmt = Vin på balkongen!) för en månad sedan, det är allt. Enda smolket i bägaren är att jag är lite trött rent fysiskt. Att jag väger 15 kilo för mycket och inte har kommit igång med någon motion kanske kan vara en orsak? :)
Någonstans i bakhuvudet finns också tanken på att det kan vara dags för Pappografi för att kolla upp så att allt står rätt till. Jag har trots allt fyllt 61.

@Jullan65 skrev:"Grattis Onkel F". Tack! Det går bra just nu och jag är så jäkla glad för det!

Hej, länge sen jag skrev nåt ordentligt här. Det händer inte så mycket på alkoholfronten. Tanken på ett glas rose på balkongen i kvällssol finns där. Men det har liksom inte blivit av. Men jag saknar att kunna dricka vin till maten med mina vänner, eller rose på balkongen. Om jag bara visste att jag klarade av det. Ett vet jag, jag ska inte handla själv, för då kan det lätt bli för mycket som följer med. Och jag ska inte dricka ensam mer. Det ger ingenting. Det vet jag. Men vi får se hur det utvecklar sig. Jag mår bra nu och vill inte förstöra det. Men nu blir vi kanske lite mer sociala och kan träffa vänner igen och umgås.

Hej @solenvärmer så bra att du tar tag i ditt liv. Det måste verkligheten vara tufft att ha en sambo som oxå har alkohol problem. Vill hen oxå ändra sin livsstil? Kan ni göra det tillsammans?
Jag har aldrig varit på ett AA möte, men jag har förstått att det hjälper många. Det vore kanske bra om ni gick dit båda två.
💕 sländan

Dagarna tuffar på utan något större sug bortsett från ett tillfälle. Igår drack min sambo vitt vin och då drog tankar igång direkt ”ååååh vad hääääärligt med ett glas iskallt vitt till fisken.” Haha nej du alkishjärnan, den gubben gick icke, jag gillar knappt vitt och inte var det iskallt heller. Och ETT glas? Skulle inte tro det. Smakade några droppar ur min killes glas (mindre än en mun alltså) och det smakade bensin och ångest så det släppte jag direkt. Idag är det härligt att vakna till en ny nykter vecka!

Måndag och 8 dagar som nykter.

Idag när jag vaknade så kände jag mig nåsta lite bakis fast jag inte är det 😊 Lite oro i kroppen fast utan anledning.

Nu med nykter hjärna så flödar tankarna över hur jag var när jag var onykter och hur hemsk jag var när jag var bakfull. Klagade och gnällde på allt och allt var bara jobbigt. Detta får mig bara mer att inse hur sjukt farlig och idiotisk drogen alkohol är.

Lägga massa pengar på att må diligt är ju så idiotiskt.

Sen har jag en oro över om mitt förhållande är för sent att rädda. Jag behöver verkligen bevisa att jag är en annan människa som nykter. Nu gäller det trycka på rätt knappar och göra roliga saker med familjen, istället för att leva i sen egen egoistiska bubbla.

Angående midsommar. Jag har bestämt mig för att göra denna midsommar mer spännande en vanligt. Jag ska vara nykter och se det som det roliga. Njuta av god mat och att jag har en välförtjänt semester.

Ta hand om er ❤️

Grattis Onkel F, så roligt att följa dig. Kram Jullan