Senaste kommentarerna i forumet

Alltså, ärligt, jag mår inte bra just nu. Inte dåligt heller. Men som jag skrivit innan, tom, trött och gammal.
Vaknar varannan timme under natten. Inte stressad, lätt att somna om, men det blir ändå ingen bra djupsömn. Jag ser ut som ett ras, blek med tunga påsar under ögonen. Som om jag ständigt är bakfull. Inte alls den pigga blick som i mitten av nykterheten. Har mer värk i kroppen också, vilket inte är konstigt eftersom alkohol lindrar fysisk smärta.

Det är ändå inte svårt att avstå alkohol, får lite småsug då och då, men nollan gäller tillsvidare. Och inte genom vita knogar, jag är tacksam varje dag för nykterheten även om vardagen är grå (nej, greige hette det ju, modernt och allt :)).
Jag är fullständigt förankrad i tron att mindre alkohol skapar en ljusare framtid för mig. Alternativet om jag fortsatt som för tre månader sedan hade varit rena avgrunden.

Däremot har jag svårt att se att jag aldrig ska ta första glaset igen. Jag tror mig inte om att kunna dricka kontrollerat. Jag kommer nog snarare att vilja missbruka kontrollerat (tror det var miss lyckad som använde det uttrycket, och då förstås inte som något positivt).
Jag vet att det låter omöjligt och troligen provocerande, och absolut inget att rekommendera. Men jag känner mig själv. Den dag då jag verkligen, verkligen, verkligen vill lyfta glaset till munnen i goda vänners lag, så kommer jag att tillåta mig att göra det. Och då kommer jag inte att sluta efter två glas, det vet jag.
Men jag tror mig om att klara av att ta långa vita perioder efter varje sällsynt rus. Jag tror mig om att aldrig ha alkohol hemma. Jag tror mig om att klara av att undvika självmedicineringen, för där har jag tillräckliga bevis för att den leder käpprätt åt fel håll.

Dock känns denna eventuella drickardag ännu långt borta. Jag måste först komma på fötter, på egna stabila ben i en mer harmonisk framtid. Idag är jag nykter. Imorgon också.

Ha en fin trettonhelg, kram alla kämpar!

⭐️ ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg.
⭐️ ”Och jag som var så rolig att dricka vin med” av Rebecka Åhlund.
⭐️ ”Så som jag minns det” av Mikael Persbrandt.
⭐️ ”Mrs D Is Doing Without” av Lotta Dann.
⭐️ ”This Naked Mind” av Annie Grace.
⭐️ ”The Alcohol Experiment” av Annie Grace.
⭐️ ”The Stop Drinking Expert - Alcohol Lied To Me” av Craig Beck.
⭐️ ”I Can Stop You Drinking” av Craig Beck.

⭐️ Alkispodden
⭐️ Beroendepodden
⭐️ 2 fyllon och 1 sanning
⭐️ Närvaropodden

Det här är böcker och poddar som jag kan rekommendera. Ljudböckerna av Åberg, Grace och Beck använder jag som insomningsljudböcker. Jag ställer sleep-timern på 30 min och lyssnar varje kväll innan jag somnar. Det har jag gjort i snart elva månader, och det är en perfekt daglig repetition!

På youtube rekommenderar jag Craig Beck och Sober Leon. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Kram ?

Ni har naturligtvis rätt, det är två skilda saker.
Jag har haft tid på mig att fundera på "Kontrollerat drickande". Sedan 2012 har jag en period på två år och tre månader, en period på sju månader och i somras tre månader då jag varit nykter. Utspritt över tid, ja, men sammanlagt en ganska lång tid.
Jag har inte bestämt mig för att jag inte kan dricka normalt, det är en insikt jag kommit till. Det är ett faktum, därför måste jag sluta dricka. Punkt. Stora ord från en som guppat upp och ner på ett alkoholhav sedan hösten, men återigen: en dag i taget så blir det hanterbart.

Craig Beck har rätt (känner han mig?) om styrkeförhållandet mellan mitt medvetna och mitt undermedvetna. Att nyckeln till förändring ligger i att försöka bearbeta det undermedvetna är, som sagts, Beck, Carr och Grace överens om.
Det är väl där någonstans jag är nu. Försöker ta in så mycket fakta som möjligt för att komma tillrätta med mitt alkoholproblem.

Tar tacksamt emot tips om (ljud)böcker och poddar (Whohoo! jag har lärt mig hur poddar funkar! Onkel F, The Tech Wizz)!

Tror jag vet vem du menar, har sett en intervju med honom tror jag. Självklart influerar de varandra. Just tanken om att viljestyrka inte räcker till, utan att det krävs att det undermedvetna påverkas, har de som sagt gemensamt. Det som Annie Grace och Craig Beck lyckats väl med är väl att göra kunskapen lite lättillgängligare än Allen Carr lyckats med kanske.

Det är i alla fall ett tänk som passar mig. Jag tror på min egen förmåga, och jag vill göra själv. Att lägga mitt liv i Guds händer tror jag inte ett dugg på. Jag förstår också rent intellektuellt hur vanans makt och vårt undermedvetna påverkar allt vi gör och inte gör.

Craig Beck brukar säga att vårt medvetna är en klenis jämfört med vårt omedvetna. I vårt omedvetna bor våra värderingar och föreställningar om världen - och alla inarbetade vanor och handlingar. De är bannemej inte lätta att rucka på.

Men det går - om man blir överbevisad. Gång på gång, från olika håll. Och det är just det som nöta fakta, fakta, fakta syftar till. Och sen ska man träna, träna, träna och repetera, repetera, repetera. 20:e gången man säger ”nej tack, jag dricker inte alkohol” känns det helt naturligt ?

Kram ?

Att bestämma sig för att sluta dricka är en sak. Att bestämma sig för att man faktiskt inte kan dricka ”normalt” och därför avstår helt är en helt annan sak. Två beslut som är svåra att ta, men det andra beslutet kräver nog att man har landat i nykterheten några månader innan man ens kan tänka tanken.

Adde skrev det så bra i sin tråd idag, eller om det var i någon annans tråd. Det här är en kronisk, progressiv sjukdom som förr eller senare leder till döden. Efter en tids nykterhet är det dock inte en speciellt svår sjukdom att leva med - så länge man låter bli att ta det första glaset.

Det är ungefär som med min yngsta dotters medfödda hormonsjukdom. Hon tar mediciner för den fyra gånger per dag - och hon är inte sjuk alls så länge hon tar sina mediciner. För oss är ”medicinen” att inte dricka alkohol.

Kram ?

för att sluta dricka nervgift! :)

@ AH, just nu läser jag en bok av Allen Carr, en av två personer som Annie Grace framhöll under Acknowledgements i This Naked Mind. Gjorde mig lite nyfiken. Jag har kommit halvvägs, och det verkar som om Grace har hämtat en och annan idé från honom. Inget ont i det. Har lagt Craig Beck i bevakningslistan. Detta med att viljestyrka inte är lösningen verkar vara en gemensam idé för alla tre. Får kolla upp det där med poddar, det verkar ju finnas ett antal som folk här inne uppskattar. Det gäller bara att få tid till allt.

@Jullan65, abstinens kan nog vara en bra beskrivning. Hjärnan är så van vid att få sin dagliga dos (i mitt fall) att den inte riktigt vill acceptera att det är över. Det är lite konstigt, mitt medvetna jag gillar egentligen inte att dricka. Efter 4-5 veckor nykter så mår jag skitbra. Måste "bara" lära mig att undvika dessa ständiga återfall som lurar i bakgrunden hela tiden. A-djävul eller mitt undermedvetna? Vet inte, men oavsett vem skall han in på korrektionsanstalt! Varaktig nykterhet är målet.

Går och lägger mig nykter.
Godnatt!

Det där med att vilja kunna.... dricka kontrollerat har jag oxå funderat på. Som jag ser det nu är det en form av abstinens . A djävulen vägrade helt enkelt att försvinna ur huvudet, så det var en bland många andra tankar. De andra var bla , jag kan dricka idag och bli nykter imorgon istället eller jag har nog inte så stora problem med a ändå, jag tar bara ett glas osv osv. Det maler på och visst kan det kännas trist ibland att jag inte kan tåla a. Men i ärlighetens namn så bleknar den sorgen ganska duktigt över tid och istället känner jag en enorm tacksamhet att just jag tog chansen att bli nykter. Känner mig tvärsäker på att du oxå kommer känna så fullt ut, så håll i och håll ut. Från ytterligare en 60-talist. Jullan

”Cancerframkallande potent nervgift” är precis vad det är! Och det har vi hällt i oss frivilligt? Nej tack!

Om du kan tänka dig att börja lyssna på poddar och ljudböcker så har jag en massa bra tips på det också ? Till exempel min andra husgud Craig Beck som läser sin bok ”The stop drinking expert - alcohol lied to me”. Han har samma tänk som Annie Grace, det vill säga att vi inte kan sluta dricka enbart med viljekraft utan att vi måste påverka vårt undermedvetna för att få en varaktig förändring. Hjärntvätta skallen med nyktra fakta.

Du jobbar på jättebra - keep up the good work!

Kram ?

Haha.....ja..jag är nästan lika gammal som du....fyllde 58 för ett par veckor sen..så jag tänker att vi båda är 60-talister??

Ja...Domus...jag är ju näst äldst på mitt arbete...så ibland förstår ju inte mina kollegor vad jag pratar om.

Hoppas att du får en bra dag och att det blir som du vill. Jag vill själv vara nykter idag men jag känner redan nu att jag kommer få kämpa med att vara bestämd.

Kram?

När det känns så här brukar jag "bota" det med alkohol. Har sug så här på morgonen, och bolaget öppnar ju faktiskt idag. De har väldigt generösa öppettiden numera..

Min målsättning är att inte dricka idag. Inte framöver heller, men det får bli en senare fråga. Jag registrerade mig här för snart 2 år sedan, 20/2. Skulle kännas bra om jag kunde hålla näsan över "alkoholytan" fram till dess. Fyller 61 en månad senare, det vore en trevlig present till mig själv att vara nykter fram till dess. Jag försöker skapa nya rutiner och en strategi för att klara det, lite inspirerad av Andrahalvleks eviga tjat om fakta :) (lam laptop-smiley).

En del av mig vill kunna dricka alkohol lite lagom, kontrollerat.
OK, slå upp Alkohol vart du vill och du kan läsa att alkohol är ett cancerframkallande, potent nervgift. Jag vill alltså dricka lite lagom av något som sakta, men obevekligt bryter ner min hjärna och min kropps nervsystem? Jag blir inte knappast bättre på att hantera stress och jobbiga situationer av det.
Jag måste sluta romantisera alkoholen. Det spelar ingen roll om jag dricker dyra viner eller fin whisky, eller i vilket sammanhang jag dricker. Den verksamma substansen är densamma. Etanol. Ett nervgift. En lika obehaglig som nödvändig insikt.
Taktiken just nu: Läs på,häll ut och håll i. En dag i taget.

@Varafrisk, har du jobbat på Domus? Fan, du måste vara nästan lika gammal som jag! :)

Ha en fin helg, nykter om du vill och kan!

Onkel F

Blenda....du är helt fantastisk???
Kom ihåg det!

Vi ses 2021??

Stor Kram❤️

Kanske de är som jag är ibland? Har klarat mig hela tiden men fixar det inte fullt ut...så snabbt in..14.53?Kanske inte jämförbart...men när jag jobbade på Domus så fanns det dem som alltid kom fem i.......

Vilken härlig känsla Onkel F..,tre nyktra dagar??Heja heja dig!

Kram❣️?

De två förra var `13 och `14, så det var ett tag sedan. Dag 3 som "ny-nykter" också. Känns rätt bra! Det handlar inte ens om några vita knogar.
Det som kanske inte känns så bra är min självvalda ensamhet, men jag känner att jag behöver undvika sammanhang där det förekommer alkohol. Känslan av ensamhet gjorde mig ganska låg i eftermiddags.
15 minuter meditation hjälpte lite, faktiskt. OK, jag hoppar inte jämfota av lycka, men de mest negativa tankarna försvinner. Lite av en räddningsplanka.

Jag ser ju det lokala systembolaget från mitt köksfönster. Mycket bilar redan ½-timme innan öppning. Vid stängningsdags var det några stackare som stod kvar utanför i Corona-kön. Varför väntar man till sista minuten? Kanske människor som handlat i tid, men inte kunnat hålla fingrarna borta från flaskan?
Undrar om personalen var "barmhärtig" och släppte in dem som kommit innan 3?

Ha en fin nyårsafton, och Gott Nytt!

Ja vi ser fram mot ett 2021.
Först med en vår som vi möter piggare och förhoppningsvis med gladare humör.
Tror både du och jag behöver hålla i vår nykterhet för att märka alla fördelar med ett liv utan Alkoholberoende, och komma till insikt om hur vi skall förhålla oss till A framöver.

Din resa visar hur viktigt det är att aldrig ge upp, och hur viktigt det är inte kasta bort allt och återgå till gamla vanor bara för man gör ett litet avsteg.
Vi är många här med höga krav på oss själva.

Hade önskat att jag fått superkrafter av att sluta dricka, men tyvärr så är jag ingen superwoman och lär aldrig bli det heller?

106 dagar är fantastiskt. När hade man det på ett år senast....
Och det har du fixat på mindre än ett halvår.??
Gott nytt år.
Kram⚘

Liten
Jag
Utan
Super(!)kraft
Tillräcklig

Bring me 2021

Nyårsafton.
Ska tillbringa tolvslaget med häst och hund. Inte fira, bara finnas.
Jag är egentligen en nyfiken och social person, men känner mig just nu bara vissen, gammal och tom.
Jag SKA ta mig tillbaka till glädjen i livet, men det får ta den tid det måste.

Sedan jag började skriva i denna tråd har jag haft två rejäla återfall (totalt 8 dagar och båda ganska tidigt i processen).
Har även snubblat lite under fem utspridda dagar nov/dec, där jag har druckit högst ett glas per dag.
Men – 106 helvita. Etthundrasex! Det är ju underbart.
Snart dags för mig att bestämma min alkoholstrategi för framtiden.
Orkar inte det just nu, så fortsätter för säkerhetsskull på den helvita vägen så länge.

Gott slut och Gott nytt till er alla!

Bra att vinboxen åker i soporna imorgon! Det låter som du verkligen har haft nytta av ”The alkohol experiment”, och det glädjer mig verkligen. Jag lyssnar på boken, har den som insomningsljudbok. Nyttig repetetion, även om jag tillhör de redan frälsta - och det gör du också snart!

En nykter ensam nyårsafton är precis vad du behöver just nu. Tids nog kan du umgås nykter med andra. Jag höjer mitt glas med alkoholfritt bubbel kl 24 och skålar tyst med dig och alla andra forumvänner!

Kram ?

BIB-en jag köpte igår och drack 2½ glas av har fått stå orörd idag. Det enda drickbara jag tagit ut från kylen är cola. Imorgon bitti tar jag med mig min BIB och kastar i soporna när jag åker till jobbet .

Jag måste få det här att fungera. Skiten har träffat fläkten, ja! Om jag inte fixar det på egen hand kommer chefen föra behandling på tal. För att jag bad om det igår, för mitt eget bästa. Om min egen motivation inte räcker till så är det min Plan B.

Nu skall jag bara komma på hur jag skall spendera nyårsafton utan att hamna i sällskap med folk som dricker. Inte lätt med mitt umgänge.
Det lutar åt att jag isolerar mig och skyller Corona. Åldersmässigt tillhör jag ju en riskgrupp.

Kanske inte blir den roligaste nyårsafton jag varit med om, men om man tänker efter: har vi verkligen roligt när vi dricker? Ämnet för dag 17 av alcohol experiment. Många bra och tänkvärda frågeställningar där.

Nåväl, jag har min meditationskudde, en hel hög med böcker att läsa och "experimentet" att ägna mig åt. Att läsa här tar ju också lite tid.
Det kommer att gå bra, det här!

Du tappra människa är värd alla styrkekramar i världen idag tror jag. Julen är över nu - och du klarade dig med endast lite glögg och likör. Svinbra gjort! Dina barns pappa får skämmas för sina egna brister, det ligger inte på dig någonstans.

Tårarna kommer tids nog, för mig var musik en hjälp. Jag spelade ”vår låt” och sen kunde jag börja gråta floder. Över att det blev som det blev, och inte alls som jag hade tänkt mig. I vårt fall var det ”bara” en separation utan underliggande missbruk, men fy fan vad tufft det var ändå.

Kram ?

En nykter jul, om än inte fullständigt helvit. Några klunkar av överraskningsglögg på långritt och en liten äcklig likör som min mamma bjöd på fick slinka ner. Jag är en sann people pleaser, något att jobba på framöver.

Julen har i övrigt varit ett helvete. Har fixat i veckor för att få till en riktigt fin jul trots omständigheterna. Allt det yttre var på plats. Mannen hade lovat nykterhet, men han snedtände mot mig på lillejulafton (troligen i abstinens, han var tydligt skakig) och terroriserade mig sedan med extremt elaka sms hela natten. Fullständigt vidrigt. Urladdning på julafton. Jag hade kört många mil för att hämta vår äldsta älskade svajiga unge dagen innan, hen ville åka hem igen. Smärtan i min yngstas ögon var olidlig. Sedan låg mannen i sin stuga i fosterställning resten av dagarna. Nykter (tror jag) men med offerkoftan som tvångströja. Orkar inte skriva mer om det, samtidigt som det gör fruktansvärt ont så känner jag mig helt tom. Sover knappast något alls.

Ingen alkohol hemma och stängt på systemet – det blev nog min räddning under den hemska julhelgen.
Båda barnen stannade hos mig till slut, och vi fick trots allt några fina stunder tillsammans, men inuti mig finns en ständig förtvivlan över att det blev som det blev. Hur kan jag ha valt en sådan pappa åt mina barn? Varför lämnade jag inte honom långt tidigare? Känner sådan skuld och maktlöshet.

Ber till högre makter om styrka, sömn och att krampen i själen släpper så att jag finge få gråta ut. Är tacksam över min nykterhet, ett viktigt ljus i detta mörker.

Jag tror att din chef menade att hen förstått vartåt det barkade, men att du är värdefull både i din yrkesroll och som människa och att du därför är väldigt välkommen till jobbet, även om du är rejält sliten.

Nu är skiten i fläkten! Nu får det blåsa över i den takt som krävs. Gör det du känner att du måste med nedtrappningen, men gör det väldigt planerat med fullt fokus på att bli nykter och förbli nykter. Intensifiera meditationen om du orkar - och se till att få hjälp via jobbet även om du lyckats blir nykter på egen hand till nyår.

Jag tror att du behöver hjälp för att hitta strategier för att hantera jobbstressen. Det verkar vara en trigger för dig. Sen finns det kanske andra surdegar som behöver upp till ytan också. Jag tror att en alkoholterapeut hade varit ett bra bollplank. De är oftast ex-alkisar själva och kan därför hjälpa på ett helt annat sätt.

Du var verkligen otroligt modig idag som tog samtalet med din chef! Sträck på dig och var stolt som en mallgroda ?

Kram ?

Den här gången tror jag du fixar det på riktigt. Bygg upp en enorm kämpaglöd under nedtrappningen och tro stenhårt på att du ska fixa det. Det är tid för dig nu, att sluta en gång för alla! ?

Det kommer fungera för dej Onkel f, för att du vill. Man lär sig parera, planera och undvika a. Men det kan ta lite tid. Men till slut sitter den där. Kram

Pratade med chefen idag. Kanske inte den bästa starten efter julledigheten, men när hen kom på morgonen och frågade hur jag hade haft det sade jag som det var. Att jag druckit hela helgen och om jag inte fixar nyår och den närmaste tiden framöver behöver jag hjälp.
Hen var min chef under min senaste period på Antabus, så hen vet ju om mina problem.
Vi dryftade olika behandlingsalternativ, men att jag behöver någon form av stöd är inga problem. Företaget har ju trots allt det ansvaret.
Slutklämmen på samtalet var väl lite oväntad: Du är välkommen till jobbet. Du är rödögd och luktar sprit men är jävligt välkommen! Vad svarar man på det?

Den här gången behöver jag köra en nedtrappning. Har mått skitdåligt både igår och idag. Igår köpte jag ett 6-pack folköl. Drack 4 av dem och kroppen lugnade ner sig. Köpte (tyvärr) min vanliga BIB vitt idag, men efter 2 normala glas känns kroppen lugn och harmonisk.
Naturligtvis har jag bara maskerat abstinensen, men jag kommer att fortsätta dra ner imorgon och, i värsta fall, på onsdag.
Jag kommer att vara nykter på nyårsafton, men den tanken skrämmer ärligt talat skiten ur mig. Men jag fixar det om jag blir av med mina fysiska tecken på abstinens. Borde inte vara något problem.

Nej, vägen till nykterhet är inte spikrak. Många av dem som nu skriver om en längre tids nykterhet verkar ha haft en ganska ostadig början. I vilken annan aspekt av livet förväntar vi oss att allt skall gå perfekt och smärtfritt?
Vi trillar och drattar på ändan. Man får resa sig upp, borsta av ändalykten och gå vidare.

Du är stark Onkel F, som ber om hjälp. Det gör endast de modigaste. Det kommer att gå bra för dig.