Senaste kommentarerna i forumet

Ja, dricker du 1 glas vin till maten en-två/ggr per vecka är det ju ingen riskkonsumtion. Mår du sen inte dåligt av det, så ok.
MEN i princip alla som haft överkonsumtion tidigare och försöker på detta måttliga sätt är snart tillbaka i sitt gamla hjulspår.
Men det kanske lyckas för dig.
Fortsätt att skriva och läsa hur det än går. Lycka till!

Jag har inte heller försökt att begränsa vindrickande tidigare, tror också att det är ett nödvändigt steg. På något sätt. Dock är jag inte redo än, då jag känner sug efter vin varenda dag. Så jag får "glatt avstå" ?

Jag kommer följa dig! Hoppas så att du kan hålla det till helger och utan smygande.

Ikväll bröt jag det. Jag tvekade länge, men sedan valde jag att ta en GT (men svagare än jag brukade förut) och sedan ett glas vitt vin till middagen.
Och sedan stopp.
Önskar att jag kunde säga att det inte var gott, men det vore ljug. Det var förbannat gott med vin till god mat. Jag ville gärna ha mer, men stannade där och drack Ramlösa istället.
Jag har ingen ångest för att jag har druckit - annat än för att jag känner någon sorts ansvar inför alla er här. Det känns som om jag sviker. ?

Men bara inför mig själv känns det än så länge bra. Jag har en strategi framåt nu.
Jag tänker inte hoppa tillbaka upp på samma alkoholtåg jag var på innan. Jag tänker fortsätta gå in här och påminna mig själv om att jag inte vill tillbaka till vardagsdrickandet eller tokfyllorna.

Jojo, jag har nog inte gått igenom det på samma sätt som du. Jag har inte på allvar försökt begränsa alkoholen på samma sätt som du, utan mer halvhjärtat. Jag var nog inte fattat att jag har mer problem än andra och tänkt att jag "kommer att lära mig" (som om jag var femton år gammal)...

Om det inte funkar att hålla det på rätt nivå nu kommer jag att sluta helt. Det här är sista chansen jag ger mig själv.
Inget vin på vanliga vardagar.
Så få dagar med alkohol som möjligt. Och lite.
Ingen fylla.
Ingen bakfylla.
Ingen ångest.
Klarar jag det: fine.
Klarar jag inte det: noll alkohol framåt.

Nu kommer jag gå in här och räkna dagar fortsättningsvis också, men då hur många som har varit helt vita och hur många som har innehållit alkohol, så jag får svart på vitt hur allt fungerar, så jag inte trillar dit igen.
I dag blir räkningen 1/22.
1 dag med alkohol av 22, alltså.
Håll tummarna för mig. Kramar!
?

Riktigt bra jobbat!

Jag funderar också mycket på hur jag ska förhålla mig till alkohol i framtiden. Jag vet att jag kommer vara nykter länge nu, men om ett år? Om 5 år? Ska jag inte dricka då heller? Eller kan jag klara det då? Jag har tappat kontrollen över alkohol och slutat tidigare, börjat och tappat kontrollen, slutat osv några gånger genom åren. Det enda jag vet är att jag alltid slutar på samma ställe trots alla mina egna regler och löften, full med ångest, minnesluckor och jag mår som skit efter en extra rejäl bläcka. Sist det hände bestämde jag mig för att aldrig mer dricka och blev medlem här och jag har inte druckit sedan dess. I mitt fall så vet jag nog priset om jag börjar dricka igen. Risken är att jag hamnar i samma sits som jag var i när jag blev medlem här. Med ångesten från helvetet och rena rama turen att jag inte skadat mig. Jag kände dessutom att mina vänner började tycka att det var jobbigt att jag ofta blev för full. Inte alla gånger men oftare och oftare. Jag borde antagligen aldrig dricka mer igen i hela mitt liv. Men jag kan inte lova att jag aldrig kommer göra det. Vilket är helt sjukt när jag vet vilket pris alkohol kostar för min del. Men det kanske finns folk som klarar det? I mitt fall har jag använt alkohol som en universalmedicin, om jag är ledsen - ta ett glas vin, arbetat hårt - ta ett glas vin, misslyckats - ta ett glas vin, fira något - ta ett glas vin, osv. Om jag ska klara det måste jag ändra hela mitt sätt gentemot alkohol och det är frågan om det går. Oj vad långt inlägget blev! Kram!

Så sant du skriver, kan vi? Har någon lyckats?

Tre veckor!
Sitter här med ett glas Ramlösa och "firar".
Det känns otroligt bra att ha klarat det såhär länge. Att ha lyckats få bort de där vardagstankarna på vin och ha ägnat en massa tankekraft och tid åt mitt förhållande till alkohol.
Det bästa är att jag har fått en massa insikter som jag inte hade förut.
Jag vet att jag ibland inte "kan" sluta. Att jag har lätt att trilla dit och tänja på mina regler kring alkohol. Att jag inte riktigt har kontrollen - om jag inte är jättekontrollerad och tänker på det konstant. Att jag inte klarar av att dricka på samma sätt som "alla andra" (pratar inte om er härinne - hehe).

Det jag inte riktigt har kommit till insikt kring är OM jag kan dricka alls.
Jag har ju min "tårtteori" (tihi) om att dricka alkohol lika ofta/lite som jag äter tårta, ungefär. Vid speciella tillfällen - mycket, mycket mer sällan än tidigare (och mycket mindre).
Kan man - med vita perioder - minska alkoholsuget och beroendet?
Kan det funka?
Har någon någonsin lyckats?
Sånt funderar jag på.
Samtidigt som jag sitter här och är nöjd och stolt över mina 21 dagar.

Jasmine, provade Juhlins, men tyckte att det var så sött. Kräsen när det kommer till icke-vin, tydligen. ?
❤️

Har förresten hittat ett riktigt bra alkoholfritt bubbel- Richard Juhlins vita. Prova det i ett fint champagneglas- känns nästan som en fredagsdrink!!!

<3

Det kanske går att bara dricka i sociala sammanhang, något jag gjort största delen av mitt liv. Jag drack aldrig hemma ensam innan jag var 35 år och jag var nykterist tills jag fyllde 18. Jag tänker att jag borde kunna gå tillbaka till mitt "gamla" jag. Men, jag vet inte... man får kanske prova sig fram.

Du är så duktig som snart klarat 21 dagar!!! Snyggt jobbat! Tycker det Morgondag skriver låter bra, ta en dag i sänder och oroa dig inte för framtiden. Du vet, "just idag ska jag inte dricka, imorgon får jag se.."

Kram <3

... att etablera en ny vana sägs det. Fundera inte så mkt på framtiden. Det är i detta nu du lever, denna stund. Visst kan det som jag skrev kännas lite konstigt, eller småsorgligt att aldrig mer dricka. Eller så känns det bara skönt. Att man vill ge sig den gåvan nu och framåt.
MEN som sagt, många människor lever endera för mycket i framtiden. Man oroar sig. Man försöker få kontroll på det som komma skall.
Eller så har man fastnat i ett ältande och skuldkänslor över det som varit och det man gjort.
Det är i nu:et vi lever och tar beslut.
Sen gör det ju ingenting att man blir starkare och starkare, får bättre och bättre självkänsla och också självtillit när man inter förgiftar sig. Man kommer att kunna hantera livets utmaningar på ett helt annat sätt. Man behöver inte oroa sig och tvivla.
KRAM!

Jasmine, jag brukar också klara mig okej när jag räknar enheter och är på spänn. Det är de gånger jag tänker att jag klarar det och slappnar av som jag får total snedfylla.
Hemma får jag inte det om jag dricker. Jag dricker bara lite väl mycket och blir trött och seg nästa dag. Det är jag inte sugen på att göra igen. För mig är det bara det sociala drickandet, att ta en drink med kompisar eller dricka vin till utemiddagen som jag saknar. Och så vill jag inte framstå som udda i t ex jobbsammanhang och tacka nej. Osv. Om jag inte dricker förutom väldigt sällan, i undantagsfall, borde det inte gå då?
Eller så är jag på riktigt alkoholist och klarar inte av en droppe till om jag inte vill trilla dit.
Svårt att veta.

Morgondag, när du skriver ut alla hemska saker som kommer med att dricka blir jag påmind om känslan. Och jag blir totalt off. Tack för påminnelsen! Behöver den (uppenbarligen) nu.

Känns otroligt bra att i morgon ha varit nykter i tre hela veckor! Sist jag var nykter såhär länge var jag gravid och det var 8 år sedan. Hur sjukt är det?
Har varit konstant marinerad i alkohol sedan dess.

Status quo alltså: är inte nära att dricka här och nu, men tänker på framtiden och tvivlar på allt.

Att tänka att jag får visst dricka, men jag VILL inte! Jag slipper. Åh, så bra, detta kommer hjälp mig massor att tänka så! ❤️

Jag är inte ett dugg blyg och både syns och hörs och tar för mig i alla sammanhang. Så för mig är inte alkohol en nyckel för att öppna upp. Det behövs liksom inte. Om man är blyg etc kan det vara ett problem förstås.

Jag hänger ju här på forumet mest just för ex-sambons skull. Honom har jag gett upp hoppet om tyvärr, men jag bryr mig fortfarande om er! Och jag tänker att jag i vissa sammanhang, både jobbrelaterat och privat, varit nykter pga bilkörning och jag har haft svinroligt! Förvånande roligt, utan en droppe alkohol. Och när de andra börjat sluddra och gagga om samma saker så har jag åkt hem. Vem är vinnaren då? Mina roligaste personalfester, under 25 års anställning, var jag spik nykter pga graviditet. Det är ingen efterkonstruktion, det är fakta. Festa och ha kul nykter och du kommer att dela min åsikt. Jag lovar ?

.... att inte få eller vilja dricka. Jag har haft många roliga och knasiga tillfällen med alkohol. MEN känner mig så färdig. Att slippa dricka några flaskor med ångest, oro, dålig mage, ofräscha ögon, dålig andedräkt, sämre självkänsla, hjärtklappning, illamående, dålig sömn... o s v

Sen kan ju detta med att jag inte får dricka mer bli ett issue. Jag brukar tänka att jag får visst dricka...., när som helst får jag dricka. MEN jag vill inte! Jag slipper dricka giftet! Jag vill må bra även om några timmar!
Kram!

(Eller kanske hjärna). Jag känner exakt som du- att det är så trååååkigt om man inte skulle kunna dricka vin igen.

Problemet för mig är egentligen inte att jag alltid blir för full, har t.ex aldrig blivit full i jobbsammanhang. Jag brukar räkna enheter när det är viktigt att inte bli full, bestämma mig innan för hur många glas vin etc jag får dricka. Och det har fungerat. Det som inte fungerar är det Saga43 pratar om... att jag dricker hemma i princip varje dag. En halv eller en hel flaska vin, oavsett om jag är ensam eller i sällskap. Sen har jag ett antal gånger blivit alldeles för full när jag tappat kontrollen över räknandet av enheter... med minnesluckor som följd. Har även ramlat och slagit huvudet, blivit av med en kavaj etc... Ångest...

Nu blev det här ett längre inlägg än vad jag tänkt. Ville mest säga att du måste känna efter och bestämma själv, det blir ju i huvudsak du som får ta konsekvenserna av ditt beslut. Personligen tänker jag avstå från alkohol (ja, det har ju kanske inte gått så bra hittills, men jag ger inte upp..) tills den där förförande rösten slutar viska och tills jag har återtagit kontrollen över mitt liv. Sen får vi se...

Skönt att höra att det går så bra för dig!

Kram!

Jag har inte satt någon deadline utöver att den dagen jag inte ser mig själv med en flaska vin ensam hemma i smyg, så kanske att jag kan dricka viiiin tillsammans med andra. Är dock ljusår borta från det i nuläget typ.

Nä, i dag är tankarna tillbaka. Tycker att det känns SÅ värdelöst att aldrig mer "få" dricka
Är bjuden på tjejmiddag om några veckor, och det brukar vara viiiiin och trevligt. Och om någon månad ska jag på jobbresa, och där kommer det också vara fest och trevligheter. Känns urtrist att tacka nej då. Min alkoholhjärna snackar på:
"Kan jag inte se på alkohol som typ tårta? Något som är "ok" någon gång i månaden men inte mer. Och då ta det lugnt och inte dricka så mycket?"

Börjar fundera. Kan det vara så att jag "måste" prova att dricka igen för att få det ur skallen? Och misslyckas jag med att hålla det måttligt då är det ett bevis: jag kan aldrig dricka mer.
?
Eller är det bara en ursäkt?

Har dock helt kommit över vardagstankarna. Det är inte alls svårt för mig att inte dricka i veckorna - jag tänker inte ens på det. Istället är jag stolt över att det går så bra! Klarar mig också på fredagar och lördagar, även om det fortfarande känns lite tråkigt.

Känner mig alltså helt ok med att inte dricka, men fasar för specialtillfällena. Då när det är extra mysigt/kul/härligt att inte behöva tacka nej.
Vill samtidigt aldrig bli full igen och tappa kontrollen.

Kämpar på. En dag i taget!
Kram till er alla ❤️

Då går ju tiden i alla fall... Själv ligger jag vaken på nätterna...

Du är så bra som har klarat 18 dagar!!! Heja!!!

Förstår, förstår, förstår, hur du känner kring fredagsdrinken och att det är trist. Vi får kämpa tillsammans och försöka hitta något annat nöje/avslappningsmetod.

Ha en bra dag!!!

Kram <3

Imorgon är en ny dag med nya tag.
Heja heja

Jag kör på. I dag känns det bättre! Inte lika mycket tunga tankar som igår. 24 timmar i taget, 24 timmar i taget, 24 timmar i taget. Andas in, andas ut.
Tack snälla ni för stödet. ❤️
Nu min favoritsysselsättning: sova.

Men bara lite grann på helgerna, tillsammans med andra, bara två glas... right, det var ju så det var från början egentligen. Som sakta eskalerade till vin varje dag. Verkar som att det är grymt svårt att dra ner till normal konsumtion, utan att vi överbrukar.

Kram ❤️

Och försöker förföra dig? Den som är så duktig på att få oss att glömma alla konsekvenser... Läs ditt 1:a inlägg och din konsekvenslista. Fundera inte så mycket på hur det kommer att vara om några veckor eller månader när suget sätter in ordentligt nästa gång.
Kanske och förhoppningsvis är du då så stark i det fräscha livet att du då bara känner: Gud va skönt att slippa dricka och att slippa alla dessa konsekvenser!

Men en dag i taget räcker gott tycker jag.

I dag tvivlar jag på alltihop. Måste jag egentligen sluta helt? Kan jag inte "få" dricka fredag och lördag hemma? Hålla det till det? Måste allt vara så svart/vitt?
Om jag bara lyckas begränsa det, hur farligt är det då egentligen?
Två dagars drickande i veckan och högst fyra glas. Det borde jag väl klara?
Så mal tankarna. Får inte riktigt tyst på dem.
Är inte sugen på att dricka i dag eller ens snart, men den där känslan av "aldrig mer en fredagsdrink" är så trist att känna i dag.
Vet att jag inte ska tänka framåt utan bara 24 timmar. Men ändå.
Dag 17 snart slut!