Senaste kommentarerna i forumet

@Luddsson starkt igenkännande i det du skriver. Jag dricker varje dag, trött på det. Jag har 3 små barn som jag har 50%....jag orkar inte mer heller. Jag förstår dig! Har du fått någon hjälp?

Hi, "gowar"!

You started a thread with the title "Alcohol consumption", which suggests that you might have had some thoughts or questions regarding your alcohol habits. You're welcome to continue to write here and tell us more about what's going through your head right now.

Best wishes
Kristoffer
Alkoholhjälpen

Vad bra att du anmält dig till programmet du med! En dag i taget. En timme i taget. För varje dag som går desto mindre sliten ser man ut och kropp och knopp läker.

Över 3 år så ses vi här igen. Jag var nykter nästan 3 år, började dricka så smått igen för typ ett år sen. Jag har inte tappat kontrollen som innan, så sambon och alla andra tycker att jag har full kontroll och allt är totalt annorlunda eftersom jag aldrig blir redlöst packad längre....men innerst inne så vet jag bättre. Jag är så ledsen över att höra om din gastrit, det suger verkligen, men en bra anledning att inte dricka i alla fall. Kram

Härligt Onkel f, ja det där med motion går i skov hos mig. Ett tag tränade jag 3-4 ggr./vecka, nu inget alls. Men tänk att du är snäll mot dig själv och träningen kommer säkert komma igång så småningom. Promenader är ju inte att förakta heller, kanske du kan börja så. Känner oxå igen det här med fyllesnacket som kommer som ett brev på posten framåt kvällskvisten. Då går jag hem eller söker upp folk som dricker lite eller inte alls. De finns faktiskt, imorgon ska jag o gubben gå på fest som är alkoholfri, bara en sån sak… jag brukar tänka att jag på inget vis vill tillbaka till hur jag var och betedde mig under ruset. Hva jag skäms fortfarande bara jag tänker på det. Nåväl håll kursen, du är superbra. Kram Jullan

Åt långlunch med en kompis på stan. Normalt hade jag nog tagit åtminstone en öl - jag arbetar inte sen en tid tillbaka så det är ju inte så att jag skubbar från jobbet. Det hade varit attans gott med en öl, men det blev vatten. Sen finns det ju alkoholfri öl, men vatten funkade utmärkt. Jag känner inget sug. Det är sällan jag känner direkt sug, men dricker ändå. Dagarna och kvällarna är långa och alkoholen blev ett sällskap. Jag måste hitta saker att göra istället för att dricka i min ensamhet. Kanske är det så att jag försöker fly från - eller till - något. Jag vet inte. Funderar på att gå på AA-möten. Men måste nog låta detta vara en process. Självmedicinerade jag i alla dessa år? Jag vill ju dricka, eller ville. Men det är inte så att jag blir skogstokig utan alkohol. Alkoholfritt måste bli en rutin för mig.

Jag vet inte vart detta kommer föra mig nånstans. Jag kommer säkert inte bli lyckligare - men kanske jag kommer känna mig tryggare utan alkohol. Att ha kontroll. Inte vakna med ångest på morgonen och undra vad jag haft för mig dagen innan med mobilen. DEN ångesten kan jag vara utan.

@Elisabeth100 så nu har jag också anmält mig till programmet och svarat på frågorna. Tyckte det kändes peppande med kalendern också. Ja 86a stämmer. Jag försöker ta timme för timme nu och lägga fokus på annat. Det här har vart så hemskt , vissa gånger man har gått igenom telefonen dagen efter har jag bara velat sjunka genom jorden. Kommer inte ihåg att jag skrivit eller ringt till vissa, det ska bli skönt att slippa den skammen faktiskt. Och varje gång har jag tänkt att jag ska inte ringa eller smsa någon men ändå har det skett. Vissa gånger har jag även gått till pizzan runt hörnet och fått i mig vin. Så pinsamt och tänker undra vilka grannar som kanske sett mig osv ja tankarna snurrar. Tredje dagen utan alkohol för mig brukar vara jobbig så nu har jag planerat att jag ska sysselsätta mig med något hela fredag kvällen efter jobbet .

@Sländan gud vad mycket pengar, inte konstigt att man ser sig själv som fattig
Jag är väldigt tacksam att jag hittat hit 🌸

@Vinare tack för tipset om appen, pengar är redan sparade, nöjd med min tredje dag som nykter,
Lyssnar på en väldigt bra bok med, skål, ta mig fan heter den, enkel igenkänning i den 😂😂
Du får gärna skriva här med mig om det känns tufft🌸
Nu kämpar vi för ett friskare och mindre bakfyllt liv

@Elisabeth100 Och bra jobbat att börja med programmet! Försök släppa skammen och titta framåt och fokusera på den du är nu (nykter, stark, beslutsam!), inte den du var då, det tjänar inget till.

Om du har en iPhone kan du lyssna tex i appen Podcaster, eller i Spotify om du har det. Sök bara på alkispodden så kommer det upp, finns massor av avsnitt!

@Ase
Tack!

Jag tycker skammen är så stor. Jag har alkoholism i blodet och jag borde sett upp redan som ung. Jag vet inte hur jag skall göra nu. Det har blivit så stort allting. Jag har svår ångest efter senaste fylletrippen förra veckan och blev påkommen via telsamtal. Jag har ljugit för nära och kära. Jag dricker alltid väldigt mycket när jag ensam. När jag är i sällskap försöker jag behärska mig, men det går inte alltid. Alltid fullast. Alltid. Jag vill inte ha det så här, och ändå trillar jag dit efter ett par veckor. Jag får inte trilla dit igen. Känner mig så oerhört ensam i det här.

@Elisabeth100 hej och välkommen😊.
Vad bra att du anmält dig till programmet. Jag tycker programmet är bra för man får tänka till och jobba med sig själv.
Vilka modiga barn du har och du får se det som en kärlekshandling från dem.
Tänk vad skönta att inte behöva vakna med ångest och inte riktigt veta vad du har gjort eller sagt. Men det är som du skriver beslutet måste vara ditt det går aldrig om man gör det för någon annan. Men barnen kan vara en stor motivation att hålla sig nykter💖.

Fortsätt skriva och läsa här det hjälper igenom det värsta😊.

Kram

Hej. Jag är sprillans ny här - har kikat runt, läst, kommenterat och anmält mig till Alkoholprogrammet. Phu. Det var tufft att skriva där.
Jag är i medelåldern, och lite till. Krökat till och från, men så pass mycket att jag skadat mina barn. Mitt problem är att jag inte kan sluta när jag väl korkat upp flaskan, eller två flaskor. Inte förrän jag däckar eller när flaskorna är tomma. Ibland kan det gå en vecka innan jag dricker, men som sagt - då blir det ganska mycket. Och jag drabbas alltid av blackouter, kikar i telefonen morgonen därefter och ser vilka samtal jag ringt. Ångest! Vad har jag sagt under dessa samtal? Och märkte personen något?

Jag har nu, sen en vecka tillbaka bestämt mig för ett nyktert liv. Det är inte så svårt. Det svåra är att fortsätta vara nykter. En dag i taget. Problemet är att jag nu inte kan gömma mig längre då barnen pratat med andra anhöriga Så hemligheten är ute. Det känns oerhört skamligt. Löften har nu getts från min sida och jag vill känna att det är mitt beslut och inte ett skambeslut som jag MÅSTE ta för andras skull. Hur gör jag det? Hjälp?

@pandis86 Jag har varit nykter i en vecka. Men jag dricker inte varje vecka så det räknas eg inte. Men när jag dricker så kan jag inte sluta förrän jag däckar. Det är hemskt! Jag tror man måste ta ett beslut och sedan ta timme för timme, dag för dag. Jag har idag anmält mig till "Alkoholprogrammet" här på forumet. Finns under fliken "stöd". Jag har fyllt i alla uppgifter och också då fått tillgång till kalendern. Mycket intressant allting - och ger en eftertanke. De flesta har inte haft nån aning om omfattning av mitt krökande eller hur stora problemen var, mest mina barn. Men nu är det ute och jag känner en stor skamkänsla. Jag börjar här. Vi får ta aktiva beslut, varje timme, varje dag. Jag har tömt bostaden på all alkohol (fan vad det svider!).

Om du trycker på "Svara@" när du svarar en skribent, som mig, så tror jag att man får en pling eller nåt som uppmärksammar att man svarat på ett inlägg.

Ja, vi peppar varandra. Och du, om din 86a i din nick motsvarar ditt födelseår så är du fortfarande ung. Passa på nu att rädda dina barns barndom, din relation och ditt jobb, men framförallt dig själv. För mig är det lite sent - jag måste nu börja den svåra resan för att reparera förhållanden i familjen. Inte lätt.

Vi hörs!

@Gullranka Tack för välkomnandet. Alkispodden - var hittar jag den? Jag har idag anmält mig till alkoholprogrammet och fyllt i alla uppgifter samt börjat med almanackan som finns här. En skam att fylla i programpunkternas anteckningar. En liten bit på väg i alla fall.

@Vinare skrev:"Jag kan rekommendera appen ”I am sober” "
Jag kan bara hålla med om att den appen är super 👍🏻 Man får koll på det mesta, hur man mår, hur länge, varför man är nykter, och även en snabb summering av dagen. Dagens löfte är jättebra och att man får skriva själv i vilket syfte man vill vara nykter.
Man kan som du skrev oxå se hur mycket pengar man sparat. Då är inte storhelger, semestrar medräknat för då blir det betydligt mer pengar.
För mig bara vardagar/ vanliga helger hittills på 7 och 1/2 månad är nu nästan 12 tusen.
💕sländan

Hej Elisabeth, och välkommen hit! Min tråd får du kapa hur mycket du vill, jag är bara glad över sällskapet! Så bra att du har tagit ett beslut om att sluta dricka, för mig blev livet mycket bättre när jag tog samma beslut. Kanske inte bättre i varenda detalj och stund, men på det stora hela är det bättre, trots artist inte drack så ofta förut heller. Jag har funderat på det där med varför det har varit så himla svårt att tänka sig ett liv helt utan alkohol för mig och är inte säker på att jg hr helt facit men några saker jag tänkt är att ”alla andra” kommer att tycka si eller så, att jag är tråkig osv. Nu har jag ju inte träffat så jättemånga iom corona men de jag träffat och berättat för har stöttat mig helt. Jag kanske inte var så himla rolig när jag var aspackad som jag trodde? Och många bryr sig inte heller, det har visat sig att det mest är jag själv som bryr mig om vad jag har i glaset... Sen har jag också försökt att vara ärlig mot mig själv; var det så himla kul egentligen? Jo absolut, vissa gånger var det ju det, men om man väver ihop rubbet med oro, skam, bakfylla, kämpa för att dricka långsammare/mindre osv osv? Nja, blev svaret för mig, så himla kul är det nog inte. När jag vacklar läser jag här eller lyssnar på ett avsnitt av alkispodden, det tycker jag hjälper. Önskar dig all lycka, skriv och läs mycket, det hjälper! Kram 🌸

Hej Elisabeth, och välkommen hit! Min tråd får du kapa hur mycket du vill, jag är bara glad över sällskapet! Så bra att du har tagit ett beslut om att sluta dricka, för mig blev livet mycket bättre när jag tog samma beslut. Kanske inte bättre i varenda detalj och stund, men på det stora hela är det bättre, trots artist inte drack så ofta förut heller. Jag har funderat på det där med varför det har varit så himla svårt att tänka sig ett liv helt utan alkohol för mig och är inte säker på att jg hr helt facit men några saker jag tänkt är att ”alla andra” kommer att tycka si eller så, att jag är tråkig osv. Nu har jag ju inte träffat så jättemånga iom corona men de jag träffat och berättat för har stöttat mig helt. Jag kanske inte var så himla rolig när jag var aspackad som jag trodde? Och många bryr sig inte heller, det har visat sig att det mest är jag själv som bryr mig om vad jag har i glaset... Sen har jag också försökt att vara ärlig mot mig själv; var det så himla kul egentligen? Jo absolut, vissa gånger var det ju det, men om man väver ihop rubbet med oro, skam, bakfylla, kämpa för att dricka långsammare/mindre osv osv? Nja, blev svaret för mig, så himla kul är det nog inte. När jag vacklar läser jag här eller lyssnar på ett avsnitt av alkispodden, det tycker jag hjälper. Önskar dig all lycka, skriv och läs mycket, det hjälper! Kram 🌸

♥️ Vi fixar detta vi får peppa varandra @Elisabeth100

Hej tack så mycket för ditt svar. Det känns så skönt att kunna diskutera med någon annan människa. Det är så hemsk jag är verkligen så stark i mina tankar men ändå lyckas jag falla tillbaka och det går inte att förklara känslan på ett bra sätt , jag vill inte dricka men hjärnan bara gör ! Om du förstår sen efteråt kommer ångesten . Jag har två barn på 8 och 10 år som har fått lida pga att jag blivit full när jag haft dom. Min sambo som inte är far till barnen har dragit ett stort tungt lass själv och jag fattar inte att han orkat. Han kan komma hem vid två på eftermiddagen och hitta mig däckad. Så himla hemskt detta är ju egentligen inte jag . Jag är ju glad positiv och lugn normalt sett och den personen saknar jag jätte mycket själv . Hur länge har du vart nykter ? Vad hjälpte dig och hur tänkte du när suget kom.?

Ett tag sedan jag skrev. Midsommar blev ju mitt återfall som ni vet men det gör inte så mycket för suget blev inte värre.

Så sjukt bakis som jag var har jag nog inte varit på 15 år. Antar att det har med mitt uppehåll att göra.

Jag är totalt inriktad på nykterhet framöver. Kan inte lova mig själv att jag aldrig kommer dricka igen men det gör inget. Jag vill inte se detta med nykterheten som ett tvång utan något som bara kommer bli min vardag.

@pandis86 Hej på dig. Jag är ny i forumet men känner väl igen mig i det du skriver. Jag har inga svar till dig då jag själv är "nynykter" och tar en timme i taget. Vi kanske kan hålla varandra i handen under vägen? Jag har förlorat både jobb (förr) och fått sämre sociala kontakter pga mitt krökande. Kroppen och knoppen, framförallt det sista, tar enormt mycket stryk för min del. Ångesten sliter i en.

Jag kommer följa din resa. Önskar både dig och mig lycka till.

@Gullranka
Tack för att du skrivit allt du skrivit. Det har gett mig mycket att tänka på. Jag har ett långt liv dåliga erfarenheter av eget missbruk bakom mig och måste nu ta tag i mig själv. Jag är känd för att inte spotta i glaset, har förstört relationer och faktiskt förlorat jobb pga min bakfylla och mitt drickande. Nu måste jag ta tag i det. Men just det där att andra kommer undra och kanske propsa på att jag skall dricka, skrämmer livet ur mig.

Jag dricker ett par gånger i veckan, men när jag börjat så kan jag inte sluta. Det innebär att jag ofta får blackouter, ångest dagen efter osv. Jag är medelålders och detta är icke socialt acceptabelt. Och min kropp och mitt psyke mår verkligen inte bra av allt det här. Suget kommer då och då - och jag korkar glatt upp flaskan. Jag slutar inte förrän jag antingen däckat eller det är slut i flaskan.

Mitt beslut är att sluta dricka. Och jag tänker hänga här och läsa och läsa, samt ta bra beslut varje dag och varje vecka. Blir det enkelt? Nej - jag är övertygad om att det blir svårt. Jag har levt med alkohol i så många år. En nykterhet under lång tid är något nytt för mig och jag har svårt att tro att jag kommer bli lyckligare utan alkohol. Men jag vill gärna försöka några månader. Blir man verkligen gladare i vardagen? Blir man verkligen lyckligare?

Förlåt om jag kapade din tråd. Bara lite tankar. Och ett tack för att du skrivit så fint om din hittills långa nykterhet.

/Elisabeth