Senaste kommentarerna i forumet

@Tjoffen77 Bra beslut! När det känns som att det tar mer än det ger... Det finns jättemycket här att läsa, många som kommit långt o funderat mycket! Jag har som du valt gruppen "alkoholfri" men det finns massor i de andra grupperna... Jag har inte så lång tid här på forumet, en dryg månad så jag har väl inte så många tips. En dag I taget, tid o tålamod, vara envis o inte ge upp är nog mina bästa!
Hoppas du skriver o berättar hur det går!
🤗

@Tackohej Jag tänker att till slut måste jag (vi) väl ändå få nog. Jag tänker att efter tillräckligt många sådana där satans återfall måste jag väl för bövelen kapitulera. Att det det nöts ner till benpipan till slut. Jag menar om jag verkligen är ärlig mot mig själv och tittar på den skit alkoholen gett mig är min situation inte ens i närheten av förhandlingsbar. Synd att det blev så. Men så är det. Om jag har lite självdistans kan jag nästan skratta åt det faktiskt. Alla lögner inför mig själv. Alla förnekanden. Herregud. En sak är säker: Jag behöver inte ett enda bevis till för att jag ska förstå var jag faktiskt befinner mig i min relation till alkoholen. Min relation till alkohol är att vi inte ska ses mer överhuvudtaget. Tack o hej som du säger! Så nu är det "bara" att gå en ny väg. Tänker på perspektiv här. Då tänker jag att jag också kan se på den här nya vägen som en spännande och intressant utmaning. En utmaning som i slutändan faktiskt berikar mitt liv och gör att min kunskap om livets olika schatteringar faktiskt ökar. Att jag blir visare. Att jag blir någon med erfarenhet på flera plan när det gäller den här existensen. Erfarenheten och djuplodande kunskap om hedonistiskt leverne har jag redan. Partyn, eufori, gränslöshet, galenskap, utlevelse och existentiell upplösning, allt det där känner jag mer än väl. Bra. Då är det dags att söka sig till nya områden när det gäller vad det är att vara människa. Ser jag på det på det sättet blir det inte lika torrt och tungt. Då blir det mer att den nya vägen kommer att vidga min erfarenhet av det här livet. Att livet öppnar upp i stället för att det sluter sig som det skulle gjort om jag skulle fortsätta dricka. Sorry om jag låter förnumstig, men känner att det hjälper att kasta mig över tangenterna och formulera mig. Kram!

Läst hela din tråd och känner så igen mig kring dom vidriga abstinensfaserna, just din beskrivning om att det är som att vara fast i en mardröm från helvetet. Och sen återfaller jag ändå. All lycka till på din fortsatta resa mot nykterheten!

@Andrahalvlek Tack :) Jo du har rätt det är faktiskt inte svårare än så ;) Jag tror mycket på att inte vara rädd för att det ibland kommer kännas jobbigt eller att vissa dagar är tuffa.. De stunderna som känns tuffa vet jag går över och de tuffa dagarna kommer inte alls lika ofta nu.

Tror nästan det räckte med att jag skriv av mig lite här igår, sov hur gott som helst inatt..

Kram

@trött_och_less_72 Har nu läst lite på din tråd och jag känner också igen mig i vad du skriver/varit med om. Det är svårt när det sitter så djupt. En vana från tidiga tonår som byggts på och byggts på. Krävs en del arbete för att ta sig ur det strypgreppet. Men om man gör matematiken har vi inte något val. Det är torra fakta. Kämpa på!

Hej och välkommen hit och grattis till ett väldigt bra beslut.

Ja att en parasit tagit över är ett väldigt bra sätt att se på saken. Ett jävla as är det. Din värsta ovän faktiskt.

Får jag fråga hur djupt i skiten du sitter? Du behöver inte svara men det kan vara bra att veta hur vi ska svara för att försöka vara ett stöd.

Tänk på att en väldigt stor del av ditt begär sitter i vanor. D vs, ditt liv de senaste åren är förknippat med att dricka alkohol. En bra start nu i början är att försöka bryta dina gamla vanor. Gå ut och ta en lång promenad t ex istället för att öppna en öl, hälla upp vin när du kommer hem från jobbet.
Försök att vila. Drick något med kolsyra utan alkohol. Jag har snart tömt två st kolsyretuber och blivit en storkonsument av schweppes tonic.

Vi finns här som stöd. Bara att skriva.

@torpet skrev:"Det VET jag ju. Det är mycket jag VET. Intellektuellt. Jag VET också hur farlig alkoholen är och hur den är slug och hur jag ska avstå och att det innebär jobb mentalt att sluta och att jag mår 100% bättra av att aldrig lyfta glaset. Jag VET att mitt liv skulle lyfta om jag styrde om skutan mot att bli "en person som inte dricker". Intellektuellt VET jag allt det där. Har dessutom vetat ett bra ta"

Du sätter ord på mina tankar.

Jag tänker att det bara är att hålla ut och låta tiden avgöra. Tiden är både ens vän och fiende.
Det jag till 100% säkert vet är att med tiden så blir det lättare. Så är det med allt.
Alla våra värsta stunder i livet. Skilsmässor, dödsfall och andra smärtsamma förluster. Med tiden så lär vi oss att leva med det och hittar förhoppningsvis andra stigar att gå.

Alla som är här har nog upplevt detta.

Smärtan och saknaden är olidlig i början men man lär sig leva med eftersom man efter ett tag inser att livet måste gå vidare.

Du och jag mår skit nu. Vi saknar nåt även om vi vet att det får oss att må sämre.
Men precis som i många fall av separationer och skilsmässor så saknar man hur det var förr och inte hur det är nu.
Man längtar efter nåt, känslan och gemenskapen man hade en gång i tiden. Sedan kanske man inser att det man hade de sista åren bara var i stort sett elände.

Jag vet inte, precis som du så bara vräkte jag ur mig ord utan större eftertanke.

Det jag vill säga är att du inte är ensam med dina tankar.

Morgon. Nu kaffe efter träning. Blev ett väldigt lugnt pass. Bara för att få igång kroppen. Den har utsatts för lite slitningar med drickat, så måste mjukstarta den så att inget går sönder. Sen ökar jag successivt allt eftersom. Självklart mår jag jättebra av träningen. Det VET jag ju. Det är mycket jag VET. Intellektuellt. Jag VET också hur farlig alkoholen är och hur den är slug och hur jag ska avstå och att det innebär jobb mentalt att sluta och att jag mår 100% bättra av att aldrig lyfta glaset. Jag VET att mitt liv skulle lyfta om jag styrde om skutan mot att bli "en person som inte dricker". Intellektuellt VET jag allt det där. Har dessutom vetat ett bra tag nu. Det är det djupare jag måste åt. Jag måste bortom det intellektuella VETANDET. Jag måste nå ner i de nervigaste lagren. Jag måste se vad det är som slår ut hela min intellektuella kapacitet? Ok, säger någon: Det är alkoholen i sig som slår ut den kapaciteten. Stämmer antagligen. Kanske inte ens idé att söka sig ner till de där djupare skikten då? Kanske bara att torrt konstatera att jag ska avstå. Lite som ett cancer besked. Eat it! Ta in fakta. Skit samma min uppväxt, psykologiskt mönster som impuls kontroll eller ej, längtan efter samhörighet, sorg och rädsla för allas vår existentiella ensamhet etc etc. Oavsett allt det där: Jag kan inte dricka. Jag har inget sug nu alls. Det är kanske en av mina fällor det här: Ifrågasättandet. Tvivlet. Upproret i mig. Det som alltid kan ställa en fråga till. Lusten till att utmana det vedertagna. Kom igen livet! Utmana mig! Kanske är det så enkelt att jag har j-gt svårt att ta det här nederlaget? Att jag har svårt att erkänna min svaghet. För exakt så är det ju. Jag är maktlös inför alkoholen. Den är starkare än jag om jag intar den. Däremot är jag strakare än alkoholen om jag avstår. Det här skrev jag på 30 sekunder. Ursäkta anslaget. Antar att jag måste få ut saker ur systemet. Kram till alla!

Jag sitter här på jobbet. Alla kommer tillbaka idag då pandemin officiellt ska vara över.
Full fart här. Jag har suttit på kontoret hela tiden eftersom någon har behövts här och jag endast bor 5 minuter bort.

En kollega har visst varit på fest i helgen. En riktig hurtbulle som springer och tränar aktivt.

"jag vaknade, 04:30 och var helt torr i munnen, Ja, jag var tvungen att gå upp och dricka vatten"!!
"ja jag vet hur det känns. Visst är det hemskt" säger en annan med ett skratt..

Här sitter jag och tänker på att det varit mitt liv i typ 30 år. Varje helg, fredag och lördag. non stop...

Lite torr i munnen?
Vilken grej liksom? Vilken baksmälla!

Känner lite förakt för att en sån simpel grej ens kommer på tal men föraktet riktar sig mest till mig själv.
Det är dom som är normal och inte jag. Att ligga en hel dag med huvudvärk och skita i allt och vara sur och orkeslös är inte normalt. För mig var det så det var nästan jämt. "Torr i munnen" låter som en dröm-baksmälla för mig.

Jag vaknar mer och mer och inser vilket otroligt destruktivt liv jag levt i så många år.

@starten på det nya Det kommer gå bra! Du har fått en massa bra verktyg i din verktygslåda. Egentligen är det jätteenkelt: Ta aldrig första glaset. Tankar och känslor går alltid över - och de lyfter inte glaset till munnen. Fortsätt fokusera på alla fördelarna med nykterheten 😍

Kram 🐘

PS. Drömmarna gör över. Sannolikt processar din hjärna din oro inför 3 månadersdagen nästa vecka, och hur du ska klara dig framöver. När den biten lugnat sig, så lugnar sig drömmarna.

Dessa mardrömmar :( har den senaste veckan vaknat flera gånger med ångest och en känsla av vad hände igår egentligen.. Jag har såklart drömt att jag druckit men har varit så skönt att inse att det bara var en dröm, men samtidigt en väckarklocka om jag får sådan ångest av en dröm vad kommer jag då känna om jag dricker igen?

Imorgon börjar sista veckan av min behandling iaf den hög intensiva därefter är det efterbehandling känns riktigt tryggt att ha den tryggheten vet inte om jag är helt redo att stå på egna ben än, eller det skulle jag inte göra forumet finns, aa finns för mig fungerar aa bra det ger mig en känsla av gemenskap och tryggplats att bara vara på.

Nästa vecka så kommer ju också dagen då jag varit nykter i 3 månader, ser fram emot den milstolpen men samtidigt lite rädd, jag har hört att många tar återfall runt den tiden då man tror att man inte har problem längre.. Samtidigt så känns det stort 3 månader nykter det har nog aldrig hänt tidigare, tidigare var jag ju knappt nykter en hel vecka.

Bra där! Bara; jag ser dig men du får inte mer av mig än en liten uppmärksamhet i ögonvrån. Kram 🥰

@Andrahalvlek
Ja…och där och då i berusningens ångor så är beteendet så självklart. Märkligt gift det där.
Heja oss 🥇💪🏻🥇

@Mirre1 Så enkelt och så svårt samtidigt. Ta aldrig första glaset. Jättebra jobbat! Nu kan du checka av nykter utekväll också 🙏🏻 En kväll du hade god behållning av dessutom. Mest trist är hur fulla människor blir faktiskt, så tidig hemgång brukar det bli för min del åtminstone.

Kram 🐘

@Andrahalvlek tack ❤ exakt så jag tänkte, och lät det bara rasa inombords. Satte ord på det till sambon. Vaknade till ännu en dag utan ångest, skuld och skam ❤

@Se klart
Hejdu 😊
Sen på bollen och det är bara söndag. Allt är bra med mig. Var ute på vift med mina vänner i fredags. Förrätt på ett ställe, varmrätt på ett annat för att sedan avsluta med efterrätt och dans. Vid varmrätten beställde min vän in mitt absoluta favoritvin och jag luktade på det…my goood vad jag fick bråka i huvudet med min alkholhjärna. En liten smutt…bara en?! Det är väl ok? Ofarligt? Harmlöst? Nog är jag lite sträng mot mig själv? Herregud jag drack ju alkoholfritt till förrätten = duktig?
Meen jag gjorde det inte. Upprepar mitt mantra ”ta aldrig det första glaset”. Min alkoholhjärna gav snabbt upp sina förhandlingsförsök och kvällen fortsatte - galen, skrattig och med full kontroll. Vi gick sist till ett uteställe med dans och där studerade jag alla överförfriskade människor och jag kände sådan glädje och frihet. (För) fulla människor är inte charmiga. Jag tänkte på hur de skulle vakna upp dagen efter och fundera över vad de sagt eller gjort. Jag promenerade hem med stark hjärna och ovingliga ben. På lördagsmorgonen gick jag upp 7.30 och bakade bullar till min sons ”flytthelg”. Stolt och stark. I kontroll.

Hur är det själv? Stark? Saknad?

@gullranka det som är bra med att bli nykter är att det inte är någon tävling. Men precis alla kan. Lika demokratiskt som den drabbar, lika demokratisk är tillfrisknandet.
Det tar tid att fullt ut tro på sina egna förmågor, under tiden de vecklar ut sig som en stilig påfågel; så räknar vi en dag i taget.
Tack för omtanke, sant är att det är väldigt skönt att sorgen är så autentisk den kan vara. Inte som nån primadonna som tar onödig plats. Inte förträngd eller bortträngd. Den ÄR. Och min erfarenhet är att när vi slutar ladda eller hämma känslor med alkohol, så klarar vi av dem väldigt bra. Du gör ett otroligt jobb, så impad! Ha en fin söndag, kram.

Tankar är bara tankar, känslor är bara känslor. De går alltid över. De lyfter inte glaset till munnen. Kämpa!

Kram 🐘

@torpet Att du känner dig låg är en typ av abstinens. Alkoholdjävulen försöker påverka dig att tänka ”lite kan nog inte skada”.

Alkoholen får våra må-bra-hormoner att skjuta i höjden. Sen störtdyker dem och då blir vi låga och handlingsförlamade. Det tar lite tid innan hjärnkemin stabiliserar sig. Googla på ”alkohol och hjärnan”. Det finns bra föreläsningar på youtube.

Kram 🐘

Kväll. Myror i hela kroppen. Svart där utanför fönstret. Jag blir handlingsförlamad i de här situationerna. Ser nån skit på Netflix. Det är en flykt det också även om den är att föredra framför alkoholflykten såklart. Riktigt låg ikväll. Låg, inte deprimerad. Mer seg och låg och så fri från livslust. Som ett neutralt streck. Platt. Tänker fly in i sömnen. Den bästa drog som finns. Om jag lyckas somna vill säga. Jag tänker att jag måste börja träna igen för att få fart på endorfinet. Något måste ske för att ta mig ur det här tillståndet, för det är så förödande. Det förlamar. Jag får hoppas på sömnen och sedan komma igång med träningen. Måste ha tålamod nu. Jag har inget sug. Jag känner med hela min hjärna och kropp att alkoholen bara skulle göra allt värre. Så den faran är inte överhängande. Däremot måste jag hitta andra vägar att hantera de här tillstånden. Har inte hittat de vägarna ännu. Kram alla!

43 dagar utan alkohol. Inte ens känt ett sug. Så skriver grannen och frågar om jag inte ska komma över på ett glas rött. Och BAM. 1000 känslor direkt, ett sug och en önskan. Jag sitter kvar i soffan, men med ett kaos inuti. Har inte haft problem vid inbjudan till fest, allt har gått så bra. O så en liten oskyldig fråga och det känns som en storm inuti. Sug, sorg, förhandling, önsketänkande

@Se klart Jag är så otroligt glad över dina ord, det är precis det som jag behöver höra eftersom en liten del av mig liksom inte riktigt vågar tro på det. Tack! Och jag beklagar din pappas bortgång, det verkar fruktansvärt att förlora en förälder. Men vad stolt du skall vara som mötte sorgen utan att falla in i berusning, fixar du det fixar du allt! Kram 🍁

Det gör det, går över. Det infinner sig en balans som inte riktigt går att beskriva. Balansen är förstås inte alltid alltid nåt sprudlande lycko-humör, men varför skulle det? Att dricka, och att dricka för mycket: så mycket ångest. Nykterheten är ALLTID bättre, roligare, sannare och friskare.
Det är jätteskönt när man provat allt. Jag hade varit nykter ett tag när min pappa gick bort i sviterna av covid. Tacksamheten är stor att mina känslor inte blandades med surt vin och lulllig berusning.
Numera flyger alkohol högt över mitt huvud, finns inte med i några tankar kring framtiden över huvudtaget. Jag är helt säker på att du kommer dit! Kram 💕

@majsan_nu Tack. Ja ska bli spännande och nödvändigt att börja programmet. Min plan är också att komplettera med AA snart. Kram

@Andrahalvlek Tack. Läste dessa punkter från dig i annan kommentar. Gillar enkelheten i dessa. Speciellt 3:an gillar jag. Alla är ju olika, men den känner jag kan hjälpa mig mycket, som ett fundament.