skrev fooliehutten i Deprimerad

@Jonkzz, du har slutat med medicin och självmedicin, klart det känns. Det vore konstigt annars. Jag har varit i mörkret och vet hur det känns för mig. När jag är där nere har jag svårt att tro att jag ska komma upp i ljuset igen; samtidigt har jag lika svårt att komma ihåg att jag nyss varit uppe. Precis lika svårt som jag tror det ska vara att falla ner när jag är uppe. Men det blir bättre vart efter. Ta en dag i taget och fråga dig då och då om du ångrar att du var nykter igår. Och du! den 21 december vänder klotet oss mot ljusare tider igen. 🤗


skrev Gåbert i Deprimerad

Du har klarat 2 veckor - som jag! Grattis! Det tyder på styrka och beslutsamhet. Jag känner igen mörkret, men Ångesten kommer att avta snart. Kämpa!


skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Ha ha! Jag gillar att både peka med hela handen, projektleda och även att jobba! Tycker om att jobba på och startar jag något har jag svårt att sluta, men har definitivt blivit bättre på att ge det mer tid och inte allt på en gång! Inser att det gör slut på mig. Har lagt in foton från rummen och låtit AI måla i olika färger, eller har bestämt grön. Men jisses vad olika nyanser det finns av grönt! Blir inte exakt den nyansen jag önskar i AI men det ger ändå en känsla av hur det kan bli. Just nu är alla väggar vita. Ett otroligt verktyg ändå. Så snart ska jag in i en affär och kika på färg. Är riktigt sugen på att sätta igång och då ska jag smida medans järnen är varma😂.

Ha en fin kväll och sov gott!❤️


skrev Jonkzz i Deprimerad

Hej, känner mig totalt deprimerad, ångestfylld och massa oro!
Jag har slutat dricka sedan ca 2 veckor. Drabbades av psykisk ohälsa i samband med en utmattning för 9 år sedan (men hade nog problem tidigare också). Bakgrund inom elitidrott/elitmotion som präglat hela mitt liv. Utmattningen har aldrig läkt, provat alla möjliga antidepressiva mediciner som inte hjälpt mig. Började självmedicinera för ca 6 år sedan med alkohol bl a., eftersom jag inte upplevde att sjukvården kunde hjälpa mig. Nu tar jag inga antidepressiva mediciner och slutat med självmedicineringen = totalt mörker.

Någon som känner igen sig? Blir det bättre? Mvh


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Thompa_68 Hej 👋🏼 En får tacka! ☺️ Ja det känns som att jag är en bra bit på väg i alla fall. Ibland går jag tillbaka i mina trådar och har inga problem med att återuppleva mina känslor igen. Jag tror det är nyttigt. Blicka bakåt ibland men fortsätta att sträva framåt 🙏🏼.

Som Vårfrun brukar säga "dit tankar går sker tillväxt" och mina tankar ligger på nykterheten - det är det enda jag behöver för att ha det så bra som jag har det.

Jag önskar dig en härlig kväll och tack för titten 🩵.


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Oh! Varm choklad!!! Det var inte igår 🤗
Tro mig. Det är alla baciller och maskiner som ska hållas svala. Tror kanske hygiensköterska och chef kommer och ger mig en lavett eller två om jag kommer med av dig föreslagen utstyrsel inne på en operationssal 😂. Kanske jag får sparken och då blir det jobbigt med pengar till elräkningen nu i vinter 🥶. Jag kör med dubbla operationsmössor för att hålla värmen!!!

😂

Tack för härlig input! Må bäst.
🩵


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek, du är klok som en bok som vanligt kompis. För ett forum blir ju som du säger och skriver i mycket till vad man gör av det liksom. Jag är ofta så hit och dit i humöret. Ibland så är jag så himla social en liten stund. Sedan går liksom luften plötsligt ur mig och så tappar jag nästan all energi och vill då ingenting alls, utan är bara glad att ingen skriver och stör alltså.

Sedan dan därpå kan jag sitta och deppa till en stund över varför ingen hör av sig. Man är väl kanske lite felvaggad på nåt sätt en gång i tiden kanske, eller nåt sånt. Men nu har jag då ett tag försökt att vara självsnäll. Men det är en process det med att med sin egen metod gå från självdestruktivt tänkande, till att försöka bli någorlunda balanserad och mer positiv liksom.

Men som det är nu och faktiskt varit i över två år otroligt nog. Så har jag då inte varit in på bolaget efter nån flaska alkohol att sitta och slå mig i skallen med, och det får väl ses som ett positivt steg i rätt riktning i alla fall. Det är nog en viss terapeutisk funktion i att skriva av sig lite instängda prylar man kanske annars lätt fyller på depp-känslans förråd med.

För den negativa tankespiralen nedåt ska man akta sig för, då sånt risker att dra ned en i alkoholträsket. Vilket då gäller åtminstone mig som är försedd med lite diverse psykologiska utmaningar. Hade ju tänkt att vara så duktig och gå utanför dörren idag, och det började så bra med fart och fläng en liten stund tills jag överdoserade med mjölkchoklad och limpmackor.

Sedan tog energin slut och jag tog en paus på sängen, och sen var det snart mörkt utanför mitt fönster, och tanken blev negativt färgad igen. Jag kan ju ingenting alls... Tyckte jag var usel som inte ens orkat sätta på mig ett par strumpor som jag hade tänkt, Men tröstade mig då med att det ju var bra för då behöver jag ju inte ta av mig dessa till kvällen vid sänggående. Se där en positiv tanke mitt i alltihop. Nej, jag blir nog aldrig konversationsexpert eller fågeln umgås.

Hade ju tänkt att ha digital detox och sluta skriva en massa tok stup i ett på min sida. Men det lyckades jag ju inte med. Men kanske blir jag lite mer balanserad på den punkten med tiden, för även skrivande tar ju en del energi fast det ju rensar tankar från negativ rundgång. Vilket väl är bra ibland så man inte bara tröttnar på allt. Att stänga in och trycka ned tankar som kan vara tunga, jobbiga och trista är ju inte psykologiskt sett uppbyggande alltså.

Kämpar då alkoholfritt vidare och funderar på att värma på en skvätt kaffe och kanske ta några pepparkakor eventuellt. Men magkänslan är väl mer inne på fiskpinnar och potatismos, men usch och fy för såna där stora matlagningsprojekt. Men gott och trevligt vore det ju. Men jag misstänker väl att man får vara glad om energin räcker till att öppna en makrillburk i tomatsås för att förgylla en limpmacka med. Hade då lite mjölk kvar i kylen vilket jag då är tacksam för.

Ha en fin kväll!


skrev Thompa_68 i Nu får det räcka

@Annicka e Bra kämpat, hoppas du får en bra kväll!


skrev Annicka e i Nu får det räcka

I dag har det varat lite kämpigt men som sagt en dag i sänder


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Självsnällhet är en hjälpsam strategi. Selfcompassion. Finns en hel del litteratur om det. Vill du få fler kommentarer på dina egna inlägg är en bra taktik att skriva hos andra. Väldigt många är duktiga på att interagera med andra, knyta vänskapsband. Ge och få är receptet. Egentligen är det konstigt att man på ett anonymt forum faktiskt kan knyta vänskapsband, men vänskap kan sannerligen se ut på olika sätt. Och sociala medier (dit jag räknar forumet i brist på bättre etikett) blir vad man själv gör det till. Yta och perfektion, eller sårbarhet och hjälpsamhet. Ge och få som sagt, precis som i alla relationer.

Kram 🐘


skrev Rule74 i Dags igen

@Alexa50 Då kan vi peppa varandra längs vägen ❤️. Strongt av dig att ta tag i det igen - det är svårt när man, som jag i alla fall, är en allt eller inget-person.


skrev Alexa50 i Dags igen

@Rule74 De samma här sen 23 augusti jag var nykter tills nu i helgen jag kunde inte avstå från A
Jag ska prova o göra nytt försök från och med idag


skrev Rule74 i Dags igen

Idag börjar jag räkna nyktra dagar igen! Har haft flera dagar av drickande, och ser i spegeln att min fina nyktra nuna är borta. Trötta, glansiga och röda ögon. Glansen i huden och håret är borta. Så fort det går... Men nu är jag redo igen. Längtar efter min nykterhet, att få vara stolt över mig själv igen. Att inte slösa tid i sängen och känna meningslöshet. Åh, vad jag längtar tills några veckor har gått och ångest och oro är borta igen.
Jag och min man drack upp allt vi hade hemma i helgen, vilket var en del...Men skönt att det är tomt på alkohol nu. Jag har bett honom att inte köpa hem något, vilket han lovat. Lite jobbigt att vi ska ha gäster nästa helg - och dom dricker en del. Men jag ska klara det - som du sade @fooliehutten - jag vet ju hur jag ska göra. Tack för din fina pepp, och din med @eling - det betyder mycket!❤️❤️❤️
Idag skulle jag ha firat tre månader nykter, istället är detta Dag 1 i början av mitt nyktra liv.


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Carisie, När du skrev ord om raggsockor, kom jag plötsligt på att man ju helt hade glömt att sätta på sig ens några strumpor. Fokuserade ju helt på stärkande dryck som blev en rejäl kopp med varm mjölkchoklad. Men överdoserade nog med limpa, för den tredje skivan blev nog lite för mycket. För den energi som jag gnistrade till med i 30 minuter nåt, då jag flög omkring i huset och var kusligt huslig, diskade och allt möjligt ja, som om det var tre timmar som jag slog ihop på en kvart. Men nu säger mig allt känslan att det är dags för paus. Ned till matbutiken efter mer mjölk hinns väl med. Slöar nu till alltså, men det spelar väl ingen roll i evighetens perspektiv. Snålar dom på värmen på jobbet hos dig, såna typer alltså. Du får väl demonstrera med att gå omkring med tumvantar och en stor stickad vintermössa inomhus kanske, så fixar dom kanske till lite bättre värme.

Ha det gott kompis!


skrev Thompa_68 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Inspirerande att läsa om din tillvaro och att du mår toppen i din nykterhet. Imponerande att du blickar fram mot två år, vilken milstolpe! Njut av din välförtjänta vila ikväll!


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@vår2022 Hej min vän 🤗. Ja tack jag tror du har helt rätt och jag är jätteglad att du säger så till mig och tacksam att jag känner igen mig i den person du beskriver ❤️.

Ja jäklar vad jag INTE ska måla! Ska dricka lemonad 🍋 och peka med hela handen 😅. Hoppas du hittat nåt skoj att exprimentera med färgmässigt och ha en bra strategi på veckan.
🩵


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Tjingeling El Flarro. Tre grader - du skryter med värme du. Här var det MINUS FYRA och jag tro på mig täckkappa för att ta mig till bilen som stod 5m från porten 😂

Hur som helst är det kallt som i en igloo inne på jobbet och jag funderar skarpt på att göra upp ett bål ute i vänthallen så jag kan värma mina frusna händer.

Önskar dig en dag i raggsockor 🧦
🩵


skrev Flarran i Promillebikt

Måndag alltså, och natten var väl lite si så där, men man tar sig fram med ett steg i taget bara man kämpar på hej och hå. Drog upp mina persienner och såg att det var tre grader kallt, burr, vart tog sommaren vägen tänktes det och sedan ville hjärnan köra igång det gamla vanliga trista negativa självpratet för att väl dra ned mig en aning och få iväg mig till bolaget.

Men då kavlade jag psykologiskt sett upp ärmarna igen och tog nya tag och försökte att gaska upp mig som vanligt numera och som väl blivit lite av en nykter rutin. Tänkte på ord från början av min resa som nykterkvist på detta eminenta forum. De ord om att det är viktigt att vara självsnäll, ord som jag väl mest tyckte lät allmänt fåniga först.

Det är väl bara som det är, och det blir väl som det blir med allt hur än man gör, var väl tanken i början mindes jag. Sedan började det mulna på i sinnet så smått igen fast solen sken lite blekt där ute på gården. Men parerade dessa inre tjatiga tankar som sällan är så värst upplyftande. Så tog istället och googlade på följande ord:

Stämmer det att man som dystymiker kan må bra av att behandla sig själv som sin bästa vän...

AI-översikt

Ja, att behandla sig själv med samma vänlighet och förståelse som man skulle ge en bästa vän kan vara mycket hjälpsamt för en person med dystymi. Detta eftersom dystymi ofta innebär låg självkänsla och negativa självbilder, och att vara sin egen bästa vän kan hjälpa till att motverka detta genom att utveckla en mer positiv självbild, hantera svåra känslor och minska isolering.

Hur det hjälper

Ökad självkänsla: Istället för att kritisera sig själv, kan man lära sig att ge sig själv stöd och medkänsla, precis som en god vän skulle göra.

Bättre hantering av känslor: Genom att vara sig själv behaglig kan man lättare acceptera och hantera jobbiga känslor istället för att trycka undan dem eller bedöma sig själv negativt.

Minskar isolering: När man behandlar sig själv med vänlighet blir det lättare att vara social och dela sina känslor med andra, vilket kan minska känslan av isolering som ofta följer med dystymi.

Utveckling av strategier: Att använda sig av en "bästa vän"-mentalitet är en strategi för att hantera vardagen, och kan kombineras med andra strategier som professionell terapi och rutiner för att må bättre över tid.

Viktigt att komma ihåg

Det är inte en ersättning för professionell behandling.

För att få bästa möjliga hjälp kan det vara bra att kombinera detta med terapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi), för att arbeta med destruktiva tankemönster.

AI-läge

Ja, det stämmer. Att behandla sig själv med självmedkänsla (self-compassion) – vilket liknar att behandla sig själv som sin bästa vän – kan vara mycket fördelaktigt för personer med dystymi (även kallat PDD, persistent depressive disorder eller ihållande depressiv störning).

Forskning tyder på att metoder som fokuserar på självmedkänsla kan:

Minska depressiva symtom, ångest och stress genom att främja en snäll och förstående attityd mot sig själv.

Minska självkritik, vilket är ett vanligt symtom vid låg självkänsla och depression.

Förbättra känsloreglering och göra det lättare att hantera negativa känslor.

Fungera som en skyddande faktor mot mental smärta och negativa automatiska tankar.

Öka motivationen att göra bra saker för sig själv, inte för att man måste, utan för att man mår bra av det.

Konceptet att "behandla sig själv som sin bästa vän" handlar om att ersätta den ofta hårda inre kritikern med en stödjande och uppmuntrande röst. Istället för att ha negativa tankar som "jag är värdelös" kan man möta sig själv med samma vänlighet och omsorg som man skulle visa en vän som hade det svårt.

Självmedkänsla är en viktig del av bland annat Compassion-Focused Therapy (CFT) och Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT), vilka visat sig vara effektiva behandlingsmetoder för depression.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dystymi är en allvarlig sjukdom som ofta kräver professionell hjälp, såsom samtalsterapi (KBT) och ibland medicinering. Självhjälpsstrategier som självmedkänsla bör ses som ett komplement till, inte en ersättning för, medicinsk behandling.

-

Tänk så kloka ord från en sökmotor alltså, så nu behöver jag ju inte ringa och yla nån sjuksköterska i örat och tigga till mig en psykologtid nån vecka eller månad framåt i tiden. Något som väl är den normala rutinen enligt erfarenhet av sjukvårdens upplägg när det gäller professionell hjälp om man så säger alltså.

Själv är bäste dräng heter det väl, och nog kan det väl vara så allt.

Kom på att det var dags för några stärkande styrkedroppar igen, ingen alkohol, utan bara vanligt kranvatten med en brustablett fylld med diverse vitaminer av alla de slag. Man lär ju försöka att vara lite självsnäll ibland alltså.

Tittade ut genom fönstret på en vintrigt isig gräsplätt och såg en skata trippa omkring bland vissna blomlådor ståendes kvar från i somras. Denna fågel var väl i färd att leta efter nåt kvarglömt frö i nåt hörn kan man tänka.

Borde försöka att ta och släpa mig utanför dörren idag. För man kan ju inte sitta och häcka vid en dator dagen lång, sånt kan man ju gå och bli deprimerad av i längden liksom. Nu har jag då tömt mitt glas med småsyrligt vitaminblask. Ska nog komplettera den festen med lite varm mjölkchoklad tänkes det. Kanske även slå mig lös på ett par goda limpmackor.

Tänk så klokt man kan tänka med en alkoholfri hjärna på morgonkvisten alltså. Förresten, @vår2022 det var trevligt att du tittade in här en sväng kompis, sånt uppskattas.

Ha en fin måndag!


skrev fooliehutten i Jag gör ett försök...

@Thompa_68. En bekant letade kändisar på flyget, för om Staffan och Bengt var på planet kunde det ju inte störta. Knepigt bara att veta vilka flighter Ling & Andersson tittade in till? Själv brukade jag göra bort att ”dö” vid boardingen, jag kunde ju inte dö en andra gång; det sänkte min puls. 💀Kom bara ihåg att inte säcka ihop före flygstolen! A-fri öl släcker min törst och A%- & ‰-haltig tänder den. Jag vill inte länge brinna i båda ändarna så valet är enkelt och funkar för mig… so far. Lycka till med experimenten🤗


skrev Thompa_68 i Jag gör ett försök...

@spoix90 Stort tack för din kloka reflektion och tipset om ångestdämpande! Det är nog precis det jag behöver, jag är inte direkt rädd för att planet ska krascha, men jag hatar att inte ha kontroll över vad som händer och inte kunna förutse rörelser och skakningar som jag kan göra om jag kör bil på en skumpig grusväg. Det gör att jag lätt får panikkänsla och ångest.


skrev spoix90 i Jag gör ett försök...

@Thompa_68 det är en resa att lära om allting oavsett om man ska bli helt alkoholfri eller begränsa sitt drickande tror jag det är nyttigt för alla som nyttjar alkohol att leva avhållsamt under en längre period. Det är vansinnigt vad mycket man förknippar med alkohol att det har en sådan central roll i en stor del av aktiviteter. Jag tänker ofta nu på de vänner och bekanta jag har som inte dricker öht och aldrig har, min sambo bland annat. Har aldrig sett henne dricka mer än 1 halvt glas. För hon har aldrig gillat det. Vad skönt det måste vara att inte ha den kopplingen.

Angående flygrädsla så kan man få medicin för det. Jag är själv väldigt flygrädd och flyger mycket med jobbet. Har tidigare stärkt mig med de sedvanliga ölen och gammeldansken och med stort mod i flytande form bordat. Men förra gången jag hade ett långt uppehåll fick jag tabletter med ångestdämpande som man kan ta 1 innan flyget. Det fungerar bra, och är enkelt.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@LAO Mot Stockholm - inte Nollköping då?! 😂 Hoppas du får en bra dag 🩵


skrev Thompa_68 i Denna gång är det på riktigt!

@Tack så väldigt mycket för din fina återkoppling, det värmer och betyder mycket! Jag tror precis som du att vi är en rätt homogen grupp i forumet, alla olikheter till trots. Det kan skilja mycket i grader av beroende, livssituation, hälsa, ekonomi, och allt annat. Men alkoholen är en och samma fiende som vi behöver hantera på ett eller annat sätt. Det är otroligt värdefullt att få ta del av andras upplevelser och framgångar som motgångar, och även att få skriva av sig själv.

Tack också för att du lättar på mitt dåliga samvete över kosten, att besegra alkoholmonstret är definitivt en kamp där man ibland kan behöva belöna sig med sådant som är mindre nyttigt. En strid i taget, nykterheten gör ju att man har koll och vet vad som ska göras i nästa steg.

Vi tar en dag i taget, idag dricker jag ingen alkohol!


skrev Thompa_68 i Jag gör ett försök...

@asdf1973 Huvudet på spiken med "det inte var suget efter alkohol som lockade utan den härliga känslan att vara en del av en gemenskap och få känna löftet om en "trevlig" kväll". Det är exakt så det är, i viss kombination med den där betingade känslan av de första klunkarna av kall öl som rinner ner för strupen. De smakar så förunderligt gott, och den första ruskänslan lovar så mycket om potentiella trevligheter, men det är ju också extremt kopplade till gemenskap och löfte om angenämt umgänge. Nu accepterar jag att jag inte kan ta de där klunkarna, för jag vet att det alltid, utan undantag, kommer att sluta illa, även om jag mår som en prins den första timmen eller två.

Jag har tagit mig genom några frestelser hittills, men kommande resor med skidåkning och tennisspelande kommer verkligen att bli ett lackmustest på om min motivation och bestämdhet står pall. Särskilt som jag på senvåren ska flyga, har blivit alltmer flygrädd med stigande ålder och på grund av det, och en hel del annat, är flygplatser synnerligen sammankopplade med alkohol för min del. Jag får nog ta och titta på någon KBT-kurs för att adressera flygrädslan. Att möta vänner utan alkohol känns i dagsläget som överkomligt och görligt, för jag ser allt det positiva med det, banala saker som att minnas, inte vara rädd för att skämmas över dumheter jag gör och komma närmare i vänskapen på ett äkta och innerligt sätt, utan att luras i att tro att jag har nära vänner bara för att jag tillbringat en alkoholstinn tillvaro med dem en tid. Det jag funderar på är om jag i förväg ska meddela att jag inte dricker alkohol, eller om jag ska ta det som det kommer. Nåväl, jag har gott om tid att fundera det på.

Jag önskar dig en förträfflig start på veckan!