skrev Flarran i Promillebikt

Tänk hur ett tänkande kan förändras efter bara drygt ett års nykterhet när saker och ting kring alkohol har sjunkit in lite mera på djupet så att säga. Tittade på mitt första inlägg här på forumet och minns hur förbannad jag var på sjukvården då den enligt mitt tycke varit fräcka och oförskämda genom att ta ett blodprov i form av PEth-prov, och sedan skriftligt i ett brev haft fräckheten att påskina att jag då inte skulle vara lämplig att ha inneha ett körkort för deras misstanke om hög alkoholkonsumtion. Jag var då ändå så pass verbal i ett telefonsamtal att jag kunde snacka mig ur situationen. Så det blev inga uppföljande blodprover. Hade det blivit det så hade man garanterat varit körkortslös idag.

Men läkare är ju inte dumma i huvudet, de ser ju vad de ser när de undersöker en patient i samband med undersökningar kopplade till exempelvis ett högt blodtryck som jag haft i många år. Ja, långt innan det är normalt att ha för den ålder jag var i liksom när blodprover lämnades först. Men läkare hör ju mellan raderna hur man som patient ser på ett drickande. Fick väl även av en annan läkare på den aktuella mottagningen frågor om alkoholkonsumtion och viftade bara bort allt, med att jag dricker väl kanske en flaska vin ungefär som alla andra vid nån sällsynt fest blev svaret.

Jag kan ju nu säga att jag i princip hade bytt vårdcentral till deras för att en läkare vid en tidigare vårdcentral vid ett blodprov inför en förnyelse av mina blodtrycksmediciner då frågade mera ingående om min då aktuella alkoholkonsumtion på den tiden. Som jag lite svävande väl sade var som de flesta andras i fråga om standardglas liksom. Då hade jag faktiskt för andra gången i mitt liv efter alkoholdebut lyckats att vara helt alkoholfri alla dagar i följd i en hel månad och kände mig mäkta stolt över den prestationen.

Så jag berättade alltså med ett leende för den allmänläkaren att jag inte druckit på över fyra veckor. Han tittade då lite förstrött i min läkarjournal och sade med en lite nedlåtande menande ton bara lite kort. Jaså, du har varit nykter en månad. Det räckte för att jag skulle bli så pass förbannad och stött på doktorn ifråga att när jag väl kommit hem, funderade lite och sedan bytte vårdcentral veckan därpå för att kunna fortsätta dagligt drickande som vanligt fast jag visste att det inte var bra alltså.

Min motivering till varför jag bytte vårdcentral var att jag upplevde personalen på den tidigare mottagningen som opsykologiska och stressiga och att personkemin med den läkare jag hade haft inte fungerade. Så då kunde jag i princip starta om som ett oskrivet blad på den nya vårdcentralen och fortsätta att förgifta min kropp i samma takt som tidigare. Jag tyckte till och med i idiotin att jag var rätt så smart. Men varje år får man ju som blodtryckspatient lämna blodprov som visar lever och njurvärden. Så det var ju alltså bara en tidsfråga innan man skulle komma att få lämna prover som man i förväg visste skulle vara rätt så alarmerande.

Men sånt var man ju då förberedd på och lyckades att parera genom att skylla på sprutskräck och annat förhalande och trixande liksom. Sedan hade jag ju min psykiatriska journal och problembild att luta mig tillbaka på. Så de såg väl ingen anledning att gå vidare med frågor, och rätt som det var blev man även överskriven till en nybakad fast allmänläkare på vårdcentralen som patient, då öppen-psykiatrin väl inte såg det som någon mening med att fortsätta att ha mig som patient där då de ju inte kunde komma så värst mycket längre då jag väl var allt för påläst om hur allt fungerar.

Men nu när jag har varit nykter så pass länge som över1 år och 2 månader så ser jag faktiskt fram emot blodprovstagningar framöver då mina värden nog borde vara rätt normala, i alla fall när det gäller alkohol som jag tack och lov lyckats avhålla mig ifrån rätt länge fast det varit svårt ibland. Det här året har då varit rätt så lärorikt på många sätt och man får väl vara tacksam för att den där läkaren ruskade lite förstånd i mig som trött dystymiker liksom.

Så kommer då att kämpa vidare som nykter och alkoholfri så länge som det går alltså, men nu för att jag vill det själv, fast väl min motivation trist nog på grund av mitt psykiska mående går lite upp och ned stundtals. Men nu inför det nya året har jag då samlat på mig en hel del nyktra erfarenheter och är väl inte en glad lax så värst ofta, men en glad mage har man då för det mesta vilket jag då är tacksam för, då det väl är den största fördelen för mig som alkoholfri förutom lite bättre ekonomi inför 2025 så att säga.

Kämpa på gott folk!


skrev Molnet i Var gick det fel?

@Smillans Oj vad jag känner igen mig i det du skriver.Ska klara allt själv.Inte be om hjälp.inte involvera andra.Så fungerar jag.Inte berätta om hur jag känner.Låtsas som om allt är ok när jag lider.Oroar mig för allt och ingenting.Förtränger att allt inte är ok även för mig själv.Så nu ska jag gå till AA-kvinnomöten under nästa år.Oj det kan jag inte göra.Tänk om nån där känner/känner igen mig.Så går mina tankar.Men för sjutton alla som är där har ju själva problem med alkohol.Får ta mig i kragen.Trotsa mina rädslor.Gå dit 3ggr i veckan.Nej det har jag inte tid med lurar jag mig själv fast jag vet att under mina perioder med drickande har jag haft tid både att pimpla vin hemma i soffan.Sitta på kvarterskrogen när bolaget är stängt & umgås med fyllebekanta.Nej nu har jag lärt mig en läxa av återfallet över julen.Ska ta rygg på mig själv denna gång.Göra de saker jag gjorde under de 3 1/2 jag va nykter denna höst.Och de 2 nyktra månaderna under sommaren detta år.Dvs minst 51/2 mån som nykter.Det var längesedan sist.Jag ska tillbaka dit & jag måste göra jobbet för att nå en hållbar nykterhet en gång för alla efter åratal av velande & hattande med på /av med A.Ska sluta känna mig g misslyckad för att jag tog/fick bakslag med A.Denna gång har jag analyserat det noga.Vågat se på mina rädslor,trauman & hur det påverkar en i L vet.Förstår att jag måste säga nej & stop när jag inte orkar och inte tvinga mig till för mycket saker bara för att verka normal i mina nära & käras ögon.Boken du läser i verkar intressant och undrar finns det tips & råd för hur man ska göra när man drabbas av oro & ångest?Jag säger som du.Nej här ska det inte bli några återfall.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@LAO Hahaha jaaaaa! 😂 Jag tror att anledningen till att jag blir provocerad är att jag vet att jag är en inkännande individ och att jag kan komma med bra argument men de tas inte emot utan studsar mot förträffligheten personen i fråga besitter. Ibland kan jag skratta och gå vidare men ibland blir jag provocerad. Kanske också för att jag vet att även "min sanning" också skulle studsa.

Nåväl. Söndag. Idag blir det kvällsskift på intensiven. Kanske upprätthålla eller rädda någon medborgares liv 🙏🏼 Vad har du för planer?
🩵


skrev Smillans i Var gick det fel?

@Amanda L ❤️❤️❤️ åh så rätt du har. Min hjärnas förväntningar som tror att bara jag är nykter blir allt bra.
Sovit mycket bättre inatt. Igår bad jag om hjälp faktiskt, involverade och sa att jag orkar inte det här själv. Jag klarar det inte. Hade långt bra samtal och nu känns det mycket bättre och jag kan andas igen. Jag har nån grej att jag ska klara allting själv, inte be om hjälp pga vill inte störa och ”äsch, det räcker väl om jag tar hand om det här”. Jag fick klara mig ganska mycket själv från ung ålder och det ligger väl nära till hands att det hänger kvar i mig. Inte störa, inte be om hjälp, kan själv osv.
Igår började jag även lyssna om på Oro: att leva med tillvarons ovisshet av Anna Kåberg. Tips! Jag är en orosmänniska som kan ta oron till helt orimliga nivåer.

Ett utdrag från boken som jag så väl känner igen mig i:
”Oro, slutligen, är den tankemässiga komponenten av ångest. I oron blir kroppen oftast inte lika påverkad som i ångesten. Hjärnan går på högvarv, men kroppen behöver inte göra det. Vi oroar oss för händelser eller situationer som ännu inte har inträffat, även för sådana som sannolikt inte kommer att inträffa. Kroppen gör ingen skillnad på fantiserade och verkliga faror och reagerar därför likartat, med olika grader av rädsla, stress och spänning.
När du oroar dig gör du som Maria, du tänker framåt, ibland mycket långt framåt och skapar olika tänk omscenarier för ditt inre. Du är övertygad om att du på detta sätt, genom tänkandet, förbereder dig, förhindrar svårigheter och olyckor, och löser problem som kan dyka upp. Du vill helt enkelt tänka dig bort från osäkerhet till trygghet. Bara du får tänka klart så ska det ordna sig! Olyckligtvis blir du sällan färdig och tankarna leder dig bara in i nya skräckscenarier – och så är onda cirklar igång.”

Ska fortsätta läsa idag och oroa mig med måtta. Och jag säger nej och STOP det blir inget återfall här!

Önskar er en fin söndag❣️


skrev Flarran i Promillebikt

Nu är det söndag och vilodag igen och om några timmar så är det väl dags för en gammal trött och ofta ofokuserad dystymiker med sömnsvårigheter att efter en stunds vila kanske komma igång i tid lagom till nån trevlig gudstjänst på nätet. Har mediterat lite allmänt över tillvaron här i köket och nu så sakteliga börjat att inse hur bra man har fått det fast man väl sällan innan man blev alkoholfri kunde fatta ett smack liksom. Positivt tänkande och en genuin tacksamhet till skaparen och Herren börjar då att sjunka in en aning i medvetandet liksom. Nu har jag lyssnat på lite trevlig musik en stund och kollat runt på detta eminenta forum än en gång.

Ha det gott mina vänner!


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

@LAO Skulle absolut bekymra mig om du inte dök upp här titta som tätt!
Må så gott idag!😊


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

@Vanten Där var du!
Skönt att du oxå tar dig framåt😊
Förstår oron inför flytten men hoppas att det kan bli en fortsättning på nystarten.
Typ, "i denna boning har jag aldrig varit full!"
Men ta en dag I taget så sällskapar vi på vägen!


skrev Flarran i Promillebikt

Så har man då vänt upp och ned på dygnet igen och sitter och dricker i köket mitt i natten. Men nu är det då ingen skadlig alkohol längre, utan bara en liten julmust. Kom utanför dörren och ut med ett gäng soppåsar för en stund sen. Men sjuttsingen vad halt det var fast det var en grusad gångväg. Fick då lite trevlig energi av att jag lyckades med denna prestation. Så gick några vändor extra inomhus i källargången som motion. Det blev väl inte mera än kanske en 250 meter, men det känner jag mig nöjd och glad med. Tänk, det var en vecka sedan man var utanför ytterdörren. Så det var faktiskt ett litet äventyr. Man har då inte så stora krav längre och det får man väl vara tacksam för. Nu är det nog dags för en nattmacka och sen kanske man kommer i säng och får sig nån timmes skönhetssömn innan dagsljuset kommer åter.

Ha en fin söndag!


skrev Flarran i Promillebikt

Jag var så duktig och gick och lade mig klockan tio, men det var helt omöjligt att somna. Tror att jag låg i en slags ansträngande halvdvala i ett par timmar innan jag till sist nog sov i en enda timme. Vaknade alltså omkring 01:00 nånting och kände mig rätt så besviken på att jag inte hade fått sova längre än jag fick. Har ju läst en hel del om sömnhygien och vet att man måste nöta in en ny rutin kring sovandet så att man liksom programmerar om sin egna biologiska sömnklocka.

Men blev så nedstämd och uppgiven i en blixtrande sekund och tänkte tyst för mig själv att, nu så hade det då varit fantastiskt om man hade haft en flaska portvin i huset. Tänk vad många nätter, och i så många långa år som man har suttit och druckit alkohol om nätterna för att sedan till sist somna helt av utmattning på morgonkvisten. Sedan har man vaknat nån gång på på eftermiddagen och bara liksom i panik rusat iväg till bolaget efter mer flytande dyr sömnmedicin liksom.

Nu skulle jag egentligen inte alls sitta och skriva en massa tok som jag gör. För vet ju att man vaknar till av datorskärmens ljus och att det inte är perfekt för att somna om liksom. Men när man har ångest och jobbig oro om natten så här, då är det inte så lätt. Så därför blev det att jag gick in på min sida på detta forum för att skriva av mig lite och kanske komma i form för att möta John Blund om en stund igen. Men har ju nu blivit allmänt splittrad och stressad i tanken och känner mig nu jagad av en inre känsla om att jag måste vara duktig och gå ut med soppåsarna som står och flinar i hallen liksom.

Tänker i skrivande stund på det här med HALT som ju säger rätt mycket om vad man bör tänka på när man får ett blixtrande sug efter alkohol som nu börjar att klinga av så smått. Man ska veta att ett sådant går över efter en liten stund om man har styrkan att vara lugn och vänta ut den så att säga. Tror att alla bokstäver i HALT var inblandade den här gången. Då både nedstämdhet samt väl även en del törst och lite hunger spelade in. Har inte kommit ned helt i varv ännu och tänker därför göra lite nytta när jag ändå är vaken och gå ut med hushållssoporna så jag slipper ha dessa att tänka på.

God natt! / God morgon!


skrev Vanten i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud Hejja dig! Underbar känsla när man trivs med sig själv. Jag tänker också mycket på hur trött & sliten jag hade varit om jag druckit alkohol några kvällar eller dagar i veckan. Drömmer ofta att jag sabbat allt & druckit, medvetet eller omedvetet (ngn råkar servera en icke alkoholfri öl). Jag sover tungt om morgnarna & kan få en känsla av att jag druckit eller är bakis. Så vaknar jag till & konstaterar att jag inte har druckit & det är så skönt varje gång. Jag är utsövd på ett helt nytt sätt

Om morgnarna dricker jag alltid kaffe i sängen. Så mysigt. Mitt nya nu är att ta med mig en stor kopp koffeinfritt kaffe till sängen på kvällen & det är så mysigt.

Jag har haft lite sug vissa dagar & behöver påminna mig om vad som händer om jag dricker. Har för mig att någon skrivit att de har en lapp i börsen om konsekvenserna om hen dricker. Jag ska göra något liknande för snart bor jag själv i en ny stad & då ökar mina risker.

Härligt att höra att du har det bra & så gulligt att tänka på mig & fråga efter mig ❤️!


skrev Vanten i Måste klara att sluta nu!

Det gick fint att vara alkoholfri på krogen. Kände noll sug. Drack ett vidrigt alkoholfritt vitt vin till maten.

För mig är det farligaste lång egentid för jag vill helst dricka själv när jag dricker. Så har det varit i ett par år.

Jag hade sug igår, men nu är det snart en månad & det har jag bestämt mig för att klara. En liten djävul viskar om nyårsafton & om bubbel!


skrev Vanten i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@LAO @Carisie Tänk att jag var med om något liknande idag, stötte på något liknande & blir ofta full i skratt eller avskyr sådana personer. Ibland både och. Ödmjukhet är en väldigt fin egenskap & resurs ❤️!


skrev Vanten i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud @Carisie @LAO Nu svarar jag mig själv också här 😅. Skulle skriva att jag blir rörd, inte lärd till dig @Maud.

Vad fint att ni tänkt på mig, det gör mig glad. Jag kom av mig med skrivandet här i samband med jul, men har varit inne & läst lite någon gång per dag.


skrev LAO i Ångesten äter upp mig

@grynet vad skönt att det känns bättre. Jag har aldrig varit på AA men tror nog att man går dit, går in, nån ser en och sen åker man bara med. Det är säkert jätteläskigt och superskönt.
Godnatt🌟


skrev LAO i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie ja, det är knepigt det där med människor som är felfria. Sist jag mötte en blev jag provocerad, men idag när jag ”sprang på” en blev jag som lite full i skratt och väldigt nyfiken. Dom blir lite som trotsiga skolbarn😝.

Dina nollor är som pärlband, och jag hoppas du får sova gott. Det är så kul att jag får hänga lite med dig här🤗


skrev Vanten i Hurtbulle med hemlighet.

@Vanten Rörd inte lärd! Satans autokorrekt!


skrev LAO i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 så fint! Och tänk vad bra du kommer att må imorgon🎉


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Molnet Precis så! Vi försöker hjälpas åt, ska försöka vara här inne varje dag och läsa och skriva av mig nu under ledigheten, tycker verkligen det hjälper. ♥️

Nu är det sovdags - hoppas du får en skön natts sömn och också kommer vakna och vara stolt att du vaknar utan ångest och baksmälla ♥️🤗✨


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

Vilken kväll!! Två veckor utan A idag. Uppesittarkväll och idag spelkväll. Inget konstigt. De andra drack, jag korkade upp A-fritt och sa bara ”vill köra så ett tag nu, har inte mått helt toppen..” inga frågor, bara ”vad bra”, ”den ska jag nog köra på nyår då jag är chaufför”.

Kvällen var toppen. Spelade massa roliga spel, musik och skrattade så vi kiknade..!

Känslan av att kunna/orka städa undan när gästerna gått, inte somna med mascara och kläder på, kunna säga godnatt till barnen, att hinna ta in och uppskatta kvällen och dessutom veta att jag vaknar fräsch och utvilad imorgon - utan ångest!

Glad och stolt!


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Det innehåller inget nytt utan samma gamla nolla 0️⃣
Däremot känner jag mig ganska provocerad idag. Främst av människor med problem som inte kan se sin del i det hela. Som ber om råd men som sen förkastar alla råd med arrogans och talar om att det är fel på råden. Det är förresten fel på alla andra. Det är också alltid fel på alla andra medan personen själv är ofelbar. Då ställer jag mig frågan varför personen alltid hamnar i problem med andra människor? Gång på gång. Vad ska jag säga om det egentligen? Orka 🤦🏼‍♀️ Nej jag tar och kryper ner mellan mina flanelllakan och stänger ute självgoda idioter som har huvudet uppkört så högt i sin egen stolgång att de är förblindade och inte ser allt skit de sprider. Phew. Nu känns det redan bättre. Hade det varit förr i världen hade jag kanske tagit en pruttare eller två 😂

Hoppas alla haft en skön lördag - imorgon är det åter dags att dingla på födkroken för en kväll. Snart nytt år - brukar ni avlägga nyårslöften? 🩵


skrev Carisie i Hurtbulle med hemlighet.

@Vanten Hej 👋🏼 jag har också funderat men det är skönt att du är hittad ❤️


skrev Vanten i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud Åh gulle ❤️! Blir lärd. Jag är här & kikar in ibland, men har varit lite passiv! Det är bra med mig ❤️!