Senaste kommentarerna i forumet

@Carisie @LAO Det är viktigt att få välja sin egna väg och känna att man har tilltro till sin egna förmåga, att man själv bestämmer och styr över sitt liv. Man måste också göra sina egna misstag och lära sig av dem. Först då vet man vad som funkar och inte funkar för en själv. Det luriga med alkoholberoende är att då är det alkoholdjävulen som bestämmer som en diktator. Allt sker i hjärnan och alkohol är bränslet som håller djävulen vid liv. Därför är det knepigt med måttlighet, för då matas hjärnan med alkohol då och då. Jag kan bara utgår från mig själv som inte kan lyckas med måttlighet och från det jag läser på forumet, de som försöker men inte lyckas. Men man måste nog testa själv för att veta om man kan dricka måttligt eller inte.

En annan sak är det som @Carisie säger ”varför vill jag ens det?”. Det är intressant att fundera på. Varför vill man på ett konstgjort sätt zooma ut? Jag tyckte det var skönt att zooma ut och bli lite bedövad för att slappna av eller för att höja upp känslor. När man gjort denna inlärning i hjärnan så sitter den där latent. Den minns hur jag brukar göra i olika situationer, på olika platser, vid olika känslotillstånd, vid olika lukter mm och pocka på med sug av vin för att jag ska få önskad effekt. Som med cigarretter utanför IKEA, hjärnan minns. Anders Hansén, psykiatern, säger att det är just det, att det är inlagrat i hjärnan och att den minns som är det svåra med ett beroende, att sluta dricka. Då förstår man vilken oerhörd kraft och enväldig styrka som en beroende hjärna besitter.

Första året av min nykterhet fick jag skapa massor av nya minnen, vanor och handlingar där jag brukade dricka. Alla högtider, när jag shoppat, varit hos frissan, påtade i trädgården, var på stugan, träffade folk, städade, var ledsen, arg, trött, hade ångest, ja, alla situationer. Även på mitt andra år när jag besökte platser där jag drack och inte besökt fick jag skapa nya nyktra goda minnen. Jag skapade nya hjärnspår i hjärnan där de nya minnena lagrades så att hjärnan minns de senaste aktuella handlingarna där jag var nykter och där sug inte var inblandat. Vid det här laget sov alkoholdjävulen i djup dvala och det enda som kan väcka denne är alkohol. Hjärnan är fantastisk och plastisk och kan lära nya saker😁.

Jag funderade också över varför behöver jag dricka för att zooma ut och trodde inte att jag skulle kunna göra det på annat sätt än genom alkohol. Men jag hade fel. När jag inte matade hjärnan med alkohol och hjärnan fått återhämta sig och komma i balans igen och när jag kommit i kontakt med mig själv på djupet, hittade jag det. Mig själv. Min väg och min värderade riktning. Min autencitet. Då ville jag inte längre göra konstgjord andning genom alkohol. Jag ville lära mig att hantera livet som det var med nyktra sinnen. Hitta lugnet och glädjen i mig själv utan alkohol. Och det häftiga är att jag känner både mer lugn och mer glädje utan alkohol😁.

Oj, detta blev långt! Men det är risken då det är intressanta frågor😁. Ha en fin annandag jul!❤️

Dag 25! Julhelgen fortsätter, så skönt att vara nykter. Familjen är tillfreds, inga besvikelser hos maken pga fylla, nu ska jag ut på löppass i skogen 🔥 god fortsättning alla AH:are ❤️

@LAO den heter Nejgroni! Maken köpte på systemet, säljs i liten burk. Tror den finns plus även finns fler varianter i välsorterade matbutiker 🌟 går helst inte på systemet. Sån underbar julafton utan alkohol, helt närvarande med egna och alla släktens barn - värt så mycket! 🎄🌟❤️🧑🏼‍🎄 Hoppas du har en riktigt härlig julhelg! Heja oss!

@Carisie Tack ❤️

@Ny dag Härlig uppdatering! Och jag har varit medlem ungefär dubbelt så länge som du😝.
Jag försöker tänka från andra hållet istället även om vägen varit krokig - om jag inte hade gjort något alls, så hade jag troligen varit helt körd vid det här laget.
Babysteps i rätt riktning från avgrunden är bättre än jättekliv bakåt mot stupet. Hälsa snön, utanför mitt fönster är det dimma, men vad gör väl det när jag är klar i skallen. Kram 🥰

@Ny dag åh så glad jag blir av denna uppdatering – jag blir genuint imponerad av hur ihärdig du varit och hur du varit medveten i så många år, önskar att jag började ta tag i mig själv för länge sedan och kan bli livrädd och tänka att jag har statistiken emot mig och att detta inte kan vara på riktigt 😅

Men så ska vi INTE tänka och det har ni här lärt mig. Vi tar en dag i taget och just i dag kommer vi inte dricka ❤️

Önskar dig en fortsatt fin dag, så mysigt det låter med snö och skidåkning. Hos mig är det grått på utsidan men tack och lov är det ljust och mysigt på insidan 🤶🌲.

Tänk att om några dagar får vi ett helt nytt år. Ett 100 % nyktert år har vi framför oss!

Kram 🤗

@Maud jag gillar när saker blir inställda och har svart bälte i att avboka. Det är ytterst få människor jag verkligen vill träffa och ändras sådana träffar kan det kännas jobbigt förstås.
Du har så fin plan framåt! Jag tänker också långt fram och mycket på hur bra det kommer vara att vara alkoholfri när jag får barnbarn. Det är inga på gång än, men man vill ju vara redo❤️
Ha en fin dag!

@Carisie ja mindset är otroligt viktigt. Just nu kommer jag nöja mig med måttligt när mina 3 månader är över, men brakar det iväg kommer jag stoppa direkt. Jag kommer ha ett förändrat drickande, det är jag säker på, och jag vill välja varje glas och inte slentrianmässigt dricka billigt rödvin.
Det känns ju redan att hjärnan bygger om sig och jag har nu börjat prata med min kille om att jag vill börja träna när ryggen blivit bättre för att vara i fin form om ett år då jag fyller 50…
Tack för ditt stöd🤗

Varje gång jag loggar in här och ser hur länge jag varit medlem får jag ett hugg i magen. Tänk om jag jag inte försökt vara måttlig, insett hur lömsk adjävulen är från början osv. Då hade jag varit nykter i flera år nu…. Men jag kan inte göra något ogjort, bara tänka framåt. Nu har jag 4,5 månader av nykterhet i ryggen (igen). De senaste åren har jag varvat med nyktra veckor/månader med korta djupa återfall. Året som gått har varit nyktert till 90 % minst. Julen har varit nykter och det har varit härligt! Så tacksam varje morgon när jag dricker mitt kaffe. Nu strax står det skidåkning ⛷️ på schemat. Älskar verkligen att åka skidor, något jag lärt mig som vuxen så jag åker hellre än bra 😅. För er som funderar på om jag dricker för mycket…, har du dessa funderingar gör du troligen det och börja med att ta tre nyktra månader (jag ångrar att jag aldrig följde detta råd)… och det går att leva nykter och livet blir så mycket bättre och roligare. Och underskatta aldrig adjövulen för hen är vidrigt lurig. Det har tagit mig 5+ år att verkligen inse och fatta det. 🌱

@Solrosfrö_ Hej 👋🏼 Vissa människor förstår helt enkelt inte hur det funkar - troligen för att de inte känner likadant själva. Ta min make tex han kan dricka öl, vin & sprit utan att få ångest dagen efter - han sover ut så är det borta. Medan jag vaknar 3-4 på natten och mår så dåligt att jag funderar på vad jag kan dricka för att lindra ångesten och det utan att han vaknar. Det är så sjukt!

Jag tror du får prata med dina bromsklossar om varför de ska göra det här och att det inte bara är en liten grej du håller på med som att virka en grytlapp. Det är större. Du fixar det! Jag kan ställa upp och vara din mentala bromskloss - anytime! 😂🙏🏼🩵

@grynet Hej och välkommen 🙏🏼 Att din sk svärfar tafsade och sa olämpliga saker är verkligen inte okej. Att det kom ut under fylla är inte konstigt för då vågade du väl. Bra att din partner tror på dig och att responsen inte blev den avsedda är inte heller konstigt för vem vitt tro nåt sånt. Människor vill inte ta i övergrepp med tång ens. Det spelar ingen roll hur stort eller litet övergreppet är men människor har en tendens att inte tro offret.

Försök att få i dig lite mat idag - att inte äta kommer att öka rivandet i magen. Andas. Det blir bra. Jag lovar. Det blir bra. Så länge du inte dricker kommer allt att ordna sig. Stor kram! 🩵

@LAO Ja jag kanske sprang på en bortglömd torrboll 😂 💣 Vet du..jag tycker du ska ändra mindset till "dit ska jag komma" ett mål utan tid - det blir när det blir. För snart ett år sedan skulle jag aldrig trott att det kunde vara såhär bra. Jag trodde att bra var att klara av att vara måttlig - nu vill jag inte ens det. Forumet och meningsutbyten med olika människor har ändrat mitt mindset fullkomligt. Jag var övertygad ända fram till midsommar att jag inte ville sluta helt utan kunna ta ett glas ibland och nu känner jag "varför vill jag ens det"? Det är en process som rullar fram som en evighetsmaskin men varje morgon jag går upp så bestämmer jag mig för att inte dricka idag. I början var det något jag behövde göra för att hålla nollan. Idag är det nåt jag gör som rutin - jag ska inte dricka idag heller.

🩵

@Port89 Hej 👋🏼 välkommen. Jag känner igen mig i delar av det du beskriver. Tycker du att det är svårt att inte dricka nu? Jag hoppas det löser sig med din fru. God fortsättning på julen och ditt nyktra liv.
🩵

Nu är det torsdag och redan annandag jul, tiden går fort när man är nykter, alkoholfri och har det skoj och som vanligt bara njuter av tillvaron. Kunde inte sova alls i natt. Men har då redan ätit min frukost och sitter nu och dricker kolsyrat vatten i ett fint glas och ser fram mot dagsljusets ankomst. Men först får det väl bli en sträckning på sängen, och om Herren så vill får man kanske eventuellt sova en timme eller två kanske. Sedan är det väl dags att fröjda sig med en liten promenad ut till närmsta sophus med ett par kassar med skräp om man nu orkar och klarar av sådana stordåd.

Ha en fin dag!

@grynet då förstår jag lite bättre. Ångesten är akut, och kommer att minska även om det känns långt borta nu. Är du på dag 4 utan alkohol nu? Hur länge brukar den värsta ångesten sitta i?

Några här inne beskriver hur dom använder det där sista mörka jobbiga som en drivkraft framåt. Att det får vara anledningen till att aldrig mer dricka.
Jag har förstått det som att en del med alkoholproblem har det precis som du, att man blir ostoppbar efter första glaset och alltid spårar ur och gör dumt, att det är en del i sjukdomen.
Idag när du vaknar har det gått mer tid mellan dig och händelsen, det brukar lindra, sen tror jag nog att en del av ångesten beror på vad du blev utsatt för.
Stor kram.

Dagens utflykt inställd pga sjukdom. Lite tråkigt men bokat nytt datum i närtid.
Jag får hitta på något annat , men absolut inte gå på rean. Sånt är urjobbigt för en sådan som mig. Det rimmar inte heller med mitt nya prylbantarliv.
Varje morgon jag vaknar så känner jag fortfarande efter hur jag mår. Sen kommer jag på att jag inte har druckit o lättnaden är stor. Tänk att jag mått så skit ett par tre dagar i veckan och ändå fortsatt!
Hur många gör inte det!?
Dag, läggs till dag och jag ser resultat.
Hyn, mjuk och fin. Magen är platt igen( bedrift för en klimakterietant)
Allt är självklart inte rosigt och skimrande i livet men lättare att bena ut och acceptera.
Jag tänker framåt, har ju gjort det här förr i längre perioder. Jag vet hur lätt o bra jag mår. Hur skönt det är.
Min akilleshäl är när jag börjar föreställa mig hur gott det skulle vara med ett glas. Mysigt, lite lyxigt o alla andra kan ju. " man är ju inte alkoholist när man varit nykter i 3 månader.....sjukanmäler mig aldrig så det är lugnt. Det går att hitta tusen svepskäl efter ett tag för att gå till bolaget och lägga en flaska på kylning som knappt hinner bli kall innan den häls upp i ett vackert glas , för alkoholist är man ju inte då.
Jag har minne som en guldfisk när det kommer till vin. Det är därför jag skriver här varje dag. För att påminna mig själv.
När det gått ett halvår så ska ni slippa mina funderingar varje dag men just nu behöver jag skriva och skriva, tänka, reflektera.

Ser mig själv i tanken när vårsolen lyser. Mitt nya jag med mindre jobb. Livet med vuxna självständiga barn ( har fler ungar än de flesta) tiden som jag nu kan lägga på mig själv.
Stark, frisk, sollspande, njutande av naturen.
En jämnare livsglädje och energi helt enkelt.
Idag ska det bli ännu en dag utan vin, en dag till att göra något bra av.

🌞

Jag var i måndags på mitt livs första AA möte.
Kändes sjukt klyschigt att skriva Anonyma alkolister i sökfältet.
Finns det på riktigt? Det gjorde det till min stora lycka.

För att ta det från början...
Börjar supa som 13åring. Är 35år idag, 2 barn, fantastisk fru, ett hem och hus jag alltid drömt om.
Har aldrig haft känslan av "jag måste dricka", däremot "Det hade varit roligt att dricka idag" har varit min akilleshäl.
Det är här problemet börjar, när jag tagit den första. Då kan jag inte sluta, känslan av att nu räcker det finns inte efter den första.
Jag dricker oftast då tills jag fysiskt inte kan dricka mer.

Såhär har det varit sen jag var 13, flera kompisgäng, jag har alltid varit "en kul jävel att supa med", och känslan av att vara någon gjorde att möjligheten till "det hade varit roligt att dricka idag" har varit många...

För ungefär 1.5år sen fick min fru nog, jag drack i genomsnitt 2ggr i månaden, men då alltid tills jag stupade.
Jag lovade dyr och heligt att det är slut nu, jag kan lika gärna sluta.
Höll upp helt ett år. Sen började tanken att "nu efter ett års tid och jag visat mig själv att jag inte behöver dricka, då borde jag ju kunna kontrollera det".så är inte fallet, inte för mig.
Tar jag den första så blir det precis som innan.
Jag har druckit några gånger senaste halvåret, inte insett att jag är precis där jag var innan igen för att jag tillät mig själv att dricka den första.
Nu är nog min relation med min fru över.
Jag har full förståelse för detta.
Jag klarar inte att titta bakåt. Jag har sårat henne så många gånger genom att hon fått oroa sig för om jag ska hitta på något dumt, försätts mig i rent av livsfarliga situationer för att jag inte kan ta vara på mig själv när jag är full.

Jag måste titta framåt.
Jag vet vad jag måste göra avsett vad som blir av min relation med min fru.
Jag vill inget hellre än att fortsätta mitt liv med henne, våra barn, vårt hem och vår framtid.
Jag ska gå på AA möte imorgon igen.
Det här forumet har hjälpt mig de senaste 3 dagarna, att finna tröst att jag inte är själv i mitt problem.

Jag vet vad jag måste göra.

Jag kan aldrig mer ta den första.
Det beslutet är inte bara idag, det är varje dag i resten av mig liv.

@LAO Det var inte okej det han gjorde. Men jag tyckte väl inte att jag fick responsen jag önskat. Då jag upplevde att jag inte blev trodd på. Min sambo tror dock på mig och jag är så glad för det. Men jag gick till personangrepp mot fler än min svärfar. Jag sa saker som sårade. Avslöjade hemligheter mm. Jag minns inte detta själv då jag har en stor blackout. Något som ofta händer när jag druckit. Jag dricker inte så ofta alls men när jag väl gör det så finns det inget stopp och jag går över oförlåtliga gränser, är elak och vidrig mot personer jag älskar. Jag har en fin familj och vänner som är stöttande i detta. Men jag vet inte om jag kommer kunna klara av ångesten jag känner :(

@Solrosfrö_ Vad bra att du skriver här! Här finns det många kloka som säkert kan ge dig massor av bra tankar. Mitt kloka bidrag är att berätta för folk vad du vill ha för stöd. Folk vill hjälpa, och frågar säkert inte för att vara dumma. Jag har bett två kompisar om att få ringa om suget slår till, så ska dom peppa mig att låta bli. Min syster får ta ett glas vin ibland åt mig, och min kille dricker inte när jag är med. Så, prata med dom! Lufta din oro, be om att de ska vara stoppklossar. Och framför allt, ta inte första glaset! :9 dagar, du fixar det här!

@Carisie du kanske hade städat undan din egen torrboll i nån vrå? Skönt att vara den som inte dricker, det känns som om jag aldrig kommer komma dit…
Sov gott nu efter allt ditt slit under julen!

@grynet det är inte du som gått över gränser! Att din svärfar har tafsat på dig är fruktansvärt och hur du reagerar på det är inte så lätt att bestämma. Det låter klokt med alkoholfritt ett tag, dels för att alkoholen är ångestframkallande men också för att man inte ska dricka när man mår som du. Har du en vän du kan prata med, eller kanske vila hos ett tag? Stor kram

Tänk att man spontant somnade till efter lite julgodis. Mycket märkligt att man slumrade till på helt galen tid altså. Men vad gör väl det, när man är nykter och alkoholfri. Det är allt fint att få sova nån gång ibland. Nu är det nog dags för en liten en julmust och kanske eventuellt en god klementin känns det som. Hade det inte varit för ett gäng skrålande grannars julfest, så hade man nog sovit som stock än kan jag tro. Men nu fick man ju glädjen och möjligheten att vara vaken och njuta i lugn och ro eller nåt sånt... en stund till av denna fantastiska juldag. Tror jag ska titta på nån trevlig videofilm man själv har i hyllan. För det som TV har att erbjuda, det är då inte mycket att hänga i julgranen höll jag på att säga.

Ha det gott mina vänner!

Jag har gjort bort mig något så fruktansvärt. Bråkat och varit elak med mina svärföräldrar. Allting började för någon månad sedan när min bonus svärfar tafsade på mig och sa saker som inte var lämpliga. Men nu för några dagar sedan så kunde jag inte hålla käft och berättade vad som hänt. Men jag gick över alla gränser. Nu tror min svärmor att jag har ett agg mot dem. Och resten av familjen är otroligt besviken på mig även min sambo. Vilket jag förstår. Men hur överlever man skammen? Jag har inte ätit på 3 dagar pga ångest och illamående över hur jag betedde mig. Jag minns inte heller vad jag sagt, fått det återberättat. Hade jag inte haft barn. Så vet jag inte om jag orkat med att leva med det jag gjort och utsatt folk för. Jag ska söka hjälp. Gå på mitt första AA-möte. Men vet inte hur jag ska våga??

Jag har hört att återfall börjar långt innan man tar det där första glaset, och det känns som att det smyger sig på nu. Det är jätteläskigt. Jag vill inte, vill inte, vill inte. Men jag tänker på det mer och mer. Kommit på mig själv med att fantisera om känslan, smaken, ruset, kaoset, när allt runtomkring försvinner, om att vara på barer, klubbar och fester. Får puls när jag tänker på det, zonar ut. Tänkt på hur jag skulle kunna göra det utan att någon märker. Smyga iväg under en middag eller konsert ”för att gå på toa”, istället beställa en shot bara för att få känna dendär känslan igen. Usch jag känner mig galen. Det gick ju så bra, för två veckor sedan hade jag inga sånahär tankar. Det har gått 39 dagar, det känns mycket och lite på samma gång. Vänner och familj som jag berättat för har erbjudit mig öl på julbordet och frågat om jag ska dricka på nyår. Blir förvirrad, är det ingen stor grej dethär? Skulle de inte reagera om jag sa ja? Jag ville ju att de skulle reagera, vara stoppklossar mellan mig och alkoholen och ställa mig till svars, men nu känns det tvärtom. Är så snurrigt i huvet nu och har ångest. Vet inte vad jag ska göra!

Tack @Memmy. Det är faktiskt dag 2. Har gått över förväntan även om morgonen var tuff. Ja, min gamla arbetsgivare skickade mig till en beroende mottagning men det var innan jag började medicinera mot bipolaritet så då var allt kaos och fick ingen effekt. Har bedövat antabus men då druckit mig igenom det. Det är säkert ett fantastiskt hjälpmedel för många men jag måste hitta det i mig själv.