skrev LAO i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022 43 dagar! Heja dig! Jag jobbar som lärare och hade typ dött av att utsätta mig för något sådant som du gjorde i helgen. Stressen slår i taket och jag bara går undan eller skriker😂. På jobbet däremot klarar jag hur mycket ljud som helst.
Om du satt tre månader som första mål så är du ju typ halvvägs, hur känns det?

Ända tipset jag kan ge är väl att du frågar dig om du vill börja om på dag ett, samt hur du vill må imorgon.

Jag tror att du klarar din ensamma vecka galant, gör sånt du njuter av och skriv här💕


skrev Varafrisk i Tillsvidare 2.0

@Ny dag Tittar in hos dig, ser att du inte skrivit på ett tag. Jag vet att under de här senaste tiden som du har varit nykter behöver inte tystnad betyda återfall. Jag vet att det kan betyda att du har mycket omkring dig att göra och nu i jultider kanske ännu mer. Fast om du har tid och ork kanske du vill ge ett livstecken ifrån dig❤️

Kramar 🥰❤️


skrev Molnet i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022 igenkänningsfaktor stor på den.


skrev LAO i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud tid är verkligen lyx och en vecka utan A är toppen! Jag har ju varit sjuk i princip sen jag slutade dricka men längtar efter att få känna de där effekterna av återhämtningen och vilan som de lediga dagarna kan ge.
Idag blir det första arbetsdagen på 10 dagar, och det ska bli så skönt!
Ha en fin ledig dag!


skrev Molnet i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022 igenkänningsfaktor stor på den.


skrev Molnet i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud Godmorgon!Själv är jag på väg till jobb.Och känner mig utvilad tack vare noll A.Lagom med saker från to-Do-list,film,promenader,museum,frisör & Spa med hämtmat.Du har en fin målbild om din extra fritid.Skön & vilsam.Nu vet du att det inte blir så med vin för dig längre(inte för mig heller)Denna morgon har ju börjat bra med goda vinster.Fortsätt så.Må så gott!


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Tidig morgon igen trots kvällspass igår.
Dag 7 eller 1 vecka. Det är fortfarande inte ovanligt för mig när jag väl kommer in på rätt spår. Men visst är det skönt!
Idag är jag ledig vilket oxå är skönt. Just sköna vill jag att de lediga procenten ska vara. De 30% som jag trollat bort från min arbetstid ska vara guldkant i vardagen. Det var ju så det var tänkt. Vila , återhämtning, avkoppling. Tid är fan lyx som inte är alla förunnat.
Ett halvår med mindre jobb blev mer vin. Det är inte det minsta lyxigt! Bara dumt och farligt. Visst har jag njutit av lediga dagar men allt för många har varit kantade med bakissymptom o rastlöshet.
Tänkt och funderat den här veckan och ser att jag med min typ av hjärna är ute på ett minfält. Det är möjligt att andra klarar att dricka nu o då. Men jag gör det inte.
Så då får jag låta bli.
Radat upp för och nackdelar.
Nackdelslistan blev lååååång.
Fördelaslistan ( med att dricka vin) ,den blev liksom tom.

Så nu attackerar jag den här måndagen i december med en natts bra sömn, ingen huvudvärk, törst ,inre oro och ångest.
Platt mage, inga rocasea plitor i nyllet. Ögonen osvullna , minskade klimakterievallningar. Lite pepp på dagen då jag kommer att få saker ur händerna utan allt för stort motsånd.

Det är rätt skönt utan vin!😊


skrev Se klart i Det är dags nu - ska vi följas åt?

Halloj,
Bra jobbat med alla dagar. Jag kikar in från ”den andra sidan” - Det vidare livet- för jag känner SÅ igen det du beskriver när det stressar ihop sig med barn, pyssel, fix. Jag drack alltid i dessa situationer och det var urkämpigt i början att parera den typen av stress utan alkohol. MEN det blir mycket bättre, dels får man styra om livet lite, fundera över vad man orkar och framförallt inte orkar.
Sen blir man mindre känslig, när alkoholen försvunnit ur kropp och knopp.
Så bara ett heja från kanten här, (1 805 dagar har jag stått där, nykter) 🏃‍➡️🤗


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

@vår2022 tack snälla för att du skriver! Så skönt att veta att man inte är ensam.


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

DAG 43
Idag stod julbak och julstök på listan.
Båda döttrarna och jag skulle baka lussebullar, lite julgodis mm.
Det blev lite stressigt och jag kände direkt hur triggande situationen var. Inser att jag nog de senaste åren smuttat på lite glögg eller bubbel när vi ”julmyst”.
Det var en nästan överväldigande känsla och blev rätt jobbigt för mig.
Som att jag blivit känslig för ”stök”. Äldsta dottern satte på julmusik, TV:n var på, döttrarna pratade i mun på varandra och jag blev helt svettig. Fick be de att stänga av musiken… blev lite bättre men jag ville ärligt talat bara gå och lägga mig. Aldrig känt så förut.

Jaja, var ju ändå så glad att ha de båda nära mig ♥️
Vi skulle köpt gran också men slutade med att maken fick göra det själv då vi var mitt i baket när han behövde ta sig iväg.
Sen klädde tjejerna den 🥰 blev så fint!

Nu har maken åkt på jobbresa och blir borta till torsdag och det var första gången på länge jag tänkte ”yes, nu har han åkt, nu öppnar jag en flaska”. MEN - jag stod emot! Inte för att jag hade nåt hemma men det viktiga är att jag ”red igenom” känslan. Det släppte även om det tog längre tid än vanligt.

Nu jäklar gäller det att hålla i den här veckan!

Skicka alla tips och knep ni vara kan! 💪🙌✨

Massa kramar och klappar på axeln till oss alla som kämpar!
Idag somnar vi nyktra!
♥️✨♥️


skrev vår2022 i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 Välkommen tillbaka! Känner igen mig, har också provat att dricka mindre/måttligt men det har aldrig hållit speciellt länge. Efter ett glas vill jag bara ha mer. Det är som @Amanda L skriver, hjärnan har blivit kapad och det är kaparen eller alkoholdjävulen som tagit över kommandot och styr handlingarna. Jag insåg och accepterade att jag är alkoholberoende och att jag inte kan hantera alkohol. Jag insåg också att det inte var värt alla konsekvenser som alkoholen gav med ångest, oro och skam.

Du kan börja med att säga att du ska göra ett uppehåll då det blivit mycket senaste tiden och att du inte mår så bra av det eller något liknande. När du varit nykter en lite längre tid så kommer du säkert att tänka lite annorlunda kring detta, det är jobbigast i början när man gör denna förändring. Kanske kan du även inspirera andra i din kompiskrets?😁.

Det är bra att ha tre månader som ett långsiktigt mål och sedan ta en dag i taget. Jag slutade dricka för drygt 3 år sedan och jag ångrar inte en sekund! Jag mår så mycket bättre och ångesten, oron och skammen lyser med sin frånvaro, så skönt!

Kämpa på, en dag i taget! Det är så värt det! Kram❤️


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Ytterligare en dag i nollans tecken. Idag har jag piffat runt hemma och bakat pepparkakor och sen haft kompisar över på fika. Det blev rätt sent så nu har vi precis ätit middag och jag inser att jag måste snart kasta mig i sängen och sova om jag ska orka upp imorgon.

Hoppas alla haft en fin tredje advent
🩵


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

@Amanda L tack snälla för dina ord. Jag känner att detta forum blir viktigt och for direkt bekräftelse i mina tankar om att det bästa är att bryta helt och jag har satt ett mål på tre månader och måste bara klara det. Sen är det nog så att jag aldrig kommer kunna dricka ”normalt” igen eftersom jag aldrig vet när jag går över den där gränsen och tappar det.. vidrig känsla men ändå har jag testat igen och igen…

Känns skönt att höra att det inte är jag, även om jag liksom inte vill ”skylla” på nånting..

Tack för pepp!


skrev Carisie i Då börjar jag om.. Igen..

@Emmy123 Jag har klarat mig med AH. Hade en alkoholterapeut men tyckte att han fokuserade för mycket på att grotta i det som varit istället för att se framåt och kanske ge mig verktyg att stötta mig framledes - det har jag fått bättre hjälp med här!
🩵


skrev Carisie i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 AH är till stor hjälp för mig .. bolla tankar och erfarenheter
🩵


skrev Carisie i Då börjar jag om.. Igen..

@Emmy123 Största tappet på glas görs ju främst när man får glaset påfyllt innan det är tomt 😶
Jag har. Stor helt utan sedan midsommar. Min sista karatefylla i feb. Dryga 2 månader nykter och sedan fram till midsommar hade jag en budget på 4 glas/v fördelat på två dagar MAX. Men när jag väl börjat tänka till om jag ens var sugen så upptäckte jag att jag inte var sugen... så då har jag bara låtit bli sen dess 🩵


skrev Amanda L i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 Det ör inget personligt misslyckande att inte kunna kontrollera alkoholintag. När du väl är beroende så har en del av hjärnan blivit kapad. Och den vill bara ha mer av drogen… Tankar som kommer när ångesten släpper är”att det inte var sååå farligt”. Detta även om man tappat minnet eller skällt ut sin käraste . Det verkar ju knäppt, men det är inte DINA tankar, det är beroendet du hör..
Och varför klarar vissa att dricka mycket måttligt hela livet, medan andra inte gör det?
Svaret är nog väldigt individuellt, någon är mer sårbar än andra eller så har man helt enkelt blivit van att dricka för ofta eller för mycket.
Att dricka sällan men då väldigt mycket är bara en variant.
Det viktigaste för dig är att inse och erkänna att du inte klarar av att dricka alkohol. I varje fall inte just nu, men kanske aldrig. Men om du gör ett längre uppehåll, tre månader rekommenderas, så kan du återhämta dig och kanske ta ett bättre beslut.😉
Skam och pngest kommer att lägga sig. Se det som en chans till ett bättre liv där du bestämmer över ditt liv- inte alkoholen.
Du kan få många tips här och i alkoholprogrammet.
Du är så välkommen hit!
Vi vet vad du går igenom och vi vet att du kan lyckas!
Kram ♥️♥️


skrev Emmy123 i Då börjar jag om.. Igen..

@Carisie Jag förstår precis hur du tänker 😀
9(!!) flaskor, herrejösses! Jag försöker alltid hålla räkningen på antal glas men tappar alltid räkningen efter 4 - 5 glas..
Hur länge har du varit utan alkohol? Tar du någon hjälp?


skrev vår2022 i Den här gången går det

@Självrespekt Vilken spännande och intressant resa du gör i självkännedom. Visst kan det ta mycket energi, men ju mer man lär sig att lyssna på sin inre röst desto mer intressant och fascinerande är det att få kontakt med sig själv på djupet. Som du säger, du älskar det.

Gjorde ett inlägg om detta häromdagen. Jag tänker att livet är inte enkelt, men det behöver inte alltid vara jobbigt. Att om man kan acceptera att livet är en process med motstånd så blir det inte lika jobbigt att leva. Man behöver en grad av ångest i sitt liv då det är en drivkraft till att lösa saker, få saker gjorda. Om man har ”allt” och inte behöver kämpa något så blir man istället lätt likgiltig med en känsla av meningslöshet. Vi behöver motstånd för att lösa ut en drivkraft till att handla på något sätt. Alkohol är ingen drivkraft, det ger inte det motstånd som vi behöver för att agera och lösa något som får oss att må bra. Vi behöver hitta en balans mellan ångest och likgiltighet, där finns drivkraften. När man hittat balansen så är livet inte så jobbigt att leva och då behöver man inte heller alkohol för att dämpa eller höja. Balansen finns inom oss själva, det är där man hittar den. För att hitta den behöver man hitta sig själv och göra jobbet där.

Fortsätt vara nyfiken och ha en fortsatt spännande inre resa, det kommer att leda dig rätt. Ha det gott och en fin tredje advent🕯️🕯️🕯️


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

@Carisie tack för kloka ord och pepp! Tror att detta forum blir viktigt på vägen.,


skrev Flarran i Promillebikt

Idag har man då inte fått mycket gjort alltså. Bara vara varit i någorlunda balans och lyssnat till en troende kristen som berättade i nån frikyrka på nätet om att han hade blivit helad i kroppen från cancer i både urinblåsa och njurar. Samt därtill fått tillbaka balanssinnet och kunnat kasta bort sin krycka efter en svår skallskada från att ha ramlat omkull och slagit i bakhuvudet nånstans för en massa år sedan visst.

Han hade som frisk fått ut sin läkarjournal där läkare visst hade skrivit nåt på latin om att han nog hade varit med om nåt lite konstigt liksom. Då några operationer inte längre behövdes. Kommer inte ihåg vad den troende mannen som vittnade i videoklippet om sina upplevelser hette. Men det var visst en bonde han var, eller nåt sånt. Men det är väl egentligen inget märkvärdigt att ha varit med om såna där prylar.

För har man bara en stark och levande tro på Gud och hans son Jesus Kristus så går man ju nästan för det mesta omkring med den Helige anden inom sig. Men det underlättar väl en del kanske om man är vuxendöpt också som min gamla faster väl var inne på nån gång. Det var väl därför som hon jämt bad för mig om att jag skulle få bli frälst kanske. Borde kanske tänka lite närmare på saken.

Sedan är det väl en god tanke att inte sitta och slå sig själv i skallen med en flaska alkohol som man gjorde jämt förr kanske. Så kör väl nyktert vidare ett tag till fast det känns lite grått och trist i stunden. Nej, nu sitter man här och skriver en massa tok igen. Borde nog dra ned persiennerna för mitt köksfönster och kanske ta mig en kopp med nykokat kaffe och ett par pepparkakor sade mig magkänslan. Förresten, det var trevligt att du @Molnet tittade in en sväng tidigare idag. Sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!


skrev Självrespekt i Den här gången går det

Dag 80 (eller 81)

Ja, snart tre månader... Deppigheten är nästan över. Kvarstår att komma på vad jag ska göra med resten av mitt liv. Jag förstår att jag måste fylla tiden med annat än alkoholrelaterade aktiviteter. Men jag tar det lugnt. Ingen brådska med något alls. Läkning får ta sin tid.
Spenderar mycket tid med att känna efter och försöka identifiera vad den känslan egentligen är. Jag får en känsla i magen, men den måste analyseras. Jag tänker inte längre agera i affekt eller obetänksamt. Ofta är den initiala känslan en maskering av vad som egentligen pågår.
En känsla av ledsamhet uppstår, men vad är jag ledsen över egentligen. Och är jag egentligen ledsen över huvudtaget? Är jag kanske arg istället? Eller bryr jag mig inte innerst inne och ledsenheten är bara inlärt beteende?
Det är mycket jobb som tar energi. Men jag älskar det! Jag lär mig så mycket om mig själv nästan dagligen. Jag måste verkligen omskapa mig själv helt. Känslor, beteenden, agerande, tankar. Det är stor skillnad på hur jag för mig och pratar redan nu och människor runt mig börjar märka det i olika grad. Många tankar hos mig om personlighetsdrag hos mig som kanske bara har varit alkisbeteende och inte min personlighet. Spännande, skrämmande.


skrev zalkin i De rullar på bra för mig

@c70cab underbart det låter, har klarat en månad idag, så gött! Vad tycker du är skillnaden för dig idag och för 10 mån sen? Grattis i varje fall och välkämpat


skrev Carisie i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 Hej 👋🏼 Välkommen även om du önskar att du sluppit 😉 Jag kan bara tala för mig själv men jag började min resa här i senvintras och var då nykter i dryga två månader för att övergå till måttligt. Det kan ju verka luddigt i sig men jag satte en budget på max 4 glas i veckan vid max två tillfällen. Den höll jag på så under försommaren men upptäckte snart att jag genom att ha kapat slentriandrickandet endast nådde mitt max vid två tillfällen. Budgeten gjorde att jag verkligen kände efter om jag ville ha - vilket jag oftast inte ville. Så av bara farten så fortsatte jag att vara nykter istället sedan midsommar. Så nu har jag föresatt mig att jag kanske ska ta ett glas vid nåt extra festligt tillfälle men hittills har inget tillräckligt festligt tillfälle uppenbarat sig 🧐

Gällande alkoholfritt - jag har sagt "jag kör alkoholfritt ikväll" - ingen bryr sig det var bara jag som trodde att folk skulle ha åsikter. Om folk skulle ha åsikter så är det väl för att de vill ha sällskap att dricka - deras val. Du kan bara välja för dig själv. Du behöver inte leverera förklaringar. Skulle du själv vilja ha en om nån i ditt sällskap valde alkoholfritt?

Börja med totalstopp - för mig var dag 4 värst för då började jag förhandla med mig själv men sen har det bara tuffat på. Fyll i kalendern. Skriv & läs här. Bestäm dig redan på morgonen att du ska vara nykter så är det lättare att avfärda eventuella förhandlingar. Det är enklare än man kan tro att låta bli 🩵


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

Varit här förut och hade som mål att bli ”måttlig”. Efter att jag nu satt mitt förhållande på spel då jag beter mig som slot när jag blir för full har jag bestämt mig för tre månaders ”paus” och förhoppning mår jag så pass bra att det är ett ickeproblem att bara fortsätta vara nykter.

Tror hela tiden att jag har koll och kan ta bara ett eller två glas men det går inte och ångesten, skammen och minnesluckorna.. vidrigt är det och nu är det dag 2 utan alkohol, vilket inte är svårt när jag mår så här, men när ångesten släpper, när det blir fest, uppesittarkväll, middagar med vänner - känns som att allt kretsar kring alkohol då.

Hur gör man för att tacka nej utan att behöva förklara och känna sig dum? Säger man att beroendet är en sjukdom? Finns det en diagnos, eller är det bara upp till mig att helt enkelt sluta. Inte ens ett glas till middag? Känns som att totalstopp är den enda vägen men det känns också som ett stort misslyckande att jag som vuxen inte kan kontrollera mitt drickande.

Tankar, tips? Tack!