Senaste kommentarerna i forumet

@Vitvargen ja du är på rätt väg men lite mer komplext hur jag rent mentalt tänker på själva begreppet bestämma och ha kontroll. Det är helt sant. En gång bevisar inget och min taktik för tillfället är total avhållsamhet. Det jag är osäker på är om jag på riktigt har velat förändra mitt drickande någon gång. Där börjar jag fundera är det av lättja jag bara fortsatt eller beroende. Det är klart jag mår skit när jag druckit för mycket som alla andra.
Bara detta borde vara skäl nog att bara skita i det. Men det är så svårt att lufta komplexa och i sammanhanget kontroversiella funderingar. Men försöker få kläm på min egen hjärna.

Släktingen i fråga är mycket nära och vi ses ofta och pratar dagligen. Men vill inte vidareutveckla släktband ifall någon som läser här vet vem jag är(vilket jag inte bryr mig så mycket om) men vill inte outa hen. Om folk drar paraleller. Men kan bekräfta att det är måttligt.

Jag förstår och är i princip av samma insikt själv har aldrig heller varit elak mot någon hamnat i fyllecell osv. Men jag skulle ju dagligen kunna gå in här och skriva om hur bra dagen varit och alla positiva tankar och funderingar men det skulle urvattna det hela för mig. Här har jag chansen att lufta rakt av vad jag funderar på och idag är en sådan dag. Såklart är del i de hela att bryta med något man hållt kärt och använt som säkerhetsventil och tankarna som uppstår i det. För oavsett vad utkomsten blir så kommer alkohol få stå tillbaka i mitt liv kraftigt. En resa i att lära sig mer om sig själv och ta tag i saker med destination hälsosammare piggare lyckligare liv. Tillsvidare helt nyktert.

Haft problem med magen sedan barndomen(pre suparkarriären) provat en del probiotika preparat men får ont i magen av det. Brukar försöka få i mig mycket av det i filmjölk och liknande. Men finns ju en. Djungel av preparat där alla lovar guld och gröna skogar kanske får prova vidare någon bakteriekonstellation kanske är rätt för mig. Givetvis blir tarmfloran överlag bättre utan alkohol. Ett tag var detta en stor psykologisk utmaning att ständigt ha koll på var närmsta toa fanns och tackade nej till aktiviteter berusad som nykter pga magen. Åka kollektivt var helt uteslutet. Mycket bättre nu då satt det mellan öronen.

Tack för alla tips och att du tar dig tid att svara med bra och utförligt!

@Andrahalvlek jag håller med samtidigt som jag inte gör det. Under dagligt bruk av alkohol är allt piss kanske även vid enstaka tillfällen vet ej, säkert inte till någon fördel. Har tidigare haft uppehåll som längst 6 månader, som jag tror med lite finess och läsning här hade kunnat förlängas då, minst dragits mer lärdomar av. Blev riktigt deprimerad efter 4-5 månader den gången. Gjorde allt rätt enligt konstens alla regler motion sömn aktiviteter. Kände rätt snabbt efter jag börjat skriva här att jag mådde bättre Skrattar genuint åt sådant som är roligt Blir stolt, fällde t.om en tår på skolans lussetåg(är bland det finaste jag vet barnkörer vid skolavslutningar osv) detta fortsatte oavkortat efter min ”dikeskörning” och jag återgick till avhållsamhet tror för min del att mycket handlar om mer saker runt omkring som mitt drickande blivit en bieffekt av men det räcker inte för mig att bara sluta med det och stirra mig blind på det. Detta har jag mycket forumet och psykologen på företagshälsovården att tacka för. Nu kommer det bli total avhållsamhet tillsvidare målet är minst 3 månader vid 3 månader siktar jag på 6. Jag vet att det enklaste skulle vara att bara följa alla råd och aldrig mer dricka. Hoppas att hamna i den insikten till 100% med 100% motivation till att fullfölja det. Förlåt för ett svävande, svamlande inlägg om massa tankar! Nu ska jag åka snowracer! Ha det gott alla! Var rädda om er.

@spoix90 Så länge du behåller alkoholen i ditt liv så är ditt belöningscentrum kidnappat. Inget annat än alkohol kan få dig att må bättre. Om du skippar alkoholen helt i tre månader så kommer du märka att dina må-bra-hormoner frigörs vid andra tillfällen. Vacker natur, utevistelse, motion, umgänge, rolig film, bra musik osv. Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen. Alkoholfriheten ger oss den möjligheten tillbaka. Men det krävs total avhållsamhet, och det tar cirka 3 månader innan belöningscentrum är nollställt.

Kram 🐘

@vår2022 .Så välskrivet & intressant inlägg om din resa mot nykterhet.

@spoix90, jag kan förstå hur du tänker tror jag: att du drack ett par glas och kunde denna gång bevisa för dig själv att det kunde stanna vid det. Om ditt syfte var att bevisa för dig själv att du kan dricka kontrollerat om du lägger manken till så är jag rädd att du övergeneraliserar från denna episod och är ute på en farlig väg. Exakt hur riskabel den är ges av din historia som bara du känner till av vad som gjort att du tagit återfall tidigare, vad som triggade återfallet.

Du jämför dig med din släkting som du säger har haft liknande problematik som du, och att denne individ tycks klara att dricka måttligt idag. För det första så finns det inget sätt för dig att veta säkert om det verkligen är så, och för det andra kan era uppfattningar om måttlighet skilja sig åt.

På sätt och vis drack även jag "måttligt" för snart ett halvår sedan som jag tyckte då, jag klarade mig fint på en dryg pava vin per kväll, blev aldrig oredlig, elak eller hamnade i finkan för fylleri etc. Men så tog jag mitt förnuft till fånga och hamnade här på AH för en radikal förändring. Jag kom ganska snabbt fram till att jag inte vill bli berusad av alkohol igen, och det säkraste sättet att undvika det är att avstå helt. Tar jag några glas så ser jag det som en risksituation, det är alldeles för bökigt att behöva kontrollera mig själv hela tiden istället för att slappna av och ha roligt tillsammans med vänner. Så för mig fungerar det inte att sikta på att "dricka socialt", värdet av att dricka några glas vin är solklart negativt så jag avstår.

Det sista du skriver om nedstämdhet vid skymning och när du sedan nämner ibs: för någon vecka sedan läste jag en artikel om att probiotika i form av mjölksyrade produkter har effekt på psyket också som humörhöjare, förutom de mer välkända effekterna av att ställa tillrätta tarmfloran och tarmfunktion. Båda dessa saker är aktuella för folk som lagt alkohol på hyllan och jag har själv käkat dylikt sedan starten av mitt alkoholstopp. Först opastöriserad surkål en tid och därefter kefir och actimel etc produkter.

Effekterna för mig var en snabb normalisering av tarmfunktion efter många år av ibs-liknande symptom, det var det påtagliga och vad jag var ute efter men det kan ev finnas effekter på psyket också som varit gynnsamt om studien stämmer. Kanske värt att testa?

Dagarna rullar på. Försöker hålla mig till min aktivitets plan. Har lite svårt att komma till ro på kvällen eller kanske inte till ro utan snarare till sängen… alltid varit en nattuggla av rang. Är inte så sömnberoende utan fungerar lika bra med 5 timmars sömn som med 8.

Har haft stora funderingar kring mitt mål med alkohol. Förstår såklart att total avhållsamhet är det bästa för mig och någonstans det jag strävar efter men vissa dagar känns det som ett svårt mål. Det som sätter lite giller i huvudet på mig är att jag har en mycket nära släkting som har samma problematik som mig men som sedan några år bara dricker måttligt. Då blir det mer påtagligt varför inte jag skulle klara det. Har jag ens försökt på riktigt? Kan försöka förtydliga lite. Min kamp med alkoholdjävulen känns lite som när man var utanför i skolan, men när man fick vara med så var man alltid med och lekte oavsett premisserna lite så har min relation till alkohol varit. Jag skulle vilja vända på steken. Att när de får vara med och leka på mina premisser då har jag vunnit. Det skulle nog ge mig viss ro att veta då är kampen vunnen och det skulle inte bli så viktigt längre. Förstår såklart att detta är helt idiotiskt och det är en seger i sig att bara gå därifrån. Men detta kändes som en liten seger i mellandagarna när jag klarade att dricka lite och sedan gå därifrån och inte dricka mer. Såklart kommer många rusa till och säga det aldrig är en seger och dricka och jag förstår det. Allt ovan är en anledning till att jag ej har problem att ha alkohol hemma i mängder ser det snarare som en motivation till att inte använda det.
Förstår att vägen förmodligen är svårare och innehåller mer fällor än en total avhållsamhet direkt. Men sålänge tvivlet finns i hjärnan och tankarna ovan så kanske inte ett stopp blir till det jag vill i slutändan. Är det några här som gjort en liknande resa? Total avhållsamhet via måttlig?

Har fortsatt en nedstämd känsla precis vid skymning haft så länge nykter som drucken. Försökt länge luska i den. Min nya taktik att ha någon form av aktivitet i skymningen fungerar rätt bra men samma känsla infinner sig endå fast kanske lite senare efter aktiviteten är över. Går sedan över. Kanske inte är hela världen men är tråkigt att en så härlig tid på dagen ska kantas av en dålig känsla. Man borde vara nöjd då. Sitter aldrig inne hela dagarna hemma bara utan gör aktiviteter varje dag.

Ber om ursäkt för ett långt svamlande inlägg. Mår förövrigt bra och är fortsatt nykter! En glad nyhet är att inolaxol äntligen finns på apoteket igen en dealbreaker för oss ibs:are.

Ha det bäst alla!!

Inspirerande och klok sammanfattning av dina tankar och insikter!
Jag måste även jag dra ner på socker, mår inte bra av det ju. Tänker att jag ska sluta ge efter för sockersug utan betänklighet (unna mig), och jobba mer med det på samma sätt som alkoholen.
Har alltid varit emot sötningsmedel… men får nog känna mig besegrad nu. Tänker unna mig zero dricka. Ska dock försöka att styra det till mer unna sig och nöja mig med te och vatten till vardags.

@zalkin .Vilket fantastiskt stöd du fick där & då när du behövde det som bäst. I familje-vännen.Ja livet i sig själv går ju upp & ner med besvikelser,sorg,drama,familjehemligheter,ilska .ångest mm.Tror att många av oss som fastnade i beroende har svårigheter att hantera våra starka känslor.Vi har inte fått stöd i det av våra nära som barn & tonåringar.Vi har inga bra verktyg att hantera de starka känslorna med.Vi reagerar lätt med ångest , panik & depression.Sedan kom A in i vårt liv & många av oss tog till A som stöd.Och det fungerade ju ett tag.För en kort stund i vart fall.Tills det inte gjorde det längre & vi mådde allt sämre av A istället.Och A löste ju ingenting vet vi ju nu.Som nykter & halvgammal vuxen tänker jag att mina föräldrar gjorde så gott de kunde.Att de inte hade förmågan att klara av att vara det stöd som jag behövde.Tänker lika om andra personer jag mött i mitt liv som gjorde mig illa.De förmådde inte bättre helt enkelt.Deras betee’nden berodde kanske på egna trauman & oförmågor.Berodde kanske inte på mig.Nu har jag ju själv barn som varit med på min resa & nu är de vuxna & har egna barn.När de klagar på mig & hur jag är & saker jag gjort som gjort dem arga & besvikna på mig så förklarar jag.Att jag alltid älskat dem .Att jag velat deras bästa men inte alltid förmått bättre.Men att jag gjorde mitt bästa.Att jag i perioder inte haft den förmågan.Nu är jag förlåten och de kan säga:Vi vet att du gjorde ditt bästa men att det inte alltid räckte.Som vuxna & numera med egna barn vet de ju att livet inte alltid är lätt.

@Jempa123 hur kändes passet igår?

@Thompa_68 Minns nu efter att läst ditt inlägg att jag faktiskt sökte trevande hjälp för många herrans år sedan för mitt alkoholproblem. Var på VC och sade att jag ville ha piller mot sug, som jag hade läst om fanns. Minnet är lite svagt men kom ut med ett recept på piller och hoppades att jag nu skulle dricka mindre, som ett mirakel liksom. Ingen återuppföljning. Det hjälpte inte och sedan var det som förr igen. Troligen var jag inte helt ärlig med mitt drickande då jag kände skam och läkaren verkade inte se på det som en fara och jag tänkte också att det var lugnt. Inga prover togs. Mitt fönster var lite öppet för förändring, men drogs snabbt igen med lås och bom. Har inte vågat ta hjälp efter det pga skammen och kände många gånger att jag satt fast i en rävsax.

Till slut öppnades mitt fönster upp helt och hållet för en förändring, på vid gavel, och det skulle dröja bortåt 15 år från att jag var på VC innan jag slutade dricka på egen hand. Jag var redo att ta itu med det värsta hindret för att må bra i mitt liv. Alkoholen som skapade en parallell sinnesvärld inom mig. Som förvred sanningen om mina känslor, som fick mig att sluta mig inom mig själv, som tog ett rejält och ihållande grepp om ångesten och skammen. Som gjorde mig olycklig och livstrött. Som drog ned min självkänsla och mina tankar om mig själv var destruktiva och förtryckande. Alkoholen i min kropp var min värsta fiende mot mig själv. Jag hade fått insikt och blev så medveten om detta, jag accepterade med hull och hår och jag jag var redo att kapitulera helt mot alkoholens destruktiva makt. Jag räddade mig själv! Jag är så tacksam och mår idag bättre än någonsin😁

Jag slutade också att trycka i mig socker i olika former efter drygt 2 månaders nykterhet. Började träna regelbundet och det har hållit i sig än idag. Det är min nya drog😁. Började se vad jag stoppade i mig och gjorde förändringar i kosten. Gick ned i vikt. Jag tänkte att det ska bli en livsstil, precis som med att vara alkoholfri. Ett förhållningssätt till mitt liv om hur jag vill ha det och vad det ska innehålla. Ingen quickfix. Att det får gå långsamt, en dag i taget, tills det blir en vana och ny rutin. Det går hand i hand med varandra, en sund livsstil så får mig att må bra. Hand i hand går också mitt arbete med mig själv, min kontakt med mig själv och mitt psykiska mående.

Lycka till med ditt förändringsprojekt, det kommer att gå bra och du kommer att må bättre! Kram❤️

@Thompa_68 .Tack för fin respons & vem vet kanske jag gör en bok av mina inlägg .kan bli en ny hobby så småningom.Vem vet?😉

@zalkin Grattis 56-åringen! 🥳🥳🥳 Nu är vi lika gamla, men jag fyller 57 i höst. Jag har också insett att jag behöver ta hand om inre skav grundade i barndomen. Min pappa var alkis och min mamma sjukt medberoende. Jag blev deprimerad i tonåren och sket bort skolan. Mina föräldrar gjorde nada för att hjälpa mig ur det. Det var i alla fall så jag upplevde det.

Som 20-åring gjorde jag en rejäl flykt genom att flytta 30 mil. Vår relation är på väder- och vindnivå. Inga djupa snack alls. Min pappa är död sen 22 år, pga sin alkoholism. Och jag har insett på senare år att jag förlåter dem båda. De gjorde så gott de kunde, de var barn av sin tid och uruselt upplysta. Min mamma vet inte ens om att jag har förlåtit henne. Jag hjälper henne nu på ett sätt som hon inte hjälpte mig. För jag vill inte bete mig illa, jag är inte en sådan person.

Jag är glad att hon får sluta sitt liv i hyfsad närhet till mig, hon flyttade till min hemstad för snart 9 år sedan. Jag är tacksam över att vi kommer skiljas som vänner, inte bara som mor och dotter. Jag vill inte längre vara bitter över min barndom, den var som den var. Som ensambarn slutar den ”sagan” med mig. Och det är okej. Det var som det var och blev som det blev. Och jag mår fan bra idag. Det är jag allra mest tacksam över.

Kram 🐘

@Molnet tack för bra tips. ❤️ Idag ska jag vara nykter. 😀

Så har det blivit torsdag såg jag när jag drog ännu ett blad på min almanacka här i köket. Kunde ju som vanligt inte sova så himla bra. Drack ett par rejäla koppar med kaffe och inte blev jag väl direkt sömnigare för det, vad det nu kunde bero på...

Började fundera på portvin igen, men alkohol är ju inget att hålla på med och nåt sånt fanns ju inte hemma i huset heller. Så drack lite päronsaft och käkade lite russin. Tänkte sen att man ju kunde vara duktig och bläddra lite i en bibel, men kände inte för att vara sådär tokreligiös.

Så lät en händig svarsmotor få dra grunderna till världens historia bibliskt sett. Knappade alltså in diverse kända parametrar om en fruktincident och att det går att dricka eller att föräta sig på det mesta allt sedan tidernas begynnelse. Med hjälp av teknikens under fick jag på under en sekund följande humoristiska output om grunden till storyn om mänskligheten...

Svarsmaskinen

Föreställ dig en konstnär som inte bara målar tavlan, utan också uppfinner färgerna, duken och själva ljuset som behövs för att se verket. Bibelns Gud, Skaparen, beskrivs ofta som en kombination av en djupsinnig arkitekt och en entusiastisk trädgårdsmästare med en förkärlek för detaljer – från galaxers virvlar till mönstret på en nyckelpigas rygg.

När han väl hade skapat universum tyckte han antagligen att det blev lite väl tyst bland stjärnorna. Så han anlade Edens lustgård, en plats som förmodligen fick dagens lyxresorter att framstå som slitna rastplatser. Det var en plats av total harmoni, där lejonen antagligen spann som katter och ogräset inte hade uppfunnits än.

Här placerade han Adam och Eva. De var de första gästerna på detta "all-inclusive"-hotell utan slutdatum. De levde i en sorts bekymmersfri nakenhet som bara är möjlig om man varken har komplex eller en enda granne som kan stirra dömande över häcken.

Men så har vi det där med fruktincidenten. Mitt i denna perfekta park stod ”Kunskapens träd på gott och ont”. Man kan ju fråga sig, med en gnutta klurig humor: Varför i hela fridens namn ställde Skaparen trädet mitt i blickfånget? Det är lite som att ställa en skål med nyss framtagna chokladkakor framför en person på diet och säga: ”Ät vad du vill i hela huset, utom just dessa.”

Varför stod det där? Kanske för att kärlek och lydnad inte betyder särskilt mycket om man inte har ett val. Utan det där trädet hade Adam och Eva varit mer som programmerade robotar än fria varelser. Trädet var den lilla dörren till friheten – möjligheten att säga "nej" till värden.

Sedan kom den berömda ormen, historiens första och kanske skickligaste försäljare. Han använde det äldsta tricket i boken: han fick Eva att känna att hon gick miste om något. "Ni kommer att bli som Gud", viskade han. Och vem vill inte ha en befordran till gudomlig status?

De tog en tugga, och plötsligt blev världen komplicerad. Den där enkla harmonin sprack som en bubbla. Plötsligt märkte de att de var nakna, vilket ledde till historiens första klädköp (fikonlöv, inte särskilt slitstarka men moderiktiga för stunden) och det första försöket att gömma sig för sitt samvete.

Varför föråt de sig? Kanske inte av hunger, utan av nyfikenhet. Människan har alltid haft svårt att låta en stängd dörr vara stängd. Resultatet blev att de fick lämna den skyddade verkstaden i Eden och ge sig ut i den "riktiga" världen – den med tistlar, svettigt arbete och väckarklockor.

Man kan se det som ett tragiskt misstag, eller som det ögonblick då mänsklighetens stora, bökiga och fantastiska resa faktiskt började. Gud verkar ha vetat att om man ger varelser fri vilja, så kommer de förr eller senare att sträcka sig efter den förbjudna frukten – bara för att se hur den smakar.

Om du vill fördjupa dig i den klassiska berättelsen kan du läsa Första Mosebok hos Bibel 2000, där dramats alla detaljer finns nedtecknade.

-

Tänk nu har man ju nästan varit lite småreligiös mitt i veckan fast det inte ens är söndag. Kanske dags för nån nyttig frukost sade magkänslan. Men fullkorn och träiga fibrer i form av havregröt man läst ska vara så himla bra. Nja, det får nog vänta ett tag tills man blir frälst på det sättet när det gäller kosthållning alltså. Så slår mig nog lös och syndar med en glassbåt och lite mera kaffe.

Ha det gott mina vänner!

@Thompa_68 Börjar dagen med att läsa ditt inlägg och det peppar mig. Jag har en beroendeperonlighet och har lätt att hoppa från ett missbruk till ett annat. Eller lägga till. 😀 Heja dig, heja mig och alla som brottas med alkohol och annat.

@Thompa_68, tack för dina kloka sammanfattningar så här långt och du uttrycker det mycket väl angående total avhållsamhet som enda möjliga väg efter att "point of no return" är nådd! Du beskriver din väg till insikt på ett sätt som väldigt många är hjälpta av tror jag, även dina tankesätt och strategier.

Nu blev jag intresserad och inspirerad av dig att växla in ett nytt projekt även jag, gillar att ha projekt på gång särskilt av den här typen som ju handlar om att bygga den kropp som ska husera min existens många ytterligare decennier som jag tänker mig! I mitt fall är nästa projet att växla in: avveckling av nikotinberoende, vilket jag ser som radikalt annorlunda på många sätt så det blir en spännande utmaning.

Bakapå mitt liv. 56 år är fyllt av så mycket, tror jag hör till den sorts människa som känner mer glädje än genomsnittsmänniskan men också det motsatta. Har tänkt på att jag fick ngn form sv depression på hösten som 23 åring, helt irrationellt var det då, var nedtästämd i ca 2-3 månader, pluggade, bodde långt hemifrån, skämdes, tog ingen medicin, fick till slut kontakt med en familjebekant, psykoanslytiker, känd för många böcker. Hade ett samtal med honom som jag burit med mig sen dess.
"Han bad mig ta på hans glasögon för att se på min far (som hade kränkt mig) och se samma lilla pojke som han såg. Ja en timmes samtal ledde till att jag konfronterade min far därefter, förlät honom på djupet. Det var en viktig nyckel att bli en friare människa. Det harjag tränat på och försökt upprätthålla sen dess. Han har varit en fantastisk farfar till mina barn, verkligen gett allt! Livet har dock fortsatt gå både upp och ner men Med alkohol är det ur mitt persektiv svårare att förhålla sig till de trauman vi utsatts för, alkoholen underhåller dem snarare. Livet är inte alltid en dans på rosor men helheten blir heltklart enklare utan a.
Önska alla ett gott 2026 och att ni får växa in i den nyktra friheten som vi alla i forumet är såååå värda

@zalkin ha det gott i hängmattan och grattis på födelsedagen🥳

Idag fyller jag år, kl är 12 och jag ligger i en hängmatta på en strand och tittar till

@fooliehutten spånar om när han klev av bussen mot avgrunden. För drygt halva livet sen blev jag ”uppraggad” på bussen vid slussen. Det var en trevlig ung man från nån religiös ”firma”, som försökte frälsa mig. Jag skulle få en bok, sa han, men jag sa ”Nej tack!”. Detta har hänt vid ytterligare ett par tillfällen och jag har efteråt tittat i spegeln och undrat om det på utsidan syns spår på mig av hur dåligt jag mått och hur illa ställd jag är på insidan? Ensam i detta har jag känt mig och ensam är jag fortfarande, men just den känslan har över tid fått växa in till en vana i mig. Nu ser jag här i AH att det är några här som liknar mig, det märks på vissa texter och har aldrig synts på några andra platser där jag varit. Inget möte har horisontsammansmält helt med min sorg och gått att öppna upp med. Här känner jag inte av några gränser för att skriva av mig min angst, ber om ursäkt för det! Fast jag har inget behov av något socialt återupprepande myspys för att klara mig vidare, det känns för stunden bäst så. Det jag känner här är att anonymiteten ger kraft så att vi kan dela med oss av dels våra framgångar och också tillkortakommanden. I min hantering av jaget har behovet av pauser från den tyngd jag burit lett till flykt. Det har kommit över mig i skov och det är otaliga flykter jag talar om, faktiskt så många att jag till och med glömt vad jag kom hit för att fly bort ifrån. Alkohol, tobak och enstaka sekteristiska irrfärder har tack och lov räckt för mig. Nej, tack och lov vet i faan, men med tanke på andra illegitima substanser och onyttigt andligt spisande så var dessa ändå mildare alternativ för mig. Men under snart 700 dagars nykterhet har bagaget räckt till för mig. Jag hade fått nog och slutade, så för min existens och essens har släpandet ändå varit rätt avgörande för att kunna börja distansera mig från diktatorn alkohol och hans sidekicks. Annars är jag övertygad att min filosofiska livsprocess avslutats för länge sen. Jag har korkat nog varit avundsjuk på A-lagare som släppt taget och ”klarade” att vara lulliga hela tiden… det har jag aldrig klarat av, gudbevars. Tack, pastor Ågren för dina insatser i att förvisa mig från bussen och hålla mig kvar i min vagabondvandring!
Nattmaran pyser iväg nu och jag går och knyter mig igen🥱

@Thompa_68 tonic zero är också bra! Den kör jag med. Härligt att du har energi att ta tag i ännu mer, Du är grym!

@majken1987 Den första månaden som alkoholfri närmar sig med stormsteg, snyggt jobbat! Blir nog intressant med beroendemottagningen, min begränsade erfarenhet är att de kan erbjuda mycket när man verkligen är långt nere i det svarta hålet, men klart mindre när man lyckats göra en förändring och vill hålla i den. Tycker det finns många tips i forumet som tillsammans slår det jag blev informerad av med åtskilliga hästlängder. Men det kan ju vara olika, och det här var för många år sedan.

Hur som helst gör du en toppeninvestering i dig själv, heja dig!

@Molnet Ännu ett grymt koncentrat av konkreta aktiviteter som tydligt visar en metod för att hantera sug efter alkohol, stort tack! Det skulle kunna bli en bok av alla kloka saker som delas i forumet, till verkligt gagn för alla som på olika sätt kämpar med relationen till alkohol.

@Molnet Tack för fin återkoppling och uppmuntran, uppskattas mycket! :-)

@Andrahalvlek Tack, jag tror att jag är redo för ett nytt projekt, känns inspirerande att få ha två områden att förhoppningsvis mäta framgång i. :-) Jag ska testa att hålla nere sockerintaget varje dag, får satsa på alkoholfria öl och mineralvatten istället för tonic och andra varianter.

@Jempa123 Tack för din varma återkoppling, betyder mycket för mig! Jag blir lite långrandig ibland, men det är också mitt behov av att skriva av mig, få bekräftelse och söka konversation. Därför tycker jag så mycket om detta forum, dig och alla andra som skriver här!